Vad är svenska värderingar och värdegrund?

Det har sedan några år tillbaka pratats väldigt mycket om ”de svenska värderingarna” och om ”värdegrund”. Men vad betyder dessa uttryck egentligen?

Under rubriken ”De svenska värderingarna finns i vår regeringsform” skriver Johan Hirschfeldt och Olof Petersson om vad som är de ”svenska värderingarna” där de menar att värderingarna fastställts i grundlagen. Dessa juridiska experter har emellertid missuppfattat frågan och problemet, vilket klargörs nedan.

Det svenska samhällets fundamentala värderingar?

Vår främsta grundlag, regeringsformen, är det mest auktoritativa uttrycket för det svenska samhällets fundamentala värderingar. Paragrafen 1:2 innehåller värderingar som ska vara vägledande för hur samhället ska styras. Dessa formuleringar har nu börjat åberopas av rättsliga instanser.

Red’s kom:
Paragrafen 1:2 i regeringsformen stadgar riktlinjer för ”det allmänna”! Inte för enskilda personer, företag eller liknande!

Vilka värderingar ska nyanlända anpassa sig till?
Dessutom är dessa riktlinjer för ”det allmänna” väldigt övergripande. Tolkningsutrymmet är omfattande. Därför blir det i det närmaste omöjligt att överföra vad som står i grundlagen till vilka skyldigheter nyanlända har för att assimilera sig till i det svenska samhället.

Det finns en kraftigt växande del av befolkningen (inte minst i 61 av Sveriges värsta utanförskapsområden) som inte identifierar sig med den svenska, kulturella gemenskapen. Det är ofrånkomligt att deras oförmåga eller ovilja att assimilera sig i Sverige skapar problem. Men få vågar tala om detta pga en löjeväckande rädsla för att kallas rasist av extremvänstern (t ex den subversiva sajten Expo som av Sveriges media felaktigt betecknas som ”antirasistisk”).

Regeringsformen är inte en lag för hur enskilda personer ska bete sig
Det ska understrykas att de paragrafer (regeringsformen 1:1 och 1:2) som refereras till i texten nedan inte är lag för enskilda medborgare utan enbart riktlinjer för hur ”det allmänna” (stat och kommun) ska agera i sin verksamhet!
Rättssamhället kan alltså inte åberopa dessa paragrafer gentemot enskilda medborgare i landet. T ex för att begränsa åsiktsfriheten.

Vad som behövs och efterlyses är istället svar på frågor i stil med;

Vilka svenska värderingar ska utländska medborgare följa när de kommer till Sverige?

Ett enkelt, grundläggande och övergripande svar på ovanstående fråga är:

Fråga inte vad Sverige kan göra för dig, fråga vad du kan göra för Sverige!

Mål för samhällets skyldigheter vs enskildas skyldigheter
I regeringsformen ges riktlinjer eller ”mål” (där vissa av tilläggen starkt kan ifrågasättas) för samhällets skyldigheter gentemot folket men säger alltså inget om folkets skyldigheter gentemot Sverige, eller om nyanländas skyldigheter gentemot Sverige och svenska medborgare.
Exempelvis;
• I Sverige pratar vi svenska.
• Man begår inte brott.
• Svensk lag gäller i Sverige och ska följas.
• Sharialagar är ej tillämpliga i Sverige.
• Kvinnor ska behandlas med respekt.
• Respekt mot sina medmänniskor.

• Islam får inte påverka det arbete man utför.
• Böneutrop får ej ske i Sverige.
• Med rättigheter följer skyldigheter.
• Man stör inte sina grannar.

• Man röker inte så att det stör andra.
• Rökförbud gäller på många platser i Sverige, och detta ska följas.
• Man ockuperar inte mark och bygger upp bosättningar där.
• Etc, etc.
Och tusentals andra grundläggande skyldigheter som följer av ”svenska värderingar”.

Sverige behöver sätta konkreta skyldigheter till landets värderingar, för att bygga upp en lista med punkter att följa för dem som söker uppehållstillstånd i Sverige.

Vad är ”det goda samhället”?

Varje samhälle har sina värderingar i meningen normativa uppfattningar som direkt eller indirekt uttrycker synen på det goda samhället.

Red’s kom:
Det är rätt att varje samhälle har sina värderingar (där MENA-ländernas värderingar kraftigt avviker på många sätt jämfört med de svenska värderingarna). Men att använda ordet ”samhälle” utan att definiera detta ord gör frågan onödigt komplicerad. Ett samhälle kan vara per geografisk avgränsning (landsgräns), per kontinent, per religion, osv.

