{"id":19519,"date":"2017-08-30T15:09:47","date_gmt":"2017-08-30T13:09:47","guid":{"rendered":"http:\/\/hotpot.se\/politik\/?p=19519"},"modified":"2018-09-24T13:32:21","modified_gmt":"2018-09-24T11:32:21","slug":"definitioner-av-slagord-floskler-i-den-politiska-debatten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/definitioner-av-slagord-floskler-i-den-politiska-debatten\/","title":{"rendered":"Definitioner av slagord &#038; floskler i den politiska debatten"},"content":{"rendered":"<p>Nedanst\u00e5ende text \u00e4r under l\u00f6pande utveckling och kommer f\u00f6ljaktligen att fyllas p\u00e5 efterhand med definitioner.<\/p>\n<p>\u2022 <a href=\"http:\/\/sdarkivet.se\/files\/program\/program_1989.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">SD:s f\u00f6rsta partiprogram 1989<\/a><\/p>\n<p><strong>Hj\u00e4lp i n\u00e4romr\u00e5det<\/strong>:<\/p>\n<blockquote><p>En utstr\u00e4ckt hand och st\u00f6d ska vi ge till folk som lider n\u00f6d i andra l\u00e4nder. Sverige b\u00f6r bidra med materiellt eller ekonomiskt st\u00f6d vid naturkatastrofer och hungersn\u00f6d eller till flyktingl\u00e4ger.<\/p><\/blockquote>\n<p><strong>Demokrati<\/strong>:<\/p>\n<blockquote><p>Sverigedemokraterna vill sl\u00e5 vakt om den parlamentariska demokratin. Alla svenskars lika v\u00e4rde och v\u00e5ra medborgerliga fri- och r\u00e4ttigheter m\u00e5ste klart uttryckas i lagar och f\u00f6rordningar.<br \/>\nDet \u00e5siktsf\u00f6rtryck och de inskr\u00e4nkningar i m\u00f6tes- och yttrandefriheten som drabbat svenska folket under socialdemokratiskt styre m\u00e5ste upph\u00f6ra.<br \/>\nYttrandefrihet, m\u00f6tesfrihet och f\u00f6reningsfrihet m\u00e5ste g\u00e4lla alla svenskar och garanteras i grundlagen.<br \/>\nFolkets delaktighet i beslutsfattandet m\u00e5ste \u00f6kas genom en f\u00f6rb\u00e4ttrad n\u00e4rdemokrati.<br \/>\nInnan viktiga politiska beslut fattas b\u00f6r de vara f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r allsidig och \u00f6ppen debatt. D\u00e5 det g\u00e4ller st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar av den politiska inriktningen b\u00f6r folkomr\u00f6stning kunna tillgripas f\u00f6r att utr\u00f6na om beslutet \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rankrat hos medborgarna. S\u00e5dana omr\u00f6stningar kan ske s\u00e5v\u00e4l p\u00e5 riksplanet som kommunalt och lokalt och de kan vara b\u00e5de r\u00e5dgivande och beslutande.<\/p><\/blockquote>\n<p>Se \u00e4ven bl a;<br \/>\n<span style=\"color: #008000;\">F\u00f6r sidor om media, asylpolitik och integration se <a style=\"color: #008000;\" title=\"Medias makt, asylpolitik, migration och integration. Klicka h\u00e4r f\u00f6r att lista alla sidor om Sveriges invandringspolitik och medias monopol\" href=\"https:\/\/hotpot.se\/politik\/hotpot_politik_titlar_migration.htm\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">inneh\u00e5llsregistret<\/a>.<\/span><br \/>\n<style>.fb_iframe_widget span{width:460px !important;} .fb_iframe_widget iframe {margin: 0 !important;}        .fb_edge_comment_widget { display: none !important; }<\/style><div style=\"width:100%; text-align:left\"><div class=\"fb-like\" style=\"width:65px; overflow: hidden !important; \" data-href=\"https:\/\/hotpot.se\/politik\/definitioner-av-slagord-floskler-i-den-politiska-debatten\/\" data-size=\"small\" data-colorscheme=\"dark\" data-width=\"65\" data-layout=\"box_count\" data-action=\"like\" data-show-faces=\"true\" data-share=\"true\" kid_directed_site=\"false\"><\/div><\/div><\/p>\n<hr \/>\n<h1>FLOSKLER OCH MYTER<\/h1>\n<h1>Antirasist<\/h1>\n<p>V\u00e4nsterns omskrivning av ordet &#8221;<a title=\"Vad \u00e4r en v\u00e4nsterextremist?\" href=\"https:\/\/hotpot.se\/politik\/vad-ar-en-vansterextremist\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">v\u00e4nsterextremist<\/a>&#8221;.