Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Resultat i valet av riksdagens talmän 2018:
Andreas Norlén (M), Åsa Lindestam (S), Lotta Johnsson Fornarve (V), Kerstin Lundgren (C).

Denna dag är en skammens dag för såväl landets antidemokratiska politiker & riksdagen som för Sverige!

Röstningen har visat följande;

  1. En klar majoritet av Alliansens ledamöter tycker inte att proportionalitetsprincipen ska gälla, i strid med vad de alla tidigare sagt.
  2. En klar majoritet av Alliansens ledamöter har gett sitt stöd till det parti (Vänsterpartiet) som står markant politiskt längst ifrån dem.
  3. Alla Socialdemokrater stöttar aktivt Vänsterpartiets kandidat (vilket i praktiken är V+MP:s kandidat) och har därmed tagit ställning för det extrema Vänsterpartiet, med gedigna rötter i kommunismen samt ett parti som stött nazismen, och för att proportionalitetsprincipen inte ska gälla.
  4. En klar majoritet av riksdagens ledamöter anser att demokrati inte ska råda i Sverige, där väljarnas röst avgör hur riksdagens arbete ska bedrivas.
  5. En klar majoritet av riksdagens ledamöter agerar som vuxenmobbare som leker i sandlådan, där dessa översittare skapar ett historiskt omfattande politikerförakt som polariserar landet till nackdel för alla enskilda medborgare såväl som landet i sin helhet. Istället för att vara ett föredöme för folket beter sig riksdagsledamöterna på ett ociviliserat sätt där de är skolexempel på hur vuxna människor inte ska bete sig i ett modernt och utvecklat samhälle.

Blåsta väljare
Man kan fråga sig om alla de som röstade på allianspartierna gav sin röst i vetskapen om att de skulle stödja ett extremistparti, med rakt motsatta åsikter i allt väsentligt och med ett partiprogram där det fortfarande idag står att man ska avveckla privata företag.

SD gavs avgörande inflytande
Lite komiskt är det att talmansvalet för så många partier, främst S, V, MP, L och C inte handlade om vem som var bäst utan om att Sverigedemokraterna inte skulle få avgörande inflytande. Resultatet av agerandet från den s k ”sjuklövern” ledde istället till motsatsen, dvs att SD fick just avgörande inflytande i valet av talman.

Allas lika värde inkluderar inte Sverigedemokrater
De ständigt hatiska gruppledarna Mia Sydow Mölleby (V) och Jonas Eriksson (MP) kör sina floskler om ”allas lika värde”, ett begrepp de inte begriper, vilket bekräftades ännu en gång denna dag.

Hat, hat, hat
Det har varit så mycket hat i svensk politik den senaste tiden. Vi är vana vid att hatet kommer från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men nu har de t o m överträffats av en rad representanter för särskilt C, L och S.

Löfven har gått upp i rök
Stefan Löfven lyste med sin frånvaro denna dag, men ingen verkade sakna honom (ingen frågade var han höll hus).


Riksdagen består av 349 ledamöter, enligt följande:

Alliansen = 143 ledamöter
M = 70 ledamöter
C = 31 ledamöter
KD = 22 ledamöter
L = 20 ledamöter

SD = 62 ledamöter

S+V+MP = 144 ledamöter
S = 100 ledamöter
V = 28 ledamöter
MP = 16 ledamöter

Val av talman

Första val – Val av talman, sluten omröstning.
Andreas Norlén (M) – Alliansens kandidat, stöds av M, C, KD, L och SD.
Åsa Lindestam (S) – Socialdemokraternas kandidat, stöds av S, V, MP.

Resultat: 349 röster
Andreas Norlén (M): 203 röster, vann med 58 röster, dvs SD (med 62 röster) avgjorde valet.
Åsa Lindestam (S): 145 röster, varav 144 röster från S, V och MP och en röst från Alliansen.
Blankröster: 0 röster.
Ogiltig: 1 röst.

Man kan konstatera att det ”breda stöd” som hänvisas till från de olika partierna att det krävs för talmannen inte existerar. En majoritet är fullt tillräcklig.

Det innebär alltså att (troligen) en ledamot i Alliansen (troligen Centerpartist) röstat på Socialdemokraternas kandidat.

Något val av 1:a vice talman sker inte, utan förloraren (Åsa Lindestam, Socialdemokraterna) i valet av talman blir per automatik 1:a vice talman.


Val av 2:a vice talman

Talare:
SD (Mattias Karlsson), begärde inte sluten omröstning.
Mia Sydow Moelleby (V), den enda som begär sluten omröstning; ”Talmannnen ska åtnjuta stort förtroende i riksdagen och stå upp för principen allas lika värde” (där definition av ”allas lika värde” helt saknas).
Christer Nylander (L).
Tobias Billström (M).
Anders W Jonsson (C): Centerpartiet är SD:s ideologiska motpol.
Jonas Eriksson (MP): Vi kommer att stödja Vänsterpartiets kandidat. Vi tycker det är viktigt att stå upp för alla människors lika värde.
Anders Ygeman (S): SD är ett parti som gång på gång gör skillnad mellan svenskar och svenskar.

Av ovanstående talare var Mia Sydow Moelleby (V) och Anders W Jonsson (C) särskilt hatiska i sin föredragning.

Val av 2:a vice talman, sluten votering
Björn Söder (SD) – SD:s förslag, där Alliansen sagt sig lägga ner sina röster väl medveten om att det leder till att Vänsterpartiets kandidat väljs, stöds enbart av SD.
Lotta Johnsson Fornarve (V) – Vänsterpartiets förslag. S och MP har sagt sig rösta för V:s kandidat, där allianspartierna indirekt stödjer Vänsterpartiets kandidat.

Resultat:
1. I den första omgången fick Lotta Johnsson Fornarve (V) inte majoritet av 349 röster.
Björn Söder (SD): 80 röster, dvs 18 (80-62) röster från M och KD.
Lotta Johnsson Fornarve (V): 147 röster, varav 44 från V+MP och 100 från S.
Blankröster: 121 röster, varav 51 från C och L och 70 av Alliansens 92 röster.
348 ledamöter röstade.

2. I den andra omgången bekräftades att Lotta Johnsson Fornarve (V) inte fick fler än 174 av 349 röster och därför blir det en tredje och sista omröstning där den med flest röster blir vald till posten som 2:a vice talman:
Björn Söder (SD): 82 röster, dvs 2 röster fler än vid första röstningen.
Lotta Johnsson Fornarve (V): 149 röster, dvs 2 röster fler än vid första röstningen, och 5 röster från Alliansen (med all säkerhet från C/L).
Blankröster: 116 röster, dvs 5 färre blanka röster jämfört med första röstningen.
347 ledamöter röstade.
Aleza Kondi” (lät det som, okänt vad personen heter egentligen och partitillhörighet uppgavs inte av presidiet) avgav ingen röst.

3. I den tredje omgången fick Lotta Johnsson Fornarve (V) flest röster.
Björn Söder (SD): 82 röster (samma som i föregående röstning).
Lotta Johnsson Fornarve (V): 149 röster (samma som i föregående röstning).
Blankröster: 117 röster (en mer blankröst än i föregående röstning).
348 ledamöter röstade.

20 proteströster mot antidemokratiskt beteende
Dvs 20 röster från andra partier än SD (trol. i huvudsak Moderaterna) röstade för Björn Söder. Att det bara var 20 ledamöter i ”sjuklövern” som inte förmådde sig stödja V är illavarslande för framtiden.

”Brett stöd”, bara floskler av politikerna
Man kan konstatera att Vänsterpartiets förklaring till att de inte kan acceptera Björn Söder, dvs att han inte har ett ”brett stöd” gäller precis lika mycket för vänsterpartiets kandidat, Lotta Johnsson Fornarve (V).

Även M & KD motståndare till proportionalitetsprincipen
Det visade sig att det finns många, t o m Moderater och Kristdemokrater, som inte tycker att proportionalitetsprincipen ska gälla. Dvs även M- och KD-ledamöter röstade på ett sätt som står i strid med valresultatet.


Val av 3:e vice talman

Sverigedemokraterna ställer sin kandidat mot Centerpartiets kandidat. Även om utgången är given, – där Kerstin Lundgren (C) väljs – vill SD få fastställt att allt tidigare prat från Ygeman och Alliansen om hur viktigt det är att följa proportionalitetsprincipen var inget annat än tomt prat när det väl kommer till kritan.

Talare:
Anders W Jonsson (C): Anser att Kerstin ska väljas med som skäl att proportionalitetsprincipen ska gälla, och begär i efterskott sluten omröstning.
Mattias Karlsson (SD), säger att alla i Alliansen talat sig varma för proportionalitetsprincipen samtidigt som de bryter mot den.
Jonas Eriksson (MP), berättar att MP kommer att rösta för Centerpartiets kandidat.
Mia Sydow Moelleby (V), berättar att Vänsterpartiet kommer att rösta för Centerpartiets kandidat.
Anders Ygeman, berättar att Socialdemokraterna kommer att aktivt rösta för Centerpartiets kandidat.

Resultat:
Kerstin Lundgren (C) – Alliansens förslag, stöds av Alliansen, 272 röster
Björn Söder (SD) – Sverigedemokraternas förslag, 69 röster
Blankröster: 7 röster

Sju ledamöter utanför SD röstade på Björn Söder (SD).
Sju ledamöter utanför SD avstod från att rösta.

Hur många som röstade för Centerpartiets kandidat får vi aldrig veta, men vi kan utifrån föregående röstning om 2:a vice talman förutsätta att en majoritet av rösterna var mer en röst mot Björn Söder än en röst för Kerstin Lundgren (C).

Not.
Imorgon avsätts Stefan Löfven, men enbart med stöd av SD.

Stefan Löfven vill byta ut MP mot C och L

Anföranden

Anders Ygeman (S), anförande #2:
Beklagligt nog har de fyra borgerliga partierna avvisat vår uppmaning till samarbete. I och med att själva utan samtal gå fram med en kandidat har de borgerliga partierna gjort sig beroende av Sverigedemokraternas stöd för att få sin kandidat vald. Vi beklagar det.

Det innebär ett avsteg från de principer och den praxis som hittills utgjort grundvalen för val av talman. Vi beklagar det då en sådan samsyn skulle ha resulterat i ett betydligt bredare stöd för talmannen. Vi beklagar det då en sådan samsyn som vi eftersträvade skulle ha stärkt talmansämbetets oberoende i ett besvärligt parlamentariskt läge.

Tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet nominerar vi i dag Åsa Lindestam till talman i riksdagen.

Talmannen i Sveriges riksdag behöver ha ett brett kontaktnät och kunna representera Sverige på ett förtjänstfullt sätt. Uppgiften består också i att se till att riksdagens arbete leds på ett ansvarsfullt sätt. Talmannen måste därför vara en opartisk representant för hela riksdagen och hela folket.

Jag yrkar också att valet sker genom sluten omröstning.

Tobias Billström (M), anförande #3
I ett osäkert parlamentariskt läge spelar talmannen en viktig roll. Riksdagsarbetet kommer att vara utmanande och ställa höga krav på såväl ledamöter som förvaltning.

Talmannen i den nyvalda riksdagen bör ha en djup förståelse och respekt för både den politiska och den juridiska dimensionen i riksdagsarbetet samt god insyn i regeringsarbetet. Vederbörande bör uppbära ett brett förtroende hos riksdagens partier och ha en dokumenterad förmåga och erfarenhet av att lyhört leda förhandlingar till enighet även kring komplicerade och mångfacetterade politiska och konstitutionella frågor.

Det är inte explicit reglerat från vilket parti eller vilken grupp av partier som talmannen ska hämtas. Det har aldrig funnits bred enighet inom riksdagen i den frågan. Därmed finns det inte heller någon allmänt erkänd praxis. Den socialdemokratiska partigruppen har alltid varit av uppfattningen att talmannen ska vara just socialdemokrat, oavsett valresultatet eller majoritetsförhållanden i riksdagen. Vi har aldrig delat denna uppfattning.

Vi yrkar att valet förrättas med slutna sedlar.

Anders Ygeman (S), anförande #4:
Jag vill börja med att gratulera Andreas Norlén, som valts till talman. Gratulerar! Då kammaren har valt honom till talman nominerar Socialdemokraterna Åsa Lindestam till förste vice talman, i enlighet med den argumentation jag tidigare har gett uttryck för.

Kammaren valde med acklamation Åsa Lindestam (S) till förste vice talman.

Mattias Karlsson i Norrhult (SD), anförande #5:
Det är ett viktigt val vi har framför oss nu: valet till andre vice talman. Det är ett viktigt val till en viktig, symbolisk funktion i Sveriges riksdag. Det är ett viktigt val till en position som är viktig för hur riksdagens arbete och inre liv ska fungera. Det är ett viktigt val också eftersom just detta val, just i år, kommer att få en avgörande betydelse för vilka signaler riksdagen sänder ut till befolkningen om vilka principer man tycker ska vara vägledande vid tillsättande av förtroendeuppdrag i riksdagen.

Som det ser ut nu verkar ett stort antal partier vara beredda att helt frångå den praxis och ordning som har varit gällande fram tills i dag. Man är beredd att gå så långt att man helt och hållet vill skrota proportionalitetsprincipen. Man är beredd att gå så långt att man inte tycker att det ska spela någon som helst roll hur det har gått för ett parti i ett val när det gäller tillsättande av förtroendeposter i riksdagen. Jag tror att det skulle vara väldigt olyckligt. Det handlar om respekten för drygt 1,1 miljoner människor som röstade på Sverigedemokraterna och vilken signal man vill sända till dem. Det är vad detta val också handlar om.

Sverigedemokraterna har beslutat att nominera den hittills sittande Björn Söder till posten som andre vice talman. Björn Söder har tjänat den svenska demokratin i nästan två decennier som folkvald inom kommun, landsting och riksdag. Björn Söder har mångårig erfarenhet som ledamot i flera av riksdagens olika utskott, som gruppledare och som representant i riksdagsstyrelsen. Dessa meriter gjorde Björn Söder till en väl meriterad kandidat till posten som andre vice talman redan efter förra valet. Till detta kan nu också läggas fyra års erfarenhet som andre vice talman, ett uppdrag som han har skött på ett klanderfritt sätt. De som har jobbat nära Björn i hans utövande av sitt ämbete har bara goda vitsord att lämna om hur Björn har uppfört sig och agerat i sin roll som andre vice talman.

I ett läge där vi nu ser ut att få ett talmanspresidium där ingen annan har tidigare erfarenhet av uppdraget tror vi att Björn skulle kunna bidra med erfarenhet och kontinuitet som skulle kunna vara värdefulla i ett väldigt svårt läge.

Trots att ingen, som sagt, har kunnat beslå Björn med att göra några fel i tjänsteutövningen – tvärtom har han väldigt goda vitsord i hur han har utövat sitt ämbete – har det bedrivits en smutskastnings- och förtalskampanj mot Björn Söder i hans roll som andre vice talman som nog saknar motstycke i riksdagens historia. Man har öppet visat trots och bristande respekt mot Björn, inte bara i hans egenskap av politiker utan också som sittande talman. Detta tror jag har varit något ganska unikt. Det har man gjort på basis av påhittade citat.

Vi politiker har väl en tendens att ganska ofta vinkla och skruva lite på vad våra motståndare säger. Men olika påståenden får olika allvarliga konsekvenser. De påståenden och lögner som har spridits om Björn Söder och om vad han anses tycka och ha för åsikter är väldigt allvarliga och har pågått i åratal nu. Jag tycker att gränsen är nådd. Det måste finnas något slags anständighetens gräns för hur mycket vi kan ljuga om och baktala varandra. Den gränsen är nådd nu.

Björn Söder tycker inte att judar inte kan vara svenskar. Han har aldrig hävdat det. Han har bara sagt att den judiska minoriteten inte behöver ha en svensk identitet om de inte vill, och det är något han stöder. Det är väldigt stor skillnad. Alla påståenden om motsatsen som kommer att framföras i medierna efter detta sammanträde och där motsatsen hävdas är lögn.

Det har inför detta talmansval pratats mycket om vikten av att andre vice talmannen blir en person som kan representera den svenska demokratin på ett värdigt sätt och som står upp för mänskliga rättigheter. Fru ålderspresident! Jag menar att Björn Söder är en sådan person.

Björn Söder har de senaste åren arbetat väldigt hårt inom bland annat Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa med att säkerställa att så många människor som möjligt i världen får tillgång till fria, öppna och demokratiska val. Han har varit en drivande, ledande kraft i det sammanhanget.

Björn Söder har i nästan två decennier konsekvent och med kraft stått upp för det judiska folkets rätt till trygghet och säkerhet, i både Israel och Sverige. På andra sidan i detta val och i detta avseende finns ett parti med representation i denna kammare som har ett organiserat samarbete med antisemitiska grupper som ägnar sig åt våld mot civila judar, ett parti vars representanter till och med har betalat pengar till antisemitiska terrororganisationer som har mördat civila judar.

Björn Söder har i nästan två decennier konsekvent och med kraft stått upp för erkännandet av folkmordet seyfo och för att offren för detta folkmord och deras anhöriga ska få upprättelse.

Björn Söder har i två decennier konsekvent och med kraft arbetat för förbättrad upplysning om kommunismens brott mot mänskligheten, som är något av det värsta som världen har skådat. På andra sidan i detta avseende finns ett parti med representation i denna kammare som stöttade de diktatorer som låg bakom dessa brott mot mänskligheten och som sedan dess har arbetat för att motarbeta upplysning om dessa brott.

År 2006 bevistade jag ett utbildningsmöte i Eslöv i Skåne som var arrangerat för helt nyvalda kommunpolitiker och som skulle handla om bland annat den kommunala budgetprocessen. Mötet attackerades av maskerade och beväpnade vänsterextremister som försökte ta sig in i lokalen för att misshandla de nyvalda folkvalda. Björn Söder blockerade då ingången till lokalen med sin kropp, inte genom att själv ta till våld utan bara genom att stoppa ligisterna och försöka uppehålla dem så länge som möjligt, tills polisen kunde komma. Han lyckades till stor del med detta uppsåt. Det var bara Björn Söder som blev allvarligt skadad. Han blev så allvarligt skadad att han fick föras till sjukhus med ambulans.

Några dagar senare – så fort han kunde komma ut från sjukhuset – satte han sig i en tv-debatt och hade en lugn och saklig debatt med en av företrädarna för extremisterna, där han underströk vikten av att motverka politiskt våld, att utbyta tankar och idéer med ord och att stå upp för demokrati. Så agerar, enligt mig, en värdig representant för svensk demokrati. Så agerar, enligt mig, en värdig talmanskandidat.

På andra sidan har vi ett parti med representation i den här kammaren som redan då samarbetade med just de här våldsverkande extremisterna som försökte ta sig in och misshandla våra nyvalda folkvalda och som såg till att Björn Söder fick åka ambulans till sjukhuset. Det är där valet står. För mig är valet enkelt.

Mia Sydow Mölleby (V), anförande #6:
Jag vill härmed för Vänsterpartiet nominera Lotta Johnsson Fornarve till andre vice talman, och jag vill redan nu tala om att jag begär en sluten omröstning.

Under de senaste veckorna har det varit mycket tal om principer och praxis som ska följas. För Vänsterpartiet är det viktigt med praxis. Vår uppfattning är att talmannen bör hämtas från det största partiet. Men under åren har det ibland varit från det största partiet och ibland från det näst största partiet som talmannen har hämtats. En viktig princip har dock gällt hela tiden: Talmannen ska åtnjuta stort förtroende i riksdagen, kunna representera Sverige och självklart dela grundläggande värderingar, som allas lika värde.

För Vänsterpartiet är det viktigt att även de vice talmännen kan representera hela landet och alla invånare. I talmansuppdraget representerar man inte sitt parti, utan man representerar hela riksdagen och alla svenskar oavsett var vi är födda, vilket språk vi talar hemma, vilken gud vi ber till och vem vi älskar. Man representerar Sveriges minoriteter – samer, judar, tornedalingar, sverigefinländare och romer.

Vi lever i en tid när många drabbas av homofobi och rasism. Att Sveriges främsta företrädare kan representera oss alla är viktigt. Lotta Johnsson Fornarve kan göra det. Hon är djupt förankrad i Folkrörelsesverige. Hon var en av organisatörerna bakom det framgångsrika antiapartheidarbetet inom Isolera Sydafrika-kommittén, Isak, som bedrevs ihop med en stor bredd av olika organisationer för att avskaffa apartheid i Sydafrika.

Anders Ygeman (S), anförande #7:
När Moderaterna nu har välkomnat Sverigedemokraternas stöd för att i strid mot principer och praxis välja en talmanskandidat från det näst största partiet och den minsta partikonstellationen i riksdagen kan vi konstatera att vi har varit ensamma om att försöka upprätthålla principer och praxis.

Man kan inte förvänta sig att bli representerad enligt principer som man själv bryter. Sverigedemokraterna är ett parti som gång på gång gör skillnad på svenskar och svenskar och envisas med att försöka rangordna människor utifrån sexuell läggning eller kulturell eller etnisk tillhörighet. Inte minst har det gällt för Björn Söder. Ett sådant parti och en sådan person är inte lämplig att företräda Sveriges riksdag som andre vice talman.

När det nu ställs fram en motkandidat kommer vi därför inte att bidra till att Sverigedemokraterna representeras i talmanspresidiet och att Björn Söder väljs till andre vice talman. Socialdemokraterna kommer därför att rösta för att Lotta Johnsson Fornarve väljs till andre vice talman.

Christer Nylander (L), anförande #9:
Liberalernas riksdagsgrupp är starkt kritisk till att Sverigedemokraterna nominerar Björn Söder till andre vice talman. Vi kommer att rösta emot förslaget genom att välja de blanka valsedlarna.

Det är en kandidat som splittrar riksdagen i stället för att nå bred acceptans. Det är en kandidat som med återkommande fördomsfulla och grova generaliserande uttalanden har visat att han är olämplig på posten som andre vice talman.

Samtidigt ska proportionalitetsprincipen gälla vid val av vice talmän. Till de tre vice talmansposterna ska, enligt den praxis som har gällt sedan enkammarriksdagens införande, väljas ledamöter från de tre största partierna som inte har fått en företrädare ur de egna leden på talmansposten. Posterna ska besättas efter de tre partiernas storlek, i fallande ordning.

Liberalerna ser inga skäl alls att frångå denna praxis. Sverigedemokraterna har därför, till följd av valresultatet, rätt till posten som andre vice talman. Det finns mot denna bakgrund inte heller något motiv till att rösta fram en kandidat från Vänsterpartiet.

Uppdraget som vice talman är speciellt. Precis som talmannen ska de vice talmännen företräda hela riksdagen. Den som är vice talman ska vara en god företrädare för Sverige och hela dess befolkning. På den som är talman eller vice talman ska det ställas särskilt höga krav på omdöme och lämplighet. Att Sverigedemokraterna nominerar riksdagsledamoten Björn Söder till denna post, trots att kritiken är väl känd, är därför mycket olyckligt.

Liberalernas ledamöter kommer vid valet av andre vice talman att välja den blanka valsedeln. För oss är det en tydlig markering att den liberala riksdagsgruppen säger nej till Björn Söder, men vi röstar enligt praxis blankt.

Anders W Jonsson (C), anförande #11:
Centerpartiet är Sverigedemokraternas ideologiska motpol. Sverigedemokraterna är ett parti med rötter i den svenska nazismen. [Lustigt att höra Centerpartiet säga detta när det bara finns tre partier med rötter i nazismen; Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet]
De har en auktoritär, nationalistisk idébas som är motsatsen till vad Centerpartiet står för. I ett stort antal sakpolitiska frågor hamnar de på rakt motsatta ståndpunkter mot Centerpartiet.
De har därtill valt att nominera en person som vid ett antal tillfällen under den gångna mandatperioden har gjort uttalanden som är rasistiska och djupt ovärdiga. Centerpartiet står därför inte bakom Sverigedemokraterna, och framför allt inte den nominering som de har valt att göra.

Vi stöder inte Björn Söder som Sveriges andre vice talman. Men vi kan inte heller rösta för en vice talman från Vänsterpartiet, det andra ytterkantspartiet i riksdagen. I dag kommer vi därför att, liksom efter valet 2014 och på samma sätt som Alliansens fyra partier liksom Miljöpartiet och Socialdemokraterna då gjorde, markera detta genom att vid omröstningen rösta blankt.

Jonas Eriksson (MP), anförande #12:
Till posten som andre vice talman kommer vi att rösta på Vänsterpartiets kandidat, Lotta Johnsson Fornarve. Miljöpartiets riksdagsledamöter kan inte stödja Björn Söder då vi anser att han inte kan vara representant för hela Sverige.

Förra gången lade vi ned våra röster. Då fanns det ingen motkandidat. Nu finns det en motkandidat. Och vi tycker att det är viktigt att signalera att vi står upp för principen om alla människors lika värde.

Mattias Karlsson i Norrhult (SD), anförande #14:
Jag kan efter den föregående omröstningen konstatera att riksdagen har frångått den proportionalitetsprincip som flera av gruppledarna har varit uppe och talat sig varma för. Vi har fyra borgerliga gruppledare som vid flera tillfällen har varit uppe och sagt hur mycket de stöder proportionalitetsprincipen. Vi har även mig, som också stöder proportionalitetsprincipen.

Men ändå har riksdagen skrotat proportionalitetsprincipen. Någon borgerlig företrädare får hemskt gärna begära ordet och förklara för mig hur det kan bli så; det är säkert fler än jag som undrar det.

Vi borde enligt all rimlighet, givet valresultatet, ha fått platsen som andre vice talman. Det blev inte så, men eftersom jag ändå hoppas att man från borgerlighetens sida står vid sitt ord om att man står bakom proportionalitetsprincipen väljer jag att i stället – i rimlighetens namn, i kraft av vårt valresultat och som tredje största parti i landet – nominera Björn Söder till posten som tredje vice talman.

Det återstår nu att se om borgerligheten lever upp till sina principer eller inte. Givet den förra omröstningen kanske det egentligen hade varit mer passande att citera Karl Marx, men vissa borgerliga ledamöter har uppenbarligen redan koll på vissa av hans läror.

Jag ska i stället citera Groucho Marx, för det är det som jag kommer att tänka på när jag hör vissa anföranden från borgerligheten. Han sa: Jag håller väldigt hårt på mina principer, men passar de inte har jag nya.

Jonas Eriksson (MP), anförande #16:
Det är många som talar om praxis här i talarstolen. Om jag inte minns fel har Sverigedemokraterna själva brutit mot den praxis som de så ofta refererar till här i talarstolen.

Vi står fast vid vårt tidigare resonemang och kommer förstås som miljöpartister att stödja Kerstin Lundgren i den här omröstningen.

Mia Sydow Mölleby (V), anförande #17:
Som jag sa tidigare är det en viktig princip för Vänsterpartiet att de vice talmännen representerar hela riksdagen och alla svenskar, oavsett var vi är födda, vilket språk vi talar hemma, vilken gud vi ber till och vem vi älskar.

Vi kommer att göra vad vi kan för att den principen ska gälla. Därför kommer Vänsterpartiets ledamöter att rösta för Kerstin Lundgren som tredje vice talman.

Se även bl a;
Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal


Partiledarnas sandlåda


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Alliansen skapar kaos i val av talman!

Om inget förändras fram till valet av talman på måndag så finns det en risk att Socialdemokraternas kandidat till talman kommer att vinna över Alliansens.

Detta inte minst pga att Alliansen inlett kommande val med att skapa en ny DÖ (eller ”valkartell” som Tobias Billström kallar det) med Socialdemokraterna, trots att Alliansen lovat väljarna dyrt och heligt att inte göra detta.

Uppdatering 2018-09-22:
Jimmie Åkesson har nu gått ut med att SD kommer att rösta för Andreas Norlén (M) som talman.
– Talmansvalet är för oss inte en arena för markeringar. Det är ett viktigt beslut där vi tar ansvar för effekterna, och det kan inte frikopplas från regeringsfrågan. Vår ambition är att få på plats en regering som förstår och respekterar valresultatet.
– Det kan tyvärr inte uteslutas att ledamöter från andra partier väljer att rösta för den motkandidat som V har nominerat. Jag vill därför uppmana vänner av praxis i alla partier att aktivt rösta på Björn Söder, skriver Jimmie Åkesson.

Smart agerat i detta läge. Därmed föll Löfvens och Ygemans politiska fulspel platt, där S misslyckades med att slå in en kil mellan M och SD.

– Sverigedemokraternas besked innebär en mycket tydlig politisering av talmansämbetet. De kommer att välja en talman med ett uttalat uppdrag att lösa regeringsfrågan på just det sätt de själva önskar, skriver Anders Ygeman i en kommentar till SVT Nyheter.

Red’s kom:
Så SD:s val innebär en ”politisering” av talmansposten, men Socialdemokraternas (och Vänsterpartiets, där Jonas Sjöstedt försöker styra från baksätet) val av kandidat är inte en politisering och har inte ett uppdrag att lösa regeringsfrågan som S önskar?

Uppdatering 2018-09-24 – 2:e vice talman:
Socialdemokraterna har idag gått ut med att de likt Miljöpartiet kommer att bryta mot praxis och rösta för Vänsterpartiets kandidat till 2:e vice talman, Lotta Johnsson Fornarve
Detta alltså samtidigt som att Alliansen gått ut med att de kommer att lägga ner sina röster i val av 2:e vice talman.
Om ledamöterna följer sina riktlinjer innebär det att Björn Söder (SD) kommer att ersättas av Vänsterpartiets kandidat. Att Alliansen därmed stödjer ett extremistparti som de har i princip inget gemensamt med är historiskt unikt.


Expressen skriver 2018-09-21:
Alliansen höll under fredagseftermiddagen en pressträff i riksdagen där man presenterade Andreas Norlén som talman.
Alliansen är efter valet det tydligaste regeringsalternativet, talmanskandidaten har valts med omsorg och bör kunna samla ett brett stöd i riksdagen, sa M:s gruppledare Tobias Billström.

Red’s kom:
Anders Ygeman läser innantill på Socialdemokraternas presskonferens som han håller ensam. Utan Stefan Löfven, och som vanligt utan någon från det ”regeringsunderlag” Löfven vill ge sken av att ha; V och MP:
– På måndag kommer riksdagen utse en ny talman. De borgerliga partierna meddelade idag att man vill bryta mot den praxis och de 40 år gamla principer för att utse talman i Sverige.

Red’s kom:
Denna ”praxis” har ändrats fram och tillbaka. T ex 2010 när S förde fram sin motkandidat, Kent Härstedt, som inte skulle kunna vinna utan SD:s stöd.

Socialdemokraterna ljuger om regeringsunderlag… igen!

– Istället för det största partiet kommer deras kandidat från det näst största partiet. Och istället för det största regeringsunderlaget kommer kandidaten från det näst största regeringsunderlaget.

Red’s kom:
Socialdemokraterna har inga skrupler i att gång på gång öppet ljuga inför hela svenska folket om vem som har det största regeringsunderlaget. Följande gäller;
• Alliansen har 143 mandat.
• Socialdemokraterna har 100 mandat. Varken V eller MP är bevisligen någon del av Socialdemokraternas regeringsunderlag och inga försök att påvisa något annat har heller gjorts av Socialdemokraterna.