Sedan är beteckningen ”det goda samhället” upp till varje enskild person att tolka vad det innebär. Det är här avsaknaden av statligt specificerade ”svenska värderingar” skapar problem.

Hur bör/ska ”vi” leva tillsammans?

Värderingar ger ett svar på frågan om hur vi bör leva tillsammans.

Red’s kom:
Jag kan ha en åsikt om hur vi bör leva tillsammans, och du kan ha en helt annan. Det innebär inte nödvändigtvis att jag har rätt och du har fel.

Man kan säga att värderingar ger svar på hur vi bör – och ska – leva tillsammans. Men de riktlinjer som finns i regeringsformen ger väldigt lite (om ens något) svar på vad som gäller här.

Sedan finns det värderingar om hur vi ”ska” leva tillsammans och andra värderingar som gäller för hur vi ”bör” leva tillsammans.

Hur vi ”ska” leva tillsammans är fastställda i regelverk, men då uppstår frågan vilka regelverk som är relevanta och som ska gälla? Vilken relevans ska t ex luddiga och svårtolkade internationella konventioner ha?

Dessutom kan man definiera ordet ”vi” olika. Finns det särskilda värderingar där ”vi” innebär uppdelat på t ex medborgarskap och ett annat ”vi” sett till världens befolkning? Vilken tolerans ska Sverige ha (om någon) för andra länders/kulturers värderingar?

Ökat behov att definiera vad svenska värderingar innebär

I Sverige har dessa värderingar länge varit outtalade och underförstådda.

Under senare tid har behovet ökat att uttrycka de svenska värderingarna i explicita formuleringar.

Red’s kom:
Behovet må ha ökat, men intresset för att fastställa svenska värderingar i konkreta termer har inte funnits bland landets styrande politiker. Kanske helt enkelt för att det aldrig kommer att gå att enas om vilka dessa skulle vara? Kanske för att man är rädd för att stöta sig med någon om dessa värderingar sattes på pränt?

Demokrati grundläggande i svenska värderingar

Regeringsformens portalparagraf (1:1) pekar ut demokratin som en viktig beståndsdel i de svenska värderingarna. All offentlig makt utgår från folket, lyder den inledande meningen.

1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.

Fri åsiktsbildning samt allmän och lika rösträtt anges som folkstyrelsens grund.

Red’s kom:
Regeringen har brutit mot grundlagen
Här kan vi då se hur inte minst S+MP-regeringen under 2014-2018 försökt begränsa den ”fria åsiktsbildningen”. Detta utan att de straffats rättsligt för detta brott mot grundlagen, vilket det de facto är, även om regeringens ansträngningar att stoppa folket från att uttrycka sina åsikter via Internet ännu inte resulterat i någon lag som hämmar åsiktsbildningen.

Varför ska utländska medborgare ha rösträtt i Sverige?
När det gäller ”lika rösträtt”, varför ska utländska medborgare ha rösträtt i kommunval? Detta märkliga system är att förminska de egna medborgarnas makt över sitt eget land!

Utestängning av drygt 1,1 miljoner svenska medborgare
Vi kan också se hur sju riksdagspartier aktivt försöker motverka drygt 1,1 miljoner av Sveriges folk från att få någon makt överhuvudtaget. Även detta är direkt i strid med grundlagen. Varför får det inga rättsliga konsekvenser för dessa sju partier?

Hur styrs svensk demokrati?
Svensk demokrati förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunalt självstyre.

Vad definierar en rättsstat?
Att Sverige är en rättsstat kommer till uttryck i formuleringen att den offentliga makten utövas under lagarna.

Red’s kom:
Där de med gott om pengar har avsevärt bättre möjligheter att vinna i rättsliga tvister. Hur kan det vara en ”rättsstat”?

Är Sverige en demokrati?

Människor har förvisso olika viljor, åsikter och smak. Men enligt lagen står medborgarskapet för ”samhörighet med Sverige” och representerar ”medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen”.

Red’s kom:
Osökt uppstår då frågan om Sverige verkligen är en demokrati när t ex sju riksdagspartier gör allt som står i deras makt för att utestänga drygt 1,1 miljoner medborgare från inflytande över det land de bor i?

Samhörighet med Sverige?
Sedan kan man fråga sig varför det finns så många invandrare som inte har eller känner någon samhörighet med Sverige. Samt inte vill känna samhörighet med Sverige. Är inte även detta ett brott av riksdagen mot regeringsformen?

