Värdegrund, godhet och den moraliska högplatån

Karl-Olof Arnstberg (författare till böcker som ”PK-samhället” och ”Romer i Sverige”) skriver om hur de svenska traditionerna blivit något fult, något som Sverige inte varken får tala om eller utöva. I denna text, med rubriken ”Godheten är en religion” – tar han på ett ypperligt sätt upp begreppet värdegrund och den svenska (själv)godheten, och där han pekar på problemen med att regeringen vägrar göra konsekvensanalyser av sina beslut i migrationsfrågor:

I det mångkulturella Sverige bygger en majoritet upp en ny identitet, inte med hjälp av yttre och för alla gemensamma ritualer och ting, utan som en form av åsiktssamhörighet.

Här har begreppet värdegrund, som skapades i skolvärlden under 90-talet, visat sig oerhört potent.

Det som ger vår postmoderna tids svenskar en fungerande identitet är inte kulturarvet utan en gemensam värdegrund.

”The moral highground”

Värdegrund är ett mycket förrädiskt begrepp, med i grunden totalitär karaktär. De som inte delar majoritetens värdegrund får inte vistas på den moraliska högplatån.

Red’s kom:
I själva verket är det inte majoritetens värdegrund utan en klar minoritets. Där alla har sin egen tolkning – eller ingen alls – av vad begreppet innebär. Vilket i sig gör det omöjligt att bemöta floskler baserad på en värdegrund som man kan lägga vilken betydelse man vill i.

Se: Värdegrund, vad betyder det? – Flytta fokus från sakfrågorGrand Hotel

Den moraliska högplatån endast för en exklusiv skara

För ett par månader sedan sa min hustru till mig att vi inte delade samma värdegrund. Jag gick i taket, men lyckades antagligen inte förklara begreppets totalitära och samhällsdestruktiva karaktär för henne. I sak hade hon rätt, hon befinner sig på ”den moraliska högplatån” och där är inte jag. Jag varken vill eller kan vara där, därför att där härskar den samhällslögn som leder Sverige i fördärvet.

Men, och det är det viktiga, jag får heller inte befinna mig där, eftersom jag skrivit kätterska böcker och växelvis med journalisten Gunnar Sandelin gör provocerande samhällsreflektioner på vår blogg.

En liten minoritet anser sig ha ett moraliskt tolkningsföreträde

De som har rätt värdegrund och befinner sig på den moraliska högplatån är mer högtstående än de som befinner sig nedanför, antingen de nu inte släpps upp dit, har blivit nersparkade eller absolut inte vill befinna sig där.

De som finns däruppe har det moraliska tolkningsföreträdet framför oss andra.

Det innebär exempelvis att de kan skända alla som inte befinner sig, ja till och med applådera varandra för särskilt effektiv mobbning. De har rätt att klistra fula etiketter på oss andra, som ”högerextremist” och ”främlingsfientlig”.

Se: Rasist/främlingsfientlig – Definition & hur anklagelser kan bemötas!

Fakta och logik är irrelevant

Våra invändningar spelar ingen roll. Hur logiska, faktaunderbyggda och välargumenterade vi än är, så har vi fel. Vi inte bara har fel utan vi är fel. Vi är kättare.

En godhet utan verklighetsförankring och förnuft

Det postmoderna och mångkulturella samhället är i färd med att skapa sig en ny religion. Den behöver inga kyrkobyggnader och heller inga kulturarvsdesignade skolavslutningar. Det behövs inga heliga föremål och heller inga traditioner. Det som behövs är en språklig överenskommelse och en inre mental gestalt.

Det krävs också handlingar, som gör denna inre gestalt offentligt synlig. Det är här som godheten kommer in. Goda handlingar ger mening åt existensen och tillvaron!

För att få vistas på den moraliska högplatån måste man visa att man är införstådd med denna godhets nödvändighet.

Men det är inte en godhet, som är verklighets- och förnuftsrefererande utan en rituell godhet, en manifestation.

Godhet som syns är viktigare än godhet som ger positivt resultat

För den politiska eliten är det viktigt att flyktingarna får hjälp här i Sverige, så att det verkligen syns att det är godhet som utövas.

Att istället ge ekonomisk hjälp till flyktingläger ger inte alls samma effekt. Även om det ger mångdubbelt mer flyktinghjälp för pengarna, syns godheten inte lika tydligt.

Sverige är ett land där det i dag frossas i godhet. Bl a har de tiggande EU-medborgare som översvämmat landet upptäckt det.