<\/p>\n<p>\u00c4r det antirasism att vara okritisk till t ex l\u00f6gner, misshandel, v\u00e5ldt\u00e4kter, mord, bidragsfusk, stenkastning, gruppv\u00e5ldt\u00e4kter, bilbr\u00e4nnande, fanatisk tro, terrorvurm, etc.<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Arab<\/h1>\n<p>SAOL:<br \/>\nArab [-a&#8217;b] s. -en -er \u2022 person tillh\u00f6rande folk som talar arabiska; h\u00e4st av arabisk ras<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/h1>\n<p>Definition saknas helt. Det \u00e4r en fel\u00f6vers\u00e4ttning fr\u00e5n FNs deklaration om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.<\/p>\n<p>Formuleringen g\u00e5r tillbaka till FN:s allm\u00e4nna f\u00f6rklaring om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, som antogs 1948.<\/p>\n<p>I det engelska originalet lyder formuleringen:<\/p>\n<blockquote><p>\u201dAll human beings are born free and equal in dignity and rights.\u201d<\/p><\/blockquote>\n<p>Likadant p\u00e5 franska och tyska:<\/p>\n<blockquote><p>\u201dTous les \u00eatres humains naissent libres et \u00e9gaux en dignit\u00e9 et en droits.\u201d<\/p><\/blockquote>\n<blockquote><p>\u201dAlle Menschen sind frei und gleich an W\u00fcrde und Rechten geboren.\u201d<\/p><\/blockquote>\n<p>P\u00e5 dessa spr\u00e5k talas det allts\u00e5 om <strong><em>v\u00e4rdighet<\/em>, inte <em>v\u00e4rde<\/em><\/strong>.<\/p>\n<p>F\u00f6rsta artikeln i den <strong>svenska versionen<\/strong> sl\u00e5r fast att:<\/p>\n<blockquote><p>\u201dAlla m\u00e4nniskor \u00e4ro f\u00f6dda fria och lika i v\u00e4rde och r\u00e4ttigheter.\u201d (<a href=\"http:\/\/www.fn.se\/PageFiles\/7177\/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">K\u00e4lla<\/a>)<\/p><\/blockquote>\n<p><!--Id\u00e9n om alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde har bland annat st\u00f6d i en av Sveriges grundlagar, Regeringsformen (fr\u00e5n 1974). D\u00e4r st\u00e5r det: \u201d<em>Den offentliga makten ska ut\u00f6vas med respekt f\u00f6r alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde och f\u00f6r den enskilda m\u00e4nniskans frihet och v\u00e4rdighet.<\/em>\u201d (<a href=\"http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Lagar\/Svenskforfattningssamling\/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152\/#K1\" target=\"_blank\">Regeringsformen<\/a>)--><\/p>\n<p><!--http:\/\/www.politiskfilosofi.se\/fulltext\/2014-3\/2014-3_11-28_hagg.html-->2014 publicerade <em>Tidskrift f\u00f6r Politisk Filosofi<\/em> en artikel av Ingemund H\u00e4gg, professor emeritus i nationalekonomi, med titeln <a href=\"http:\/\/www.politiskfilosofi.se\/fulltext\/2014-3\/pdf\/TPF_2014-3_11-28_hagg.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde eller m\u00e4nniskans v\u00e4rdighet<\/a>; &#8221;<em>Alla m\u00e4nniskor har lika v\u00e4rde \u00e4r ett uttryck som flitigt \u00e5terkommer i artiklar och debatt i svenska medier. Det \u00e5beropas utan n\u00e4rmare motivering. Det verkar inte beh\u00f6va f\u00f6rklaras eller motiveras. Det ifr\u00e5gas\u00e4tts inte som moraliskt r\u00e4ttesn\u00f6re. Det bara \u00e4r s\u00e5 \u2013 alla m\u00e4nniskor har lika v\u00e4rde<\/em>&#8221;.<\/p>\n<p>Formuleringen anv\u00e4nds mot n\u00e5gon i syfte att separera ut onda personer (en eller flera andra som \u00e4r av annan \u00e5sikt i n\u00e5gon fr\u00e5ga som prim\u00e4rt r\u00f6r invandring, migration, integration) fr\u00e5n de goda (alltid en sj\u00e4lv och den r\u00f6relse man sj\u00e4lv f\u00f6retr\u00e4der).<\/p>\n<p>Alla som sv\u00e4nger sig med meningsl\u00f6sa uttryck som &#8221;<em>allas lika v\u00e4rde<\/em>&#8221; verkar vara \u00f6verens om att definitionen av detta uttryck avser personer som;<br \/>\n\u2022 \u00e4r politiskt korrekta,<br \/>\n\u2022 inte ser att det skulle finnas problem med invandring och integration och<br \/>\n\u2022 \u00e4r motst\u00e5ndare till SD.