Regeringsformen § 1:2

Nästa paragraf i regeringsformen (1:2) tar upp grundläggande värden i vår demokrati och ger en koncis formulering av några centrala delar av de svenska värderingarna.

Red’s kom:
Är det verkligen ”grundläggande värden” som tas upp i § 1:2? Det är i alla fall bevisligen inte ”grundläggande värden” för enskilda personer, utan för hur regeringen ska styra landet (därav rubriken ”Regeringsformen”).

Författarna till debattartikeln hänvisar till Regeringsformen 1:2, där det står;

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.
Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara.
Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

Lag (2010:1408).

Svenska värderingar?
Att denna paragraf i regeringsformen inte kan användas som grund för att fastställa vad de svenska värderingarna är beror på;

1. Ingen vet vad ”alla människors lika värde” är. Definition saknas, men alla kan säkert hålla med om att en massmördare, t ex terroristen Rakhmat Akilov inte är lika mycket värd som en kirurg.

2. Vad är ”den enskilda människans frihet och värdighet”? Inget uttryck kan väl lämna öppet för fler tolkningar än detta? Samt för vantolkningar, som att denna paragraf t ex ger muslimer rätt att ockupera gator och torg för att be fyra gånger om dagen.

3. Att den offentliga verksamheten ska utgå från ”den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd” kan tolkas precis hur som helst. Det är dessutom tekniskt omöjligt att en ”offentlig verksamhet” (skola, vård, omsorg, rättsväsende, etc) utgår från enskildas förutsättningar. En offentlig verksamhet kan i praktiken enbart utgå från olika gruppers behov.

4. Att ”det allmänna” (stat och kommun) ska ”trygga rätten till arbete, bostad och utbildning” lämnar närmast oändligt många frågor obesvarade. T ex kan alla konstatera att rätten till arbete (med lön) inte finns. Och alla har inte – och ska inte ha – rätt till valfri utbildning.

5. Att ”det allmänna” (stat och kommun, via vårdinrättningar etc) ska ”verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa” lämnar lika fritt för tolkningar som allt annat i denna paragraf. Det fungerar bevisligen heller inte så idag, med världens längsta vårdköer, där människor t o m dör pga de långa väntetiderna för vård.

6. Att ”det allmänna” (stat och kommun) ska ”främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer” är omöjligt att översätta till konkreta handlingar. Inte minst eftersom det finns olika tolkningar om vad en ”god miljö” är (där Miljöpartiet t o m bytt ut miljö mot ”klimat”) samt att metoderna för att uppnå denna ”goda” miljö är väldigt olika. Miljöpartiet vill t ex uppnå detta genom straffbeskattningar och begränsningar för företagen att verka. Andra vill göra det genom olika former av morötter, alternativt subventioner.

7. Att ”det allmänna” (stat och kommun) ska ”verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället” faller på en rad olika saker. Inte minst på att ingen vet vad ”delaktighet” eller ”jämlikhet” innebär. Av olika anledningar kan inte alla behandlas ”jämlikt”.

8. Att ”det allmänna” (stat och kommun) ska verka för att ”barns rätt tas till vara” låter säkert bra i ord. Men vad innebär det i praktiken? Vad har barn för särskilda rättigheter? Och ska all världens barn som kommer till Sverige ha samma rättigheter som barn till svenska medborgare?

9. Att ”det allmänna” (stat och kommun) ska ”motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person” är en horribel formulering och missbrukas till max. Diskrimineras någon som inte får ett jobb pga att denne vägrar ta kvinnor i hand och/eller vägrar anpassa sig klädesmässigt till vad som gäller på arbetsplatsen?

Varför nämns här inget om att politisk diskriminering (politiker som försöker inskränka yttrandefriheten i de grupper som inte delar politikernas åsikter eller enskilda personer som avslöjar politiker) ej får ske?

Och vad i jösses namn innebär ”andra omständigheter som gäller den enskilde som person”???

10. Att ”Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.” innebär alltså att man i grundlagen fastställt att samer inte är svenskar. Det är ett eget folkslag enligt regeringsformen. Det finns fördelar och nackdelar med att i grundlagen specificera att samer inte är svenskar, men den stora frågan är varför man gjort detta?