Man är exempelvis god om man skickar pengar till människor i nöd runt om i världen.

Svenska kyrkan verkar nästan ha övergivit gud, till förmån för att lindra existensen för världens alla nödlidande.

Se bl a;
Kyrkornas oansvariga upprop att ta emot fler migranter gagnar ingen
Gå ur Svenska kyrkan! – Så här gör du

Man kan klistra sin godhet på asylmigranter, EU-migranter, sommarkatter, gatuhundar eller skänka pengar till cancerforskning, Bris, Ship to Gaza, Rädda Barnen, Röda Korset eller Läkare utan gränser. You name it! Och man behöver inte få något kvitto på sin godhet utan det kan räcka med att en programledare i teve förkunnar att ”nu har svenska folket skänkt så och så mycket!.

Vilja att känna sig god i stället för att göra gott

Emellanåt får vi små signaler om att svenska godhetsfunktionärer lever lyxliv på skänkta pengar [se t ex Organisationen Love and Hope (f.d. ”Love Nepal”) ljuger om att barn är prostituerade]. Det är ju tråkigt, men sluta skänka pengar kan man väl inte göra bara för det!? Denna rätt-ut-i-det-blå-vilja att göra gott handlar inte om att göra gott, utan om att känna sig god.

Asylsökande kallas för ”flyktingar” i syfte att understryka ”goda gärningar”

Vi hittar den också på den politiska scenen där riksdag och regering optimerar sin godhet genom att hjälpa flyktingar till ett bättre liv. Det är därför alla möjliga människor som vill bo i Sverige kallas för flyktingar. Att kalla dem för exempelvis asylsökande, vilket är mer korrekt, vore att skymma sikten för deras lidande. Det är detta lidande som utlöser de goda handlingarna, från dem som har rätt värdegrund.

Se: EU-migranter jämställs med flyktingar

Regeringen gör inga konsekvensanalyser!

Vad som är gott och vad som är ont kan bara bedömas med referens till konsekvenserna.

Riksrevisionen gav nyligen ett talande exempel, när de kritiserade de propositioner för migrationen, som de båda regeringarna lagt under åren 2005 till 2014. De saknade konsekvensbeskrivningar.

Bl a har samtliga statliga långtidsprognoser kraftigt underskattat de verkliga kostnaderna på migrationsområdet. Underskattningen har ökat med tiden och uppgår de senaste åren till flera miljarder kronor om året (Konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut).

Regeringen har under perioden lagt närmare ett trettiotal propositioner med förslag som påverkar förutsättningarna att söka, eller få, uppehållstillstånd i Sverige av asylrelaterade skäl. En översiktlig genomgång visar att nästan alla förslagen bedömdes sakna väsentliga konsekvenser för statlig och kommunal verksamhet eller ekonomi.
I den mån förslagen bedömdes ha ekonomiska konsekvenser, beskrevs de som små.
Bedömningarna motiverades i allmänhet kortfattat och det saknades ofta redovisning av bakomliggande analyser.

Red’s kom:
Nästa gång du hör ett förslag från regering och partiledare (som t ex dagens förslag från Alliansen om utökat RUT-bidrag), ställ dig själv frågan vilka fakta och utredningar som ligger till grund för förslaget (vilket till minst 99% är inga). Och notera att ingen journalist ställer frågan om vilka expertutlåtanden och underlag som ligger till grund för förslaget.

Skälet till att politikerna inte vill göra några konsekvensanalyser – med analys av kostnader och effekt – är att det då skulle visat sig vara mer lönsamt för Sverige om varje svenskt par som skaffar barn skulle få 10 miljoner kr extra bidrag i handen. Detta utan märkbar försämring av välfärden (i direkt motsats till hur det ser ut idag).

Sveriges vänsterstyrda media vill inte ta upp problemet med avsaknaden av konsekvensanalyser

Det verkar inte som Sveriges journalister riktigt förstår hur allvarlig denna kritik är, eftersom de håller tyst.

Se bl a:
Politiker gör inga konsekvensanalyser innan beslut att försörja EU-migranter

Varför ställs inte regeringen inför riksrätt?

Den forskare och samhällsdebattör som uppmärksammade mig på riksrevisionens granskning har vanligtvis ett mycket lågmält språkbruk. Den här gången reser hon frågan om inte de båda regeringar som kritiken gäller, borde ställas inför riksrätt.

Regeringen lämnar ett konkursbo till nästa generation

Att lämna ett konkursbo i arv till nästa generation, det är inte godhet utan ondska.