Vänsterpartiet inget regeringsunderlag
V har inte suttit i regeringen och S har heller inte för avsikt att ta in dem i regeringen. Därmed blir det helt orimligt att räkna in V i regeringsunderlaget.

Miljöpartiet inget regeringsunderlag
MP har suttit i regeringen men har inte synts tillsammans med S sedan valnatten och det finns inte den minsta signal från varken S eller MP till att S avser att återigen bilda regering med MP. Därmed blir det helt orimligt att räkna in MP i regeringsunderlaget.

Alla vill ha makten, men ingen vill ta makten

– Argumentet för det här agerandet verkar inte vara något annat än Moderaternas önskan att oavsett valutslag försöka få regeringsmakten och talmansposten.

Red’s kom:
I så fall exakt som Socialdemokraterna gör till sin fördel. Ingen skillnad där mellan Alliansen och Socialdemokraterna.

Det är heller ingen skillnad i att respektive part i sandlådan inte är beredd att göra upp med SD, varken för att kunna få sin talman vald eller för att kunna bilda regering.

Inget vinstdrivande företag skulle kunna bete sig så här illa, men företaget Sverige har politikerna inga problem med att köra i botten så länge de får bland de högsta arvodena i världen.

S har försökt splittra Alliansen

– Vi har försökt söka samarbete över blockgränserna för att kunna välja en talman med brett stöd i Riksdagen.

Red’s kom:
Söka samarbete”? Nej!
• Socialdemokraterna har inte sökt samarbete över blockgränsen till SD.
• Socialdemokraterna har inte sökt samarbete med Alliansen, bara med Centerpartiet och Liberalerna och enbart i syfte att motarbeta en moderat kandidat samt utestänga SD från inflytande.

Varken S eller Alliansen har lyckats kringgå att majoritetens val ska gälla

– Tyvärr har allianspartierna inte varit intresserad av att föra sådana samtal. Jag beklagar det

Red’s kom:
Socialdemokraterna har inte varit intresserad av att föra sådana samtal med varken Alliansen eller SD.

Svenska folket beklagar att varken Socialdemokraterna eller Alliansen är villig att förhandla för att komma fram till bästa möjliga lösning utifrån folkets vilja.

Talmannens roll är opolitisk och irrelevant för den politik som förs

– Ett brett blocköverskridande stöd hade varit en styrka för talmannen och Sveriges riksdag i detta besvärliga parlamentariska läge.

Red’s kom:
En styrka att ingen lyckats köra över demokratin
Nej, det är enbart en styrka att den talman som får flest röster väljs. I praktiken har det ingen betydelse vem som väljs till rollen som talman (mer än möjligen i valet av statsminister).

Besvärligt parlamentariskt läge?
Det finns inget ”besvärligt parlamentariskt läge”. Särskilt inte i valet av talman, dvs vem som ska vara mötesordförande i riksdagen, och en person som helt saknar politiskt inflytande. Det enda som finns är ett ”osäkert politiskt läge”.

Opolitisk talman?
Det sägs hela tiden att talmannen ska vara opolitisk, vilket blir lite löjeväckande eftersom ingen från de politiska partierna då skulle vara valbar.

Åsa Lindestam
– Vi kommer därför i enlighet med gängse principer föreslå en egen talmanskandidat. Vår riksdagsgrupp har enhälligt nominerat Åsa Lindestam till ny talman.

Ygeman upprepar Socialdemokraternas lögn

– Slutligen är det viktigt att påpeka att Åsa Lindestam kommer både från det största partiet och det största partiet med det största regeringsunderlaget.

Red’s kom:
Detta säger Anders Ygeman, i förhoppning att om en lögn upprepas tillräckligt ofta så blir det en sanning.

Ingen talman har odelat stöd

– Vilket enligt tidigare respekterad praxis skulle ge henne ett odelat stöd i Sveriges riksdag.

Red’s kom:
1. Det finns ingen sådan praxis som respekterats genom alla år.
2. Ingen talman har någonsin fått ett ”odelat stöd” i Sveriges riksdag.

Varför är principen att majoritetens val ska gälla inte den bästa principen?

– Under de kommande dagarna kommer det att avgöras vilka principer som kommer att styra Riksdagens arbete. Eller rättare sagt om principer ska styra över Riksdagens arbete överhuvudtaget.

Red’s kom:
Regelverk brukar istället fungera bättre att utgå från.

Ygeman upprepar Socialdemokraternas lögn, igen

– Resultatet av att välja en talman från det näst största partiet som en del av det näst största regeringsunderlaget vore inte att etablera en ny princip för talmansvalet, utan att göra principlösheten till ny regel.

Red’s kom:
Nej, att välja en talman från det största regeringsunderlaget är inte att ”göra principlösheten till ny regel”.

Att låta majoriteten avgöra vem som väljs till talman är att låta demokratin styra, i motsats till vad Socialdemokraterna önskar.

Socialdemokraterna behärskar inte enkel matematik

– Att försvara det med att försöka upphäva matematikens lagar och påstå att 143 mandat är fler än 144 visar bara hur absurda konsekvenser det har på den demokratiska debatten.

Red’s kom:
1. Ingen har påstått att 143 mandat är fler än 144 mandat.
2. Socialdemokraternas lögner visar vilken sandlåda politikerna leker i.
3. Socialdemokraternas agerande visar på en enorm brist på respekt för demokratin, där de inte vill acceptera att majoritetens val ska gälla.

S ledsna över att deras fulspel inte kunnat knäcka demokratins spelregler

– Vi beklagar att vi inte lyckats nå en gemensam uppgörelse.

Red’s kom:
Socialdemokraterna beklagar att de inte lyckats frångå demokratins grundläggande principer.

S: Endast om vi får som vi vill så kommer vi att lägga ner våra röster i val om 2:e vice talman

Kommer ni att ställa upp på Vänsterpartiets kandidat till posten som 2:e vice talman?
– Vår grund är ju att den praxis och de principer som har gällt de senaste 40 åren ska gälla även framgent. Men visar det sig att vi är ensamma om att följa praxis och principer, ja då kanske vi måste föra en ny diskussion.

Red’s kom:
Alltså säger Anders Ygeman (S) på ren svenska:
– Om Socialdemokraternas kandidat, Åsa Lindestam, inte blir vald till talman kommer Socialdemokraterna att ställa till med hus i h-e. T ex att som hämnd rösta på Vänsterpartiets kandidat i valet av andre vice talman.


Expressen fortsätter:

Där meddelade även C:s gruppledare Anders W Jonsson att partiet nominerar en tredje vice talman.
– C har blivit det fjärde största partiet, tillsammans med alliansen kommer vi att nominera Kerstin Lundgren som tredje vice talman, säger Anders W Jonsson.

Alliansen enig om att vice talmän ska väljas i enlighet med valresultat för respektive parti

Vidare meddelade man på presskonferensen att man inom alliansen är överens om att proportionalitetsprincipen ska gälla de tre vice talmans-posterna.

Alliansens ovilja till samtal med SD kan leda till att Alliansens kandidat förlorar

Det betyder att alliansen kommer lägga ner sina röster i omröstningen om rollen om andre vice talman och accepterar Björn Söder.

Red’s kom:
Med detta uttalande från Alliansen är det inte osannolikt att ledamöter från SD lägger ner sina röster i valet mellan Andreas Norlén (M) och Åsa Lindestam (S) som talman.

Alliansen har 143 ledamöter. S+V+MP har 144 ledamöter. Om SD skulle lägga ner sina röster innebär det att Åsa Lindestam (S) blir vald som talman, med en rösts övervikt.

VAL AV ANDRE VICE TALMAN
Såväl Alliansen som Socialdemokraterna har utlovat att hålla fast vid den praxis som rått hittills om vice talmansvalen där dessa ska fördelas utifrån röststyrka, alltså enligt proportionalitetsprincipen. Om de håller sina löften innebär detta att Björn Söder säkrat posten som 2:e vice talman.

Hur MP avser att agera i val av 2:e vice talman vet vi inte för det är väldigt tyst från detta lilla 4,4-procentsparti, men vi kan förutsätta att MP:s alla 16 kandidater kommer att aktivt rösta för V:s kandidat.

Det räcker med att 19 av Socialdemokraternas 100 ledamöter (eftersom MP:s och V:s alla 44 ledamöter kommer att rösta för V:s kandidat) röstar för V:s kandidat för att Björn Söder ska förlora sin post som talman. Därför måste så många som möjligt av Alliansens ledamöter aktivt rösta på Björn Söder. Det ligger i allra högsta grad i Alliansens intresse att Åsa Lindestam (V) inte blir vald som 2:e vice talman. Inte minst för att undvika att reta upp SD inför val av kommande regering.

X är inte min talman

– SD:s kandidat är inte alliansens kandidat och därför kommer vi att rösta blankt, understryker Anders W Jonsson (Centerpartiets gruppledare).

Red’s kom:
Infantilt resonemang av Centerns gruppledare. Alliansens kandidat till talman är inte Sverigedemokraternas kandidat, men kan ändå rösta på Alliansens kandidat.

Alliansens beslut blir i praktiken ett stöd för Vänsterpartiets kandidat.

Ledamöter kommer att gå emot direktiv
Eftersom det blir en sluten omröstning kan det inte kontrolleras vilka i allianspartierna som följer viljan hos Centerpartiets och Liberalernas partiledare. Det är högst sannolikt att många riksdagsledamöter kommer att bryta mot de direktiv de fått och aktivt lägga sin röst på Björn Söder (2014 avvek sju ledamöter i Alliansen från direktiven i valet av Björn Söder).

Procedur för val av talman
Talmansvalen kommer att ske ordningsmässigt (först talman, sedan 1:e vice talman, etc). Det kan bli helt avgörande för resultatet. Men så länge det inte finns några garantier för att SD:s kandidat stöds aktivt så finns det en risk att enskilda SD-ledamöter inte heller stödjer Alliansens kandidat till talman.

Alliansen spelar ett högt spel
Alliansen motiverar sitt val med att Norlén som KU:s ordförande ”visat prov på en stor förmåga att nå breda överenskommelser och samsyn över partigränserna”.

Ett skäl för SD att t o m aktivt lägga sina röster på S-kandidaten är att Andreas Norlén (M) var en av de största anhängarna till Decemberöverenskommelsen, ett historiskt unikt beslut som innebar att SD skulle utestängas från allt politiskt inflytande.

Ännu ett skäl för att fälla Alliansens kandidat
Expressen skriver:
På presskonferensen blev det även klart att SD inte får några presidieposter i riksdagens utskott – en fråga som ledde till splittring inom alliansen i början av sommaren.
– Som jag har fattat det är det ett av kraven som SD har fört fram för att också sedan kunna gå med i nästa skede om vem som ska bli statsminister. Det innebär att det också är ett öppet race om vem som ska bli statsminister, alliansen kan inte alls vara säker på att det är Ulf Kristersson, säger Björn Söder.

Expressen skriver vidare:
Alliansen & S har enats om en ny Decemberöverenskommelse!
Vi har fört bra och konstruktiva samtal. Däremot har det inte funnits någon vilja hos alliansen att enas om en gemensam talmanskandidat. Jag beklagar det, men jag har respekt för deras ståndpunkt, säger Anders Ygeman.

Valkartell mellan Alliansen och Socialdemokraterna
Alliansen har
även kommit överens med Socialdemokraterna om att inte ge Sverigedemokraterna presidieposter i riksdagens utskott.
I den här frågan har alliansen varit splittrad – Centerpartiet och Liberalerna har varit emot, medan Moderaterna och Kristdemokraterna har varit klart mer positiva.

Fredagens besked innebär att Lööf och Björklund har fått sin vilja igenom.
– Det är ingen hemlighet att vi har haft lite olika ingångar i den frågan. Men nu har vi träffat en överenskommelse med S som stängt den dörren, säger Kristdemokraternas gruppledare Andreas Carlson till Dagens Nyheter.

Enligt uppgifter till Aftonbladet var det ett absolut krav från Liberalerna att Sverigedemokraterna inte skulle få topposter i riksdagens utskott, för att man skulle acceptera Norlén som talmanskandidat.

– Centerpartiet är väldigt nöjd med att Sverigedemokraterna i och med det här inte kommer att få ökat inflytande i Sveriges riksdag. Att vi nu, Alliansen tillsammans med Socialdemokraterna, har kommit fram till en lösning där de två stora blocken som delar på de här posterna i varje utskott, säger Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson till Aftonbladet.

Red’s kom:
Varför skulle SD rösta på Alliansens kandidat när Alliansen låtit C & L styra mot ett särdeles antidemokratiskt agerande där ingen riksdagsledamot från SD ska få någon post som vice ordförande eller ordförande i utskotten?

Alliansens överenskommelse med Socialdemokraterna om att utestänga SD från presidieposterna innebär i praktiken att man bryter mot grundlagen som säger att all makt ska utgå från folket.

Socialdemokraterna har ganska enkelt lyckats manipulera Alliansens partiledare till att reta upp SD tillräckligt mycket för att SD-ledamöter kanske aktivt röstar mot Alliansen i kommande val.

– Vi förhandlar ALDRIG med Sverigedemokraterna för att få deras stöd, säger Anders W Jonsson (C) med eftertryck till SVT.

Red’s kom:
Det är bara att beklaga att Sverige har riksdagsledamöter som, likt den osympatiske Anders W Jonsson (C), befinner sig på lekskolenivå och som sätter sitt omotiverade hat mot SD framför vad som är bäst för Sverige.

S-kandidat vinner talmansposten?
Eftersom Alliansen säger att de avser lägga ner sina röster i valet av andre vice talman kan SD:s riksdagsledamöter välja att lägga ner sina röster i valet av Alliansens förslag till talman, Andreas Norlén, eller t o m rösta på motkandidaten. I dessa lägen vinner Socialdemokraternas kandidat, Åsa Lindestam.

Stefan Löfven returns
Och i det följande valet av statsminister att bilda regering finns då en risk (om än liten) att resultatet blir detsamma.

Alliansen väljer hellre att riskera att de förlorar regeringsmakten än att göra en liten och oväsentlig deal med SD.
Anders Ygeman och Åsa Lindestam

Källa: Expressen

PS.
SVT:s rubrik ”Hen kan bli ny talman i Sverige” är löjeväckande

Fakta

Val av talman äger rum den 24 september, efter upprop i riksdagen (det är partigrupperna som nominerar kandidater till talmansposterna).
Val av talman kan ske genom acklamation eller, om någon begär det, genom sluten omröstning.
För att bli vald måste en majoritet av riksdagens ledamöter rösta för. Lyckas det inte i första omröstningen kan Riksdagen rösta två gånger till. I den tredje och sista omröstningen behövs ingen majoritet, då räcker det med att få flest röster.
Som talman står valet mellan Andreas Norlén och Åsa Lindestam (känd för att hon under Almedalsveckan lät riksdagen betala för sin mans boende) .
Som 1:a vice talman väljs förloraren i föregående talmansval (Åsa Lindestam).
Som 2:e vice talman står det mellan  Lotta Johnsson Fornarve (V) och Björn Söder (SD).
Som 3:e vice talman lär Kerstin Lundgren (C) väljas.

FÖRRÄTTNING AV VAL AV TALMAN
Först väljs talman, därefter förste vice, sedan andre vice och slutligen tredje vice talman.

Det är den så kallade ålderspresidenten, alltså ledamoten med längst tid i riksdagen, som förrättar valet.

Om enbart en kandidat är nominerad sker valet utan omröstning.

Om flera kandidater är nominerade gäller följande:

Om någon riksdagsledamot begär omröstning så sker valet med slutna sedlar. Den kandidat som får mer än hälften av rösterna är vald.

Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna blir det en ny omröstning. Den kandidat som får mer än hälften av rösterna är vald.

Om ingen av kandidaterna får mer än hälften av rösterna sker en omröstning mellan de två kandidater som fick flest röster i den andra omröstningen. Kandidaten som får flest röster är vald.

Källa: Riksdagen

Se även bl a;
Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal


Partiledarnas sandlåda


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal

Ett annars politiskt helt betydelselöst val av talman (i praktiken en stämmoordförande, vars uppgift är att fördela ordet i kammaren) har blåsts upp rejält, trots att detta val helt saknar relevans för Sveriges framtid. I motsats till det efterföljande valet av regering.

Uppdatering 2018-09-24:
Val av talmän är klart och vi vet idag att allianspartierna gett sitt stöd till det parti som står avsevärt längst från dem politiskt, i alla fall ifrån Moderaterna och Kristdemokraterna.
Se: Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Aftonbladets rubrik: ”V tar strid om talmanspost – nominerar egen kandidat”:

Företräder Vänsterpartiet svenskar?

Vänsterpartiet tar strid om posten som andre vice talman – och nominerar en egen kandidat. Det meddelar V-ledaren Jonas Sjöstedt på en pressträff i dag.
– Björn Söder kan omöjligen företräda alla svenskar. Vi ser honom som diskvalificerad för uppdraget, säger Jonas Sjöstedt.

Red’s kom:
92% – enligt vänsterns eget sätt att räkna – röstade mot Jonas Sjöstedt och hans parti. Hur fåfäng kan man vara om man tror sig ha en chans till en av de fyra talmansposterna?

Vänsterpartiet är det tredje minsta partiet av de åtta i Sveriges Riksdag.

Här uppstår osökt frågan hur många ”svenskar” som röstat på V (med tanke på att den högsta andelen av V:s röster kommer från Sveriges utanförskapsområden)?

En för alla helt okänd vänsterpartist i ett åttaprocentsparti skulle kunna representera ”alla svenskar?

Who the fuck is… Lotta Johnsson Fornarve?

Vänsterpartiet väljer att lägga fram en motkandidat – Lotta Johnsson Fornarve – till Sverigedemokraternas förslag som andre vice talman, Björn Söder.

Red’s kom:
V nominerar alltså inte någon till 3:e vice talman. Hur realistiskt är det att något parti utöver Miljöpartiet skulle stödja Vänsterpartiets förslag?

Inte ens C eller L skulle våga göra detta!

Talesperson vill bli talman
Lotta Johnsson Fornarve, 62, har suttit i riksdagen sedan 2014. Sedan 2017 är hon partiets försvarspolitiska talesperson och sitter i riksdagens försvarsutskott.

Red’s kom: Är det en merit?
Lotta Johnsson Fornarve gick med i VPK på 70-talet.

Jonas Sjöstedt förtalar Sverigedemokrater, utan att åtalas

Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet
SD är ett parti som öppet uttrycker rasistiska åsikter. De kan inte företräda oss, de kan inte företräda riksdagen. Björn Söder har uttryckt kraftigt homofoba åsikter, han har talat om att judar och samer inte är svenskar. Han kan omöjligen företräda alla svenskar. Vi ser honom som diskvalificerad för uppdraget, säger Jonas Sjöstedt.

Red’s kom:
Det är märkligt att Jonas Sjöstedt inte polisanmäls och straffas för sitt förtal.

Varför gäller inte Public Service’s demokratiparagraf här, där SVT går in och säger att de tar avstånd från de uttalande Jonas Sjöstedt gjort?

Varför byta ut en talman med erfarenhet, som skött sig exemplariskt, och där ingen – inte ens Vänsterpartiet! – har något att anmärka på hur Björn Söder (SD) skött sitt uppdrag som talman under sina fyra år?

Jonas Sjöstedt vet inte vad rasism är

Till Expressen säger Jonas Sjöstedt:
Det är svårt att hitta en SD:are som inte uttalat sig rasistiskt.

Red’s kom:
Ja, det kan bli svårt för V eftersom Vänsterpartiet har en egen definition av vad som är rasistiskt. En definition som helt saknas i uppslagsverken. En definition som ingen statsvetare eller kunnig person kan instämma i. För vänstern är allt SD säger rasistiskt, även om Moderaterna och övriga Allianspartier samt Socialdemokraterna säger exakt likadant.

Se bl a;
Rasist/främlingsfientlig – Definition & hur anklagelser kan bemötas!
Är kritik mot en röd banan rasism?

SD ser rött pga Sjöstedts aggressiva lögner

Sverigedemokraternas gruppledare Mattias Karlsson reagerar starkt.
– Att inför hela svenska folket stå och ljuga om vad Söder sagt, det är allvarligt och skamligt, säger han.

Red’s kom:
Det är hög tid att Sveriges regering och rättsvårdande myndigheter börjar ta i med hårdhandskarna mot dessa olagliga påhopp!

Denna evinnerliga smutskastning från vänstern tillför inget för landet.

Sjöstedt uppmanar Centerpartiet att blockera Björn Söder med centerpartistisk kandidat

Sjöstedt säger att han uppmanat Centerpartiet att lägga fram en egen kandidat till posten.

Red’s kom:
DEMOKRATI INTE SJÖSTEDTS STARKA SIDA
Jonas Sjöstedt (V) förstår inte ens att Centerpartiet redan kommer att föreslå en centerpartist som 3:e vice talman, och kan självfallet då i demokratins namn inte också få en post som 2:a vice talman.

Vänsterpartiet är ett starkt antidemokratiskt parti, vilket visas i vart och vartannat uttalande från dem.

I Sjöstedts presskonferens säger han:

Vi kommer att ta strid om posten som andre vice talman. Om man hade följt riksdagens praxis då skulle den här posten, istället för SD, tillfallit Centerpartiet. De har posten nu som tredje vice talman, kan man säga.

DE TRE VICE MÄNNEN
Sjöstedt behärskar inte ens räknekunskaper på grundskolenivå;

1:a vice talman: Denna post går (enligt ”praxis”) till näst största parti (vilket är M, med 19,8%), men lär går till en socialdemokrat.
2:a vice talman: Denna post går (enligt ”praxis”) till tredje största parti (vilket inte är C, utan SD, med 17,5%), och lär göra det även i år.
3:e vice talman: Denna post går (enligt ”praxis”) till fjärde största parti (vilket är C, med 8,6%), och lär göra så även i år.

Man ”kan säga” att nu har Esabelle Dingizian (MP) posten som tredje vice talman. Men detta parti, som med nöd och näppe lyckades hålla sig kvar över fyraprocentsspärren (med 4,4%) tack vare stödrösterna på 20 %, är borta från sitt dåliga inflytande på politiken och miljön.

Mattias Karlsson (SD) säger till SVT, om Sjöstedts odemokratiska syn och kraftigt bristande respekt för folkets vilja:
– Jag hoppas och tror att inget annat parti delar Vänsterpartiets syn att väljarstödet för ett parti inte spelar någon roll för att tillsätta ämbeten i riksdagen. Man bryr sig inte om alla svenskar som röstat på Sverigedemokraterna utan bara vad man själv gillar och inte gillar.

I presskonferensen framgår också att Sjöstedt inte ens förstått att talmannen inte har något politisk inflytande. Denne enbart fördelar ordet i Riksdagen.

Handlar bara om att rösta mot, inte för något

I så fall är Vänsterpartiet beredda att rösta på den personen.
– Vi har uppmanat C att ställa upp en motkandidat till Björn Söder, vi har dessvärre fått besked att man inte tänker utmana Björn Söder. Jag beklagar det, jag hoppas att de ändrar sig – men inget tyder på att det är så, säger Jonas Sjöstedt.

Red’s kom:
VÄNSTERPARTIET HAR FÅTT MAKTHYBRIS
Det visste vi alla, dvs att Vänsterpartiet skulle rösta på precis vilket alternativ som helst utom på en SD-kandidat.

Jonas Sjöstedt aspirerar själv till posten som vice statsminister!

Det finns de som tycker att Vänsterpartiet behöver tas ner på jorden.

Sluten omröstning i val av talman

Jonas Sjöstedt säger vidare att Vänsterpartiet begär sluten omröstning i talmansvalet.

Red’s kom:
Dvs precis som Vänsterpartiet (Rossanna Dinamarca, med t-shirt i Riksdagen: ”SD är rasister”) yrkade i talmansvalet föregående gång (2014), i hopp om att Björn Söder (SD) inte skulle bli vald. Någon motkandidat till Björn Söder fanns det inte. Efter flera timmars bortkastad tid på diskussion om man skulle välja Björn Söder eller Björn Söder så föll valet på Björn Söder som andre vice talman.

Vänsterpartisterna, liksom de flesta ledamöter i de övriga partierna, 292 ledamöter, valde att rösta blankt 2014. Därmed kunde Söder väljas med bara 52 röster.

Vem kommer att stötta Vänsterpartiet?

Om övriga partier, förutom V, skulle rösta blankt även denna gång kommer Söder att väljas på nytt eftersom SD är större än V.

Red’s kom:
Eftersom det blir en sluten omröstning i val av talman lär det inte bli så många blankröster denna gång. Mer eller mindre alla på den borgerliga sidan kommer förhoppningsvis att lägga sin röst på Björn Söder (SD), och förmodligen en majoritet bland Socialdemokraterna (de som förstår att en blankröst blir en röst på V).

Det är ren dårskap av Alliansen att inte diskutera talmansvalet med SD. Alliansen utsätter sig därmed för helt onödiga risker som i förlängningen t o m kan leda till att Alliansen förlorar sin möjlighet att bilda regering.

SD kan bara lägga ner sina röster så vinner det socialdemokratiska förslaget (eftersom S+V+MP tillsammans har ett mandat mer än Alliansen). Det är t o m mycket troligt att SD lägger ner sina röster, i protest mot att Alliansen vägrar att ens föra samtal med dem.

Väsentlig skillnad mellan V och SD
Skillnaden mellan SD och V är att säkert många ledamöter ogillar SD för att de sugit upp så många röster från andra partier, men Vänsterpartiet ogillas skarpt för deras extrema och ogenomförbara politik som enbart skadar Sverige.

Dessutom är det på flera olika sätt enkelt att motivera ett val på Björn Söder, och alldeles särskilt när motkandidaten är en vänsterpartist.

Förutom V och MP har samtliga övriga partier (inkl. Socialdemokraterna) avsevärt mer politiskt likatänkande med SD än med V.

62 ledamöter mot 44 ledamöter (av totalt 349)
Varje röst på V:s kandidat, utöver de 44 mandat som V+MP (V=28, MP=16) fått i riksdagsvalet, kommer att visa hur många vänsterextremister som spritts till övriga partier (främst S). SD har 62 mandat och väger därför betydligt tyngre än de två extremistpartierna V & MP tillsammans.

SISTA SPIKEN I KISTAN?
Det är föga troligt att särskilt många riksdagsledamöter utanför V och MP skulle våga rösta blankt eller på V eftersom det skulle generera stora rubriker (kanske även utanför våra grannländer) om V:s kandidat blev vald, och sänka förtroendet för riksdagen i botten.

Därmed kommer ingen riksdagsledamot med minsta nivå av sunt förnuft att våga rösta blankt eller på V. Riksdagen skulle i media över hela Norden, och kanske i många andra delar av EU, utmålas  som en grupp av pajaser.

En talman att ”vara stolt över”?
– Jag tror det finns väldigt många socialdemokrater och miljöpartister, men kanske även centerpartister och liberaler som tycker Söder är helt olämplig. Nu ger vi dem en möjlighet att få en talman man kan vara stolt över, säger Jonas Sjöstedt till Nyheter24.

Red’s kom:
Sjöstedt hoppas på stöd från högern, när han inte ens har detta från S.

V:s kandidat kommer bara att få stöd från V:s och MP:s 12 procent (de som är kvar i MP idag är i grunden vänsterpartister) samt en mindre andel vänsterpartister inom Socialdemokraterna och en ännu mindre andel från vänstern i Centerpartiet.

Utgången är därmed given! Men röstningen kommer givetvis ändå att bli intressant eftersom den kommer att utvisa hur många vänsterpartister det finns i Riksdagen.

En okänd vänsterpartist som kan ”företräda alla svenskar”?

– Vi erbjuder riksdagens alla andra partier att rösta på en kandidat som kan företräda alla svenskar och riksdagen, säger Jonas Sjöstedt.

Red’s kom:
Retoriken från Vänsterpartiet är skojig. Vänsterpartister tycks helt sakna självinsikt.

Kommer Lööf & Björklund stödja Vänsterpartiet?

– Upp till bevis, Jan Björklund och Annie Lööf, kommer ni medverka till att Björn Söder blir talman? säger Jonas Sjöstedt.

Red’s kom:
Här är svaret, Jonas: Ja, inte ens Lööf & Björklund kommer att medverka till att en vänsterpartist blir talman!

Sjöstedt vill härska genom att söndra
Vänsterpartiet tyckte det gick bra för Socialdemokraternas försök att splittra upp den bräckliga Alliansen genom att försöka komplicera det enkla valet av talman, och vill nu dra sitt strå till stacken.

Om posten som 2:e vice talman går till en vänsterpartist, dessutom en inflexibel och hatisk sådan, skulle detta skapa mycket ilska bland väldigt många, och polarisera landet ännu mer än vad det redan är. Det är dock inget V bryr sig om, så länge de får sin vilja igenom.

Lotta Johnsson Fornarve tror hon blir vald som vice talman

Lotta Johnsson Fornarve tror hon har en god chans till att få posten som andre vice talman (Expressen).

Lotta Johnsson Fornarve förtalar Björn Söder

– Jag tror att en majoritet av riksdagen inte vill ha en rasist som talman, säger hon.

– Jag menar att Sverigedemokraterna som parti är både främlingsfientligt och tydligt rasistiskt.

Red’s kom:
Någon saklig motivering till dessa påståenden förmår Lotta Johnsson Fornarve inte att ge, i vanlig ordning. Det faktum att statsvetare fastställt att det är solklart felaktiga påståenden tar hon ingen notis om.

Expressen:
Lotta Johnsson Fornarve motiverar partiets drag – som inte följer praxis – så här:
– Därför att SD inte är som vilket parti som helst, SD är ett öppet rasistiskt parti och vi menar att en talman från ett sånt parti inte kan representera den svenska riksdagen och det svenska folket på ett bra sätt.

Red’s kom:
Varför måste vänsterpartister ägna sig åt förtal när de ska försöka ”argumentera”? Sakargument och fakta tycks sakna betydelse för denna grupp.

Många är glada över att SD inte är ”som vilket parti som helst”. Det är inte V heller, men då i negativ bemärkelse.

Har SD en ”klart rasistisk agenda”?

SVT skriver att Fornarve sagt följande;
– Talmannen måste stå upp för de demokratiska rättigheterna och alla människors lika värde. Då kan man inte välja en talman från ett parti som har en klart rasistisk agenda och som anser att människor med rötter i andra länder eller även samer och judar inte räknas som svenskar, säger lotta Johnsson Fornarve (V).

Red’s kom:
Det starkt antidemokratiska Vänsterpartiet står upp för demokratin?
Vänsterpartiets rötter – som gäller än idag – i kommunismen är bra?
Vad är ”alla människors lika värde”?

På vilket sätt är SD:s agenda – som idag sammanfaller med S:s och M:s – rasistisk?

Det blir lite tjatigt att alltid höra samma floskler från Vänsterpartiet. De tycks ha ett extremt begränsat vokabulär… och tankeförmåga.

Vänsterns stående strategi är; Om en lögn upprepas tillräckligt ofta så blir det sanning.

Hur kan Fornarve tro att hon bli vald när hon uttrycker sig som en fascist?

Inga kommunistfascister i Riksdagen, ropen skalla”.

Källa: Aftonbladet

Fakta

• 24 september (måndag): Val av talman, efter upprop i riksdagen.
Val av talman kan ske genom acklamation eller, om någon begär det, genom sluten omröstning.
För att bli vald måste en majoritet av riksdagens ledamöter rösta för. Lyckas det inte i första omröstningen kan Riksdagen rösta två gånger till. I den tredje och sista omröstningen behövs ingen majoritet, då räcker det med att få flest röster.
Som talman är det troligt att en moderat (ev. Andreas Norlén) väljs.
Som 1:a vice talman lär en socialdemokrat (ev. Åsa Lindestam, känd för att hon under Almedalsveckan lät  riksdagen betala för sin mans boende) väljas.
Som 2:e vice talman lär Björn Söder (SD) väljas.
Som 3:e vice talman lär en centerpartist (Kerstin Lundgren) väljas.

Uppdatering:
SVT Aktuellt lyckades göra denna historia ännu galnare genom att i sin 21-sändning ta in två från vänstern att debattera mot varandra, En kommunist vid namn Daniel Suhonen, chef på tankesmedjan Katalys. Vem som helst kan samla ihop några likatänkande och kalla sig för tankesmedja. Det duggar tätt med dylika vänsterorganisationer som lever på bidrag från våra skattemedel. Ordet ”tankesmedja” låter bra, man behöver inte kunna något om något och man blir frekvent kallad till Public Service, Dagens Nyheter samt Aftonbladet och presenteras där som någon form av expert på allt mellan himmel och jord.

Katalys är en vänsterorganisation som utger sig för att vara ”oberoende” och ett ”fackligt idéinstitut som bedriver utredningsverksamhet och opinionsbildning”. På andra sidan står Stig-Björn Ljunggren, välkänd S-märkt statsvetare.

Det blev en debatt som var en av de mest absurda jag hört i hela mitt liv, där det inte gick att förstå en enda mening som Daniel Suhonen sa. Det var bara ren kommunistpropaganda.

Se även bl a;
Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern


Partiledarnas sandlåda


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Partiledarnas sandlåda

För Dig som inte fattar hur partiledarna resonerar!

Stefan vill prata med Jan och Annie som inte vill prata med Stefan. Alliansen vill prata med Stefan som inte vill prata med Alliansen. Jimmie vill prata med Ulf men Ulf vill bara prata med Ebba, Jan och Annie. Jimmie vill prata med alla men ingen vill prata med Jimmie eller Jonas men Stefan kan ta stöd av Jonas, fast då kommer Stefan inte kunna prata med Jan och Annie för de vill inte prata med Jonas. Om Ulf eller Ebba skulle prata med Jimmie slutar Annie och Jan prata med Ulf och Ebba och Annie och Jan börjar istället prata med Stefan, förutsatt att Stefan slutar prata med Jonas. Ingen pratar med Gustav och Isabella och de vill inte prata med någon annan än Stefan.

Vad är det för snurrigt land vi lever i där det skulle bli förstasidesrubriker bara av anledningen att två partiledare (t ex Jimmie Åkesson & Ulf Kristersson) pratar med varandra, om så bara om vädret?

Rapport från sandlådan:
Partiledarnas sandlåda
SANDLÅDEPOLITIK
Det politiska spelet tar sig absurda proportioner, på bekostnad av demokratin och landets bästa.

För partiledarna handlar det nu bara om att hata SD för att detta parti lett till att den s k sjuklöverns misskötsel av landet blivit allt tydligare för allt fler, och för att de väljare som varit vakna nog för att se detta lämnat partiet till förmån för SD.

För i synnerhet Socialdemokraterna handlar det bara om att försöka framstå som ”förhandlingsvillig” – med ”utsträckta händer” som inte betyder någonting – enbart för att i framtiden kunna säga i stil med;

Tja, Alliansen ville inte leka i vår sandlåda när vi ville samarbeta om val av talman så då tänker vi inte stötta Alliansen på något sätt. Vi gjorde vad vi kunde, men de andra partiledarna var bara dumma mot oss. Så nu får de skylla sig själva.

Varför går alla i vänsterextremisternas ledband?
Att Socialdemokraterna går i vänsterextremisternas ledband är illa nog. Att idag även de till höger om Löfven trippar runt på tå i åsiktskorridoren och viker sig för skrikhalsarna i vänstern visar hur låg nivå partiledarna befinner sig på, inte minst Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L).

Borde inte partiledare vara ett föredöme för folket istället för att bete sig som tjuriga små barn och puffa på polariseringen i landet? Den vuxenmobbning partiledarna utsätter SD:s riksdagsledamöter för är långt ifrån klädsam för folkvalda politiker.

Vuxna och anständiga människor pratar med varandra oavsett om man delar den andres synpunkter eller ej. Politikerna måste lära sig att sätta landets bästa i första rum och dämpa sitt hat samt åsiktsförtryck.

Se även bl a;
Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal

Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


Sveriges partiledare på en öde ö, vem överlever? 🙂


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen

Socialdemokraterna har insett att loppet är kört och försöker nu desperat få till någon ny form av Decemberöverenskommelse redan i samband med val av talman för att kunna exkludera Sverigedemokraterna från all form av inflytande.

Under presskonferensen gör Ygeman & Löfven två historiska räknemissar (se nedan)!!! Hela Sveriges samlade journalistkår har missat detta!

Gårdagens presskonferens med Socialdemokraterna löd som följer:

Val av talman

Stefan Löfven, snart avsatt statsminister:
– Nu har vi ett ett väldigt känsligt läge, Vi är det största partiet i den största konstellationen.

Red’s kom:
Det märkliga är att ingen vill säga vilken denna största konstellation skulle vara. Såvitt är känt för svenska folket finns det två konstellationer (förutom SD, med 17,6%);
1. Socialdemokraterna (28,6%)
2. Alliansen (40,2 %)
Det råder inget tvivel om att Alliansens konstellation är avsevärt större än konstellationen bestående enbart av Socialdemokraterna.

Det ska noteras, när det gäller ordet ”regeringsunderlag” att det aldrig ens yppats något om att varken V eller MP skulle stödja Socialdemokraterna, som stödpartier eller på något annat sätt (vilket Marcus Oscarsson på TV4 inte förstått). Man kan inte bara förutsätta detta, utan det måste givetvis i sådant fall fastställas av dessa tre partier inför hela svenska folket.

Jonas Sjöstedt, som aspirerar på vice statsminister-posten, har med all önskvärd tydlighet förklarat att något samarbete inte finns mellan S och V samt att en förutsättning för att samarbete med S ska kunna ske är att S förhandlar med V. Vilket alltså inte skett.

Vad är det för ”känsligt läge” som Löfven upplever?

Stefan Löfven:
– Men vi menar att, precis som 2014, försök att hitta samförstånd över blockgränsen.

Red’s kom:
Det finns ingen vilja till att söka samförstånd över blockgränsen till SD. Antidemokratiskt beteende som inte hör hemma i politiken.
Var finns ”samförståndet” med Löfvens stödpartier, MP och V? Och varför finns det inte en enda journalist i Sverige som frågat om detta?

Stefan Löfven:
– I den första frågan som ska upp för prövning då, skarpt, det är talmansfrågan. Då tycker vi att det är en bra princip att pröva den [?] redan där då.
– Kan det underlätta det fortsatta arbetet? Vi har ju en ganska lång tid framför oss här.

Red’s kom:
För Socialdemokraterna har tiden runnit ut. De har noll chans att fortsätta som regering.

Stefan Löfven:
– Så vi vill pröva redan i det här valet av talman, se kan vi hitta ett sätt att samtala som gör det mindre dramatiskt så tycker vi att det är bra.

Red’s kom:
På viket sätt är det dramatiskt att S, V och MP röstar på ett sätt och Alliansen samt SD på ett annat sätt, där majoriteten vinner?

Är ni rädda för att om ni föreslår en kandidat så skulle ni förlora i omröstningen?
Stefan Löfven:
– Nej, men däremot så om alla säger att vi vill ha samtal i frågan och alla sedan offentliggör, det här är vår kandidat, det här är vår kandidat, ju större är sannolikheten för att det blir en spänning i sig i frågan

Red’s kom:
Det är en självklarhet att Löfven & co fattat att det är kört från början att ett förslag till talman från vänstern skulle gå igenom och nu vill de bl a rädda ansiktet lite genom denna taktik.

Alliansen har å sin sida inget att vinna, tvärtom, på att samtala med Löfven för att Alliansen ska få igenom sitt förslag eftersom det redan är givet att det blir så.

Stefan Löfven:
– Men det är klart att det Socialdemokratiska partiet kommer att ha en kandidat, men samtidigt så vi sträcker ut en hand och säger kan vi hitta ett sätt att vi löser det här utan att vi liksom kastar in alla namn och sedan ska det bli ett krig kring det. Kan vi hitta ett sätt att samtala som gör att vi kan båda blocken här nu, om de ska överleva, finnas kvar, kan känna trygghet i den processen, det här är en person, hen litar alla på.

Red’s kom:
Ihåligt resonemang, där Löfvens hat mot SD, för att de norpat väljare från S, lyser igenom. Om Löfvens mål är att alla ska lita på den person som väljs, varför tycker Löfven & co att det saknar betydelse om SD litar på denna person?

Det är inget ”krig” att en majoritet i sedvanlig ordning röstar fram en talman.

Notera också att Löfven säger att ”det Socialdemokratiska partiet” kommer att föreslå en kandidat. Alltså finns det inte något samarbete med MP eller V ens om kandidat till talman. Så var det med den ”konstellationen”.

”En annan aspekt…

Anders Ygeman (S), Gruppledare:
– Det finns ju en annan aspekt också, att om vi inte kommer överens över blockgränserna då blir det i praktiken Sverigedemokraterna som avgör vem som ska bli talman.

Red’s kom:
Nej, i praktiken blir det då majoriteten, i detta fall Alliansen och SD, som avgör vem som ska bli talman.

Socialdemokraterna är allergiska mot ett traditionellt system där majoriteten ska få bestämma, men som systemet är uppbyggt kommer det alltid att bli vågmästaren som fäller det slutliga avgörandet så länge den grundläggande principen är att respektive block alltid ska rösta emot det andra blocket, oavsett förslag.

Anders Ygeman:
18 eller 19 procent eller vad det blev i valet, skulle då få avgörande inflytande över vem som skulle få leda hela riksdagens arbete.

Red’s kom:
Nej, majoriteten skulle få avgörande inflytande över val av talman, och stackars Socialdemokraterna skulle bli överkörda.

Talmannen är en ceremoniell post utan politiskt inflytande, där den viktigaste uppgiften är att föreslå vem som ska bli statsminister.

S vill minska inflytandet till max 70 procent i stället för 100 %

Anders Ygeman:
– Men om vi kommer överens över blockgränserna då blir det 80% av riksdagen som får inflytande över vem ska leda riksdagens arbete.

Red’s kom:
Alltså inget annat än en ny Decemberöverenskommelse!

En stor del av Sveriges befolkning ska i tvättäkta kommunistisk anda exkluderas från varje form av möjlighet att påverka, om Socialdemokraterna får som de vill.

Kommer Alliansen att gå  i S-fällan?
Om Alliansen skulle acceptera Socialdemokraternas invit så har Socialdemokraterna lyckats locka Alliansen in i en farlig fälla, där Alliansen gör exakt tvärtemot till vad de så tydligt och så många gånger lovat sina väljare, dvs att de inte skulle ingå någon ny antidemokratisk överenskommelse med sina motståndare som enbart syftar till att utestänga 17,5 % av väljarna från varje form av inflytande, och där vad som är bäst för landet är ovidkommande.

Socialdemokraterna, decemberöverenskommelse
Vilka menar Ygeman dessa 80 procent skulle vara?
Förstår inte den sparkade inrikesministern Anders Ygeman att utan samtal mellan Socialdemokraterna och Alliansen är det 100% av riksdagen som har inflytande i valet av talman?
Socialdemokraterna vill sänka denna andel. Inte bara till 80 % utan till 70% (100-17,5-8-4,4)! Eller räknar kompisarna Löfven & Ygeman in Miljöpartiet och Vänsterpartiet i sitt parti?

Källa: SVT

Efter ovanstående rävspel fortsätter Anders Ygeman (som helt tycks sakna moralisk kompass och som har en mycket mörk historia bakom sig, vilket avslöjats av bl a Expressen) genom att läsa innantill (sluddrigt som vanligt):

– Det har alltså funnits två olika praxis eller principer under valet av talman. Största parti eller största regeringsunderlag. Kan väl notera att i år så sammanfaller de två principerna och ger samma resultat.

Red’s kom:
Vi kan notera att Anders Ygeman (S) inte har några skrupler i att flagrant ljuga för hela svenska folket om sitt regeringsunderlag. 28,6 procent är inte mer än 40 procent!

– Men för att underlätta dagens situation är vi beredda att föreslå en tredje blocköverskridande väg.

Red’s kom:
Underlätta dagens situationför vem? Jo, enbart för S.

Vad är det för fel på den traditionella metoden där majoriteten bestämmer?

Riksdagen har haft en socialdemokratisk talman (Urban Ahlin) under föregående mandatperiod. Nu är det i rättvisans och demokratins namn någon annans tur.

– Det skulle innebära att vi istället samarbetar och hittar en gemensam kandidat som har ett så brett stöd och så stor respekt som möjligt.

Red’s kom:
Alliansens förslag av talman kräver inte på något sätt ett samarbete. Det blir den talman som majoriteten röstar på, utan samarbete.

Inte en enda journalist i Sverige har ställt frågan varför den talman som väljs ska ha ”ett så brett stöd och så stor respekt som möjligt”. Exakt varför skulle detta behövas för en talman som enbart har att följa regelverket… om det inte ligger en liten lus begraven här (t ex att man anser att talmannen besitter möjligheten att påverka val av statsminister)?

– Vi kommer därför inte idag att föra fram en socialdemokratisk kandidat.

Red’s kom:
Det hade S inte gjort oavsett vilket.

När kommer S att föra fram sin kandidat (om de har någon som vill ställa upp trots att det är givet att denna person inte kommer att väljas som talman)?

– Vi vill få till stånd samtal över blockgränserna även om talmansfrågan.

Red’s kom:
Socialdemokraternas önskan är inte av en plötsligt infallen godhet. Syftet är istället att få Alliansen att bryta sina löften till väljarna och därigenom skapa sig själva en bättre utgångspunkt, samtidigt som de ges en möjlighet att så split mellan allianspartierna och bygga upp en mur mot SD.

Söndra och härska
Vad S inte berättade under sin presskonferens är att de inte vill prata med Alliansen utan enbart med parti för parti i Alliansen. Till Aftonbladet sa Löfven efter presskonferensen; ”Jag tycker att det är rimligt att prata parti till parti eftersom blockpolitiken enligt min mening är förlamande, man låser fast sig i blocktänkande och är inte lika öppen som man kan vara.”.

S vill inte bara splittra allianspartierna genom att få över C och L på sin sida, eller i alla fall få C och L att bryta med Alliansen. S vill också i egensyfte försöka bygga upp en så hög mur som möjligt mellan Alliansen och SD.

Ett annat sätt för Löfven att splittra Alliansen kan vara att föreslå t ex Eskil Erlandsson (C) som talman. Socialdemokraterna kan lugnt göra detta eftersom de vet att den socialdemokrat de egentligen skulle vilja ha ändå inte kommer att få majoritet i röstningen.

Det viktigaste för oss är att nå enighet i dessa samtal att skapa en ny stabil blocköverskridande praxis för talmansposten.

Red’s kom:
Nej, det viktigaste för Socialdemokraterna är att exkludera SD eftersom de ser SD som det största hotet mot Socialdemokraternas makt.

