VALET 2006

Politikerna vill och/eller kan inte ge konkreta svar på frågor, som t.ex. ja eller nej. Här får du en sammanställning från SVT:s undersökning där partiernas svar är indelade i; Ja, Ja kanske, och Nej

1. Fastighetsskatten ska avskaffas
2. Skatten på sprit ska sänkas
3. Skatten på bensin ska sänkas
4. Den som bor i glesbygd ska betala lägre skatt än den som bor i stad
5. Trängselskatt ska införas i våra storstäder
6. Ersättningen från A-kassan ska höjas
7. Pensionärer som vill jobba ska betala lägre skatt än andra löntagare
8. Försöket med friår ska fortsätta
9. Alla företag som nyanställer ska få sänkt arbetsgivaravgift
10. Skatteavdrag ska införas för privat städning och trädgårdsarbete
11. Anställningsskyddet för unga ska tas bort dom första två åren
12. Jobbansökningar ska få vara anonyma för att motverka diskriminering
13. Arbetskraftsinvandring från länder utanför EU ska underlättas
14. För medborgarskap i Sverige ska man ha klarat ett språktest i svenska
15. Det ska vara straffbart att vara med i rasistiska organisationer
16. Våldsbrott ska straffas hårdare än idag
17. Kommuner ska få större möjlighet att stoppa nya friskolor
18. Hemlig avlyssning (buggning) ska tillåtas vid bekämpning av grova brott
19. Anställda ska ha laglig rätt att gå upp till heltid
20. Alla som jobbar ska få göra ett extra skatteavdrag
21. Vårdnadsbidrag ska införas till föräldrar som tar hand om sina barn hemma
22. En lag ska kvotera in kvinnor i företagens styrelser
23. Privata företag ska få ta över sjukhus
24. Den allmänna värnplikten ska avskaffas
25. Det ska vara obligatoriskt för mammor och pappor att dela lika på föräldraledigheten
26. Spelmonopolet ska avskaffas
27. Den som laddar ner piratkopierad musik och film ska straffas
28. Kärnkraften ska byggas ut
29. Monarkin ska avskaffas
30. Homosexuella ska ha rätt att prövas som adoptivföräldrar
31.Vargar ska få skjutas om de angriper tamdjur i skog och mark

1. Fastighetsskatten ska avskaffas

NEJ


Vänsterpartiet:

Fastighetsskatten är en viktig skattebas. Det är dessutom en skatt som kan utjämna klassklyftor. Vi vill ha kvar fastighetsskatten, men däremot kan vi tänka oss justeringar i hur den tas ut.

JA, KANSKE/DELVIS


Socialdemokraterna:

Vi vill ha rättvisa skatter. Låginkomsttagare ska inte behöva betala lika mycket i fastighetsskatt som höginkomsttagare. Därför har vi infört en begränsningsregel som beräknas på inkomsten.

Miljöpartiet:

På sikt vill vi avskaffa fastighetsskatten, men just nu vill vi se till så att skattesystemet gynnar de som gör miljöinvesteringar i sitt hus. Om man exempelvis vill ersätta en oljepanna med bergvärme eller pellets så ska man inte få högre fastighetsskatt för det. Skattesystemet ska gynna de som är miljövänner.

Kristdemokraterna:

Fastighetsskatten är orättfärdig och oförutsägbar. Den driver familjer med låga inkomster från hus och hem. Vi vill avskaffa fastighetsskatten med en gång. Istället vill vi ge kommunerna rätt att ta ut en låg fast avgift - högst 2800 kr per år för ett småhus och 900 kr för en lägenhet - för den service man ger till fastighetsägaren. Vi föreslår också att reavinstskatten höjs från 20 till 30 procent. Det är riktigt att betala skatt om man gör vinst på sitt boende, men först när man sålt och fått pengar i handen.

Moderaterna:

Vi tycker att fastighetsskatten är en orättfärdig skatt. Därför vill vi på sikt avskaffa den och redan nu inleda en sänkning av fastighetsskatten. För att mildra kostnaderna för dem som drabbas mest vill vi omedelbart införa en takregel som innebär att skatten aldrig ska vara större än summan av 80 kr/kvm värdeyta (ungefär boyta) och 2 kr/kvm tomt, dock maximalt 5000 kr för tomten.

JA


Centerpartiet:

Fastighetsskatten innebär för många människor en mycket stor ekonomisk börda. Människor tvingas i en del fall flytta från sina hem eller sälja sina fritidsfastigheter därför att fastighetsskatten blir för påfrestande. Centerpartiet vill avskaffa fastighetsskatten, och på kort sikt sänka skatten för alla genom sänkt uttagsprocent från 1 procent av taxeringsvärdet till 0,75 procent och med ett tak för taxeringsvärdet på tomtvärdet för småhusägare. Dessutom sänker vi skatten till 0,4 procent för flerfamiljshus. Detta ger omedelbart sänkta skatter för alla småhusägare och boende i flerfamiljshus.

Folkpartiet:

Fastighetsskatten är inte en rimlig skatt eftersom människor ska betala skatt på pengar de inte får förrän de säljer huset. Folkpartiet vill sänka fastighetsskatten på både villor och lägenheter nästa år och avskaffa den helt inom sex år.
Topp

2. Skatten på sprit ska sänkas

NEJ


Vänsterpartiet:

Sänkt pris på sprit leder till ökad konsumtion. Ökad konsumtion leder till fler skador och sjukdomar, fler tidiga dödsfall, ökade sociala problem. Vänsterpartiet är för en minskad totalkonsumtion i samhället och priset på alkohol är ett viktigt instrument för att hålla nere konsumtionen. Av samma anledning bör också dagens generösa införselkvoter från utlandet minskas.

Miljöpartiet:

Absolut inte. Om vi skulle sänka den så visar alla studier på att missbruket ökar och även misshandelsfallen, inte minst drabbar det kvinnor och barn. I Finland prövade man att sänka spritskatten ordentligt, men det har man ångrat idag. Samtidigt visar också siffror att importen minskar, samtidigt som Systembolaget har starkt stöd hos befolkningen.

Kristdemokraterna:

En ansvarsfull alkoholpolitik måste använda alla medel till att begränsa konsumtionen - för att begränsa alkoholskadorna, och priset är här en viktig faktor. Vi vill ha kvar dagens alkoholskatter, och verkar för att Sverige skall återgå till stramare regler när det gäller privat införsel av alkohol från andra EU-länder.

JA, KANSKE/DELVIS


Socialdemokraterna:

Vi vill att det ska vara hög skatt på sprit även i fortsättningen. Men viss sänkning kan bli nödvändig för att hejda den ökade privatinförseln från andra länder som har drivit upp konsumtionen.

Centerpartiet:

Det är både humanitärt och samhällsekonomiskt befogat att hålla tillbaka alkoholkonsumtionen genom höga skatter. Alkohol är en viktig orsak till sjukskrivningar, förtidspension, arbetslöshet och behov av vårdinsatser. Alkohol är också en av de viktigaste orsakerna bakom våld och annan brottslighet. En forskare har beräknat att den samhällsekonomiska kostnaden för en liter vodka är ungefär 800 kronor. Om det skulle bli omöjligt att upprätthålla dagens skattenivåer på grund av den ökade privatinförseln kan centerpartiet tänka sig att sänka skatterna på öl och vin, men inte på sprit.

Moderaterna:

Vi vill sänka skatten på öl och vin. Men om vi inte vill att allt större mängder alkohol än i dag ska köpas utomlands eller smugglas kan vi tvingas sänka skatten också på sprit. Vi tror att vi måste kunna tänka i nya banor och ta med andra faktorer än enbart alkoholskatten, till exempel sambandet mellan attityder i samhället och konsumtionsmönster, när vi diskuterar alkoholpolitik. Det är också viktigt att agera mot det alkoholmissbruk som ofta leder till sociala problem och brottslighet.

JA


Folkpartiet:

Vår uppfattning är att det är nödvändigt att sänka alkoholskatterna. Det blir i längden mycket svårt för ett land att hålla betydligt högre alkoholskatter än omvärlden, om man inte kan kontrollera införseln från utlandet. Lägre skatt riskerar att leda till ökad konsumtion och ökade skador. Det måste mötas genom andra åtgärder som bland annat minskar risken för att ungdomar och gravida kvinnor dricker, och håller trafik och arbetsplatser alkoholfria. Vi behöver också bättre och mer intensiv information om alkoholens skadeverkningar och kraftigt upprustad missbrukarvård.
Topp

3. Skatten på bensin ska sänkas

NEJ


Socialdemokraterna:

- Bensinen har senaste året blivit dyrare eftersom oljepriserna har höjts. Bensinen har senaste året blivit dyrare eftersom oljepriserna har höjts. Det är inte rimligt att justera skatten varje gång bensinpriset ändras - vi höjer inte bensinskatten när bensinpriset sänks.
Not. Vad socialdemokraterna inte nämner är att ju högre bensinpriser desto högre skatteintäkter. Skatten är nämligen i procent på bensinpriset.

Vänsterpartiet:

Oljepriserna kommer att fortsätta att stiga på grund av stigande efterfrågan och stagnerande produktion, bensinskattesänkningar bara skjuter upp en nödvändig energiomställning. Vi måste satsa på en energiomställning med förnyelsebara flytande bränslen och energieffektivare transportsystem, utbyggd kollektivtrafik. Ju längre vi väntar desto jobbigare blir omställningen.

Miljöpartiet:

Då skulle vi riskera hela den utveckling som vi ser idag av att fler och fler byter till miljöbilar. Sakta men säkert håller Sveriges bilpark på att bytas ut till miljöbilar tack vare Miljöpartiets politik. Vi vill hellre satsa på att ha fortsatt sänkt skatt på miljöbättre drivmedel som etanol och biogas. Samtidigt ska de med äldre bilar kunna få ett stöd för att justera bilen så att den kan gå på exempelvis etanol istället för på bensin.

Centerpartiet:

Centerpartiet säger nej till sänkt bensinskatt för vi vill istället minska oljeberoendet genom att satsa på förnybara bränslen. Exempelvis genom en skatterabatt på 10 000 kronor till privatpersoner som köper en miljöbil. Med de stigande bränslepriserna blir dock de ökade resekostnaderna allt mer kännbara för framförallt de som inte har några praktiska alternativ till bensinen. För att kompensera dels för dessa kostnader, dels för att de som arbetar inte ska förlora på detta, väljer vi att höja reseavdraget från 18 till 23 kronor per mil. Genom att använda sig av ett höjt reseavdrag låter vi dessutom kompensationen vara teknik- och bränsleneutral. En sänkt bensinskatt hade gynnat just bensinen relativt sett andra bränslen. Vi ser gärna att människor byter bränslet i tankarna till förnybara bränslen och ger ekonomisk stimulans till detta.

Folkpartiet:

Bensinskatten måste ses i ett helhetsperspektiv, där man även beaktar fordonsskatter och skatter på andra bränslen (till exempel diesel). Det är därför svårt att långsiktigt ta ställning till bensinskattens nivå lösryckt ur sitt sammanhang. Vi har idag inget förslag om att ändra nivån på bensinskatten.

JA


Kristdemokraterna:

Vi vill halvera moms på alla drivmedel - bensin, diesel och miljövänliga alternativ. Det höga bensinpriset slår hårt mot glesbygden och låginkomsttagare som är beroende av bilen. Kristdemokraterna tror på och arbetar för en utfasning av de fossila bränslena i transportsektorn. Vi måste tillsammans jobba långsiktigt för en övergång till alternativen, dock utan att människors hushållsekonomi slås i spillror.

Moderaterna:

I dag går ungefär två tredjedelar av det pris som man får betala för bensinen vid bensinstationen till skatt. Det tycker vi är för mycket. Den höga bensinskatten belastar många som är beroende av bil för att klara sin dagliga tillvaro, inte minst dem som bor på landsbygden där det saknas kollektivtrafik. Vårt viktigaste besked är därför att avbryta den gröna skatteväxlingen som s, v och mp enats om, och som sedan 2001 svarar för höjda bensinskatter motsvarande nära 60 öre. De har fortsatt nära 13 miljarder som de enats om men ännu ej genomfört. Därutöver vill vi sänka skatten på bensin med 15 öre per liter
Topp

4. Den som bor i glesbygd ska betala lägre skatt än den som bor i stad

NEJ


Vänsterpartiet:

Detta är inget som vi har föreslagit. Vi vill att inkomstskatten ska vara progressiv och ekonomiskt omfördelade. Vi vill ha en bra fungerande skatteutjämning mellan kommunerna som motverkar obalanser även regionalt. Däremot inga skatteavdrag knutna till bostadsort.

Centerpartiet:

Vi vill att alla som jobbar ska få lägre skatt. Däremot förstår vi inte varför exempelvis de som bor i Torsby kommun i Värmland ska få ett extra grundavdrag medan övriga invånare i Värmland inte ska ha det. Vi satsar hellre pengar på att få människor i arbete, att göra det lönsamt att arbeta för alla, oavsett var i landet man bor. För att underlätta för nya jobb i glesbygd tar vi istället bort arbetsgivaravgifterna för tjänstebranscher med stor sysselsättningspotential och gör det billigare att anställa samtidigt som lönen för de anställda är den samma.

Folkpartiet:

Människor ska betala samma skatt på sina inkomster oavsett var i landet de bor. Bor man i glesbygden är bensinräkningarna höga och man betalar ofta mer för maten i affärerna. Å andra sidan är boende betydligt dyrare i storstäder.
KANSKE NEJ/DELVIS

Kristdemokraterna:

Människor bör inte skattegynnas på grund av var de bor. Däremot ska glesbygdsbor inte behöva betala för service som de inte kan dra nytta av.

Moderaterna:

Glesbygdsbor har redan i dag lägre skatt genom att de betalar betydligt lägre fastighetsskatt, och lägre elskatt per kWh. Vi tycker att detta är bra: om skatten är lägre blir det möjligt att bo kvar i glesbygd. Bland annat mot den bakgrunden har vi ihop med Allians för Sverige föreslagit att rabatten på elskatten i glesbygd ska öka med 3 öre/kWh, vilket betyder ungefär 700 kronor lägre elkostnad per år för en normal eluppvärmd villa.

JA


Socialdemokraterna:

Kompensation för merkostnader i glesbygd genom till exempel höjt grundavdrag kan vara ett viktigt inslag i en aktiv regionalpolitik. Vi har lagt fram sådana förslag våren 2006.

Miljöpartiet:

Det har vi precis drivit igenom. Många människor som bor i glesbygden får nu en ordentlig skattesänkning, något som är tänkt att kompensera för bland annat de höga bränslepriserna. Vi vill också ge människor i glesbygd bättre möjligheter att skapa nya företag, samtidigt som man satsar på den offentliga sektorn.
Topp

5. Trängselskatt ska införas i våra storstäder

JA


Vänsterpartiet:

Vi står bakom försöket i Stockholm och har även aktualiserat frågan kommunalt i Göteborg.

Miljöpartiet:

Vi vill införa trängselavgifter i Malmö, Göteborg och Stockholm. I Stockholm har försöket med trängselavgifter visat att det minskar trängseln och ger en möjlighet att satsa ordentligt på utbyggd kollektivtrafik. Trängselavgifter är en smart lösning som gör att staden inte bara tillhör bilar utan också människor.

JA, KANSKE/DELVIS


Socialdemokraterna:

Det är en lokal fråga som bör avgöras lokalt.

Centerpartiet:

Centerpartiet tror på ekonomiska styrmedel (till exempel parkeringsavgifter och trängselavgifter) för att komma tillrätta med orimliga trafikproblem i våra storstäder. Men vi tycker att detta är en fråga som ska beslutas lokalt. Vi tycker också att pengarna ska stanna lokalt. Det ska alltså inte vara fråga om en skatt utan en avgift. Centerpartiet i Stockholm säger ja till trängselavgifterna som nu införts på försök. Det finns brister i hur förslaget i har kommit till och hur det utvecklats men principen är ändå bra. I dagsläget är det inte aktuellt att införa trängselavgifter/-skatter i flera städer. Göteborg måste satsa rejält på kollektivtrafiken, så att det finns ett rimligt alternativ till bilen. I andra städer är det sällan trängseln som är det stora problemet, utan biltrafikens klimatpåverkan i stort eller problem med luftföroreningar på vissa gator. Dessa problem löses smartast genom andra styrmedel och inte genom trängselskatter.

Folkpartiet:

De förslag om biltullar i Göteborg och Malmö som har förts fram säger folkpartiet nej till. Vi vill dock ändra regeringsformen så att kommuner och landsting/regioner kan införa trängselavgifter om de vill, under förutsättning att det sker med samtycke av kringliggande kommuner som påtagligt påverkas. Vi accepterar inte att staten tvingar på någon region trängselavgifter, därför har vi motsatt oss trängselskatten i Stockholm.

Kristdemokraterna:

Det ska städerna själva bestämma. Det är en lokal fråga. Vi är mycket kritiska till det på sätt på vilket trängselskatteförsöket infördes i Stockholm.

NEJ


Moderaterna:

Vi är emot biltullarna i Stockholm, både för hur de tillkom och för att de är utformade som en straffskatt på bilåkande utan koppling till vägutbyggnad. Det finns stora problem med trängsel kring storstäderna i dag, men det beror i hög utsträckning på att vägkapaciteten är otillräcklig och att fungerande ringleder saknas. Vi motsätter oss mp:s krav på biltullar i Göteborg och Malmö.
Topp

6. Ersättningen från A-kassan ska höjas

JA


Vänsterpartiet:

A-kassan har successivt urholkats de senaste åren eftersom taket inte har höjts i takt med löneökningarna. En hög (även procentuellt hög) ersättningsnivå är också viktig för att försäkringen ska ha legitimitet hos stora grupper av befolkningen. Den ska ge ett reellt inkomstskydd för stora grupper, inte bara för dem med låga inkomster. En hög ersättningsnivå är viktig även för dem som har ett jobb. A-kassenivån fungerar också som en spärr mot låga lönenivåer på arbetsmarknaden. En sänkt a-kassa skulle innebära en press nedåt på lägstalönerna i samhället och leda till ökade ekonomiska klyftor. För ett parti som vänsterpartiet, som arbetar för minskade ekonomiska klyftor är därför höjd a-kassenivå en viktig åtgärd.

JA, KANSKE/DELVIS


Miljöpartiet:

Vi vill höja ersättningen, men de som ska prioriteras är människor med låga inkomster. Det är bättre än att som socialdemokraterna och vänsterpartiet höja ersättningen för de med höga inkomster. Detta är extra viktigt för att vi ska få minskade klyftor i samhället, inte ökade.

NEJ


Socialdemokraterna:

Vi vill inte höja nivån från dagens 80 procent, men vi vill höja taket så att fler får den försäkring de betalat för.

Centerpartiet:

Vi säger nej till höjningen av taket i a-kassan. I ett läge med hög arbetslöshet och massarbetslöshet är det fel att prioritera att höja a-kassan för de med höga inkomster. Vi prioriterar istället att sänka inkomstskatterna för dem med låga och normala inkomster så att det lönar sig bättre att arbeta, och underlättar för företagare för att det ska bli lättare att nyanställa. Det är bara genom att få fler människor i arbete som vi kan garantera vår välfärd och framtida pensioner.

Folkpartiet:

Arbetslösheten är fortfarande ett stort problem, trots att Sverige har hög tillväxt i en internationell högkonjunktur. Vi använder hellre reformutrymme i statsbudgeten för att skapa fler jobb med exempelvis lägre arbetsgivaravgifter än att höja a-kassan. Fler jobb är viktigare än höjda bidrag.

Kristdemokraterna:

Den som blir arbetslös ska ha en trygghet i form av en skälig ersättning från a-kassan. Det är centralt för oss. Samtidigt måste det viktigaste vara att få tillbaka människor i arbete. Därför prioriterar vi just nu åtgärder för att få fler i arbete, t ex sänkta arbetsgivaravgifter för unga, framför att höja taket i A-kassan.

Moderaterna:

Vår utgångspunkt är att det skall löna sig bättre att arbeta än att gå på bidrag. Vi vill också öka drivkrafterna för människor att gå från bidrag till arbete så att det lönar sig bättre att arbeta och riktar våra skattesänkningar främst mot låg och normalinkomsttagare.
Topp

7. Pensionärer som vill jobba ska betala lägre skatt än andra löntagare

NEJ


Socialdemokraterna:

Det är redan lönsamt att jobba efter 65 eftersom pensionen förbättras.

Vänsterpartiet:

De pensionärer som är friska nog att arbeta finns mera sällan i låglöneyrkena. Det är viktigare att försöka få in fler unga på arbetsmarknaden.

Miljöpartiet:

Nej, men man ska fortsätta få tillgodoräkna sig pensionsrätt. Däremot ska pensionärer inte behöva jobba längre, utan i stället kan vi få in fler yngre och arbetslösa på arbetsmarknaden.

Centerpartiet:

Äldre som vill arbeta är en mycket stor resurs för hela samhället med all den erfarenhet som ett långt arbetsliv har gett. Tyvärr diskrimineras äldre idag ekonomiskt när de vill fortsätta arbeta efter 65 år. Vi vill istället ge ytterligare skattesänkningar för denna grupp för att få dem att stanna kvar längre. Dels förstärker vi vårt jobbavdrag kraftigt vilket kommer att ge en skattelättnad på ca 20 000 kr per år redan vid låga inkomster. Dessutom tar vi bort arbetsgivaravgifterna för samma åldersgrupp så att det blir billigare att anställa samtidigt som lönen blir oförändrad för löntagaren.

JA


Folkpartiet:

Vi vill uppmuntra pensionärer att arbeta vidare efter pensionen genom att extra högt jobbavdrag för alla över 65 år. Vi föreslår sänkt inkomstskatt med upp till 2 000 kr i månaden för personer över 65 år.

Kristdemokraterna:

Alla som har orken och viljan skall uppmuntras att arbeta även efter 65-årsdagen. Om tio som idag är pensionärer istället skulle arbeta så skapas fyra nya jobb åt yngre genom att pensionärerna har en högre inkomst och därmed kan efterfråga fler tjänster. Vi vill ge ett skatteavdrag till alla som arbetar som är värt upp till 1000 kr i månaden. För pensionärer skall det avdraget vara värt det dubbla.

Moderaterna:

Äldre är en i flera stycken underskattad och förbisedd kraft i arbetslivet. Viljan och möjligheten hos många äldre att arbeta utgör dessutom en viktig arbetskraftsreserv. Behovet av fler äldre i arbetslivet finns överallt, inte minst inom vården. Mot denna bakgrund vill vi underlätta för äldre att arbeta längre och att underlätta för företag att anpassa arbetsmiljön så att den bättre passar äldre. Vi vill införa ett förstärkt jobbavdrag för äldre som väljer att jobba. Sammantaget innebär det förstärkta jobbavdraget att en person som fyllt 65 år och som väljer att fortsätta arbeta får en skattelättnad drygt 20 000 kronor/år redan vid låga inkomstnivåer. För att göra det billigare för företagen att anställa äldre och möjliggöra för fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden under längre tid vill vi ta bort arbetsgivaravgifterna, exklusive pensionsavgifter, för personer som fyllt 65 år.
Topp

8. Försöket med friår ska fortsätta

NEJ


Vänsterpartiet:

Det är ingen fråga som vänsterpartiet har drivit. Vi har gått med på förslaget som en del i budgetuppgörelserna med s och mp.

Centerpartiet:

Friåret innebär att människor får betalt för att inte arbeta, vilket vi tycker är helt fel. Utvärderingar har visat att långtidsarbetslösa som försöket har vänt sig till i liten utsträckning har fått någon nytta och försöket förefaller inte heller leda till mindre sjukfrånvaro. Samtidigt får arbetsförmedlingarna lägga ner mycket tid på att förmedla ledigheter istället för att förmedla jobb. Sammantaget kostar försöket mycket pengar samtidigt som de positiva effekterna i stort sett har uteblivit. Att samhället ska betala för att människor ska vara lediga ett år kan inte vara en uppgift för samhället. Målet måste vara fler jobb, inte att dela på de som finns.

Folkpartiet:

Vi ska inte betala människor för att inte arbeta. Friåret kostar 1,5 miljarder kronor om året. Vi vill använda de pengarna till att skapa riktiga jobb för arbetslösa. Därför vill vi avskaffa friåret.

Kristdemokraterna:

Friåret ger inga nya jobb, och är dyrt för staten. Skattebetalarna får bära kostnaden för att de friårslediga ska kunna vara borta från jobbet, vilket också tar resurser från andra viktiga verksamheter inom vården, skolan och omsorgen. Det skapar också stor byråkrati hos arbetsförmedlingarna som skall matcha friårslediga med arbetssökande istället för att de riktar in sig på att förmedla riktiga jobb.