Det har jag sagt till flera av mina godhetsfrälsta och för det pågående samhällshaveriet blinda vänner. Jag tror faktiskt inte att de förstår vad jag säger. Om de insåg vidden skulle de nämligen bli tvungna att lämna den moraliska högplatån. Då blir livet inte lika kul längre. Det är liktydigt med att bli fredlös och var mans villebråd.

Vad är en solidarisk och humanitär politik?

En nära vän höll en lång utläggning om hur mycket han hatar Sverigedemokraterna (det måste man göra för att få vistas på den moraliska högplatån).

Solidarisk och humanitär politik, det är godhetsreligionens nyspråk för att;
• släppa in människor från andra delar av världen och försörja dem med skattemedel,
• prioritera nykomlingar framför det växande antalet svenska fattigpensionärer,
• ge unga ”nysvenskar” närmare tiotusen kronor [exkl alla andra bidrag och privilegier, t ex gratis boende] i villkorslöst månadsbidrag, om de påstår sig bedriva studier. Svenska studenter kan inte få detta, de får tretusen [men då som lån].

Se bl a;
Kravlösa bidrag till nyanlända för att studera, istället för lån, dömt att misslyckas
63 000 nyanlända utan grundskolekompetens ska tvångsutbildas

Godhetsknarkarna tar ingen hänsyn till verkligheten

Ingen av de sju vänner jag sagt upp bekantskapen med, samtliga högskoleutbildade och två av dem professorer, klarar att dra några vettiga slutsatser av Sverigedemokraternas snabba tillväxt, utan tycker det är mer angeläget att instämma i det absoluta fördömande som ständigt pågår i alla media.

Eftersom jag inte får vistas på den moraliska högplatån så spelar mina angrepp på den religiösa godheten ingen roll. Det jag och andra dissidenter säger, behöver makteliten varken relatera till eller bry sig om.

När vi, väl underbyggt och med sakliga argument, ställer frågor om det pågående haveriet så får vi inget svar. Sådana frågor behöver de goda inte besvara. Det är därför den postmoderna godheten är en religion. Den är lika verklighetsförnekande som kristendomen, eller vilken annan religion som helst.

Sverige kan inte bortse från alla yttre faktorer

Om det bara fanns Sverige här i världen, så kunde godhetsideologin kanske fungera. Kanske. Men eftersom den är ekonomiskt förödande, verklighetsförnekande och ideologiskt svag, så öppnar den Sverige för exploatering.

Det är inte eliten som får uppehållstillstånd i Sverige

Invandringen fortsätter och det är nästan bara muslimer från dysfunktionella länder som beviljas asyl.

Integrering av personer med extremt avvikande värdegrund omöjligt

Islam är världens snabbast växande religion och vi har redan en halv miljon muslimer i Sverige.

Se bl a: Islam är ett politiskt system, inte en religion

Mot deras ideologi är godhetsideologin chanslös. För varje nytt terrordåd så piper de goda att vi måste älska varandra. Det är vämjeligt!

Se bl a: Varför ska samhället anpassa sig efter islam och muslimska hederskulturen?

Den som tror att muslimerna kommer att integreras i Sverige, byta ut fredagsbönen och ramadan mot lördagsfylla och hoppa grodorna, är mer än lovligt naiv och verklighetsförnekande.Mångkultur i Sverige

Vad blir konsekvensen av en värld utan gränser… kontrollerade dylika?

Medan de värsta godhetsnarkomanerna hyllar en värld utan gränser, invaderas Sverige. Detta i kombination med att svenska kvinnor inte föder tillräckligt många barn kan bara få ett slut, nämligen att den svenska livsformen utrotas. Upphör att existera, finito Manolito!

Källa: Godheten är en religion, Karl-Olof Arnstberg

Se även bl a;
Fakta är inte onda eller goda

Islamofili och identitetspolitik

Nekades jobb pga åsikter om asylhantering

Kommunalråd Susanne Meijer (S) sparkar VD i Hörby för uttalande mot ”värdegrund”


SDS driver drevet vidare mot Ann Heberlein – ”Godhetsapostlar”


Begreppet ”alla människors lika värde” utreds

Populism (sanningen) vs Politiskt korrekthet (etablissemangets lögner)


Sanningen om konsekvenserna av invandringen som Löfven, Lööf & Lövin förespråkar

S+MP-regeringen ett ledarskapsmässigt haveri – Migrationspolitik saknas


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *