dolt utrymme i råvind

[pjärlumjär]

Hej!

Längst upp i vår brf finns en otillgänglig, outnyttjad, (inte gemensam), råvind som löper parallellt 3 m med en vindsvåning.
Takhöjden inne i råvinden är ca 1.50, och sluttar ner till husets yttervägg, en höjd på ca 0.3 m. Golvytan är 4.5 kvm. Det går inte att nå utrymme i dagsläget.

Lägenhetsinnehavaren vill använda utrymmet, kan denna yta upplåtas till denne utan någon ersättning eller omständigheter som strider mot lagar, paragrafer?

Ett udda ärende för mig. Någon med info/tips?

Hilsen! PL

[Harald]

Om styrelsen ”ger bort” ett utrymme till enskild medlem så riskerar ni att hamna i knepiga situationer senare. Vilka fler utrymmen kan tänkas dyka upp? Eller ytor?

Bäst såklart att skriva in ett enkelt nyttjanderättsavtal samt sätta åtminstone en symbolisk peng.

Pm nu utrymmet verkligen bara kan nyttjas från berörd lgh så bör ju avtalet kunna slutas direkt mellan styrelsen och medlemmen. Men finns minsta möjlighet till annan lösning så måste ni gå till stämman.

[0Xb]

Ursprungligen skrivet av Harald

Om styrelsen ”ger bort” ett utrymme till enskild medlem så riskerar ni att hamna i knepiga situationer senare. Vilka fler utrymmen kan tänkas dyka upp? Eller ytor?

Bäst såklart att skriva in ett enkelt nyttjanderättsavtal samt sätta åtminstone en symbolisk peng.

Pm nu utrymmet verkligen bara kan nyttjas från berörd lgh så bör ju avtalet kunna slutas direkt mellan styrelsen och medlemmen. Men finns minsta möjlighet till annan lösning så måste ni gå till stämman.

Om det är styrelsen/medlem, då blir det mer av ett hyresavtal va'? Så skulle jag tolka det. Vad krävs för upplåtesleavtal? Då borde ju andelstalen behöva justeras... vilket innebär dubbla stämmor?

[clabbe]

Utökas bostadsrättens yta kan man ju tycka att bostadsrätten ska bära mer av föreningens kostnader.

[pjärlumjär]

Tack för svar och resonemang!
Nej, det finns inga andra ytor/rymslen i föreningen som skulle kunna annekteras på detta sätt, helt säkert. Så för den sakens skull finns inga konsekvenser för framtiden, möjligheten är unik för denna lägenheten, men också i fastigheten. Likabehandlingsprinciper kan inte åberopas om jag förstått det rätt. Innehavaren vill bygga en garderob/förvaringsutrymme bakom väggen. Jag förmodar att det inte räknas som boendeyta, bara extra golvyta. Det är snarare ett skrymsle och inte ens värt att kalla förråd. Ytan har inget marknadsvärde eller funktion.
Det känns som ett sånt dött utrymme borde kunna annekteras. Så jag är lite på linje med innehavaren.

Vad kan en symbolisk peng betyda? Och vad betyder enkelt nyttjanderättsavtal?
PL

[pjärlumjär]

Förklaringen till att utrymmet är otillgängligt beror på att vindsvåningen
har två stycken kupor vars uppbyggnad blockerar vägen in till utrymmet/skrymslet som efterfrågas. Man kan se in till utrymmet/skrymslet från ena sidan med hjälp av en ficklampa, totalt är utrymmet i sin förlängning ca 14 meter men endast en liten del går att använda, vilket är längst ner i denna "gång" råvind.

Hilsen PL

[merbzt]

Ursprungligen skrivet av clabbe

Utökas bostadsrättens yta kan man ju tycka att bostadsrätten ska bära mer av föreningens kostnader.

Om föreningens kostnader ökar pga den utökade ytan så är det rimligt att det belastar bostadsrätten.