Samhällets skyldighet att integrera människor saknas!
Sedan kan man tycka det är oroväckande att ”det allmänna” skulle ha någon skyldighet att verka för att ”etniska, språkliga och religiösa minoriteter” ska stå utanför samhället. Borde inte lagen istället stadga det motsatta? Dvs att ”det allmänna” är skyldig att göra allt som står i dess makt att integrera/assimilera ”etniska, språkliga och religiösa minoriteter” i det svenska samhället?

STRAFF?
Varför nämns i denna paragraf inget om straff för de politiker och ämbetsmän som bryter mot grundlagen? Så länge det är straffritt att bryta mot grundlagen har grundlagen föga betydelse.

Regeringsformens paragraf 1:2 från 1976 utökades 2002 och 2010

Denna paragraf – om vad det allmänna och den offentliga makten ska stå för – kom till 1976 och har utvidgats vid två senare tillfällen.
Till att börja med innehöll paragrafen fyra huvudpunkter:
* lika människovärde och personlig frihet,
* social välfärd,
* demokrati och
* skydd för nationella minoriteter.
År 2002 tillkom
* hållbar utveckling och
* förbud mot diskriminering.
Genom beslut 2010
* togs barns rätt in, och
* det samiska folket fick ett uttryckligt grundlagsskydd.

Regeringsformen 2:a kapitlet

Sedan [2010] utvecklades den här paragrafen i det andra kapitlet i regeringsformen där flera grundläggande fri- och rättigheter ges ett materiellt rättsligt innehåll.

Red’s kom:
Dock fortfarande gällande enbart för ”det allmänna” och för regeringens och riksdagens agerande.

Regeringsformen
2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
• Opinionsfriheter
• Kroppslig integritet och rörelsefrihet
• Rättssäkerhet
• Skydd mot diskriminering
• Stridsåtgärder på arbetsmarknaden
• Egendomsskydd och allemansrätt
• Upphovsrätt
• Näringsfrihet
• Utbildning och forskning
• Europakonventionen
19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).
• Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter

Regeringsformen § 1:9

Den stöds också av bestämmelsen i 1:9 om att offentliga förvaltningsuppgifter ska skötas med saklighet och opartiskhet och med beaktande av allas likhet inför lagen.

Red’s kom:

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

Red’s kom:
Vi har sett åtskilliga exempel på hur rättsväsendet bryter mot detta lagstadgade krav på saklighet, när känsloargument vägs in i domstolens beslut. T ex förmildrande omständigheter för att den åtalade kommer från en annan kultur.

Har gemensamma värderingar ökat över tid?

Grundlagsparagrafens historia visar att antalet gemensamma värderingar har ökat över tid.

Red’s kom:
I verkligheten kan man istället notera att;
polariseringen ökat,
• alla har sin egen personliga definition av vad svenska värderingar innebär,
• Sveriges gemensamma värderingar ska rätta sig efter andra kulturers värderingar.

Regeringsformen 1:2 är en målsättningsparagraf!

I en del förarbeten och grundlagskommentarer kallas den här bestämmelsen för en målsättningsparagraf.

Red’s kom:
Dvs § 1:2 i regeringsformen är riktlinjer för hur ”det allmänna”, stat och kommun, ska bedriva sin verksamhet. Det handlar således inte om några absoluta krav som måste följas enligt lag, och §1:2 riktar sig inte till enskilda människor.

Regeringsformen 1:2 är vägledande för ”det allmänna”!

Tanken är att paragrafens värderingar ska vara vägledande som ett program för hur samhället ska styras.

Regeringsformen 1:2 ger inga rättigheter för enskilda personer!

Det har också sagts att dessa målsättningar inte är avsedda att bli rättsligt bindande, att de inte ger upphov till några rättigheter för den enskilde.

Red’s kom:
Där alltså ”det allmänna” idag utgår från att regeringsformen specificerar rättigheter för enskilda personer!

Rättsliga instanser har missförstått regeringsformen

Men grundlagens formuleringar av de svenska värderingarna har nu börjat åberopas av rättsliga instanser.

Våra högsta domstolar har hänvisat till paragrafens innehåll vid ett par tillfällen.

Justitieombudsmannen och Justitiekanslern har missförstått regeringsformen

Det förekommer också att JO och JK åberopar paragrafen i sin tillsynsverksamhet.

Rättstillämpning är inte bara en teknikalitet utan där tas alltmer sådana här värdesatser och principer in i argumentationen.

Grundlagen fungerar bäst som ställningstagande i det allmänna medvetandet

En grundlags betydelse är heller inte begränsad till att vara en ram för underordnad lagstiftning eller för rättsskipning och myndighetsutövning. Grundlagen bör få sin främsta kraft genom sin ställning i det allmänna medvetandet och genom att åberopas i det offentliga samtalet.

Koncis beskrivning av svenska värderingar?

Den som söker en koncis sammanfattning av vad som utgör svenska värderingar kan därför i första hand hänvisas till regeringsformens målsättningsparagraf. Där finner man att det är sex slag av grundläggande värderingar som håller samman det svenska samhället:

1 Människors lika värde och den enskildes frihetssfär kan ses som överordnad de övriga grundsatserna.
2 Social (personlig, ekonomisk och kulturell) välfärd.
3 God miljö och hållbarhet.
4 Demokrati och skyddet för den enskilde.
5 Delaktighet och jämlikhet och riktar sig mot olika former av diskriminering.
6 Skyddet för det samiska folket och nationella minoriteter.

Red’s kom:
Tyvärr är ovanstående – med undantag för ordet demokrati – inte några värderingar som säger något om nyanländas skyldigheter att anpassa sig till Sverige så länge de befinner sig här.

Hur Sverige ska styras (enligt regeringsformen) är skiljt från hur de som söker uppehållstillstånd i landet är skyldiga att bete sig och anpassa sig till Sverige!

Det är långt mer – och många viktigare saker – än ovanstående sex punkter som håller samman det svenska folket.

Inte blir det lättare av att Sverige har en skränig vänstergrupp som gör allt just för att det svenska samhället inte ska hålla samman.

Precisa principer?

Slutsatsen är alltså att det faktiskt går att formulera ett antal generella men ändå relativt precisa principer som tillsammans utgör en stabil värdegrund för det svenska samhället.

Red’s kom:
Slutsatsen är kanske istället att det inte finns någon specificerad värdegrund i Sverige?

Värdegrund”?
Uttrycket ”värdegrund” missbrukas till det yttersta idag och används enkom för att ersätta fakta med ett känslostyrt resonemang.

Förstår andra landsmedborgare svenska värderingar?

De svenska värderingarna, som de uttrycks i grundlagen, har under fyra årtionden ändrats två gånger. De är heller inte unika utan återfinns i mycket också i internationella konventioner och i andra änders grundlagar. Detta betyder att värderingarna med sina anknytningar till människorättskonventioner bör kunna förstås och tas emot också av dem som kommer hit från andra länder.

Red’s kom:
Problemet här är att en mycket stor majoritet av svenskarna (närmast alla) inte vet något om vad internationella konventioner och människorättskonventioner innebär. Varför skulle personer som bott i hyddor och lagat mat över en öppen eld och vallat får i hela sitt liv veta mer om detta än ett folk i ett högteknologiskt utvecklat land?

Regeringsformens ”anknytning” till människorättskonventioner – Europakonventionen, Barnkonventionen, Genèvekonventionen, Flyktingkonventionen, etc – kan starkt ifrågasättas. Detta eftersom dessa konventioner ständigt feltolkas och missbrukas i argumentationer.

Sverige ska ha endast en lag att utgå från, och det är svensk lag. När man tar in paragrafer från internationella konventioner görs tyvärr detta endast genom att kopiera in texten rakt av. De luddiga texterna som svensk lag då ”berikas” med skapar mest bara en total förvirring.

Ger regeringsformen svaret på vad svenska värderingar är?

Frågan är hur ett samhälle kan finna fram till och formulera en uppsättning gemensamma normer. Denna fråga har ett svar. Svaret ges av den demokratiska rättsstaten. Vår främsta grundlag, regeringsformen, är det mest auktoritativa uttrycket för det svenska samhällets fundamentala värderingar.

Red’s kom:
Tyvärr inkorrekt, enligt vad som förklarats ovan.

Rent allmänt uppstår dessutom frågan om regeringsformen ska utgå från de egna medborgarna, eller från all världens folk. Eftersom regeringsformen utgår från staten blir det omöjligt att hävda att värderingarna i regeringsformen även skulle avse dem som inte är statsmedborgare.

Källa bakom betalvägg: DN
Grand Hotel
Se även bl a;

Värdegrund, vad betyder det? – Flytta fokus från sakfrågor

Värdegrund, godhet och den moraliska högplatån

Kommunalråd Susanne Meijer (S) sparkar VD i Hörby för uttalande mot ”värdegrund”


Vad innebär svenska värderingar? Några exempel ges här.


Begreppet ”alla människors lika värde” utreds

Populism (sanningen) vs Politiskt korrekthet (etablissemangets lögner)


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *