Sakfel mm i årsredovisningen

[Tysta Mari]

Skall en årsredovisning som innehåller sakfel, olika uppgifter om samma sak, saknar uppgift om antal lägenheter och boyta mm, som eventuellt rätas ut vid stämman korrigeras t ex i ett separat dokument som delas ut till samtliga medlemmar?

Eller skall det skrivas in i protokollet utan speciell uppmaning?

I mina ögon är en årsredovisning närmast helig och skall vara så korrekt som det över huvud taget är möjligt. Jag har tom svårt att tolerera stav- och meningsbyggnadsfel.

Kanske är det bäst att se genom fingrarna, och hoppas att mäklare och ev spekulanter inte upptäcker något?!

[Harald]

I princip alla årsredovisningar innehåller fel. Rena korrekturfel är ingenting som revisorerna bryr sig om.

Kvalitén på årsredovisningen är en fråga för styrelsen att hantera mot den de låtit upprätta årsredovisningen.

Sanningen är att själva förvaltningstjänsten är så hårt konkurrentutsatt, att de allra flesta förvaltningsbolag inte hinner korra i tillräcklig omfattning.

Kan tillägga att alla de stora drakarna (HSB, SBC (Bostadsrätterna) och Riksbyggen), har visat röda siffror på denna del av sin verksamhet de flesta år. Det är juridik och teknisk förvaltning som många gånger får täcka upp förlusterna.

Medelstora förvaltare tjänar lite mer pengar, mest beroende på att de kommit in på marknaden senare, och i större utsträckning kunnat automatisera sina processer och utnyttja modern teknik. (Jämför gärna med te x flygbranschen, där äldre aktörer går sämre än nya, p g a ny teknik)

Det näst bästa för en brf är att anlita en liten oberoende förvaltare, "källarkonsult", som har möjlighet att lägga mer tid på varje uppdrag, och som inte har lönekostnad på varje timme.

Det bästa är självförvaltning. Men det kräver att styrelsen innehar denna kompetens.

[Tysta Mari]

Har jag förstått dig rätt? Inga korrigeringar skall göras utan eventuella rättelser görs muntligen på stämman?

Jag har ingen aaaaaaaning om hur årsredovisningen tas fram rent tekniskt. I min värld skulle det gå till så här:

1) Förslag lämnas till styrelsen
2) Styrelsen korrekturläser och inför ändringar *) kan bli flera vändor
3) Förvaltaren korrigerar och sänder nytt förslag
4) Styrelsen godkänner förslaget och undertecknar
5) Årsredovisningen gås igenom med ekonomisk förvaltare och revisor
7) Revisorn tar upp ev 'brister' i revisionsberättelsen och skriver under
6) Redovisningen trycks och delas ut

Är jag ute och reser?

[Harald]

Årsredovisningen skall ge ..."en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat"

Uppfyller den detta, finns ingen anledning att korra. Revisorerna släpper även igenom felaktiga belopp, beräkningar, uppställningar o s v, så länge dessa inte står i strid med uttalandet ovan.

Att i den världen försöka få till en process där man trycker om årsredovisningen t o m för stavfel eller meningsbyggnadsfel, är bara naivt, tyvärr.

Annars håller jag egentligen med, årsredovisningen är många gånger det enda marknadsföringsmaterial som föreningen har, och den borde därmed ägnas betydligt mer uppmärksamhet och arbete än idag.

[Admin]

Ursprungligen skrivet av Harald

Det bästa är självförvaltning. Men det kräver att styrelsen innehar denna kompetens.

Nackdelen med att styrelsen sköter ekonomin själv, oavsett hur stor kompetens de har för detta, är dels att det blir lättare att manipulera siffrorna och dels att föreningen blir mer beroende av att ledamöterna sitter kvar och även att man minskar möjligheten till kontinuitet i styrelsearbetet.

Ursprungligen skrivet av Tysta Mari

Är jag ute och reser?

Jag tycker ditt förslag ser bra ut, sedan kan det variera beroende på olika omständigheter, t.ex. om styrelsen är duktig på att skriva, stava och formulera sig. Jag tycker inte heller en årsredovisning ska innehålla stavfel eller andra skrivfel. Det är föreningens säljande dokument, och de bör man göra så bra som möjligt. En slarvigt skriven årsredovisning ger tydliga signaler på en illa skött förening, oavsett om den är det eller ej.

[tette]

revisorn bör inte vara med och "justera" årsredovisningen och bokslutet.
Revisorns uppgift är ju att kontrollera styrelsen arbete och föreningens ekonomi, vilket årsredovisningen o bokslut/räkenskap är en del av.

[tette]

Styrelsen kan rådfråga revisorn, tillexempel vilka regler som gäller för avskrivningar och andra teknikaliteter.

[Harald]

Nackdelen med att styrelsen sköter ekonomin själv, oavsett hur stor kompetens de har för detta, är dels att det blir lättare att manipulera siffrorna och dels att föreningen blir mer beroende av att ledamöterna sitter kvar och även att man minskar möjligheten till kontinuitet i styrelsearbetet.

Detta är inte riktigt bra. Oavsett vem som innehar styrelsens uppdrag att handha förvaltningen, så kvarligger alltid ansvaret på styrelsen.

Ovanstående inlägg insunuerar att medlemmarna inte skulle inneha förtroende för sina ledamöter. Men där går det ju emot hela grundtanken med Brf! Styrelsens ledamöter innehar ju just det, förtroendeposter!

Ja visst är jag medveten om att detta haltar i många föreningar.

Men man bör nog ta frågeställningen i rätt ordning.