Moderaterna:

Vår politik är inriktad på att bryta det stora utanförskapet och hjälpa människor tillbaka in i arbetsliv och samhällsgemenskap. Vi tycker att det är fel att skattepengar används till att förmå människor att inte arbeta i en situation när vi behöver få fler i arbete. För ett år sedan tvingades riksdagen senarelägga 2 000 friårsplatser, eftersom arbetsförmedlingarna fick ägna så mycket tid och resurser åt att förmedla ledighet att man inte hann förmedla några jobb. Det är inte acceptabelt.

JA


Socialdemokraterna:

Arbetsmarknadspolitiken ska stötta arbetslösa att snabbt komma i arbete och förse arbetsgivare med arbetskraft. Friåret ska till exempel ge långtidsarbetslösa, bättre jobbmöjligheter genom att vikariera för friårslediga.

Miljöpartiet:

Friåret är en av de bästa reformerna som vi har genomfört under de senaste åren. Mängder av människor har kunnat ta en paus i yrkeslivet för att förverkliga en dröm, studera eller något annat. Detta gör också att de orkar jobba längre. Samtidigt har en arbetslös fått en riktig chans att komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig den erfarenhet som de behöver. På så vis är friåret en effektivare arbetsmarknadsåtgärd än nästan alla andra program. De som har tagit friår har främst varit kvinnor i offentlig sektor, på så vis har det varit en viktig frihetsreform för en grupp som annars har ett både viktigt och tufft arbete.
Topp

9. Alla företag som nyanställer ska få sänkt arbetsgivaravgift

NEJ


Socialdemokraterna:

Småföretagen blir allt viktigare för jobben. Därför ger vi nu soloföretagare som anställer upp till 50 000 i rabatt på arbetsgivaravgiften. Sedan tidigare finns också en särskild småföretagarrabatt.

Vänsterpartiet:

Arbetsgivaravgifterna är avstått löneutrymme som finansierar trygghetssystemen, och en sådan generell nedsättning är kostsam och trubbig. Det finns nedsatt arbetsgivaravgift för enmansföretag som anställer en person och i vissa glesbygdsområden. Det är riktade stöd, liksom de anställningsstöd som finns för vissa med särskilda behov på arbetsmarknaden.

Miljöpartiet:

Inte alla, men däremot för alla soloföretag som anställer så ska första personen få sänkt arbetsgivaravgift.

Centerpartiet:

Vi vill premiera nyanställningar i företag eftersom detta på lång sikt är avgörande för att vi ska kunna behålla och utveckla vår välfärd. Vårt konkreta förslag bygger på att slopade arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorer med stor sysselsättningspotential, men om det visar sig att andra förslag som gäller nyanställningar generellt är vi beredda att titta på detta.

Folkpartiet:

Vi vill ta bort arbetsgivaravgifterna för företag inom en rad branscher i servicesektorn, bl.a. städning för alla anställda. Vi tar också bort arbetsgivaravgifterna för alla företag som nyanställer långtidsarbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjuka i så kallade nystartsjobb. På sikt hoppas vi kunna ta bort arbetsgivaravgiften för alla tjänsteföretag. Tjänstesektorn består av de mest personalintensiva verksamheterna och de behöver en permanent fördel så att det blir billigare att anställa.

Kristdemokraterna:

Företag som nyanställer människor som varit långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna eller utan jobb under minst ett år ska slippa arbetsgivaravgift under lika lång tid som den som de anställer saknat ett jobb. Ungefär 1,5 miljoner svenskar arbetar inte alls eller mindre än de skulle vilja. Vårt mål är att ge så många möjligt av dem chansen att få ett arbete. Vi föreslår också avskaffad arbetsgivaravgift - förutom pensionsavgift - för företag som säljer tjänster till privatpersoner, t ex restauranger, frisörer och bilverkstäder.

Moderaterna:

Genom sänkta arbetsgivaravgifter för företag som anställer arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade eller nyanlända invandrare, sänks trösklarna till arbetsmarknaden. Vi avskaffar också arbetsgivaravgifterna för personer som är 65 år eller äldre för att underlätta för fler att stanna kvar i arbetslivet. Vi föreslår också att arbetsgivaravgifterna avskaffas för vissa tjänstejobb för att stimulera sysselsättningen. Genom att möjligheter också införs att anställa på tidsbegränsade kontrakt upp till två år kommer fler företag att våga anställa.
Topp

10. Skatteavdrag ska införas för privat städning och trädgårdsarbete

NEJ


Socialdemokraterna:

Ett skatteavdrag för alla skulle främst gynna de hushåll som redan har det gott ställt. Det är viktigare att stötta gruppen äldre med behov av hjälp i hemmet, till exempel genom utbyggd hemtjänst.

Vänsterpartiet:

Det är ett förslag som är anpassat till högavlönades behov. Det finska försöket visar dessutom att de få jobb som skapades av reformen var dyra för samhället. Bättre att använda pengarna till hemtjänst för dem äldre som verkligen inte kan klara hemarbetet själva.

Miljöpartiet:

Vi tror inte att detta skulle skapa så många jobb. Man kan också fråga sig varför vi ska använda skattepengar till att subventionera städning hos höginkomsttagare. Vi vill istället införa en subventionering av kultursektorn. Här finns det mycket större potential för nya jobb.

JA


Centerpartiet:

De höga skatterna på arbete gör att arbetsintensiva tjänster blir mycket dyra. Detta gör i sin tur efterfrågan mindre och färre jobb skapas. En skattereduktion för hushållsnära tjänster skulle dels avlasta vanligt hårt arbetande föräldrar, dels kunna skapa en mängd nya arbeten. Beräkningar från Konjunkturinstitutet tyder på att reduktionen skulle generera nya arbeten och därmed färre människor i bidragsförsörjning och mer skatteintäkter. Vi tror att vi skulle kunna få en stor mängd nya serviceföretag och en vit arbetsmarknad för människor som idag har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Folkpartiet:

Vi vill införa en skattereduktion för inköp av hushållstjänster, till exempel städning, tvätt och trädgårdsarbete. Skattereduktionen blir 50 procent på köp upp till 100 000 kronor. Det betyder att vita hushållstjänster blir hälften så dyra som de är idag och kan konkurrera ut svarta tjänster. Detta beräknas kunna skapa mellan 8 000 och 10 000 nya, riktiga jobb inom tjänstesektorn.

Kristdemokraterna:

Hushållstjänster beskattas så högt att de antingen inte utförs alls eller görs som svartarbete. Vi föreslår en skattereduktion på upp till 50 000 kronor om året så att priset för vanliga hushållstjänster halveras. Det skapar nya arbetstillfällen, gör svartjobb vita samt ger familjerna mer tid för varandra. Det är också en jämställdhetsfråga eftersom det obetalda hemarbetet till större delen utförs av kvinnor.

Moderaterna:

Detta är en viktig fråga för många äldre och småbarnsfamiljer som har problem att få livet att gå ihop. Dagens skattesystem har gjort att de allra flesta inte har råd att köpa hantverks- eller hushållshjälp. Vi tror att tjänstesektorn är en viktig framtidsbransch, och vi tycker att det är viktigt att de som i dag arbetar svart kommer in i våra trygghetssystem. Därför vill vi införa en skattereduktion på maximalt 50 000 kronor på utgifter för hushållstjänster. Samtidigt sänker vi också arbetsgivaravgifterna för den här typen av tjänstejobb, vilket gör det ännu billigare att köpa hjälp.
Topp

11. Anställningsskyddet för unga ska tas bort dom första två åren

NEJ


Socialdemokraterna:

Unga har ofta korta anställningar eller vikariat. Förslaget ökar otryggheten och ställer en miljon unga utan anställningsskydd. Vi vill istället stärka tryggheten, så att fler får fasta arbeten. Vi slår vakt om kollektivavtalen.

Vänsterpartiet:

Det skapar inga fler jobb, det skapar enbart osäkrare jobb. Det drabbar inte bara nyanställda utan det drabbar också alla ungdomar som redan har ett jobb. Det drabbar alla ungdomar som vill söka egen bostad eller låna pengar på banken, för detta krävs ofta ett fast jobb.

Miljöpartiet:

Absolut inte. Det skulle skapa ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden där ungdomar har sämre villkor än andra. Varför ska just ungdomar stå ut med det när det finns andra utsatta grupper på arbetsmarknaden. Arbetslösa i övre medelåldern skulle aldrig acceptera sämre villkor, då borde inte heller ungdomar behöva stå ut med det.

Folkpartiet:

Trygghetslagarna ska gälla lika för alla, oavsett ålder. Idag är det svårt för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Det behövs ett antal åtgärder för att underlätta för ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden. Till exempel borde det finnas möjlighet till betalt praktikarbete efter en avslutad utbildning - ungefär som läkarnas AT-tjänstgöring. Vi har också föreslagit att om om man anställer unga som varit arbetslösa under en tid så ska arbetsgivaren till en början inte behöva betala någon arbetsgifteravgift på lönen.

Kristdemokraterna:

Det finns ingen anledning att särbehandla någon enskild grupp när det gäller anställningstryggheten. Försämrat anställningsskydd kan leda till att unga känner större otrygghet och därmed väntar längre med att skaffa barn och bilda familj, vilket får negativa konsekvenser för samhället på sikt.

JA


Centerpartiet:

Ungdomsarbetslösheten är rekordhög och enligt EU:s statistikbyrå är det bara två länder av EU:s 25 som har högre arbetslöshet för ungdomar än Sverige. Alla andra 22 EU-länder har lägre arbetslöshet för ungdomar än Sverige. Att så många går sysslolösa och vänjer sig vid ett liv i utanförskap är mycket farligt. Ett av de problem som hindrar ungdomar från att få jobb är reglerna kring anställningsskydd. Vi vill därför införa ett frivilligt ungdomsavtal till avtalsenliga löner utan anställningstrygghet men som efter två år automatiskt övergår till fast anställning. Om inte anställningen varar så länge har man i alla fall fått arbetslivserfarenhet från ett riktigt jobb, avgångsvederlag och förhoppningsvis kvalificerad för a-kassa enligt gällande regelverk. Dessutom har man nya kontakter som kan leda till andra jobb. Tryggheten består inte i ungdomsgaranti, plusjobb eller andra åtgärder utan i riktiga jobb och vetskapen om att man kan hitta ett nytt jobb om man inte trivs med det befintliga.

Moderaterna:

För att fler företag ska våga anställa vill vi förbättra möjligheterna till tidsbegränsade anställningar. Grundprincipen om tillsvidareanställning ska fortsatt gälla, men arbetsgivare ska kunna anställa personer på tidsbegränsade kontrakt. En och samma person får anställas på korttidskontrakt i maximalt 24 månader under en femårsperiod. Ingen avtalad period får vara kortare än en månad, som i dagens regelverk. Företrädesrätt föreslås gälla efter 12 månaders anställning, men utökas till att gälla en period på 12 månader efter avslutad anställning. Dessa anställningar innefattas dock av LAS
Topp

12. Jobbansökningar ska få vara anonyma för att motverka diskriminering

JA


Socialdemokraterna:

Det är viktigt att andelen anställda med utländsk bakgrund ökar i alla branscher, sektorer och verksamheter. Vi anser att anonyma ansökningshandlingar kan vara en metod bland flera, för att minska risken för diskriminering.

Vänsterpartiet:

Vi har lagt sådana motioner i en del kommuner och landsting. Vi tycker att det är ett bra förslag för att kunna motverka diskriminering. Det innebär att arbetsgivaren bara kan bedöma den sökandes meriter oavsett om den sökande har ett svenskt eller utländskt namn.

Miljöpartiet:

Detta har varit Miljöpartiets förslag i många år, nu har vi sett till så att det genomförs på många håll i den offentliga sektorn. Tanken är att den som anställer inte ska kunna veta vad den sökande heter. Då kommer man runt den sortering som sker bara på grund av att man inte heter Svensson i efternamn. Det blir bara meriterna som får ligga till grund för vilka som kommer på intervju, inte vad de heter.