Om inga kostnader ökar för föreningen kan det vara ett argument för att inte ändra på avgiften. Om insatsandelstalen ökas måste man ta det via 2 stämmor för att ändringen ska gå igenom. Beroende på vilken avgiftsökning det skulle ge kan "kostnaden" (monetärt eller annan resurs) att ta upp ärendet inte vara värt besväret.

I detta fall om det rör sig om en "skrubb" där takhöjden endast är 1.5m så kan det vara ett alternativ att sälja ytan för att införliva den i bostadsrättens förrådsyta/biyta.

Iaf om det endast finns en rimlig köpare så är det ok för styrelsen att fatta det beslutet. Följande har en jurist skrivit gällande inkorporera råyta i förrådsyta:

Beslut om att inorporera råytan i befintliga förrådsytan träffas av 9 kap 16§ stycke 1 p.2 BRL eftersom det innebär en förändring av en bostadsrätt. Eftersom det endast finnd en bostadsrättshavare som berörs av den önskade åtgärden och densamme har godkänt åtgärdenm faller beslutet inom styrelsen kompetensområde och beslutet blir giltigt utan inhämtande av stämmobeslut.

Huruvuda det faktiskt stämmer är upp till domstol att avgöra men det indikerar ju att under vissa förutsättningar så kan en styrelse sälja av föreningsyta utan att blanda in stämman.

[pjärlumjär]

Ursprungligen skrivet av clabbe

Utökas bostadsrättens yta kan man ju tycka att bostadsrätten ska bära mer av föreningens kostnader.

Jo det blir extra golvyta, men ingen boendeyta. Vilka kostnader kan komma på fråga? Skall kostnaderna betalas via en höjd avgift.

Vänligen PL

[clabbe]

Ursprungligen skrivet av pjärlumjär

Jo det blir extra golvyta, men ingen boendeyta. Vilka kostnader kan komma på fråga? Skall kostnaderna betalas via en höjd avgift.

Vänligen PL

Om man till exempel tar ner väggen till ytan så kan det tänkas att det blir högre uppvärmningskostnader.
Men oavsett om det blir ökade kostnader, känns det rimligt att någon får en större bostadsrätt utan att bidra mer till föreningens driftkostnader?

[Harald]

Ja man skall vara mycket försiktig med att lova bort yta eller utrymmen i föreningen till medlemmar utan motprestation. TS skriver att det inte finns fler liknande utrymmen men det är att göra det alldeles för enkelt för sig och missa potentiella risker! Te x:

Medlem vill anlägga privat MC parkering på del av mark för sin MC. "Men XX fick ju en klädkammare gratis..."

Om ett par år uppstår en maktstrid i föreningen och någon använder händelsen som en dolkstöt för att visa på hur TS premierar vissa men inte andra.

Så - oavsett ytor eller inte. Man ger inte bort något till någon utan motkrav!

Ett enkelt nyttjanderättsavtal kan jämföras med hur många medlemmar idag nyttjar egna uteplatser på föreningsägd mark (ej upplåten) eller varför inte egentligen hur de flesta "upplåtelserna" av förrådsyta ser ut. Det vill säga att även om inget skrivits så finns det explicit en nyttjanderätt av hävd eller annan orsak.

Jag hade skrivit "Nyttjanderättsavtal" och så parterna och så tills vidare där föreningen har rätt att säga upp nyttjanderätten med säg 6 månaders varsel samt satt en symbolisk peng te x 2 000 kr/år. Det skulle räcka till te x en bra fika på alla årsmöten och blir ett bra argument ifall detta uppdagas i framtiden och används för att försöka undergräva styrelsens legitimitet:

Men XX bekostar ju all fika för detta, och har därmed lyft bort en kostnad från övriga medlemmar så länge denne får använda kattvinden som förråd".

Inga andelstal behöver göras om, inga stämmobeslut. En enkel överföring till föreningens konto 1 ggr/år räcker.

Alla vinner.