Sakfel mm i årsredovisningen
 

Skall en årsredovisning som innehåller sakfel, olika uppgifter om samma sak, saknar uppgift om antal lägenheter och boyta mm, som eventuellt rätas ut vid stämman korrigeras t ex i ett separat dokument som delas ut till samtliga medlemmar?

Eller skall det skrivas in i protokollet utan speciell uppmaning?

I mina ögon är en årsredovisning närmast helig och skall vara så korrekt som det över huvud taget är möjligt. Jag har tom svårt att tolerera stav- och meningsbyggnadsfel.

Kanske är det bäst att se genom fingrarna, och hoppas att mäklare och ev spekulanter inte upptäcker något?!

I princip alla årsredovisningar innehåller fel. Rena korrekturfel är ingenting som revisorerna bryr sig om.

Kvalitén på årsredovisningen är en fråga för styrelsen att hantera mot den de låtit upprätta årsredovisningen.

Sanningen är att själva förvaltningstjänsten är så hårt konkurrentutsatt, att de allra flesta förvaltningsbolag inte hinner korra i tillräcklig omfattning.

Kan tillägga att alla de stora drakarna (HSB, SBC (Bostadsrätterna) och Riksbyggen), har visat röda siffror på denna del av sin verksamhet de flesta år. Det är juridik och teknisk förvaltning som många gånger får täcka upp förlusterna.

Medelstora förvaltare tjänar lite mer pengar, mest beroende på att de kommit in på marknaden senare, och i större utsträckning kunnat automatisera sina processer och utnyttja modern teknik. (Jämför gärna med te x flygbranschen, där äldre aktörer går sämre än nya, p g a ny teknik)

Det näst bästa för en brf är att anlita en liten oberoende förvaltare, "källarkonsult", som har möjlighet att lägga mer tid på varje uppdrag, och som inte har lönekostnad på varje timme.

Det bästa är självförvaltning. Men det kräver att styrelsen innehar denna kompetens.

Korrigeringar
 

Har jag förstått dig rätt? Inga korrigeringar skall göras utan eventuella rättelser görs muntligen på stämman?

Jag har ingen aaaaaaaning om hur årsredovisningen tas fram rent tekniskt. I min värld skulle det gå till så här:

1) Förslag lämnas till styrelsen
2) Styrelsen korrekturläser och inför ändringar *) kan bli flera vändor
3) Förvaltaren korrigerar och sänder nytt förslag
4) Styrelsen godkänner förslaget och undertecknar
5) Årsredovisningen gås igenom med ekonomisk förvaltare och revisor
7) Revisorn tar upp ev 'brister' i revisionsberättelsen och skriver under
6) Redovisningen trycks och delas ut

Är jag ute och reser?

Årsredovisningen skall ge ..."en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat"

Uppfyller den detta, finns ingen anledning att korra. Revisorerna släpper även igenom felaktiga belopp, beräkningar, uppställningar o s v, så länge dessa inte står i strid med uttalandet ovan.

Att i den världen försöka få till en process där man trycker om årsredovisningen t o m för stavfel eller meningsbyggnadsfel, är bara naivt, tyvärr.

Annars håller jag egentligen med, årsredovisningen är många gånger det enda marknadsföringsmaterial som föreningen har, och den borde därmed ägnas betydligt mer uppmärksamhet och arbete än idag.

Självförvaltning, ekonomi i brf
 

Nackdelen med att styrelsen sköter ekonomin själv, oavsett hur stor kompetens de har för detta, är dels att det blir lättare att manipulera siffrorna och dels att föreningen blir mer beroende av att ledamöterna sitter kvar och även att man minskar möjligheten till kontinuitet i styrelsearbetet.

Jag tycker ditt förslag ser bra ut, sedan kan det variera beroende på olika omständigheter, t.ex. om styrelsen är duktig på att skriva, stava och formulera sig. Jag tycker inte heller en årsredovisning ska innehålla stavfel eller andra skrivfel. Det är föreningens säljande dokument, och de bör man göra så bra som möjligt. En slarvigt skriven årsredovisning ger tydliga signaler på en illa skött förening, oavsett om den är det eller ej.

revisorns roll?
 

revisorn bör inte vara med och "justera" årsredovisningen och bokslutet.
Revisorns uppgift är ju att kontrollera styrelsen arbete och föreningens ekonomi, vilket årsredovisningen o bokslut/räkenskap är en del av.

rådfråga revisorn
 

Styrelsen kan rådfråga revisorn, tillexempel vilka regler som gäller för avskrivningar och andra teknikaliteter.

Detta är inte riktigt bra. Oavsett vem som innehar styrelsens uppdrag att handha förvaltningen, så kvarligger alltid ansvaret på styrelsen.

Ovanstående inlägg insunuerar att medlemmarna inte skulle inneha förtroende för sina ledamöter. Men där går det ju emot hela grundtanken med Brf! Styrelsens ledamöter innehar ju just det, förtroendeposter!

Ja visst är jag medveten om att detta haltar i många föreningar.

Men man bör nog ta frågeställningen i rätt ordning.

"Förtroendevald" är inte samma sak som att man ska förtroende för denna person
 

Och vilken relevans har det för vad?
Du menar att för att ansvaret alltid ligger på styrelsen så behövs inga kontroller, ingen insyn, inga fastställda rutiner som säkrar föreningens fortlevnad, etc?
Så du tycker att det är ett bra system när t ex en ordförande kan muta entreprenörer (säkert inte första gången), enligt det aktuella exemplet i Helsingborg? Detta upptäcktes endast tack vare att entreprenören inte var mutbar, inte för att föreningen hade fastställda kontrollmöjligheter.
Bara för att styrelsen har ett ansvar så motsäger det inte att föreningen har kontrollmöjligheter och möjligheter att undvika omfattande skador i föreningen.

Nej, mitt inlägg - där du förbisåg två av tre punkter - insinuerar ingenting. Jag talar bara om vilka risker det finns. Och i en brf lever medlemmarna farligt tack vare de bristande kontrollmöjligheterna. Sådan är den bistra verkligheten.

Nej, det finns inte och har aldrig funnits någon grundtanke med brf som innebär att man ska lita blint på någon bara för att denna person sitter i styrelsen. Det var hur systemet fungerade i gamla öststatsländer för många år sedan. Se hur bra det gick.

Har man tittat på nyhetssändningarna på TV någon gång kanske man råkat se något tillfälle där förtroendevalda politiker missköter sig. Eller om man tittar på program som Uppdrag Granskning, där man kan se att vi inte lever i en perfekt värld. Kanske har man någon gång läst en dagstidning. Inte heller där är det helt fritt från människor som fuskar, lurar och bedrar. Så jag tror nog att en bra utgångspunkt att ha i en brf är verkligheten istället för att godtroget lita på allt och alla.

Att vara förtroendevald innebär varken att;
- De förtroendevalda per automatik gör rätt enbart för att de är förtroendevalda
- De förtroendevalda ska ha fritt spelrum utan kontroll.

Du fastnar på ett ord och tolkningen av detta. Jag föredrar istället att basera vad jag skriver på hur verkligheten ser ut.
Och verkligheten är sådan att det i de flesta styrelser sitter olämpliga personer som inte blivit valda pga sin kunskap och erfarenhet utan enbart för att de ställer upp. Att man skulle lita på okända personer utan kunskap eller kompetens för sitt uppdrag, är inte det ganska dumt?

Ja, det kan jag hålla med om. Och rätt ordning innebär att medlemmarna inte ska vara godtrogna och lättlurade, och man ska utgå från hur verkligheten ser ut.

Det är bra att du inser detta, men ändå tycker du inte att något behöver göras åt problemen.

Idag gäller, oavsett vem som handhar löpande förvaltningen, att styrelsen har ansvaret för densamma.

Arbetet kontrolleras av föreningens två kontrollorgan, stämma och revisorer.

Förutsatt att kontrollorganen sköter sin uppgift, så är alltid självförvaltning en billigare och bättre lösning för föreningens medlemmar.

Så det så.