<\/p>\n<p>Kan &#8221;allas likhet&#8221; grundas p\u00e5 olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar?<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Demokratisk v\u00e4rdegrund<\/h1>\n<p>Definition saknas.<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Diskriminering<\/h1>\n<p>Det h\u00e4vdas ofta generellt att zigenare (&#8221;<em>EU-migranter<\/em>&#8221;) diskrimineras. I regel uttrycks denna anklagelse som att inte bara hemlandet utan \u00e4ven Sverige skulle diskriminera de romer som kommer till Sverige f\u00f6r att tigga, beg\u00e5 brott och leva p\u00e5 samh\u00e4llet. Aldrig n\u00e5gonsin har n\u00e5gon kunnat p\u00e5visa att dessa &#8221;<em>EU-migranter<\/em>&#8221; diskriminerats i Sverige. Tv\u00e4rtom s\u00e4rbehandlas EU-migranterna och ges privilegier som ingen annan f\u00e5r (t ex gratis hemresa), varken andra utl\u00e4ndska medborgare eller svenska medborgare.<\/p>\n<p>Ordet diskriminering anv\u00e4nds ibland i formen &#8221;<em>Etnisk diskriminering<\/em>&#8221;.<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>EU-migrant<\/h1>\n<p>Det politiskt korrekta uttryck som v\u00e4nstern skapat f\u00f6r zigenare.<\/p>\n<p>Ordet zigenare anv\u00e4nds dock fortfarande i andra l\u00e4nder (t ex gypsy, p\u00e5 engelska).<\/p>\n<p>Ordet zigenare anv\u00e4nds \u00e4ven av zigenarna sj\u00e4lva, \u00e4ven om de som kommer till Sverige luras av v\u00e4nstern att tro att zigenare p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skulle vara ett fult ord.<\/p>\n<p>Efter att v\u00e4nstern uppt\u00e4ckt att ordet &#8221;EU-migrant&#8221; har de f\u00f6rs\u00f6kt byta ut ordet igen. Oftast till &#8221;EU-medborgare&#8221; och i regel med ett prefix i stil med &#8221;fattiga EU-medborgare&#8221;.<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Ensamkommande flyktingbarn<\/h1>\n<p>Definition saknas men syftar p\u00e5 alla som s\u00f6ker i asyl som uppger att de \u00e4r under 18 \u00e5r, oavsett verklig \u00e5lder.<br \/>\nInga krav st\u00e4lls av Migrationsverket eller av regeringen p\u00e5 bevis f\u00f6r \u00e5lder.<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Heml\u00f6s<\/h1>\n<p>Den som inte har n\u00e5gonstans att bo.<\/p>\n<p>Ordet anv\u00e4nds frekvent av v\u00e4nstern som prefix f\u00f6r EU-migranter, oavsett om EU-migranterna har ett hem i hemlandet och en semesterbostad i Sverige.<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Hen<\/h1>\n<p>Ett ord som vi aldrig ska v\u00e4lja ist\u00e4llet f\u00f6r han\/honom och hon\/henne.<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Hets mot folkgrupp<\/h1>\n<p>Se: <a title=\"D\u00f6ms f\u00f6r hets mot folkgrupp pga mejl till media om EU-migranter\" href=\"https:\/\/hotpot.se\/politik\/doms-for-hets-mot-folkgrupp-pga-mejl-till-media-om-eu-migranter\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">D\u00f6ms f\u00f6r hets mot folkgrupp pga mejl till media om EU-migranter<\/a><\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Humanist \/ Humanism<\/h1>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>J\u00e4rnr\u00f6r<\/h1>\n<p>N\u00e5got alla som r\u00f6star p\u00e5 SD springer runt med p\u00e5 stan f\u00f6r att f\u00f6rsvara sig med.<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>M\u00e5ngkulturellt samh\u00e4lle<\/h1>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/h1>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Nationalist<\/h1>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Polarisering<\/h1>\n<p>Uppdelning av folket i olika l\u00e4ger d\u00e4r (i dagsl\u00e4get) ena sidan \u00e4r helt okritisk till regeringens och politikernas hantering av asylinvandring\/migration och d\u00e4r den andra sidan ifr\u00e5gas\u00e4tter politikernas hantering av de m\u00e5nga och stora samh\u00e4llsproblem som f\u00f6ljer av en ostrukturerad invandring utan plan f\u00f6r integrering och finansiering.