Centerpartiet:

Ett anonymiserat anställningsförfarande skulle kunna vara ett av flera sätt att förhindra diskriminering. Genom att avidentifiera ansökningshandlingar ökar möjligheterna till att en person med utländskt namn/bakgrund får möjlighet att komma till en intervju och därmed ökar chanserna till anställning. Avidentifierade ansökningar bidrar också till att få upp diskrimineringsfrågan i ljuset. Samtidigt finns det flera dilemman med att avidentifiera ansökningar. Väsentliga faktorer som var man kommer ifrån, var man studerat, språkkunskaper etcetera döljs i ett första skede i ansökningsprocessen. Arbetsgivare kan i praktiken fortsätta att diskriminera eftersom diskrimineringen kan förskjutas från ansökningsstadiet till intervjustadiet. Centerpartiet anser dock att de positiva delarna överväger och att ett försök med anonymiserade ansökningar inom den offentliga sektorn är värt att pröva.

Folkpartiet:

Vi tycker att offentliga arbetsgivare - stat, kommun och landsting - ska ha anonyma jobbansökningar. Det är dags att ta krafttag i kampen mot den etniska bortsorteringen som uppenbarligen förekommer på den svenska arbetsmarknaden. Vi liberaler kämpar för att varje individ ska bedömas som individ, på grund av sin kompetens, färdighet och talang, inte för att man tillhör en grupp eller har en viss hudfärg, religion eller ursprung. Därför vill folkpartiet att det ska vara obligatoriskt för alla offentliga arbetsgivare med avidentifierade ansökningshandlingar vid rekrytering.

Kristdemokraterna:

Att avidentifiera arbetsansökningar är ett av flera verktyg vi måste använda för att motverka den diskriminering som idag sker på den svenska arbetsmarknande av sökande på grund av namn och etnisk bakgrund.

Moderaterna:

En orsak till att utrikes födda diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden är anställningsförfarandet. Studier har visat att den som på något vis uppfattas som annorlunda ofta väljs bort. En tänkbar väg att minska detta problem är att tillåta ett särskilt anonymiserat anställningsförfarande hos företag och myndigheter. En anonymiserad rekryteringsprocess hjälper en individ som söker arbete och som riskerar att bli diskriminerad, endast till det första intervjutillfället. Så långt kommen riskerar personen att bli utsatt för ny diskriminering. Vi anser det viktigt att särskilt den offentliga sektorn använder sig av rekryteringsprocesser som är icke-diskriminerande. Equal-projektet Fair som bekostas av Europeiska socialfonden och Integrationsverket och som syftar till att utveckla sådana icke-diskriminerande rekryteringsprocesser är därför mycket intressant.
Topp

13. Arbetskraftsinvandring från länder utanför EU ska underlättas

NEJ


Vänsterpartiet:

Vi har inte lagt några sådana förslag. Däremot vill vi ha en generösare flyktingpolitik. När det gäller arbetskraftsinvandringen är det viktigt att lagar och avtal på den svenska arbetsmarknaden följs.

JA, KANSKE/DELVIS


Socialdemokraterna:

På sikt kan Sverige få brist på arbetskraft och arbetskraftsinvandring kan bli aktuellt för att klara välfärden. I nuläget prioriterar vi att de som fortfarande är arbetslösa ska få jobb.

Folkpartiet:

Vårt land behöver öppnas för arbetskraftsinvandring till bristyrken från länder utanför EU. Undersökning efter undersökning visar att vi går mot en växande arbetskraftsbrist. Den kommer inte att kunna täckas med inhemsk arbetskraft ens om vi blir mycket bättre på att få in dem som nu hamnat i utanförskap på arbetsmarknaden. En person som arbetskraftsinvandrare bör ha rätt till ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som efter några år kan övergår till ett permanent tillstånd om personen fortfarande har arbete.

JA


Miljöpartiet:

Vi vill ha en öppnare värld där även den svenska arbetsmarknaden är en viktig del. Det ska vara lättare att komma till Sverige och arbeta, men det ska samtidigt ska enligt de regler som gäller i Sverige för exempelvis kollektivavtal.

Centerpartiet:

Sverige behöver fler som arbetar. Det finns inte en absolut mängd jobb i Sverige utan ett nytt jobb som skapas ger mer skatteintäkter, lön, ökad konsumtion vilket i sin tur leder till fler jobb. Sverige står inför utmaningen att utbudet av arbetskraft måste öka för att klara den framtida försörjningen av våra äldre. Den demografiska utvecklingen vi ser i Sverige, som liknar den inom EU och andra höginkomstländer, kännetecknas av låga födelsetal och en befolkning som blir allt äldre. Allt färre ska försörja allt fler. Därför välkomnar vi arbetskraftsinvandring till Sverige.

Kristdemokraterna:

Vår politik bygger på tanken om människans unika och okränkbara värde. Utifrån denna grund finner vi det självklart att Sveriges gränser ska vara öppna för människor som vill förverkliga sina drömmar och påbörja ett nytt liv i vårt land. I en globaliserad värld är det naturligt att människor kan röra sig över nationsgränser. Dessutom är invandring en stor tillgång för Sverige och bidrar till skapandet av en dynamisk ekonomi. Sverige kommer att behöva fler som arbetar för att klara framtidens välfärd och tillväxt.

Moderaterna:

Möjligheten för utländska medborgare som inte är flyktingar att få flytta till vårt land bör utökas. Vi vill skapa moderna regler för arbetskraftsinvandring även från länder utanför EU och har länge drivit på det politiska arbetet för att åstadkomma en sådan förändring. Det skulle vara till stor nytta för alla om det blev lättare att invandra till Sverige utan att behöva visa att man är flykting. Vi tror också att detta skulle minska trycket på asylprocessen.
Topp

14. För medborgarskap i Sverige ska man ha klarat ett språktest i svenska

NEJ


Socialdemokraterna:

Språkkunskaper är mycket viktiga, men vi tror inte på ett test som grund för medborgarskap.

Vänsterpartiet:

Ingen människa ska kunna förvägras sina medborgerliga demokratiska fri- och rättigheter (rättigheter som följer av medborgarskapet) på grund av låg utbildnings- eller kunskapsnivå. Vi kräver att kommunerna ska tillhandahålla en svenskutbildning av bra kvalitet till alla som behöver det. Att istället lägga kravet på den enskilde individen ger sämre resultat (om målet är att så många som möjligt ska lära sig bra svenska). Dessutom underblåser man då främlingsfientliga stämningar eftersom man pekar ut enskilda flyktingar som ett problem istället för att peka på problemen kommunernas språkundervisning.

Miljöpartiet:

Språktest är ett hinder för en bättre integration. Språkundervisningen blir inte bättre och det finns också olika förutsättningar hos unga och äldre för hur lätt de lär sig ett nytt språk. Vi vill satsa på åtgärder mot diskriminering istället för att rikta udden mot de som är diskriminerade.

Centerpartiet:

Centerpartiet tycker inte att språktest skall vara ett krav för medborgarskap. Däremot anser vi att det är jätteviktigt att invandrare tidigt erbjuds en god språkutbildning. Alltför många invandrare har idag svårt att ta sig in i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Centerpartiet anser att språket är en viktig nyckel för arbete och ökad integration. Vi vill därför öka valfriheten och ersätta dagens svenska för invandrare (SFI) med en utbildningspeng där var och en själv kan välja utbildare.

Kristdemokraterna:

Det oerhört viktigt att de som kommer till vårt land ges goda möjligheter att lära sig svenska. Det är avgörande för att fullt ut kunna delta i samhällslivet. Utbildningen för invandrare i svenska måste förbättras. Vi ska ställa högre krav på dem som anordnar utbildningen och låta fler aktörer utbilda. Däremot tror vi inte på idén om att testa kunskaper eller egenskaper för att få medborgarskap. Det riskerar att stänga dörren för fler till deltagande i samhällslivet. Dessutom har man ofta varit i Sverige många år när man blir medborgare - då är det väl sent att åtgärda bristande språkkunskaper.

Moderaterna:

Kunskaper i det svenska språket är centralt för att kunna göra sig gällande på arbetsmarknaden och samhället i övrigt. Ökat fokus på innehållet i undervisningen i kombination med satsningar på skolan och lärarna och fler kontrollstationer är viktigare än ett språktest.

JA


Folkpartiet:

Svensk integrationspolitik har misslyckats. Antalet utanförskapsområden med hög arbetslöshet, dåliga skolresultat och hög brottslighet växer. Folkpartiet vill med en ny integrationspolitik vända denna utveckling med jobb och bättre språkkunskaper. Språkkrav för medborgarskap är en del av denna strategi. Medborgarskapet ger rösträtt i riksdagsval och för att kunna förvalta sin rösträtt är det bra om man kan hygglig svenska. Vi vill betona att medborgarskapet också innebär skyldigheter, inte bara rättigheter.
Topp

15. Det ska vara straffbart att vara med i rasistiska organisationer

NEJ


Socialdemokraterna:

Ett förbud stoppar inte rasismen och innebär inskränkningar i åsikts- och organisationsfriheten. Självklart måste man ingripa mot rasistiska handlingar i form av till exempel våld och hot.

Vänsterpartiet:

Rasistiska åsikter och handlingar ska bekämpas politiskt, rasismens orsaker i samhället ska bekämpas. Organisationsförbud är fel väg, det är en rättsosäker väg, lagen kan i sin förlängning drabba andra organisationer än rasistiska. Gränsdragningen blir också svår. Om exempelvis folkpartiet lägger ett rasistiskt förslag, skulle detta parti då omfattas av en sådan lag? Främlingsfientliga krafter inom etablerade partier och organisationer är ofta ett större problem än de små rasistiska sekterna.

Miljöpartiet:

Det är mycket mer effektivt att förbjuda de handlingar som rasister gör. Det är redan idag förbjudet att hetsa mot en folkgrupp och polisen borde fokusera mer på att stoppa det.

Centerpartiet:

En av de mänskliga fri- och rättigheter som alla medborgare är garanterade enligt regeringsformen och FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna är föreningsfriheten. Föreningsfriheten gäller för olika sorters föreningar och innefattar också en rätt för varje människa att bilda eller ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen. I föreningsfriheten ingår även rätten att bilda och ansluta sig till politiska partier. Rätten att tycka och tänka vad du vill är den mest fundamentala rätten i en demokrati, därför är det alltid en dålig idé att straffbelägga medlemskap i en organisation. Om organisationens medlemmar sysslar med brottslig verksamhet som exempelvis hets mot folkgrupp är ju det (och skall vara) straffbelagt.

Folkpartiet:

Vi tycker inte att den som är med i en rasistisk organisation ska straffas. Föreningsfriheten är en grundläggande pelare bland de mänskliga rättigheterna. Rasismen är en vidrig ideologi, men den kan inte förbjudas bort. Polisen ska skydda människor mot att utsättas för hot eller hatbrott av rasistiska motiv - men genom att ingripa mot de individer som begått eller förbereder sig för att begå sådana handlingar. Man kan inte hålla ett kollektivt ansvar för brottsliga gärningar även när de har en tydlig ideologisk motivation. Det strider mot alla former av rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.

Kristdemokraterna:

Kristdemokraterna vill kriminalisera enskilds stöd till eller deltagande i rasistisk organisation, terroristgrupp eller annan organiserad brottslighet. Att lägga ansvaret på enskilda individer är betydligt mer effektivt än förbud mot rasistiska organisationer. Den förening som förbjuds idag skulle snabbt återuppstå under annat namn i morgon. Ett organisationsförbud skulle inte gå att upprätthålla.

Moderaterna:

Även om moderaterna inte sympatiserar med rasistiska grupper måste vi värna om den grundlagsskyddade rätten att organisera sig. Om vi väljer ut vissa grupper att inte omfattas av denna rättighet urholkas grundlagen. Vi ser dock allvarligt på brott med rasistiska förtecken och vi vill att straffen för dessa ska motsvara den kränkning de har inneburit för offret.
Topp

16. Våldsbrott ska straffas hårdare än idag

NEJ


Vänsterpartiet:

I vissa fall har vänsterpartiet medverkat till hårdare straff, exempelvis vid sexuella övergrepp och kvinnomisshandel. Vi vill också att miljöbrott och ekonomisk brottslighet ska bekämpas hårdare. Annars vill vi inte stämma in de reaktionära ropen på "hårdare straff", eftersom det oftast inte leder till att brottsligheten minskar, det flyttar bort fokus från förebyggande arbete och rehabilitering och kan därigenom rent av vara kontraproduktivt.

JA, KANSKE/DELVIS


Socialdemokraterna:

Vi vill bekämpa både brotten och dess orsaker. Vård och behandling är grunden i en effektiv kriminalvård men också straffsatser kan behöva ändras ibland. Mäns våld mot kvinnor är ett sådant område.

Miljöpartiet:

Om det gäller mäns våld mot kvinnor så måste straffen skärpas. Det måste inte bara innebära fängelse utan män som slår ska också tvingas till behandling för att inte fortsätta att slå när de kommer ut.