<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Politiskt korrekt<\/h1>\n<p>Wikipedia skriver:<\/p>\n<blockquote><p>Spr\u00e5k och politiska \u00e5tg\u00e4rder vars huvudsyfte \u00e4r att inte f\u00f6rol\u00e4mpa eller \u00e5sidos\u00e4tta en viss samh\u00e4llsgrupp.<\/p><\/blockquote>\n<p>Med politisk korrekthet s\u00e5 \u00e4r sanningen inte det prim\u00e4ra utan att man ska framst\u00e5 som en god m\u00e4nniska \u00e4r viktigare sanningen.<\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Populist \/ Populism<\/h1>\n<p>Floskler som \u201d<em>populism<\/em>\u201d anv\u00e4nds oavbrutet som ett sk\u00e4llsord trots att betydelsen \u00e4r att g\u00f6ra det som alla politiker ska g\u00f6ra (inte minst den som styr), dvs f\u00f6lja folkets vilja.<\/p>\n<p>Men n\u00e4r folkets vilja g\u00e5r emot vad ett parti tycker s\u00e5 blir det snabbt \u201d<em>populism<\/em>\u201d, dvs n\u00e5gon s\u00e4ger som det \u00e4r, beskriver verkligheten som den \u00e4r och f\u00f6ljer en folkvilja som inte st\u00e4mmer \u00f6verens med vad ett parti eller en partiledare anser.<\/p>\n<p>\u00c4r det ingen som tycker det \u00e4r m\u00e4rkligt att populism alltid kommer fr\u00e5n h\u00f6ger och att man i samma veva f\u00f6rs\u00f6ker ge ordet populism (som allts\u00e5 \u00e4r n\u00e5got positivt) en negativ klang?<\/p>\n<p>Vad \u00e4r motsatsen till att vara populist? Anti-populist? Mot folket?<\/p>\n<p>Se: <a title=\"Populism (sanningen) vs Politiskt korrekthet (etablissemangets l\u00f6gner) (2016-10-11)\" href=\"https:\/\/hotpot.se\/politik\/populism-sanningen-vs-politiskt-korrekthet-etablissemangets-logner\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Populism (sanningen) vs Politiskt korrekthet (etablissemangets l\u00f6gner)<\/a><\/p>\n<p><strong><span style=\"color: #000000;\">Wikipedias definition av ordet populism kan starkt ifr\u00e5gas\u00e4ttas i stora delar, s\u00e4rskilt om man ser till hur ordet anv\u00e4nds i praktiken:<\/span><\/strong><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> Populism, politisk r\u00f6relse som v\u00e4djar till &#8221;folket&#8221; och &#8221;sunt f\u00f6rnuft&#8221; samt angriper en politisk eller social elit, ofta utan grund i en specifik ideologi.<\/span><\/p>\n<p>Not. V\u00e4nsterpopulism verkar inte existera i dagsl\u00e4get, det finns bara h\u00f6gerpopulism. Ordet anv\u00e4nds heller inte bara f\u00f6r en &#8221;<em>en politisk eller social elit<\/em>&#8221; utan anv\u00e4nds idag mest som angrepp mot allt som v\u00e4nstern definierar som rasism.<\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">Begreppet kan h\u00e4rledas till romarriket d\u00e5 &#8221;populares&#8221; var politiker som f\u00f6rlitade sig p\u00e5 st\u00f6d fr\u00e5n de l\u00e4gre samh\u00e4llsklasserna medan &#8221;optimater&#8221; var politiker som fr\u00e4mst s\u00f6kte st\u00f6d fr\u00e5n samh\u00e4llseliten.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\"><strong>Definitionen av begreppet populism saknar konsensus i den akademiska v\u00e4rlden.<\/strong> Trots det anv\u00e4nds begreppet ofta i den politiska debatten. <strong>Vanligtvis anv\u00e4nds det som ett neds\u00e4ttande uttryck, exempelvis f\u00f6r att antyda en form av extremism eller att det \u00e4r f\u00f6renklade l\u00f6sningar p\u00e5 komplexa problem.<\/strong><\/span><\/p>\n<p><strong><span style=\"color: #333399;\">Populismens k\u00e4nnetecken<\/span><\/strong><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> K\u00e4nnetecknande f\u00f6r populism \u00e4r att det r\u00f6r sig om politik med f\u00f6renklade l\u00f6sningar p\u00e5 sv\u00e5ra politiska problem genom tunn ideologi som f\u00f6reskriver tv\u00e5 homogena, antagonistiska grupper; ett vi-mot-dom-t\u00e4nkande (folket mot eliten, svenskar (eller annan nationalitet) mot invandrare, land mot land), med argument om det &#8221;sunda f\u00f6rnuftet&#8221;.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">Not. De som attackerar sina meningsmotst\u00e5ndare med ordet populism \u00e4r i regel de som antingen inte har n\u00e5gra l\u00f6sningar alls eller som har uppenbart f\u00f6renklade och ej fungerande l\u00f6sningar som inte l\u00f6ser aktuellt problem (alternativt som riktar sig till att l\u00f6sa ett annat problem \u00e4n det som diskuteras).<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">Det \u00e4r dock inte fr\u00e4mst \u00e5sikterna i sig sj\u00e4lva som avg\u00f6r om t ex ett parti kan anses populistiskt utan just att man anspelar p\u00e5 ett t\u00e4nkt &#8221;gap&#8221; mellan makthavare och en majoritet av folket.<\/span><\/p>\n<p>Not. Det \u00e4r i regel v\u00e4nstern som nyttjar sig av ordet populist, och d\u00e5 i fall d\u00e4r de som minoritet anser att deras \u00e5sikt ska v\u00e4ga tyngre \u00e4n majoritetens.<\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">Ofta f\u00f6respr\u00e5kar populisterna fler folkomr\u00f6stningar och \u00e4r allm\u00e4nt skeptiska till den representativa demokratin.<\/span><\/p>\n<p>Not. Det finns absolut inget st\u00f6d f\u00f6r ovanst\u00e5ende p\u00e5st\u00e5ende.<\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">Bland 1900-talets mest framtr\u00e4dande populister har n\u00e4mnts Argentinas president Juan Per\u00f3n, eftersom han ska varit den f\u00f6rsta ledaren i sitt land vilken riktade sig direkt till de breda massorna med ett popul\u00e4rt politiskt budskap, om bland annat \u00f6kade sociala f\u00f6rm\u00e5ner.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">Exempel p\u00e5 samtida partier som uppfyller karakt\u00e4ristikan f\u00f6r h\u00f6gerpopulism \u00e4r: Fremskridtspartiet i Norge, Front National i Frankrike, Die Republikaner i Tyskland, Sverigedemokraterna samt Ny Demokrati i Sverige.<\/span><\/p>\n<p>Not. Personligt tyckande. Observera att f\u00f6rfattaren h\u00e4r l\u00e5ter sin personliga politiska st\u00e5ndpunkt definiera ordet populism. Det finns inget exempel p\u00e5 v\u00e4nsterpopulism.<\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">N\u00e4r det kommer till Front National i Frankrike anser dess ledare Jean-Marie Le Pen:<\/span><\/p>\n<blockquote><p><span style=\"color: #333399;\">Populism tar h\u00e4nsyn till folkets \u00e5sikter. Har folket r\u00e4tt att h\u00e5lla en mening i en demokrati? Om s\u00e5 \u00e4r fallet, ja d\u00e5 \u00e4r jag populist.<\/span><\/p><\/blockquote>\n<p><span style=\"color: #333399;\"><strong>Populistisk strategi<\/strong><\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> En populistisk strategi \u00e4r antietablissemangsstrategin. Grunden \u00e4r opposition mot det politiska etablissemanget, vilket kan definieras som en &#8221;politisk klass&#8221; med sm\u00e5 skillnader mellan akt\u00f6rerna. De konkurrerande partierna ses som att de endast efterstr\u00e4var makt \u2013 den makt de stulit fr\u00e5n folket. Denna position kan intas med f\u00f6rsiktighet av populister f\u00f6r att de inte vill bli betraktade som politiska extremister eller antidemokrater<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\"><strong>H\u00f6gerpopulism<\/strong><\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> H\u00f6gerpopulismen har traditionellt haft en liberal agenda med l\u00e4gre skatter och minskad statlig inblandning i ekonomi och familjeliv.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">P\u00e5 1990-talet kom fr\u00e4mlingsfientlighet och motst\u00e5ndet till EU att bli allt viktigare inslag. Det finns ett motst\u00e5nd mot sexuella minoriteter och etniska grupperingars kulturella uttryck genom partiernas kulturellt konservativa och antisekul\u00e4ra v\u00e4rderingar.