Folkpartiet:

Straffen för vissa brott som till exempel grov kvinnofridskränkning, rattfylleri som orsakat någons död, dopningsbrott, vapenbrott, deltagande i organiserad brottslighet och sexköp av tvångsprostituerad, behöver skärpas. Att begå brott upprepade gånger måste också få en tydligare konsekvens med ett skärpt straff. Det handlar om att stärka brottsoffers rättigheter och skyddet mot nya brott. Det handlar också om att markera allvaret med brotten och att kriminalvården ska kunna behandla personerna under en längre tid, inte minst är detta viktigt gällande sexualbrott. Men vi tror inte att generellt längre straff på alla brott är lösningen på kriminaliteten. Det krävs ett helhetsgrepp med starka brottsförebyggande insatser, tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottslighet och narkotika. Och vi måste få en kriminalvård som gör att färre återfaller i brott. Vi vill även satsa mer resurser på psykiatrin och missbrukarvården.

Kristdemokraterna:

Inte generellt, men straffskalorna bör ses över och straffskärning ske i vissa fall. Det viktigaste är att de som begår våldsbrott åker fast. Dels för att rättvisa ska skipas och dels för att en ökad risk att bli upptäckt är mer effektivt än högre straff i brottsförebyggande syfte. Det är därför viktigt att polisen får verktyg och resurser att stävja brottsligheten.

JA


Centerpartiet:

Centerpartiet vill ha en översyn av straffskalorna vad gäller alla brott, inte bara våldsbrott. Brotten mot liv och hälsa är den mest förkastliga typen av brottslighet och det bör synas i straffskalorna. Idag är maxstraffet sex år för brott som till exempel grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt barnpornografibrott eller våldtäkt. Detta kan jämföras med straffet för grovt bokföringsbrott, grovt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning eller grov oredlighet mot borgenärer där maxstraffet också är max sex år. Centerpartiet menar att detta inte är förenligt med det allmänna rättsmedvetandet. Det måste finnas en konsekvent, övergripande syn på hur vi värderar mänskliga rättigheter, exempelvis rätten till sin egen kropp, och detta bör lysa igenom i lagstiftningen. Som straffskalorna ser ut idag ger de signaler till samhället om snedvridna prioriteringar.

Moderaterna:

Vi vill ha nolltolerans mot våld och brott. I dag är det många som känner att straffen ofta inte står i proportion till de begångna brotten. Vi tycker att dagens straffskalor är rimliga, men vi vill att straffsatserna ska användas i hela sin bredd. Normalbrottet skall bestraffas från mitten på straffskalan. Grova brott och återfall skall straffas i övre delen; lindrigare brott i den lägre. Staten skall sända signalen att brott inte tolereras.
Topp

17. Kommuner ska få större möjlighet att stoppa nya friskolor

JA


Vänsterpartiet:

Absolut. Privatskolorna har ökat segregationen och ökat kostnaderna för kommunerna. Vi vill ha en sammanhållen kommunal skola

Folkpartiet:

Kommunerna ska inte få stoppa friskolor bara för att de konkurrerar om samma elever. Friskolor ska kunna stoppas om de inte är tillräckligt bra. Det är Skolverket som ska stänga skolor som inte håller tillräcklig kvalitet i undervisningen eller inte står bakom de värderingar som läroplanen anger. Friskolorna har höjt kvaliteten i hela skolväsendet och ökat chanserna för varje elev att hitta en skola som passar just honom eller henne.

NEJ


Socialdemokraterna:

Fristående skolor kan vara viktiga pedagogiska komplement men får inte leda till sämre undervisning och pedagogiska möjligheter för barnen i den kommunala skolan. Segregationsrisken måste också beaktas.

Miljöpartiet:

Vi tycker att friskolor är en viktig del i att anpassa skolan till att eleverna är olika. Alla kanske inte passar in i den form som de kommunala skolorna har valt och då är det bra om det finns alternativ. Däremot är det viktigt att det finns en bättre kontroll av de friskolor som finns och som startas. Alla skolor ska följa läroplanen och vara öppna för alla.

Centerpartiet:

Fristående skolor är en viktig del av och aktör i det svenska skolsystemet. För en del elever passar inte den pedagogik och miljö som finns i de kommunala skolorna och då är det mycket bra att det finns andra alternativ att välja för dessa elever. Dessutom har många fristående skolor en profilinriktning som gör det till en mer intressant och attraktiv skola för en del elever som är intresserade av just den profilen. Därför vill Centerpartiet att antalet fristående skolor ska öka. Det ska genomföras en ordentlig kontroll vid den tillståndsgivningen som Skolverket gör för att säkerställa huvudmannens trovärdighet samt kvaliteten i skolan. Fristående skolor ska verka med samma rättigheter och skyldigheter som kommunala skolor.

Kristdemokraterna:

Eleven, och inte den kommunala verksamheten, ska stå i centrum. Rätten att välja skola är en demokratisk självklarhet i ett pluralistiskt samhälle. Alla skolor ska följa Läroplanen och vara öppna för insyn och kontroll av Skolverket, som står för den yttersta tillsynen. Kommuner ska inte kunna hindra nya friskolor om de godkänts av Skolverket.

Moderaterna:

Vi vill att alla elever och föräldrar ska tillförsäkras rätten att välja skola, oavsett om det är en kommunal eller fristående skola. Valfrihet säkerställer likvärdiga möjligheter till utbildning för alla elever, oavsett bakgrund eller bostadsområde. Likvärdiga finansiella förutsättningar ska ges samtliga skolor, oavsett huvudman eller driftsform. Alla skolor med offentlig finansiering - såväl de med kommunal som fristående huvudman - skall utvärderas regelbundet och ha en skyldighet att åtgärda eventuella brister i verksamheten.
Topp

18. Hemlig avlyssning (buggning) ska tillåtas vid bekämpning av grova brott

NEJ


Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet är övertygat om att demokrati inte kan försvaras genom att begränsningar i de demokratiska rättigheterna införs. Buggning är inte tillräckligt effektivt ur brottsbekämpningssyfte jämfört med de stora integritetsintrång det innebär, och det är denna jämförelse vi alltid gör när vi bedömer nya förslag.

Miljöpartiet:

Buggning är ett allvarligt intrång i den personliga integriteten. I de länder som använt buggning så har många oskyldiga drabbats när de råkat befinna sig på fel plats vid fel tillfälle. I USA har man använt telefonavlyssning mot i princip hela befolkningen i jakten på terrorister. Många bäckar små ger till slut ett övervakningssamhälle som inte alls gör oss tryggare.

JA, KANSKE/DELVIS


Centerpartiet:

Centerpartiet tycker att hemlig rumsavlyssning (så kallad buggning) är ett så pass viktigt arbetsredskap i brottsbekämpningen att det bör tillåtas för att komma åt den grövsta brottsligheten. Buggning skall endast få användas för brott som har ett minimistraff om fängelse i minst fyra år. Att i hemlighet avlyssna är ett av de största intrång en stat kan göra i en enskild människas liv. Risken är dessutom större att det görs intrång i oskyldiga människors privatliv när avlyssningen gäller en lokal till skillnad från avlysning av en telefon. Det är därför viktigt att det vid införandet och användningen av buggning görs en noggrann avvägning, mellan nyttan av avlyssnandet och det intrång det utgör i den personliga integriteten, där den personliga integriteten och människors rätt till skydd av sitt privatliv ska väga tungt.

JA


Socialdemokraterna:

Samhället måste ha tillräckliga verktyg för att komma åt allvarlig brottslighet. Buggning kan vara ett sådant nödvändigt verktyg men ska bara få användas efter särskilt domstolsbeslut.

Folkpartiet:

Vi vill tillåta buggning. Det behövs för att förhindra att fler människor kränks genom att utsättas för grova brott. Sexslavhandel, allvarliga narkotikabrott och värdetransportrån kan bekämpas bättre om polisen och åklagarna får bättre brottsbekämpande verktyg, som buggning. Buggning ska gå hand i hand med starka rättssäkerhetsgarantier och det är domstolen som beslutar om buggning ska få användas i varje enskilt fall. Offentliga ombud ska finnas och en person som buggning använts mot ska informeras i efterhand. Den som avlyssnats felaktigt kan få skadestånd.

Kristdemokraterna:

Buggning ska vara tillåtet vid bekämpning av grova brott så snart som rättsäkerheten kan garanteras. För detta krävs en förbättrad parlamentarisk kontroll, samt att man har utrett hur oskyldigt avlyssnade kan underrättas om det och erhålla skadestånd.

Moderaterna:

Polisen måste tillföras fler verktyg för att förbättra brottsbekämpningen. Vi moderater menar att hemlig avlyssning (så kallad buggning) bör tillåtas. I dag har polisen möjlighet att telefon- och kameraövervaka misstänkta personer efter domstolsbeslut. Vi menar att man även skall kunna tillåta avlyssning i hemmet, i lokaler eller utomhus för att komma åt grov brottslighet. Buggning bör omgärdas av samma höga krav på rättssäkerhet som vid hemlig teleavlyssning för att säkerställa att respekten för den enskildes integritet upprätthålls.
Topp

19. Anställda ska ha laglig rätt att gå upp till heltid.

JA


Socialdemokraterna:

Deltidsarbetande som vill, ska ges möjligheter till heltidsarbete. Många frivilliga projekt har gjorts för att öka andelen heltidsarbetande, med bra resultat, men mer måste göras. Vi är beredda att stärka rätten till heltid.

Vänsterpartiet:

Vi var drivande för att få till stånd den utredning som nu har aktualiserat en lagstiftning i frågan. Detta är en mycket viktig jämställdhetsreform som handlar om kvinnors möjlighet till egen försörjning.

Miljöpartiet:

En anställd ska ha rätt att välja både om man vill gå upp till heltid eller ned till deltid.

NEJ


Centerpartiet:

Den så kallade rätten till heltid kommer göra det ännu mer osäkert att anställa. Att anställa innebär idag ett stort risktagande och om det här förslaget införs kommer en företagare som idag funderar på att anställa någon på deltid att tveka. Följden kan bli den att en restaurangägare som behöver fler anställa under rusningstid, men inte under övrig tid, istället tvingas dra ner på sin verksamhet eftersom företaget inte har råd att anställa på heltid. Följden kommer sannolikt bli ännu högre arbetslöshet. Om man ska värna den svenska modellen med kollektivavtal måste ju dessa frågor fredas från lagstiftning. Att LO kan tillåtas köpa lagstiftning med ekonomiskt partistöd när förhandlingarna inte går som man vill är ohållbart.

Folkpartiet:

Vi vill inte lagstifta om rätt till heltidsjobb. En sådan lag kommer inte att skapa fler heltidsjobb. Istället kommer många deltidsjobb att försvinna helt. Sverige behöver fler jobb, inte färre.

Kristdemokraterna:

En sådan lag gör att färre företag vågar nyanställa. Många säsongs- och feriearbeten försvinner dessutom, vilket drabbar unga särskilt hårt.

Moderaterna:

Regeringens kommande förslag som tvingar alla arbetsgivare att erbjuda anställda arbete på heltid kommer att få omfattande konsekvenser, inte minst för turistnäringen. De arbetstagare som förslaget är tänkt att skydda kommer snarare att bli drabbade, och de jobb som inte lönar sig över ett helt år riskerar att försvinna. Risken är att tusentals arbetstillfällen, även översatt i helårsjobb, kommer att slås ut. Vi tror också att förslaget kommer att drabba dem som idag står utanför arbetsmarknaden, bland annat ungdomar och invandrare, när en väg in på arbetsmarknaden delvis stängs för dem
Topp

20. Alla som jobbar ska få göra ett extra skatteavdrag

NEJ


Socialdemokraterna:

Innebär inte att arbetslösheten minskar, bara att klyftorna ökar. Pensionärer och arbetslösa missgynnas. Vår välfärdsmodell ska omfatta alla. Alla ska bidra solidariskt efter bärkraft och förmåga.

Vänsterpartiet:

Detta är en diskriminering av arbetslösa och andra som inte har ett jobb.

Miljöpartiet:

Det skulle öka klyftorna i samhället ännu mer och det vill inte vi.

JA


Centerpartiet:

Vi vill sänka skatten för de som jobbar för att göra det mer lönsamt att gå från bidragsförsörjning till ett jobb. För heltidsarbetande med normal lön blir skattesänkningen ungefär 1 000 kr i månaden. Detta kommer att göra en stor skillnad framförallt de med låga och normala inkomster samtidigt som det dessutom blir ännu mer lönsamt att gå upp i arbetstid, att vidareutbilda sig och att vara ambitiös. När fler människor kommer i arbete ökar dessutom vårt välstånd och den offentliga sektorns kärnuppgifter kan utföras med ännu bättre kvalitet.

Folkpartiet:

Vi behöver fler människor som arbetar i Sverige. Nästan 1 miljon arbetsföra människor jobbar inte idag. Vi vill ha ett skatteavdrag för arbetsinkomster som kommer att sänka skatten för alla med som mest 1 000 kronor i månaden. Avdraget kommer i första hand att hjälpa människor med låga och medelhöga inkomster.

Kristdemokraterna:

Vi vill ge ett skatteavdrag till alla som arbetar som är värt upp till 1 000 kr i månaden. För många går hushållsekonomin ihop först när man får bidrag. Det är inte konstigt att man upplever vanmakt och frustration när man inte kan komma tillrätta med sin egen ekonomi, trots att man arbetar för fullt. Det är därför ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik att utforma skatterna så att så många som möjligt ska kunna leva på sin lön.

Moderaterna:

Vi vill införa ett jobbavdrag mot förvärvsinkomster som innebär tusen kronor mer i plånboken varje månad för dem som jobbar. Vi föreslår också ett förstärkt, fördubblat, jobbavdrag för dem som väljer att arbeta efter att de fyllt 65 år.
Topp

21. Vårdnadsbidrag ska införas till föräldrar som tar hand om sina barn hemma

NEJ


Vänsterpartiet:

Ett sådant förslag motverkar jämställdheten, det är anpassat till en kärnfamilj där den ena maken (för det mesta mannen) har relativt hög inkomst. Kvinnorna förlorar i ekonomiskt oberoende, sämre karriärmöjligheter och sämre pension. Samhället förlorar då arbetskraftsutbudet minskar och tillväxten därmed sjunker. Undersökningar visar dessutom att barn för det mesta utvecklas bättre om de börjar på dagis före två års ålder.

Miljöpartiet:

Vi vill att fler ska kunna vara hemma längre med sina barn, men vi vill inte ha exakt den modell som kristdemokraterna föreslår. Det får inte bli så att kvinnor missgynnas för att möjligheten finns.

Centerpartiet:

Staten ska inte subventionera människor att inte arbeta. Ett vårdnadsbidrag riskerar att kosta väldigt mycket framför allt i minskade skatteintäkter. Samtidigt finns en risk att många kvinnor väljer att vara hemma och därmed tappar fästet på arbetsmarknaden. Om så blir fallet får det mycket negativa konsekvenser för jämställdheten, för pensionerna och kvinnors ekonomi. Centerpartiet vill istället införa en barnomsorgspeng som ger föräldrarna makten över barnomsorgen. Föräldrar som inte vill ha sina barn på ett stort dagis ska kunna anlita en dagbarnvårdare eller gå ihop med andra föräldrar för att starta ett eget litet familjedaghem. Den som driver ett dagis eller familjedaghem ska självklart också kunna få ersättning för sina egna barn.

JA, KANSKE/DELVIS


Socialdemokraterna:

Vår generösa föräldraförsäkring och utbyggda barnomsorg gör att föräldrar kan förena jobb och familj. Barnafödandet i Sverige är högre än i många andra länder och flertalet svenska kvinnor förvärvsarbetar.

Moderaterna:

Vi vill inte införa ett statligt vårdnadsbidrag. Däremot ska det stå kommunerna fritt att införa vårdnadsbidrag. Vi föreslår också en särskild jämställdhetspremie, ett extra jobbavdrag som utgår till föräldern med den lägsta inkomsten i ett hushåll när den andra föräldern är föräldraledig

JA


Folkpartiet:

Vi vill förbättra småbarnsföräldrars ekonomiska situation så att fler kan välja att stanna hemma längre om de villeller hitta andra lösningar som passar dem. Alla familjer ska få 40 000 kronor per barn - 20 000 när barnet fyller ett, lika mycket när det fyller två.

Kristdemokraterna:

Barn är olika och har olika behov. Barnomsorgen ska kännetecknas av valfrihet och rättvisa. Även de barn som vårdas hemma bör ha rätt till stöd. De subventioner som idag ges till föräldrar med barn på förskola eller familjedaghem uppgår till nästan 100 000 kronor per barn och år - barn som är hemma får inte en krona. Dagens system kännetecknas varken av rättvisa eller valfrihet, utan av klåfingrighet och styrning.
Topp

22. En lag ska kvotera in kvinnor i företagens styrelser

JA


Vänsterpartiet:

Ett bra förslag. Idag kvoteras män in på grund av kön, även om man inte erkänner det. Kvinnor är lika kompetenta som män och en lag skulle höja kompetensen på sikt inom företagens styrelser. Man skulle tvingas att leta efter kompetenta kvinnor istället för att välja in manliga kompisar på slentrian.

Miljöpartiet:

Nu har näringslivet haft lång tid på sig att få in fler kvinnor i ledningen. Trots det så är det fortfarande få kvinnor och ökningen är bara marginell. Det är ingen brist på kompetenta kvinnor, det handlar om att man i näringslivet bara letar i sin egen krets som består av just män. Som man ropar får man svar.

NEJ


Socialdemokraterna:

Vårt mål är att Sverige ska vara jämställt på alla nivåer. Andelen kvinnor i företagens styrelser ökar, men mer måste göras. Företagen ska i första hand frivilligt arbeta för fler kvinnor på ledande positioner.

Centerpartiet:

Centerpartiet anser inte att kvotering är ett bra sätt att öka kvinnors makt och inflytande. Det handlar istället om att göra människor medvetna om de brister i jämställdheten som finns, öka kunskapen och försöka förändra dessa strukturer från grunden. Det gäller också att öka kunskapen om hur ett jämställdhetsarbete ska bedrivas. Med fler kvinnor som startar och driver företag får vi inte bara en starkare ekonomisk utveckling, fler kvinnor kommer då att ingå i de informella nätverken från vilka många styrelseledamöter och vd:ar rekryteras. Fler kvinnor i näringslivet undergräver de könsroller och normer som exkluderar kvinnor från inflytande och delaktighet i samhället. För att samhället ska bli mer jämställt måste förändringen ske från grunden och inte påtvingas ovanifrån.

Folkpartiet:

Vi är emot en lagstiftning om att styrelseplatser ska vikas för kvinnor. Vi är övertygade om att en jämn könsfördelning gagnar både bolag och samhället i stort. Men att lagstifta om könskvoterade börsbolagsstyrelser är en klåfingrig reform. Styrelsens sammansättning bör vara en fråga för aktieägarna. Om man vill främja kvinnors möjligheter i näringslivet måste fokus istället riktas mot näringsfrihet i kvinnodominerade branscher. Reformer som underlättar att kombinera barn och familj med karriär är också nödvändiga. För att vi ska få in fler kvinnor i företagens styrelser krävs det fler kvinnor på ledande operativa befattningar i företagen. En attityd-förändringar vid rekryteringar är nödvändig, men om till exempel det var möjligt att göra skatteavdrag för hushållsnära tjänster skulle fler kvinnor än dag acceptera den arbetsbörda som en tung operativ befattning i näringslivet förutsätter.

Kristdemokraterna:

Snedrekryteringen är ett stort problem och innebär en enorm förlust av kompetens för företagen. Men vi menar att tvångskvotering av företagens styrelser är fel eftersom det innebär ett statligt ingripande i äganderätten. Staten bör i stället erbjuda utbildning åt företagen för att påverka deras urval av personer till styrelserna. Staten bör också vara ett föredöme genom att ta ett större ansvar för jämställdheten inom sina egna bolagsstyrelser.

Moderaterna:

Det är ett problem att kvinnor är underrepresenterade på höga befattningar till exempel inom näringslivet. Den sneda könsfördelningen är en stark indikator på att män och kvinnor inte ges likvärdiga möjligheter. Men vi vill inte använda kvotering för att förändra detta, eftersom kvoteringen i sig förstärker skillnaderna mellan könen med resultatet att individer främst kommer att ses som representanter för sitt kön. Däremot vill vi på andra sätt försöka få en jämnare könsfördelning i exempelvis bolagsstyrelser. Detta kan ske genom mentorsprogram, förändrade rekryteringsrutiner och diskussion om företagsnormer.
Topp

23. Privata företag ska få ta över sjukhus

NEJ


Socialdemokraterna:

De offentliga akutsjukhusen tillhör den generella välfärdens kärna och är jätteinvesteringar som byggts upp av skattemedel. Om de säljs ut blir akutsjukvården beroende av privata vinstintressen.

Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet säger blankt nej till detta. Vi står bakom stopplagen. Sjukvården ska organiseras under demokratiskt styre och utan vinstintressen. Patienternas medicinska behov ska styra.

JA, KANSKE/DELVIS


Miljöpartiet:

När det gäller övriga sjukhus innebär lagen att landsting ska kunna besluta att driva det på entreprenad, men under två hårda villkor: 1. Inga gräddfiler. Vården ska styras av medicinska behov, inte av patienternas ekonomiska förutsättningar. Offentligt finansierade sjukhus på entreprenad får ej ta betalt av privata sjukförsäkringar eller privat finansiering. 2. Sjukhusen får ej bedrivas i vinstutdelande syfte. Eventuell vinst ska återinvesteras i vården, så att vinsten kommer patienterna till del och utvecklar vården.

JA


Centerpartiet:

-Fler privata sjukhus ger fler arbetsgivare att välja mellan. Självklart ska alla människor ha rätt till solidariskt finansierad vård. Men utförandet kan gärna uppdras åt privata företag eller personalkooperativ. Erfarenheten från privat sjukvård i Sverige visar att man ofta lyckas kombinera lägre kostnader, bättre kvalitet och nöjdare och friskare personal. Bemötandet av patienterna blir viktigare och patienterna blir mer nöjda. Det är också långsiktigt bra för personalen. Fler privata sjukhus ger fler arbetsgivare att välja mellan. Det skapar också möjlighet för personal med idéer och engagemang att starta eget. På så vis frigörs nya idéer om hur patienter ska bemötas och vårdinsatserna organiseras. Den offentliga vården är inte dålig, men den kan bli bättre om den får mäta sig med privata och personaldrivna alternativ.

Folkpartiet:

- Visst ska privata företag också kunna driva sjukhus. Visst ska privata företag också kunna driva sjukhus. Idag finns dels tre sjukhus som drivs av privata företag för landstingets räkning, dels ett antal privata sjukhus där landstinget köper behandlingar för skattepengar. Båda delarna fungerar mycket bra. Landstinget får sjukvård av utmärkt kvalitet till låg kostnad. Det är inte konstigare än att företagen som tillverkar läkemedel, sjukhussängar och medicinsk utrustning är privata.

Kristdemokraterna:

-Ökad konkurrens kan leda till förbättrad kvalitet och stärka patientens valfrihet. Vi ser positivt på mångfald inom vården, så länge den är offentligt och solidariskt finansierad. Ökad konkurrens kan leda till förbättrad kvalitet och stärka patientens valfrihet. En mångfald av vårdgivare gör det också lättare att attrahera ny personal till vårdyrkena.

Moderaterna:

-Genom att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för olika producenter öppnas nya områden för företagare och entreprenörskap. Sjukvården, äldreomsorgen och barnomsorgen domineras i dag av offentlig produktion. Genom att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för olika producenter öppnas nya områden för företagare och entreprenörskap. Då förbättras förutsättningarna för ökad sysselsättning. Vi tillför också resurser till sjukvården, bl.a. genom en kvalitetssatsning och en vårdgaranti. Sammantaget får kommuner och landsting ökade resurser med över 12 miljarder kronor mer över tre år än i regeringens budgetproposition. Det bidrar både till att säkra kvaliteten i välfärden och till att öka sysselsättningen.
Topp

24. Den allmänna värnplikten ska avskaffas

NEJ


Socialdemokraterna:

Värnpliktssystemet ger försvaret en folklig förankring och tillför en mångfald av kunskaper och erfarenheter från det civila samhället.

Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet anser att värnplikten ska vara allmän och gälla såväl kvinnor som män. Det är inte rimligt att ha ett könsdiskriminerande värnpliktssystem. Poängen med allmän värnplikt är att den omfattar alla klasser och grupper i samhället.