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">Exempel p\u00e5 dessa \u00e4r det svenska partiet Ny Demokrati tillsammans med italienska Lega Nord och \u00f6sterrikiska FP\u00d6. P\u00e5 senare \u00e5r har partier i Norge och Sverige, Fremskrittspartiet respektive Sverigedemokraterna, blandat h\u00f6ger- och v\u00e4nsterpopulism, <strong>enligt politiken.se<\/strong>.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">Exempel p\u00e5 \u00e5sikter som kallats h\u00f6gerpopulistiska <span style=\"color: #000000;\">[k\u00e4lla saknas]<\/span>:<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> \u2022 Krav p\u00e5 kraftigt s\u00e4nkta skatter<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> \u2022 Krav p\u00e5 en liberal alkoholpolitik<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> \u2022 Krav p\u00e5 h\u00e5rdare straff<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> \u2022 H\u00e5rda regleringar i invandringen (<strong>h\u00f6gerpopulismen har dock inte n\u00e5gon n\u00f6dv\u00e4ndig koppling till invandrarfientlighet<\/strong>)<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\"><strong>V\u00e4nsterpopulism<\/strong><\/span><br \/>\nNot. Nedanst\u00e5ende text i Wikipedia saknar i stora delar st\u00f6d i verkligheten.<\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">V\u00e4nsterpopulism \u00e4r en politisk ideologi som kombinerar v\u00e4nsterpolitik med populistisk retorik och teman.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">Retoriken best\u00e5r ofta av antielitistiska \u00e5sikter, motst\u00e5nd till det r\u00e5dande systemet och att man utger sig tala f\u00f6r &#8221;vanligt folk&#8221;.<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> Vanliga teman f\u00f6r v\u00e4nsterpopulism \u00e4r:<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> \u2022 Antikapitalism<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> \u2022 Social r\u00e4ttvisa<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> \u2022 Pacifism<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> \u2022 Antiglobalisering<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">D\u00e4remot \u00e4r klassamh\u00e4llets ideologi eller socialistisk teori inte \u00e4r lika viktigt som det \u00e4r f\u00f6r de traditionella v\u00e4nsterpartierna. Kritiken av kapitalismen och globaliseringen \u00e4r ofta kopplad till antiamerikanism, vilket har \u00f6kat i de v\u00e4nsterpopulistiska r\u00f6relserna som en f\u00f6ljd av impopul\u00e4r amerikansk milit\u00e4r verksamhet, s\u00e4rskilt verksamhet i Mellan\u00f6stern.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">I Europa f\u00f6rekommer v\u00e4nsterpopulismen fr\u00e4mst i \u00d6st- och Centraleuropa, d\u00e4r arvtagarna till de gamla kommunistiska partierna vill se statliga ingripanden f\u00f6r att mildra effekterna som avregleringarna av ekonomierna medf\u00f6rt i det numera marknadsliberala och globala systemet. I Sydamerika n\u00e4mns ofta Hugo Chavez och Evo Morales som populister, vilka genom sin retorik angriper USA och imperialismen.<\/span><\/p>\n<p>Definition av populism enligt The Economist:<br \/>\n&#8221;<strong><em>Populism \u00e4r en politisk strategi varigenom en karismatisk ledare v\u00e4djar till massorna och skjuter institutioner \u00e5t sidan.<\/em><\/strong>&#8221;<br \/>\n<iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/sClYhX8_4ws\" width=\"560\" height=\"315\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>Social turism<\/h1>\n<p>Kallas \u00e4ven bl a v\u00e4lf\u00e4rdsturism.<\/p>\n<p>Wikipedia skriver:<br \/>\n<span style=\"color: #333399;\">Social turism, informellt politiskt begrepp som beskriver hur personer skulle flytta fr\u00e5n ett land inom EU till ett annat f\u00f6r att med inget eller lite f\u00f6rv\u00e4rvsarbete utnyttja mottagarlandets v\u00e4lf\u00e4rdssystem.<\/span><\/p>\n<p>Red&#8217;s kom:<br \/>\nDet \u00e4r inte korrekt och det \u00e4r uppenbart att Wikipedias tolkning skrivits av en okunnig person p\u00e5 v\u00e4nsterkanten.<br \/>\nDet finns inget som begr\u00e4nsar social turism till mellan EU-l\u00e4nder.<\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">Inf\u00f6r anslutningen av tio l\u00e4nder till EU den 1 maj 2004 fanns i Sverige en debatt om detta fenomen, och begreppet skapades. D\u00e5varande statsminister G\u00f6ran Persson anv\u00e4nde begreppet f\u00f6r att argumentera f\u00f6r inf\u00f6rande av \u00f6verg\u00e5ngsregler f\u00f6r arbetstagare fr\u00e5n de nya EU-l\u00e4nderna. Han fick kritik fr\u00e5n meningsmotst\u00e5ndare inom fr\u00e4mst Centerpartiet f\u00f6r detta.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">I en del EU-l\u00e4nder, inte minst Storbritannien har detta debatterats. H\u00e4lften av EU:s medlemsl\u00e4nder anv\u00e4nde en sju\u00e5rig m\u00f6jlighet att hindra medborgare i nya medlemsl\u00e4nder att ta eller s\u00f6ka arbete. 2014 slutade denna regel g\u00e4lla f\u00f6r medborgare i Rum\u00e4nien och Bulgarien. Det rapporteras om m\u00e5nga som vid denna tid i Storbritannien s\u00f6ker det tre-m\u00e5naders arbetsl\u00f6shetsunderst\u00f6d man kan f\u00e5 i delar av Storbritannien medan man s\u00f6ker jobb.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">I de popul\u00e4raste l\u00e4nderna f\u00f6r asyls\u00f6kande och sociala turister, till exempel Sverige och Storbritannien [k\u00e4lla saknas] har \u00e4mnet skapat politiska sp\u00e4nningar, s\u00e4rskilt 2015-2016.<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #333399;\"> Storbritannien beslutade i en folkomr\u00f6stning 2016 att l\u00e4mna EU. F\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r l\u00e4mna-sidan motiverade ett uttr\u00e4de med att hindra social turism fr\u00e5n fattigare EU-l\u00e4nder.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\">Det finns dock inga tecken p\u00e5 social turism till f\u00f6ljd av EU:s utvidgning.<\/span><\/p>\n<p>Red&#8217;s kom:<br \/>\n<span style=\"color: #993366;\">Det \u00e4r fel. Det finns ostridiga bevis f\u00f6r detta.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #333399;\"><strong>Det tiggande som f\u00f6rekommit<\/strong> r\u00e4knas inte som social turism, eftersom de s\u00e4llan f\u00e5tt del av v\u00e4lf\u00e4rdssystemen.<\/span><\/p>\n<p>Red&#8217;s kom:<br \/>\n<span style=\"color: #993366;\">\u00c4ven detta \u00e4r givetvis felaktigt. Dett tiggande som EU-migranterna (dvs romer) st\u00e5r f\u00f6r inte bara har f\u00f6rekommit utan f\u00f6rekommer \u00e4n idag pga politikers feghet, politiska korrekthet och st\u00e4ndiga handlingsf\u00f6rlamning. <strong>EU-migranterna fr\u00e5n Rum\u00e4nien och Bulgarien (samt Polen och Moldavien) kommer till Sverige just pga att de tar del av v\u00e4lf\u00e4rdssystemen till dryga kostnader f\u00f6r det svenska samh\u00e4llet samtidigt som detta bara f\u00f6rdjupar EU-migranternas utsatthet.<\/strong><\/span><\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>St\u00e4lla grupper mot grupper<\/h1>\n<p>Som journalisten Chang Frick (nyheteridag) skrev:<\/p>\n<blockquote><p>Alla m\u00e4nniskor delar in andra m\u00e4nniskor i grupper. Det \u00e4r naturligt och sker automatiskt f\u00f6r att vi enklare ska kunna f\u00f6rst\u00e5 och orientera oss i v\u00e4rlden. Men en journalist delar in v\u00e4rlden p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt \u00e4n hur du sj\u00e4lv g\u00f6r och det kan vara sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5. Du tittar p\u00e5 din jobbarkompis och ser en annan arbetare. Men journalisten ser ist\u00e4llet en annan hudf\u00e4rg.<\/p><\/blockquote>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>S\u00e4rbehandling \/ Olikabehandling<\/h1>\n<h1>V\u00e4nsterextremist \/ V\u00e4nsterextremism<\/h1>\n<p>Se: <a title=\"Vad \u00e4r en v\u00e4nsterextremist?\" href=\"https:\/\/hotpot.se\/politik\/vad-ar-en-vansterextremist\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Vad \u00e4r en v\u00e4nsterextremist?<\/a><\/p>\n<hr width=\"300\" \/>\n<h1>V\u00e4rdegrund<\/h1>\n<p>Se: <a title=\"Om den svenska v\u00e4rdegrunden - en studie i kognitiv dissonans\" href=\"http:\/\/hagenbo.blogspot.se\/2016\/11\/om-den-svenska-vardegrunden-en-studie-i.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Om den svenska v\u00e4rdegrunden &#8211; en studie i kognitiv dissonans<\/a><\/p>\n<hr \/>\n<p>\u00d6vrigt:<br \/>\nhttp:\/\/hagenbo.blogspot.se\/2016\/11\/om-den-svenska-vardegrunden-en-studie-i.html<\/p>\n<p>L\u00e4s mer:<br \/>\n\u2022 <a href=\"https:\/\/toklandet.wordpress.com\/2016\/11\/06\/ett-gastinlagg-fran-ninni-sds-rotter-historia-alla-ar-vi-barn-i-borjan-del-1\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">SD:s r\u00f6tter, del 1<\/a><br \/>\n\u2022 <a href=\"https:\/\/toklandet.wordpress.com\/2016\/11\/10\/ett-gastinlagg-fran-ninni-sds-rotter-historia-alla-ar-vi-barn-i-borjan-del-2\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">SD:s r\u00f6tter, del 2<\/a><\/p>\n<hr \/>\n<p>Se \u00e4ven bl a;<br \/>\n<span style=\"color: #008000;\">F\u00f6r sidor om media, asylpolitik och integration se <a style=\"color: #008000;\" title=\"Medias makt, asylpolitik, migration och integration. Klicka h\u00e4r f\u00f6r att lista alla sidor om Sveriges invandringspolitik och medias monopol\" href=\"https:\/\/hotpot.se\/politik\/hotpot_politik_titlar_migration.htm\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">inneh\u00e5llsregistret<\/a>.<\/span><br \/>\n<style>.fb_iframe_widget span{width:460px !important;} .fb_iframe_widget iframe {margin: 0 !important;}        .fb_edge_comment_widget { display: none !important; }<\/style><div style=\"width:100%; text-align:left\"><div class=\"fb-like\" style=\"width:65px; overflow: hidden !important; \" data-href=\"https:\/\/hotpot.se\/politik\/definitioner-av-slagord-floskler-i-den-politiska-debatten\/\" data-size=\"small\" data-colorscheme=\"dark\" data-width=\"65\" data-layout=\"box_count\" data-action=\"like\" data-show-faces=\"true\" data-share=\"true\" kid_directed_site=\"false\"><\/div><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nedanst\u00e5ende text \u00e4r under l\u00f6pande utveckling och kommer f\u00f6ljaktligen att fyllas p\u00e5 efterhand med definitioner. \u2022 SD:s f\u00f6rsta partiprogram 1989 Hj\u00e4lp i n\u00e4romr\u00e5det: En utstr\u00e4ckt hand och st\u00f6d ska vi ge till folk som lider n\u00f6d i andra l\u00e4nder. Sverige b\u00f6r bidra med materiellt eller ekonomiskt st\u00f6d vid naturkatastrofer och hungersn\u00f6d eller till flyktingl\u00e4ger. Demokrati: &hellip; <a href=\"https:\/\/hotpot.se\/politik\/definitioner-av-slagord-floskler-i-den-politiska-debatten\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Definitioner av slagord &#038; floskler i den politiska debatten<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[172],"tags":[236,1060,1375,645,1263,866,91,379,860,787,914,713,1289,1282],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19519"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19519"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19519\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29496,"href":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19519\/revisions\/29496"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19519"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19519"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hotpot.se\/politik\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19519"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}