Centerpartiet:

Vi vill bevara värnpliktssystemet. Det är dock viktigt att samhället inte "pliktar" in fler människor än vad som är nödvändigt utifrån det säkerhetspolitiska läget. Plikten ger oss en god möjlighet att anpassa antalet uttagna efter den aktuella hotbilden. Försvarsmakten skall inte bygga sin bemanning genom att erbjuda människor bra betalt eller genom att ta in de som är mest villiga att ta till vapen. Inom Försvarsmakten är motivation givetvis viktigt men med den verksamhet som bedrivs är inte frivilligheten det enda som kan tas i beaktande, om det är av fel grunder. Målet med rekryteringen är att få personer med rätt kompetens och värderingar.

KANSKE NEJ


Kristdemokraterna:

Värnplikten ska vara kvar, men vi vill göra betydande förändringar. Frivillighet bör vara ett starkt kriterium vid urval. Eftersom internationella insatser blir allt viktigare, ska dessutom vilja till utlandstjänstgöring väga tyngre som urvalskriterium. För att säkerställa bästa möjliga kompetens bland de värnpliktiga måste vi också verka för ökad mångfald och jämställdhet.

JA


Miljöpartiet:

Vi vill ersätta systemet med en frivillig mönstring för kvinnor och män.

Folkpartiet:

Vi vill avskaffa den allmänna värnplikten. Idag utbildas fler värnpliktiga än vad som behövs i försvaret. Frivillighet istället för tvång skulle leda till bättre utbildningsresultat och tvinga Försvarsmakten att erbjuda konkurrenskraftig utbildning. Att en sådan rekrytering skall ske helt jämställt när det kommer till kön, etnicitet m.m. är självklart. Dock måste en pliktlag finnas i beredskap och snabbt kunna användas om det säkerhetspolitiska läget försämras. Frivillighet skulle också öppna för fler kontraktsanställningar inom försvaret. Viktiga behov som deltagande i internationella insatser och bättre beredskap skulle då också tillgodoses.

Moderaterna:

Någon typ av värnpliktssystem måste finnas kvar när omvärlden förändras och ett ökat behov av insatser uppstår, men den allmänna värnplikten har till stor del spelat ut sin roll. Det är viktigt att de som tas ut för militärtjänst får en rimlig ersättning. Man kan också tänka sig lösningar där en fullgjord värnplikt får ett gott meritvärde vid sökande av offentliga tjänster.
Topp

25. Det ska vara obligatoriskt för mammor och pappor att dela lika på föräldraledigheten

JA


Vänsterpartiet:

En självklarhet, alla andra socialförsäkringar är individuella, det bör även föräldraförsäkringen vara. Varje förälder är lika viktig och barnen har lika rätt till båda föräldrarna. Dessutom är det nuvarande ojämlika uttaget av föräldraledighet en huvudorsak till att kvinnor förlorar i löneutveckling, befordringsgång och framtidapension, dvs en stor del av könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden.

JA, KANSKE/DELVIS


Miljöpartiet:

Vi vill kombinera jämställdhet med valfrihet. Därför vill vi förlänga föräldraförsäkringen till 18 månader. Dessa månader ska sedan delas i tre delar, en till pappan, en till mamman och den sista delen får föräldrarna själva bestämma över. Detta är viktigt för att också pappor ska vara föräldralediga och att kvinnor inte ska hamna efter på arbetsmarknaden när de får barn.

Folkpartiet:

Vi tycker inte att staten ska bestämma att föräldrarna ska dela på föräldraledigheten. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att så länge kvinnor tar ut den större delen av föräldraförsäkringen så befästs de traditionella könsrollerna som i sin tur påverkar karriärutveckling och löneskillnader. Men vi vill inte tvinga föräldrar att dela lika på föräldraförsäkringen. Det valet måste vuxna människor få göra själva. Men vi vill uppmuntra fäder att utnyttja föräldraförsäkringen i betydligt högre grad. Vi vill behålla de två öronmärkta pappamånaderna och införa en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen som ger högre ersättning om föräldrarna delar mer lika på föräldraledigheten Bonusen ska ge 90 procent i ersättning, istället för 80 procent, för de månader som delas lika.

Moderaterna:

Vi tror inte på tvingande lagstiftning i syfte att förmå fäder att ta ett större ansvar hemma. Däremot tror vi på incitament. Vi föreslår därför ett förvärvsavdrag som skall kombineras med föräldraförsäkringen. Den förälder i familjen som har den lägsta inkomsten får en skattereduktion när den andre föräldern - med högre inkomst - tar ut föräldraledighet. Detta innebär i praktiken att mammor kan gå tillbaka till arbetet medan papporna stannar hemma med barnen, och familjen får en inkomstförstärkning genom att kvinnans skatt sänks. Förstärkningen kan komma att uppgå till 3 000 kronor i månaden

NEJ


Socialdemokraterna:

Målet är tydligt. Vi vill ha ett jämställt uttag. Männens uttag har ökat utan lagstiftning och olika åtgärder har vidtagits för att främja ett jämställt uttag. Så vill vi jobba vidare.

Centerpartiet:

Det är angeläget att både män och kvinnor känner ett starkt ansvar för de gemensamma barnen. Det är bra för jämställdheten och det bidrar till att barnet får starkare relationer till båda föräldrarna. Centerpartiet vill höja taket i föräldraförsäkringen så att familjer inte ska förlora på att den som tjänar mest stannar hemma med barnen. Men att reglera föräldraledigheten ytterligare skulle vara fel. Om staten går in med ytterligare pekpinnar så kommer det att leda till mindre frihet för föräldrarna att hitta de lösningar som passar dem. Och det skapar ökad stress både för föräldrarna och för barnen.

Kristdemokraterna:

Familjer ser olika ut och föräldrar har olika önskemål - det ska vi som politiker respektera. Föräldrarna är de som är bäst lämpade att avgöra fördelningen av föräldraledigheten, det är en köksbordsfråga. Vi som politiker ska passa oss noga för att lägga oss i saker som vi inte har med att göra.
Topp

26. Spelmonopolet ska avskaffas

NEJ


Socialdemokraterna:

Spelmarknaden måste av sociala skäl vara hårt reglerad. Dagens system innebär möjligheter att spela i ordnade former under samhällelig kontroll.

Vänsterpartiet:

Detta är en verksamhet som bör vara reglerad av folkhälsoskäl. Ett uttalat mål från samhället bör vara att spelmissbruket inte ska öka.

Centerpartiet:

I Sverige går en stor del av intäkterna från spelandet till olika delar av samhällsnyttan. Till exempel får idrotten stora delar av sina anslag direkt från Svenska Spel. Dessutom används delar av spelintäkterna till att hjälpa spelmissbrukare komma ur sitt missbruk. Skulle man avskaffa spelmonopolet kunde man inte längre garantera idrottens anslag vilket skulle vara en stor fara för Idrotts-Sverige som bidrar till förbättrad folkhälsa, ökad integration och dessutom lär unga om lagkänsla och föreningsliv. Genom att ha en reglerad spelmarknad kan man dessutom kontrollera vilken typ av spel som används. Därigenom kan det säkerställas att de värsta typerna av spel som lätt orsakar spelmissbruk inte används.

Kristdemokraterna:

Det skulle öka spelberoendet. Däremot måste större avsättning av vinsterna till staten fördelas till att behandla spelberoende, till forskning om spelberoende och att handlingsplaner finns för hur dessa människor ska kunna hjälpas. Regeringen har blivit spelberoende genom att stora summor tillförs statskassan genom spelmarknaden. Samtidigt saknas handlingsplaner för hur människors ökande spelberoende ska hanteras. Detta är dubbelmoral.

KANSKE NEJ


Miljöpartiet:

En helt fri spelmarknad kommer att ge fler spelmissbrukare. Detta kostar samhället redan idag mycket pengar, för att inte prata om alla de individer som förstör sina liv i spelmissbruk.

JA


Folkpartiet:

Det kan inte vara rimligt att staten äger spelbolagen under täckmantel av sociala skäl och samtidigt annonserar för flera miljarder varje år för att få människor att spela mer. Vi vill istället att spelmarknaden öppnas för alla som är beredda att följa svensk lag när det gäller sådant som hur stor del av intäkterna som får användas till vinster. Detta bör man ha ett licenssystem för att reglera. Vi vill också att man överväger regler för spelreklam, till exempel krav på hur den utformas för att undvika att det leder till onödigt spelberoende.

Moderaterna:

I dag försvarar regeringen spelmonopolet med hänvisning till det sociala ansvaret och att en stor del av vinsterna går till idrotten och spelmissbruksvården. I själva verket går bara sex procent av omsättningen till idrotten, och bara 14 miljoner kronor till spelmissbruksvård - samtidigt som man satsar över en miljard kronor på att locka folk att spela. Vi kan tänka oss en lösning med en försäljning av licenser för dem som vill bedriva spel i Sverige. Med försäljningen av licenser får staten intäkter som kan användas för ett riktigt socialt ansvar mot spelare som fastnar i missbruk och till idrottsrörelsen som är grunden till spelandet. Med licenser kommer även ett verktyg - indragning av licens - om något bolag bryter mot regelverket. Med fasta avgifter eller licens måste också tydliga och stränga regler om ålder, marknadsföring och öppenhet för myndighetskontroller införas.
Topp

27. Den som laddar ner piratkopierad musik och film ska straffas

JA


Socialdemokraterna:

Vi vill främja nya system för nedladdning av musik med mera, men det ska vara lagliga system. Artister har rätt att få ersättning för sitt arbete som alla andra.

Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet står bakom den lag som finns idag. Vi är dock beredda att pröva andra sätt att nå syftet med lagen. Syftet är att upphovsrätten ska skyddas och att den som har upphovsrätten ska ha rätt till ersättning.

Folkpartiet:

De principer som upphovsrätten bygger på, att den som skapat ett verk ska ha rätt att bestämma över det och har rätt till ersättning, måste även fungera i det digitala samhället. Den som spelat in en skiva eller gjort en film ska självklart få ersättning. Vi försvarar enskildas rätt att ta enstaka kopior för privat bruk av en laglig förlaga, men det är inte rimligt att det ska vara fritt fram att medvetet framställa nya kopior av piratkopierat material. Naturligtvis måste straffen stå i rimlig proportion till överträdelsen. Vi vill inte att den som av oförsiktighet laddar ner någon enstaka fil ska straffas. Den högre delen av straffskalan ska vara reserverad för de verkligt allvarliga brotten, som att systematiskt och storskaligt begå upphovsrättsbrott till stor skada för upphovsrättsmännen. Idag diskuteras alternativa sätt att förmedla ersättning för digital kopiering. Sådana lösningar kan bli aktuella men endast om upphovsrättsmännen själva anser dem godtagbara.

Kristdemokraterna:

Kristdemokraterna anser att äganderätt i form av upphovsrätt är ett nödvändigt inslag för att möjliggöra utveckling och framsteg. Det ska inte vara fritt fram att ta det andra skapat. Men vi utesluter inte förändringar i lagen i takt med teknikutvecklingen. Det krävs en dialog med branschen för att finna nya vägar att lösa problemen. Det är svårt att enbart lagstiftningsvägen lösa frågan.

Moderaterna:

Vi vill se en upphovsrätt som ger goda förutsättningar för ett mer skapande och kreativt Sverige. Det handlar ytterst om att värna äganderätten också till immateriella verk - var och en skall tillförsäkras rätten att förfoga över de verk hon eller han själv har skapat. Vi vill också ge polisen mer resurser för att höja sin kompetens för att bekämpa organiserad upphovsrättslig brottslighet i kommersiellt syfte. Samtidigt måste vi ge goda förutsättningar för mediasajter där det är möjligt att mot viss kostnad ladda ned film och musik att växa fram. Det är också viktigt att förstå att den tekniska utvecklingen öppnar för i grunden förändrade förutsättningar. Tekniken ger nya möjligheter som vi lagstiftningsvägen rimligen inte långsiktigt kan stävja. Vi vill etablera en dialog med branschen för att diskutera förutsättningar för framtida alternativa upphovsrättsliga finansieringsformer.

NEJ


Miljöpartiet:

Vi är det enda partiet som vill avskaffa den lagen som gör hundratusentals svenskar kriminella. Vi ska inte ha lagar som inte samhället accepterar. Däremot vill vi ha ett system som på något sätt kompenserar de som gjort musiken eller filmen.

Centerpartiet:

Centerpartiet tycker att det är av största vikt att upphovsmännen och deras lagstadgade rättigheter respekteras, detta skall gälla även i nya medier som Internet. Upphovsrättsskyddet på Internet ska dock inte gå längre än skyddet för övriga upphovsrättsskyddade verk. Den som för exempelvis en körövning tar emot ett nothäfte begår inte därigenom något brott. Det är den person som tillhandahåller och delar ut nothäftena som har att svara för att de tillhandahålls i enlighet med upphovsrättsliga regler. Samma regler bör gälla för digitala produkter. Centerpartiet anser därför att den som laddar ner från Internet för privat bruk inte skall straffas.
Topp

28. Kärnkraften ska byggas ut

JA


Socialdemokraterna:

Kärnkraft är inte morgondagens teknik. Kärnkraftselen bör successivt ersättas med el från förnybara källor och energieffektivisering.

Vänsterpartiet:

Kärnkraften ska avvecklas. Kärnkraften är en ändlig, miljöfarlig energikälla. Framför allt den olösta avfallsfrågan men även andra led i produktionen är miljöfarliga och riskabla. Vänsterpartiet står bakom den trepartiöverenskommelse som innebar att avvecklingen inleddes med Barsebäck.

Miljöpartiet:

Kärnkraften ska avvecklas. Svensk kärnkraft är inte ekologiskt hållbar och ska ersättas med moderna, hållbara och smarta energilösningar. Vi kan också effektivisera bort mycket av de elberoende som finns i Sverige, inte minst när det gäller industrin

Centerpartiet:

Centerpartiet vill att energin ska komma från miljövänliga och förnyelsebare energikällor. Kärnkraften är förvisso relativt ren ur miljösynpunkt under själva driftstiden, men problemen är desto större vid uranbrytningen och förvaringen av förbrukat bränsle. Om de omfattande riskerna med kärnkraften tas i beaktande visar det sig att det inte är ett attraktivt alternativ att öka beroendet av kärnkraften. Trots gediget säkerhetsarbete kan man aldrig garantera att radioaktiv strålning läcker ut i livsmiljön. Kärnkraftolyckorna i Harrisburg och Tjernobyl är talande exempel på detta men också de otaliga driftstörningar som sker på våra svenska kärnkraftverk. Den framtida energiförsörjningen måste lösas genom en mångfald av förnybara energikällor. Dagens i stort sett ensidiga beroende av olja och kärnkraft har visat sig ha allvarliga konsekvenser för människoliv, miljö, säkerhet, jobb och ekonomi.

JA, KANSKE/DELVIS


Kristdemokraterna:

På lång sikt vill vi fasa ut kärnkraften och ersätta den med förnybara energikällor. Däremot vill vi effektivisera och utveckla de reaktorer som redan finns. Att inte utnyttja dem skulle vara ett stort resursslöseri.

Moderaterna:

Tillsammans i Allians för Sverige har vi kommit överens om att under den kommande mandatperioden inte ge förnyade driftstillstånd till de två kärnreaktorer som har stängts. Vi kommer inte heller att uppföra eller påbörja några nya kärnkraftverk under samma tid. Vi kommer heller inte medverka till några politiska beslut om avveckling av kärnreaktorer. Kärnkraftverk i drift ska med beaktande av rådande höga miljö- och säkerhetskrav användas så effektivt som möjligt. Allians för Sverige kommer i regeringsställning att pröva begäran om effekthöjningar enligt gällande lagar och bevilja erforderliga tillstånd om och när gällande krav uppfylls.

JA


Folkpartiet:

Om behovet finns efter år 2010 är vi positiva till en utbyggnad. Som liberaler anser vi att en rationell energipolitik bäst främjas genom fri energiproduktion. Staten skall ställa krav beträffande hälsa, säkerhet och miljö och kontrollera att kraven uppfylls samt främja forskning och utveckling. Valet av energiproduktion skall inte beslutas av politiker utan genom konsumentstyrning och marknadsekonomi inom de ramar miljökraven sätter. Alliansens överenskommelse inom energipolitiken innebär att den lag som förbjuder en utbyggnad av ytterligare kärnkraftsreaktorer avskaffas och att blir möjligt att forska kring kärnteknik i framtiden, två krav som vi drivit länge. Dessutom innebär uppgörelsen att effekthöjningar i befintliga reaktorer kommer att medges om miljö- och säkerhetskraven uppfylls. Det gör att vi under perioden 2006-2010 troligtvis får mer kärnkraft utan att några ytterligare reaktorer byggs.
Topp

29. Monarkin ska avskaffas

JA


Vänsterpartiet:

Inget ämbete ska kunna ärvas. Monarkin är en kvarleva från tiden innan vi hade politisk demokrati.

Miljöpartiet:

Monarkin är förlegad och borde avskaffas. Det är inte rätt att man ska kunna ärva makt när vi samtidigt lever i en demokrati där folket ska bestämma. Även om den makten mest är symbolisk.

NEJ


Socialdemokraterna:

Detta är ingen fråga vi aktivt driver, eftersom vi tidigare har kommit överens med övriga partier om hur det svenska statsskicket ska se ut.

Centerpartiet:

Kungahuset är en stark symbol för nationen Sverige. Det förefaller också finnas ett brett folkligt stöd för monarkin. Centerpartiet stöder monarkin, så länge den fungerar som idag, dvs att monarken inte har någon makt utan endast en representativ funktion. Anledningen till detta ställningstagande är att vi anser att ett maktämbete inte ska kunna ärvas. Utan formell makt och med representativ funktion bör alltså monarkin bevaras.

Folkpartiet:

Vi vill ha kvar monarkin. Folkpartiet stödjer den så kallade Torekovkompromissen från början av 1970-talet. Uppgörelsen innebar att Sverige ska vara en monarki men att monarken inte ska ha några politiska, utan enbart ceremoniella och representativa, funktioner. Den står sig fortfarande väl.

Kristdemokraterna:

Monarkin har en stark folklig förankring i Sverige. Monarkin är också en identitetsskapande tradition som betyder mycket för svensk kultur och historia samt för Sverigebilden internationellt. Därför ska Sveriges statsskick även i fortsättningen vara konstitutionell monarki.

Moderaterna:

Vi har i Sverige en mycket gammal tradition som monarki och den är djupt förankrad hos det svenska folket. Vi menar att det är viktigt att det finns traditioner och institutioner, som människor kan känna igen sig i. Samtidigt finns ett värde i att vår statschef är monark i våra internationella kontakter. Den insats som kungen - och andra representanter för vårt kungahus - gör, när det gäller att företräda Sverige i officiella sammanhang, är ovärderlig.
Topp

30. Homosexuella ska ha rätt att prövas som adoptivföräldrar

JA


Socialdemokraterna:

All diskriminering på grund av sexuell läggning är oacceptabel. Homosexuella har lika goda förutsättningar som andra att vara goda föräldrar och ska ha lika rätt att kunna prövas som adoptivföräldrar.

Vänsterpartiet:

Detta är självklart. Det finns inget belägg för att den som är homosexuell är en sämre förälder och prövningen ska enbart gälla lämpligheten som förälder. Allt annat är diskriminering.

Miljöpartiet:

Självklart ska alla människor ha samma rätt att prövas för att bli adoptivföräldrar. Att inte ge alla människor den chansen är ren diskriminering och ingenting som vi kan acceptera.

Centerpartiet:

Det finns ingen anledning att homosexuella skulle vara sämre lämpade att vara föräldrar än heterosexuella. Centerpartiet var ett av de första partierna att ta ställning för att homosexuella och heterosexuella skulle få samma rätt att prövas för adoption som heterosexuella. Samtidigt tog vi ställning för att lesbiska par ska ha samma rätt till assisterad befruktning/insemination i den svenska sjukvården som heterosexuella par. Båda dessa förslag har nu beslutats av riksdagen. Nu gäller det att se till att lagarna efterlevs i praktiken.

Folkpartiet:

Självklart, så är det redan. Folkpartiet var med och införde det här för flera år sedan. Lagar och regler för adoption ska inte göra skillnad mellan människor med olika sexuell läggning. Den ska utgå ifrån vad som är bäst för barnet och hur man kan säkerställa ett gott föräldraskap. Det har ingenting att göra med om föräldrarna är homo-, bi- eller heterosexuella.

NEJ


Kristdemokraterna:

Vi följer de rekommendationer som många barnexperter givit. En adoption innebär stora påfrestningar för ett litet barn. Det är viktigt att den miljö som erbjuds adopterade barn i så stor utsträckning som möjligt efterliknar den som barn naturligt föds in i, med en mamma och en pappa som vuxna förebilder. En biologisk förälders homosexuella partner ska dock kunna prövas som vårdnadshavare i de fall då barnet vuxit upp tillsammans honom/henne och den biologiska föräldern avlider eller av annat skäl inte kan ha vårdnaden om barnet.

Moderaterna:

Frågan om homosexuellas adoptionsrätt måste avgöras med utgångspunkt i vad som är bäst för barnen. Och vi vill avvakta ny forskning som kan ge en bredare kunskapsgrund att stå på för att kunna besluta i frågan. Därför är vi inte nu beredda att stödja förslaget att ge registrerade partner rätt att prövas som adoptivföräldrar. Vi stödjer däremot förslaget att medge närståendeadoptioner för registrerade partner, samt att tillåta lesbiska par att insemineras vid allmänna sjukhus. För de barn som då berörs är det biologiska ursprunget klart, vilket väsentligt underlättar identitetsbyggandet jämfört med andra adoptivbarn
Topp

31.Vargar ska få skjutas om de angriper tamdjur i skog och mark

NEJ


Vänsterpartiet:

Det kan i förlängningen leda till en situation som liknar skyddsjakt. Stammen av vilda djur måste först vara så stor att reproduktionsförmågan är säkrad, där är vi inte idag.
Not. Vilka belägg har vänstern för detta?

Miljöpartiet:

Då riskerar vi att få ett Vilda Västern-system där en jägare i alla lägen kan hävda att vargen skulle attackera tamdjuren. Vi vill ha långsiktigt livskraftiga stammar av varg i Sverige, annars förlorar vi en viktig del av den biologiska mångfalden.

JA, KANSKE/DELVIS


Socialdemokraterna:

Även i rovdjurstäta områden måste en säker djurhållning garanteras. När förebyggande åtgärder inte räcker måste det finnas lagliga möjligheter att skydda tamdjur med vapen.

JA


Centerpartiet:

En central del i rovdjurspolitiken är att varje människa måste kunna skydda sig och sin egendom vid ett rovdjursangrepp. Den så kallade nödvärnsrätten vid rovdjursangrepp på alla typer av tamdjur måste stärkas. Man ska ha rätt att försvara tamdjur som angrips av vargar. Människor måste känna acceptans för och tilltro till vår rovdjurspolitik Den oro människor känner inför rovdjuren och deras utbredning måste tas på allvar. För att nå målen med långsiktigt livskraftiga rovdjursstammar, krävs att reglerna för skyddsjakt är tydliga och accepterade. Beslut om skyddsjakt bör decentraliseras från Naturvårdsverket till länsstyrelserna där det lokala inflytandet ska vara vägledande. Det är samtidigt viktigt för vår rovdjursstam att det förebyggande arbetet mot rovdjursangrepp fortsätter, genom t ex rovdjurssäkra stängsel.

Folkpartiet:

Vi anser att jaktförordningen måste förändras så att en djurägare får rätten att skydda alla sina tamdjur (inte bara inom inhägnad). Detta innefattar rätt att skydda fäbobrukets djur och jakthundar.

Kristdemokraterna:

Det ska få ske när det gäller angrepp på hundar eller tamdjur som ingår i näringsverksamhet. 28 § i jaktförordningen bör ändras så det tydligt framgår när och hur en tamdjursägare får försvara sina djur mot vargangrepp.

Moderaterna:

Angripande rovdjur bör få dödas och förföljas i anslutning till direkta angrepp på tamdjur. Vi vill utforma skyddsjakten så att var och en får möjlighet att skydda sig själv och sina djur utan föregående prövning av en myndighet. Paragraf 28 i jaktförordningen borde alltså ändras på liknande sätt som rovdjursutredningen föreslog.


FORUM

Om du har några synpunkter om politik, dela gärna med dig av dessa genom att klicka här!



Tipsa en vän

FORUM

BOR DU I BOSTADSRÄTT?

Vad fungerar bra/dåligt i din förening?

Om du har några synpunkter om din brf, om din bostadsorganisation (HSB, Riksbyggen, etc) eller frågor om att bo i bostadsrätt, dela gärna med dig av dessa genom att klicka här!
Senaste inlägg
(rss-reader för Google Chrome)