I övrigt handlar det inte om att ”nå enighet” i talmansfrågan, eftersom ett ”samtal” ändå inte inneburit att Socialdemokraterna skulle få något inflytande i Alliansens val av talman.

Det är uppenbart att Socialdemokraternas inbjudan till samtal om val av talman inte handlar om någon form av välvilja överhuvudtaget, men understryks av att S bjuder in Alliansens partier (en och en) till detta samtal via presskonferens.
Socialdemokraterna går ut med mejl och SMS till sina partimedarbetare där de varnar för att nämna något om vem Socialdemokraterna kommer att föreslå som talman.

– Det skulle också bidra till att stärka talmannens roll och den som väljs kommer att få en bättre förmåga att leda riksdagen i en svår tid.

Red’s kom:
Men nu är talmannens roll enbart att fördela ordet när riksdagens ledamöter håller sina anföranden. Det är inte en roll som varken behöver eller kan stärkas.

Att S får förtur till att veta vem Alliansen kommer att föreslå som talman, dvs i praktiken en simpel mötesordförande (om än med lika hög lön som statsministern), gör inte att talmannen får ”en bättre förmåga att leda riksdagen”, dvs i praktiken en bättre förmåga att fördela ordet.

Talmannen ska arbeta ”befriad från politiska bindningar” och därför är det särskilt illa att Socialdemokraterna försöker politisera talmansämbetet. Detta beteende som Stefan Löfven och Anders Ygeman ägnar sig åt skadar allvarligt förtroendet för talmannen (som ska vara opartisk). I grundlagberedningen från tidigt 1970-tal framgår det att talmannen ska arbeta utan ”partipolitiska bindningar”.

– Jag tror att det är en princip som i förlängningen skulle gynna alla partier, och… och… och också gynna det land vi är satta att representera.

Red’s kom:
Gynna alla partier? Hur? Nej, Ygeman tror att det är en princip som skulle kunna minska ”icke-vänsterns” makt. Hur skulle Sverige gynnas av att Socialdemokraterna får acceptera Alliansens val av talman i förväg?

Om Alliansen skulle nappa på Socialdemokraternas utsträckta näve innebär det dessutom att Alliansen skulle ge sitt indirekta stöd till extremistpartierna på vänsterkanten, V och MP.

Uppdatering:
Alliansens val av talman kommer att bli en moderat (Andreas Norlén från Moderaterna). Det vore galet av Alliansen att redan från start provocera SD, med sin starka vågmästarroll, genom att välja en talman med koppling till Centerpartiet eller Liberalerna. Det skulle då starkt riskera processen med att avsätta Löfven och val av ny statsminister.

Se även bl a;
Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal

Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

I en ledarkrönika sammanfattar Alice Teodorescu de viktigaste förutsättningarna inför kommande regeringsbildning, under rubriken ”Dags för Alliansen att börja ta ansvar”, där hon klargör vikten av att Alliansen inleder samtal med Sverigedemokraterna för att få stöd för sin politik och få till ett regeringsskifte i Sverige:

Blockpolitiken är död – länge leve blockpolitiken! Eller? Faktum är att den traditionella blockpolitiken varit död ett bra tag vid det här laget. Närmare bestämt sedan år 2010 då Sverigedemokraterna röstades in i Sveriges riksdag och blev tungan på vågen. Två val senare har partiet vuxit stort i opinionen vilket resulterat i att inget av de forna blocken har egen majoritet.

Löfven regerat i 4 år utan folkets stöd

Stefan Löfvens rödgröna regering borde emellertid aldrig ha tillträtt år 2014. I riksdagen fanns nämligen en icke-socialistisk majoritet redan då som när som helst hade kunnat avsätta honom. Om de bara hade vågat.

Red’s kom:
Alliansen har under fyra år t o m släppt fram en regering som bygger sin politik på två små extremistpartier! Om Alliansen ännu en gång skulle låta dessa ytterlighetspartier – som stöds av 12%, i huvudsak invandrare från de utanförskapsområden som vänstern byggt upp med stöd av Alliansen –  få fortsatt betydande inflytande i Sverige så lär allianspartierna utplånas från den politiska kartan.

Upp till Alliansen om Löfven ska sitta ännu en mandatperiod

Resultatet av söndagens val är endast en upprepning av detta förhållande. Därmed borde utgången vara given. Om de bara vågar.

57,8% utlovat före valet att avsätta Löfven

Alliansen och SD har före valet deklarerat att de avser att rösta bort Löfven som statsminister.

Hur få igenom budget med minst 57,8% emot och ingen DÖ?

Löfven själv har vid upprepade tillfällen etiketterat SD som ett högerparti, hur han då ska kunna få igenom sin budget i en riksdag vars majoritet så tydligt är emot honom förblir en gåta.

Red’s kom:
Särskilt när allianspartierna utlovat väljarna att de inte avser att skapa ännu en antidemokratisk maktkartell med syfte att hålla kvar Socialdemokraterna vid makten.
Blockpolitik, partiledarna har målat in sig i sina hörn

Löfven vill bryta blockpolitiken eftersom den är honom till nackdel

Under hela mandatperioden 2014-2018 har Stefan Löfven (S) gjort ett stort nummer av sin ambition att bryta den, enligt honom, fördummande blockpolitiken.

Vem ingår i Löfvens block?

Varför stod Löfven ensam på presskonferensen om han nu är en del av ett samlat block som avser att utgöra regering?

Vilka övriga partier ingår i hans block, Miljöpartiet allena eller också Vänsterpartiet?

Varför deklarerades inte detta förhållande före valet, alltså att Löfven vill regera med dessa två partier, och därigenom snarare cementera blockpolitiken?

S + V + MP = 41%

Även om V och MP ingår i regeringen uppnår de rödgröna inte egen majoritet.

S + V + MP = 41 % + 14%?

För att slippa förhålla sig till SD:s vågmästarroll behöver de locka över C och L.

Vad ska en regering bestående av V, som motsätter sig privat ägande, och C, som i vissa delar närmast kan betecknas som nyliberalt, åstadkomma i sak?

Red’s kom:
Dessutom;
• Det finns ingen som gått åt Socialdemokraterna hårdare än Annie Lööf. Det finns inga partiledare som haft en större konflikt mellan varandra än Annie Lööf och Stefan Löfven, där Lööf gjort allt för att förödmjuka Löfven.
• Centerpartiet har diametralt olika åsikter om åtgärder för miljön – eller klimatet, som det kallas idag – jämfört med Miljöpartiet.
• Centerpartiet skulle snabbt självdö om de inledde någon form av samarbete med det företagsfientliga Vänsterpartiet.

Löfvens låtsasblock viktigt för Löfven

Det är uppenbart att Löfven, skicklig som få när det kommer till förhandlingar och taktik [Löfven är enbart skicklig på detta om man håller sig på lekskolenivå!], inte alls är emot blockpolitiken när den gynnar hans egna intressen.

S hoppas kunna öka rädslan för samarbete med SD – Divide Et Impera

Däremot vill Löfven söndra Alliansen och öka stigmat för samtal med SD.

Red’s kom:
Allt enligt vänsterns enda utgångspunkt; Söndra och härska.
Det är en politisk strategi som innebär att motståndarna ska övervinnas genom att så split mellan dem, för att därefter behålla makten. Folket ska splittras upp efter skilda åsikter i syfte att sedan göra de enskilda parterna/partierna undergivna och fogliga.

SD största hotet för vänsterns makt

Skälet är enkelt: en enig borgerlighet, som får SD:s passiva eller aktiva stöd, kommer under oöverskådlig tid att utgöra det främsta hindret mot ett socialdemokratiskt maktinnehav.

Alliansen är död om ny DÖ skapas

Den helt legitima upprördheten inom borgerligheten över att Alliansen lät Löfven hållas i fyra år, trots det parlamentariska underlaget, kan bara botas av att Alliansen inte ännu en gång schabblar bort sina möjligheter.

Man kan inte med trovärdighet gång efter annan hävda att regeringens politik är skadlig och samtidigt själv avstå från att ta strid om makten.

Blocköverskridande samarbete saknar verklighetsförankring

Det förhandlingsspel som utspelar sig i skrivande stund, där såväl Socialdemokraterna som Alliansen vädjar till den andra om en blocköverskridande lösning, saknar verklighetsförankring.

82% mot regeringssamarbete mellan Alliansen och de rödgröna

En inte helt ovidkommande faktor är att väljarna ställer sig skeptiska till sådana lösningar. Enligt vallokalsundersökningen vill enbart 18 procent av väljarna ha ett regeringssamarbete mellan Alliansen och de rödgröna.

23 procent önskar en regering med enbart ett eller flera av de rödgröna partierna

29 procent föredrar en regering med enbart ett eller flera allianspartier.

Vad motiverar en fortsatt minoritetsregering med S?

Att S ska fortsätta att ha ett avgörande inflytande över svensk politik med hänvisning till att man är det största partiet, men till syvende och sist ändå i strid med det faktiska valresultatet, framstår som ytterst arrogant.

En blocköverskridande regering blir handlingsförlamad

Väljarnas inställning är högst rationell. Riskerna med blocköverskridande regeringar är många, inte minst eftersom sådana regeringar brukar bli handlingsförlamade.

Efter valet 2014 bildades 102 blocköverskridande styren i kommunerna. 94 av dessa har i årets val fått minskat väljarstöd, 86 har tappat mandat.

Under mandatperioden 2014-2018 har 83 av de de totalt 102 kommunerna haft majoritet i fullmäktige. Utifrån årets valresultat skulle endast 29 av koalitionerna klara det (13/9).

C (8%) och L (5,5%) utplånas om de byter sida

Risken är med andra ord stor att Liberalerna och Centerpartiet skulle kunna gå samma öde till mötes som Miljöpartiet om de bröt sig ur Alliansen för att sitta i regering med Socialdemokraterna.

Om slitningarna varit stora i den rödgröna konstellationen kan man bara sia om omfattningen för C/L.

Red’s kom:
Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) är naturligtvis fullt medvetna om detta och kommer därför, bara av denna anledning, aldrig att stödja att Socialdemokraterna kommer till makten igen.

Det är därför tråkigt att Lööf & Björklund fortsätter att köra sitt politiska spel istället för att vara konstruktiva och verka i landets intresse.

Om dessa allianspartier är intresserade av att få igenom sin politik skulle de ha varit ärliga mot väljarna, och redan från start inlett förutsättningslösa samtal med Sverigedemokraterna.

Nu kommer de istället att framöver – kanske med tårar i ögonen, som Åsa Romson (MP) – stå framför TV-kamerorna och säga;

Eftersom det parlamentariska läget är så komplicerat, där Socialdemokraterna inte vill samarbeta med oss utan hellre ser att SD får makt, ser vi ingen annan utväg än att inleda samtal med Sverigedemokraterna så att vi kan byta ut regeringen.

Det kanske innebär att Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) ställer sig utanför och hädanefter agerar som enskilda partier, men det är nog vad Sverige behöver. Denna ordning kommer ändå inte att gynna Socialdemokraterna, även om det länge varit Löfvens dröm att Alliansen skulle spricka.

C och L kommer inte att kunna rösta för en vänsterregering och mot en M+KD-regering. I alla fall om C och L är det minsta intresserade av att komma över 4-procentsspärren i nästa val.

ETT INTRESSANT POLITISKT LÄGE
OBS! Ett ”svårt parlamentariskt läge” består uteslutande i allianspartiernas ovilja att samtala med Sveriges tredje största parti. Det parlamentariska läget har väl i verkligheten sällan varit enklare?

Det ”svåra” ligger enbart i att bryta mot principen alla-mot-en, där SD ska utestängas från all form av inflytande oavsett vilka negativa konsekvenser det får för landet. Ingen vill vara först att ta steget att sätta landets bästa i första rum.

Ska politikens syfte vara att få igenom sin politik eller att blockera Sveriges tredje största parti från varje form av inflytande?

Argumenten mot en blocköverskridande regering är med andra ord många. Men till syvende och sist måste man ändå fråga sig vad politikens syfte ska vara.

Är det att till vilket pris som helst isolera SD eller att driva den politik som man tror på?

Alla är lika mycket värda… utom SD

Räcker avståndstagandet gentemot SD som enda bärande idé för en regering? Efter tre val där SD ökat markant för varje gång framstår en sådan strategi som vansinnig.

Red’s kom:
Särskilt märkligt blir allianspartiernas ihåliga resonemang med tanke på att SD:s starka vågmästarställning gör att SD kommer att få betydande inflytande oavsett vad Alliansen vill och tycker.

Alliansen har således allt att vinna och inget att förlora på att föra en dialog med SD. Trots detta väljer Alliansen att strunta i vad som är bäst för Sverige.

En regering måste anpassa sig efter folkets vilja

Livskraftiga demokratier består av en part som regerar och resterande som opponerar.

En minoritetsregering, vilket Sverige ofta haft, måste anpassas sin politik efter riksdagens majoritet, annars ska den inte överleva.

I den bästa av världar låter inte Alliansen sig skrämmas av Socialdemokraternas påstående om att ett Sverige som inte styrs av dem skulle vara ett Sverige i kaos.

Alliansens vilja att ta makten, att få igenom den egna budgeten och den politik som man för några dagar sökte väljarnas förtroende är sund och har inget med kaos att göra. Det är parlamentarisk demokrati i praktiken. Kliv inte i Löfvens fälla, vad ni än gör!

Red’s kom:
Det politiska läget stod klart som allra senast på valdagen, liksom att inga tilläggs- eller kontrollräkningar efter detta skulle kunna förändra det faktum att SD kraftigt förstärkt sin position som vågmästare och att inga tänkbara/möjliga konstellationer av partier därmed skulle kunna hamna i majoritet.

Att Alliansen inte skulle agera stödparti för vänstern och att vänstern inte skulle agera stödparti för Alliansen visste vi alla, och kan knappast ha kommit som en överraskning för någon av partiledarna.

Allianspartierna skulle ha framstått som avsevärt mer hederliga om de senast dagen efter valdagen förhållit sig till det då definitivt bekräftade politiska läget genom att, genast när Jimmie Åkesson bjöd in till detta, inleda samtal med SD.

Att, som nu, alla partiledare varje dag sitter i intervju efter intervju och hänvisar till att det skulle kunna ske några odefinierade mirakel-förändringar i framtiden ter sig bara löjligt. Särskilt när vi alla vet vad som kommer att hända i kommande steg;
1. Stefan Löfven kommer att röstas bort i statsministeromröstningen.
2. I de fyra talmansrundorna kommer, genom Alliansens ovilja att föra en dialog, inget förslag till statsminister vinna majoritet, med som oundvikligt resultat att Alliansen blir huvudansvarig för att nyval (s k ”extraval”) utlyses inom tre månader.

Partiledarna i den s k sjuklövern talar gärna om ödmjukhet och respekt för valresultatet, men det handlar bara om att någon annan ska visa detta. Ingen ödmjukhet eller respekt för demokratin eller de 1 135 627 medborgare i Sverige som lagt sin röst på SD ska visas.

Att Alliansen avvaktar till efter den tredje talmansrundan med att anpassa sig efter verkligheten är ytterst oansvarigt mot svenska folket. Särskilt när allt skulle kunnat lösas så enkelt redan från start genom en dialog mellan Alliansen och SD.

Det är hög tid för Alliansens partiledare att kliva upp ur sandlådan och agera på ett moget och vuxet sätt, där landets intresse väger tyngre än indignationen över att ha tappat väljare till SD.

Källa: GP

Se även bl a;
Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal

Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Talman ber finansminister Magdalena Andersson att inte ”käfta”

Talman Tobias Billström ber finansminister Magdalena Andersson att inte ”käfta”

Magdalena Andersson går fram till talmännens presidium för att diskutera med Billström. Han hörs säga:
– Det får finansministern i så fall ta i talarstolen, det är inte jag som deltar i debatten.

Magdalena Andersson kontrar:
– Men det är en ordningsfråga…

Billström svarar:
– Det kan inte vara en ordningsfråga vad som framförs i talarstolen, det får finansministern i så fall ta med respektive ledamot.

Magdalena Andersson säger sedan högt i talarstolen:
– Bra, man får glida på sanningen hur mycket som helst, enligt den moderata talmannen.

Då väser Tobias Billström till:
Jag rekommenderar finansministern att inte börja käfta med talmanspresidiet, det är inte därför finansministern är här.Klicka här för att gå till klippet på SVT, 2015-03-20Red’s kom:
För att citera statsminister Stefan Löfven; Det är bara käbbel, det är bara käbbel, det är bara käbbel.
Den socialdemokratiska finansministern, som uttryckt sig mycket illa ett flertal gånger tidigare, fortsätter på samma linje i Riksdagen som de andra på vänsterkanten;
Rosanna DinaMarca (MP), Jan Lindblom (MP), Pernilla Stålhammar (MP) och Karin Rågsjö (V).

Alliansen har gett V vetorätt för varje budget till 2022

Uppgörelsen den 27 december 2014 innehåller flera otydligheter och tycks inte ta sikte på att fungera långsiktigt. Den politiska situationen förändras, konstaterar Hans Bergström. Och alliansen har gett fri lejd åt Stefan Löfven att regera med det underlag han tycker fungerar.

Decemberöverenskommelsen gäller till och med valdagen 2022. Det skulle dock förvåna om den håller ens till midsommar 2015.

Därtill är den alltför ogenomtänkt och dagsbunden.

De sex undertecknande partierna tror sig kunna låsa en politisk situation som är föränderlig. Sådana försök brukar regelmässigt visa sig kortsynta och fyllda med kommande sidoverkningar som de inblandade inte insåg när de skrev under.

Överenskommelsen innehåller en allvarlig och helt central motsägelse.
Först sägs det att den syftar till att ”en minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget”. Men senare står det i stället att förslaget ”från den partikonstellation som är störst släpps fram vid budgetomröstning i kammaren”.

V:s vetoträtt

Den minoritetsregering S–MP som Sverige begåvats med har mindre underlag än alliansen. För att bli ”störst” måste den få även Vänsterpartiets aktiva stöd, vilket som bekant har ett pris.

I stället för att hjälpa sittande minoritetsregering att få igenom sin egen budget har alliansen enligt skrivningen gett Vänsterpartiet vetomakt i förhållande till denna regering.
En sådan effekt har ingenting att göra med ekonomisk ansvarsfullhet eller att ”göra Sverige möjligt att regera”.

Jonas Sjöstedt tackar och tar emot (se intervjun i Expressen 3/1). Han erbjuds en stärkt ställning utan att behöva göra några av överenskommelsens åtaganden.

Alliansen har för åtta år framåt (!) gett carte blanche för varje innehåll i en vänstersignerad budget.

Antag att en kommande vänsterbudget föreslår att förmögenhetsskatten återinförs och marginalskatten höjs till 80 procent, som före 1990 års skattereform. Alliansen har lovat att lägga ned sin röst inför ett sådant förslag, även om det finns en majoritet i riksdagen för att stoppa det. Ohållbart!

Misstroendeförklaring möjlig?

Misstroendeförklaring finns formellt kvar som möjligt vapen, om regeringspolitiken skulle fortsätta dra långt åt vänster, som under den gångna hösten. Men går en misstroendeförklaring att förena med de förtroendefulla ömsesidiga åtaganden som ingår i decemberöverenskommelsen? Knappast.

Decemberöverenskommelsen bryter mot praxis

Överenskommelsen gör ingen åtskillnad mellan olika regeringskoalitioner. Alliansen lovar att inte bry sig om huruvida Socialdemokraterna vill regera ensamma, med MP eller även släppa in V i regeringen. Detta bryter mot en praxis som har gällt från talmannens sida under snart 40 år.

Alltsedan tillkomsten av regeringen Ullsten 1978 har talmannen försett sitt förslag till statsminister med tillägg rörande vilken partikonstellation förslaget gäller:
– ”Att till ny statsminister utse Ola Ullsten, som avser att bilda en folkpartiregering, i vilken kan komma att ingå personer utan partipolitisk förankring” (12/10 1978).
– ”Att till statsminister utse Thorbjörn Fälldin, som avser att bilda en regering i vilken kommer att ingå företrädare för Centerpartiet och Folkpartiet” (18/5 1981).
– ”Att till ny statsminister utse Stefan Löfven, som avser att bilda en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet” (30/9 2014).

Syftet har varit att göra klart vilken typ av regering förslaget gällt, eftersom olika partiers röstning givetvis kunnat påverkas av den informationen.

Så röstade M nej till Ullsten som statsminister 1978, men hade röstat ja om han föreslagits som statsminister för en FP–M-regering. Då skulle i gengäld S ha röstat nej, medan de nu lade ned sin röst.

Alliansen skulle röstat nej till S+MP

Efter valet 2014 hade det varit ytterst rimligt om allianspartierna röstat nej till en S–MP-regering Löfven, men lagt ned sin röst inför en ren S-regering Löfven.

Med decemberöverenskommelsen har nu de borgerliga partierna lovat att medverka till att släppa fram även en regering som inkluderar kommunister.

Motion & reservation

I nyhetsanalyser, även från kvalificerade bedömare, har sagts att Löfven inte behöver få problem med budgeten ens utan V-stöd, eftersom de borgerliga partierna kanske inte längre går fram med en gemensam budgetmotion. Analysen missar åtskillnaden mellan gemensam motion och gemensamma reservationer i utskottet.

Ända fram till 2006 lade allianspartierna fram separata partimotioner om budgeten. Det hindrade inte att de sedan i finansutskottet enades kring gemensamma reservationer.

Alliansens gemensamma reservation om riktlinjer för politiken

Våren 2005, till exempel, hade allianspartierna separata partimotioner, men därefter gemensam reservation om riktlinjer för den ekonomiska politiken liksom om mål för budgetpolitiken. Riksdagen röstar om utskottsbetänkanden, inte om motioner.

Skulle alliansen, om den är störst i finansutskottet genom att V inte röstar aktivt för regeringen och alliansen får stöd av SD, verkligen avstå från att föra fram sitt förslag till rambeslut i finansutskottet?
Och hur kan den tro på motsvarande vit flagg från vänstersidan om situationen skulle bli omvänd 2018–2022?

Alliansen får inte söka inflytande

Decemberöverenskommelsen binder också alliansen till att inte söka få regera, eller ens eftersträva tungt politiskt inflytande, om den inte själv är större än summan av S, V, MP och Fi.

V ska beaktas till 100%, SD till 0%

Innebörden av detta är, som Ulf Adelsohn påpekat, att Vänsterpartiet ska räknas till 100 procent och Sverigedemokraterna till noll procent.

SD blir det enda oppositionspartiet

Men därtill kommer att överenskommelsen i sig själv bidrar till en opinionsutveckling som gör det mycket svårt för alliansen att bli större i val än de fyra socialistiska partierna ihop.

Den ger Sverigedemokraterna chans att framträda som enda verkliga oppositionsparti i Sverige.

SD kommer nu ensamt att stå för det förslag till misstroendeförklaring mot S–MP-regeringen, som det hade varit mest naturligt att alliansen lagt fram i november (och som då hade berövat Löfven konstitutionell makt att hota med nyval).

Decemberöverenskommelsens syfte tycks därtill vara att alliansen inte ska behöva modifiera sin invandringspolitik, vilket ytterligare stärker SD.

Alternativ till decemberuppgörelsen

Men vad fanns det för alternativ, frågar några. Det fanns flera:

  1. Stor koalition S–M.
  2. Nyval och därefter alliansregering med indirekt stöd av SD.
  3. Löfven II-regering, bestående av enbart socialdemokrater, framsläppt av de borgerliga mot löfte om blocköverskridande överenskommelser på några centrala områden.

Bindande formler för alla situationer kan inte ersätta politiskt omdöme

Framför allt hade Stefan Löfven rätt när han veckorna före decemberöverenskommelsen förklarade att man inte kan ersätta politiskt omdöme med bindande förhandsformler för att söka reglera alla kommande politiska situationer.

Opposition kan inte avstå från sin politik

Stefan Löfven hade också rätt när han tidigare i höstas undrade hur oppositionspartier medvetet kan avstå från att söka påverka besluten i en riktning de bedömer som gagnelig för landet, för att under fyra år nästan enbart förbereda nästa valrörelse.

Överenskommelsen spricker innan sommaren

Decemberöverenskommelsen är dömd att haverera, och rätteligen så.
Klicka här för att gå till artikeln i DI, 2015-01-07

Decemberöverenskommelse för att slippa samarbete

Den 30 december 2014 skrev Expressen att alternativen till uppgörelsen är ”att aktivt börja samarbeta med SD eller att slå ihop sitt bohag med Socialdemokraterna i en eller annan form”. Upplägget är att den som inte gillar decemberöverenskommelsen måste visa en Kinderäggslösning där stabilitet uppnås, nyval undviks och SD oskadliggörs.

Egentligen begriper jag inte varför vi ska godkänna dessa premisser. En viktig poäng i kritiken av uppgörelsen är ju att det inte är önskvärt att skapa denna tulipanaros till vilket pris som helst.

Decemberöverenskommelsen gäller politikens former

I Per T Ohlsson försvar för DÖ mot dess borgerliga kritiker i Sydsvenskan häromdagen jämför han med kohandeln 1933 mellan Per Albin Hanssons S-regering och riksdagsledamöter ur Bondeförbundet (4/1). Ohlsson pekar förvisso ut skillnaderna: ”Decemberöverenskommelsen gäller politikens former: valet av statsminister och budgetbesluten. Kohandeln gällde konkreta åtgärder”. Men han konstaterar likväl att dagens kohandlande är berättigat – medan raseriet som flugit i vissa gammelmoderater inte är det. ”Kompromisser och samarbete”, förklarar Ohlsson, ”är i själva verket nödvändiga ingredienser i en fungerande demokrati”.

Javisst. Och i demokratier skapas ofta ovanliga politiska allianser i sakfrågor när ett parti hamnar i vågmästarställning. Närvaron av en vågmästare ställer högre krav på regeringsmakten att söka brett stöd för sin politik.

Decemberöverenskommelse en strategi för att slippa kompromisser & samarbete

Decemberöverenskommelsen har inte tvingat fram kompromisser och samarbete. Decemberöverenskommelsen är tvärtom ett verktyg för att slippa detta.

Man åsidosätter behovet av stöd och låtsas att riksdagen är mindre än den är. Ur det perspektivet vore det rimligare att ta den demokratiska skeden i vacker hand och förhandla om politiken, inte om formerna.

Vänsterpartiets godkännande för varje budget

Detta är dessutom något som denna sida har förespråkat länge, mer exakt i bemärkelsen att Alliansen skulle ha tagit initiativet och avsatt Löfven. Då hade han fått ombilda till en ren S-regering som kunde budgetförhandla med Alliansen varje år i stället för att – som nu – söka Vänsterpartiets godkännande för varje budget. Nej, det innebär inte ett formellt regeringssamarbete, men väl hårda förhandlingar om sakpolitik.

Uppenbarligen var partierna inte mogna för detta nu, men kanske hade ett nyval varit den spark i baken som hade behövts?

Passivt stöd från SD

Vidare är inte passivt stöd från SD uteslutet. Så fungerade det föregående mandatperiod och det bör fortsatt anses vara ett spelbart alternativ.

Alliansen börjar vakna i migrationsfrågan

Under hösten har både M-företrädare och KD:s Göran Hägglund gjort utspel i migrationsfrågan. Det är inte orimligt att tänka sig att justeringar av migrationspolitiken skulle ge Alliansen möjlighet att få igenom en budget och vidare regerande med samma passiva SD-stöd som under föregående mandatperiod.

För den händelse att någon vill sätta likhetstecken mellan SD och Alliansen: skillnaden mellan SD:s önskan att minska invandringen med 90 procent och de tankar som KD och M-politiker luftat på migrations- och integrationsområdet torde vara uppenbar. Det är inte en acceptabel debattnivå att inte erkänna dessa skillnader.

Decemberöverenskommelsen skadligt prejudikat

Löfven föredrog nyvalskortet, men bara som hot. Detta är också skälet till att decemberöverenskommelse riskerar att bli ett skadligt prejudikat i svensk politik.

Ingen regeringskris

För märk väl: hösten 2014 är inte hösten då vi hade en regeringskris. Någon regeringskris blev det aldrig. Hade vi haft en sådan hade minst en av två saker skett: en avgång med påföljande talmansrundor eller ett extra val.

Det oortodoxa som i stället ägde rum innan året blev nytt är att Stefan Löfven lyckades få sin budget fälld utan att en regeringskris inträffade.

Decemberöverenskommelsen visar att S inte längre är solen allting kretsar kring, hävdar uppgörelsens borgerliga försvarare.
Jag påstår motsatsen. Decemberöverenskommelsen visar att när en S-budget faller springer samtliga partier till Rörelsens undsättning och viker sig dubbla för att rädda S undan en regeringskris. Den regering vi har nu har bokstavligen curlats fram till makten av borgerligheten.Klicka här för att gå till artikeln i SvD, 2015-01-07

Svag opposition - Vi är överens om att en så svag regering behöver en ännu svagare opposition... det är bra för Sverige

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

25 dagar som förändrade svensk politik

Hämnden är ljuv

Om man frågar de borgerliga om varför de såg så glada ut när de gick till Rosenbad kommer lite olika svar.
– Vi är väl glada som personer, säger centerledaren Annie Lööf.
– Vår budget går igenom, säger Jan Björklund.
Det finns ett svar till: Hämnden är ljuv.

Budgetbråket 2013

Faktum är att grunden för regeringskrisen lades långt innan Stefan Löfven var påtänkt som socialdemokratisk partiledare.
Redan i december 2010 röstade de rödgröna och Sverigedemokraterna gemensamt för krav på att regeringskansliet skulle bantas med 300 miljoner.

Men det var hösten 2013 som det stora budgetbråket kom.
De rödgröna och Sverigedemokraterna stoppade en av Alliansens sista skattesänkningar. Förslaget om höjd brytpunkt för statlig skatt skrotades.

De borgerliga partierna hävdar, och hävdade, att det beslutet stod i strid med den ordning och praxis som Sverige haft för budgetbesluten ända sedan krisen på 1990-talet.

Alliansen lovade rösta för sin budget 2014

Allianspartierna hade gjort en stor sak av löftet till väljarna om att rösta för sin gemensamma budget. På mötet räknade de upp statsministerns tre möjligheter i regeringskriserna:
• Regera på alliansens budget,
• avgå eller
• utlysa extraval.

Det ställdes också en fråga av både Magdalena Andersson och Gustav Fridolin: Finns det något i sak eller form som kan göras för att undvika den uppkomna situationen? Svaret på den frågan var nej.

Rödgröna ville diskutera den akuta situationen

Klart är att spelreglerna diskuterades på mötet den 2 december. Klart är också att ingen på den rödgröna sidan uppfattade att det förslaget var en öppning till förhandlingar om budgetomröstningen. De ville diskutera den akuta situationen. Alliansen ville prata om vad som kunde göras längre fram.

Stefan Löfvens misstag

Stefan Löfvens strategiska misstag under hela 2014 var att han trodde att han kunde splittra fyrklövern, och locka Folkpartiet och Centerpartiet med ministerposter i en rödgrön regering.

Kanske skulle han i stället ha lyssnat på de nuvarande partiledningarna. Jan Björklund har i flera år sagt samma sak: Nej. Om blockpolitiken luckras upp gynnas Socialdemokraterna.
– Det är klart att Socialdemokraterna skulle älska att sitta på regeringsmakten i evinnerlig tid. Men det tänker vi inte medverka till, säger Jan Björklund till Dagens Nyheter.

Sakpolitiskt samarbete?

Kanske finns det öppningar för sakpolitiskt samarbete över blockgränsen, men då måste både Socialdemokraterna och Alliansen överge drömmen om att söndra och härska.

Regering utan Miljöpartiet

– Stefan Löfven hade kunnat gå till talmannen. Då hade det inletts en ny process. Ska jag bedöma i dag så hade den slutat med att Löfven om han hade velat hade fått bilda en ny regering utan Miljöpartiet. Det hade vi släppt fram, säger Björklund.
Frågan är på vilket sätt en sådan regering hade fått stöd för sin politik.

Miljöpartiet mer vänster

Decemberdramat befäste Miljöpartiets förändrade position i svensk politik: Från mitten till kanten.

Nyval utlystes endast för att stoppa för alliansen att ta över

Gustav Fridolin avfärdar Björklunds påstående: ”Han skulle nog behöva rensa öronen. Det skulle ju innebära att vi skulle släppa fram en Alliansregering med Sverigedemokraterna som regeringsunderlag. En sådan regering kommer aldrig, aldrig att släppas fram utan en fajt. Det är därför vi utlyst extraval”.

Märk väl att här erkänner sittande regering att orsaken till att man ändrade sig från att Löfven skulle avgå (och låta talmannen söka regering) och istället vill utlysa nyval var endast för att regeringen inte ville öppna upp för alliansen att ta över rodret. I alla andra sammanhang skyller man enbart på SD med obegripliga anklagelser och förvirrade förklaringar, men här avslöjas sanningen.

Varför så mycket hat från politikerna?

Måste det verkligen vara så mycket hatiska uttryck, rena lögner och pajkastning mellan partierna istället för saklighet och en vilja till samarbete för att hitta bästa möjliga lösning under givna omständigheter?

Stefan Löfven, som vi inte sett mycket av sedan valet, uttrycker sig verkligen inte bra, som KG Bergström här påvisar!

Inte för att något av de etablerade partierna sköter sig acceptabelt, men Jonas Sjöstedt står ut i denna skara. Hans attityd, aggressivitet och bristande saklighet kan väl inte tilltala någon. Många börjar bli smått irriterade över den lekstuga som inte minst Löfven och Sjöstedt orsakat. Är det små barn som vi ska låta styra Sverige?

Alliansen ville ta över

Alliansens plan med sin budget, där de visste att SD skulle rösta på alliansens budget, tillsammans med sin obeveklighet och vägran att förhandla om budgeten var att Stefan Löfven skulle överlåta till talmannen att söka en ny regering. Då hade alliansen/moderaterna åtagit sig detta uppdrag, och alliansen hade regerat med en borgerlig budget. Löfven valde emellertid, tydligen lite oväntat för vissa, att sitta kvar och proklamera att han avser att utlysa nyval, med den borgerliga budgeten fram till extravalet.

Alliansen fällde S-budgeten

Det är i praktiken alliansen som fällde budgeten från S+MP+V, inte SD. Men det verkar som orimligt många politiker såväl som politiska kommentatorer inte förstått ens detta. Var är det sunda förnuftet?


Löfven ångrar sig och hoppar inte av

Det är lite märkligt med Stefan Löfvens reaktioner när han tidigare så tydligt hävdat att om den borgerliga budgeten vann så skulle Löfven avgå. Vilket förtroende ger detta hos väljarna, när man gör direkt tvärtom till vad man sagt?

Stefan Löfven förklarade tydligt och klart innan budgetomröstningen att han under inga omständigheter skulle sitta kvar om det blev en borgerlig budget. Stefan Löfven bryter sitt löfte omedelbart efter att resultatet blev en borgerlig budget och istället för att avgå vill han utlysa ett nyval, där han – om S skulle nå framgångar i detta val, vilket är föga sannolikt, får sitta med en borgerlig budget som minst under hela 2015, och högst sannolikt hela mandatperioden ut. Hur tänkte han här?

Löfven får kritik av Maria Wetterstrand

Miljöpartiet avvisar Reinfeldts erbjudande

Liberalerna borde inte skratta bort sitt ansvar

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Lekstuga för Miljöpartiet och Vänsterpartiet

Miljöpartiet och Vänsterpartiet har sin egen lilla lekstuga i Riksdagen. I syfte att provocera så inleder V (Karin Rågsjö) och MP (Jan Lindblom) med ”Herr talman” på Nordsamiska och hebreiska samt Romani (Pernilla Stålhammar, MP). Alla stöds av Jonas Sjöstedt (V).

Björn Söder låter sig emellertid inte provoceras, säkert till deras stora besvikelse.

I Sveriges riksdag använder vi bara ett språk och det är svenska, säger talman Urban Ahlin till TT.

Krav på avgång

V och MP kräver Björn Söders avgång. Kanske dags att kräva att Rosanna DinaMarca (MP), Jan Lindblom (MP), Pernilla Stålhammar (MP) och Karin Rågsjö (V) avgår, om de inte kan uppföra sig som normala vuxna människor ens i Riksdagen?

Personlig agenda viktigast

Deras trams bara gynnar SD, och underbygger dessutom rasism. Varför förstår de inte något så uppenbart?
Tydligen är deras personliga agenda och intressen viktigare än Sveriges ve och väl.

V och MP försöker flytta fokus från väljarnas frågor

Med stöd av speciellt det MP-dominerade SVT (Rapport) lyckas MP och V påverka andra att fortsätta på tomgång, och få enskilda medborgare såväl som gamla kändisar att uttala sig om hur hemskt SD är.

MP och V lyckas på detta sätt fortsätta att undvika en diskussion om det som på något sätt är relevant för Sverige.

Det är intressant att se hur samtliga som uttalar sig kritiskt – utan någon som helst hänsyn till varken verkligheten, sanningen eller sunt förnuft – inte har något konkret att rikta sin aggressivitet mot.

Sannolikheten är nog väldigt stor att ju längre det fortsätter desto mer vinner SD på detta.Rossana DinaMarca, Karin Rågsjö, Jan Lindblom, Pernilla Stålhammar

Det politiska spelet och lekstugan fortsätter

Gustav Fridolin (MP) säger;
– Jag har svårt att förstå hur en rasist som anser att samer, judar, kurder, muslimer inte kan vara svenska ska kunna representera svenska folket.
– De tycker att det är orättvist när de blir betecknade som rasister, men varför har man då satt en rasist som talman?

Vad grundar MP sig i att Björn Söder är rasist?

MP (som har en orealistisk syn på invandring kombinerad med diskriminering och frånvaro av hänsyn till ekonomiska konsekvenser) är alltid snabba att spela ut rasist-kortet vid den minsta chans de får. Björn Söders uttalande må vara korkat oavsett vad som egentligen avsågs, men vilket stöd har MP i sina anklagelser att Björn Söder skulle vara rasist?

Björn Söder dementerar

Björn Söder hävdar att det inte stämmer att han sagt det som han påstås ha sagt. Då är väl allt bra? Borde inte alla vara nöjda då? Case closed. Det finns inget mer att diskutera, alla är överens… utom Gustav Fridolin (MP), Jonas Sjöstedt (V), Rossana DinaMarca (V) och ytterligare några V- och MP-politiker som har sin egen personliga agenda.

Varför undviker man sakfrågor?

Vilken betydelse har det för Sverige om Björn Söder tycker att man inte kan vara 100% jude och 100% svensk samtidigt, medan någon annan tycker annorlunda? Det är bara en tramsdiskussion på lägsta nivå utan relevans för något.

Det finns säkert svenskar som härstammar ända tillbaka från vikingatiden, men som inte känner sig svenska till 100 %. Och?
Samer betraktar sig själva inte som svenskar. Och?

Har detta någon som helst betydelse för diskussionen om nivå på invandring, integrering och lösningar på tillhörande problem?

Är det inte bättre och mer meningsfullt att föra en diskussion i sakfrågor istället för att låta en handfull personer i partiledningarna flytta fokus från det som är väsentligt att diskutera för Sveriges framtid till en persons svårtolkade uttalande på ett filosofiskt plan?
Det har fungerat så alla tidigare år, men någonstans måste svenska folket lära sig att ställa krav på partiledningarna (utan undantag).

Gustav Fridolin (MP)

Fridolin säger; ”– Jag har svårt att förstå hur en rasist som anser att samer, judar, kurder, muslimer inte kan vara svenska ska kunna representera svenska folket”.
• För det första så representerar inte en talman svenska folket så som t ex en regering gör.
• För det andra är det svårt att se särskilt många i partiledningarna som representanter för det svenska folket, speciellt de politiker som har sin egen agenda och inte vill lyssna på eller ta hänsyn till medborgarna.
För det tredje säger Björn Söder att han inte anser detta. Vad mer finns att diskutera då?

Jonas Sjöstedt (V)

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt säger till Sverigedemokraten Björn Söder: ”Människor i Sverige betalar ett pris för den rasism som ni underblåser. Kvinnan med slöjan som blir spottad på och kastad sten på. Hon betalar ett priser för att ni underblåser rasism. De samiska barnen som blir retade på skolgården. De betalar ett pris för att ni alltid ställer grupper mot varandra.”.

Var är logiken i detta? Är det inte isället så att det är Vänsterpartiet som underblåser rasism? Det är regerande partier som, med sin genomgående misslyckade integrationspolitik, skapar rasism. Det kan varken ett enskilt och maktlöst parti göra lika lite som Björn Söder på egen hand.

Jonas Sjöstedt kan inte svara på varför Björn Söder är olämplig som talman

När Jonas Sjöstedt upplyses om det ostridbara faktumet att en talman som är politiker har rätt att uttrycka sina åsikter fristående från ämbetet som talman så svarar Jonas Sjöstedt; ”Och jag har rätt att tycka att Björn Söder är olämplig som talman”.
Det är ingen rim och reson i Sjöstedts resonemang. Jonas Sjöstedt tycker alltså att den rätt som en politiker har i en demokrati att uttrycka sig inte ska gälla om politikern också är utsedd av Riksdagen som talman.

Thomas Eneroth (S)

Även Socialdemokraterna är snabba att haka på drevet mot SD. Thomas Eneroth, gruppledare för socialdemokraterna, säger:
– Björn Söder bör överväga att avgå redan nu efter de uttalanden han gjort. Vi ser Björn Söder som olämplig som talman också efter extravalet.

Detta är kännetecknande för hur valdebatter bedrivs i osakliga former på sandlådenivå med diverse sätt att få väljarna att tycka illa om sin motståndare istället för att föra fram sin egen politik och visa var man står i olika frågor (och vem man avser att regera med).

Björn Söder har inte gjort något fel som talman

Alla förstår att även om Björn Söder sagt något olämpligt så har han inte gjort något fel i sin roll som talman. Varför skulle han då inte fortsätta som talman om det inte vore för att det endast är en politisk strategi från vänsterblocket?

Maria Ferm (MP)

Miljöpartiets gruppledare Maria Ferm säger;
– Vi får avvakta valresultatet, det blir märkligt att på förhand sia om vilka som blir så stora att de enligt tidigare praxis skulle få talmän. Hursomhelst vill vi inte under några omständigheter se Björn Söder som talman.
Maria Ferm tycker det är märkligt att frångå praxis, men vill ändå göra detta?

Alliansen står över dumheterna

Alliansen vill inte vara delaktig i den smutskastning som vänsterblocket ägnar sig åt;
Alliansens samtliga partier meddelar att man även fortsatt kommer att följa praxis. – De vice talmännen utses i förhållande till storleken på partierna. Den praxisen vill vi stå upp för, säger Moderaternas vice gruppledare Ewa Thalén Finné till DN.

Hela högerblocket har totalt ignorerat kritiken mot Björn Söder. Inte en endaste högerpolitiker har – sensationellt nog – haft den minsta kritik om Björn Söder. Det är en klar indikation på att högerblocket börjar förstå att det inte längre fungerar att försöka lura väljarna och flytta bort fokus från de relevanta och viktiga frågorna.


Judarna verkar ha en annan åsikt om Björn Söder än vad vänsterpolitiker och media i Sverige har. Här är några synpunkter.

Rossana DinaMarca gör Riksdagen till sin lekstuga

Rossana Dinamarca (V) bar en t-shirt där det stod ”SD = rasister” när riksdagen skulle välja nya talmän. Detta trots att det saknas belägg från forskare att SD är ett rasistiskt parti. Det finns säkert rasister i SD såväl som i alla övriga partier, men för att ett parti ska kunna klassificeras som rasistiskt måste det finnas konstaterad rasism i partiets partiförklaring.

V kräver sluten votering trots ingen annan kandidat

Vänsterpartiet begärde sluten omröstning när Björn Söder, SD:s partisekreterare, föreslagits till andre vice talman av Sverigedemokraterna.
Omröstningen blev långdragen, och till slut ”vann” Söder den tredje voteringen genom att riksdagen bortsåg från praxis och räknade vilket förslag som fått flest röster istället för mer än hälften, eftersom Söder var enda kandidaten till andre vice talmansposten.

Du är inte min talman

Den 15 december 2014 var det dags igen.
Rossana DinaMarca (V) bröt mot praxis i Riksdagen när hon talade om för Björn Söder att han inte var hennes talman.
Gustav Fridolin (MP) stämde snabbt in i efterföljande diskussioner.
Detta med som bakgrund att DinaMarca tolkat vad som skrivits att Björn Söder sagt som rasistiskt.

Även om uttalandena av Björn Söder tagits ur sitt sammanhang så är de inte bra, men denna fråga handlar mer om något på ett filosofiskt plan, och dessutom från endast en person.

Skulle det inte vara bättre att argumentera med ord, och gärna då i sakfrågor?

Var går gränsen innan någon kräver ordning och reda?

Vad händer om SD kastar sig in i sandlådan och bär t-shirts där det står; ”V är extremister” eller ”V är kommunister”?
Någon som tycker det är ok? Någon som tycker att det tillför något till debatten?


Rossana DinaMarca (som försvarar kommunismen, se bl a här)Rossana DinaMarca, Vänsterpartiet


”Vi samer kallar oss inte svenskar”
Hur definierar du dig själv i första hand – är du göteborgare, svensk eller same?
– Same, definitivt. Vi samer kallar oss inte svenskar utan just samer. Sen är det svårt att definiera vad skillnaden innebär, men den finns där.
Samer är inte svenskar, säger samiske folkrättsjuristen Mattias Åhrén
Han menar att SD:s Björn Söder i sak har rätt. Det är ju därför vi har ett Sameting och rätt till utbildning på samiska.
– I internationell rätt har det faktiskt slagit igenom, att olika fall ska behandlas olika.

Redan 2011 gjorde Rossana Dinamarca sig känd genom sina extravaganser när Aftonbladet avslöjade att hon har en av riksdagens dyraste resekostnader pga sina frekventa taxiresor (42 457 kronor, övriga V-partiledarkandidater har åkt taxi för mellan 2 460 och 6 810 kronor) och flygresor mellan Trollhättan och Stockholm:Rossana Dinamarca, Vänsterpartiet

För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Varför ska SD följa medias vilja istället för folkets?

Varför skulle SD lägga ner sina röster om budget?

Att förvänta sig att SD skulle lägga ned sina röster – för att eventuellt vinna någon poäng hos de etablerade medier som ändå har gjort till sin livsuppgift att alltid framställa partiet i sämsta möjliga dager – är rent obegåvat. Ändå uttryckte mängder av journalister och statsvetare just att de var ”förvånade” över SD:s val.

Alla bryter mot praxis

Samma sak med ältandet om praxis. ”SD bröt mot praxis”, snyftar debattörer och politiker från de andra partierna, som om man kan kräva eller förvänta något annat av SD som gång på gång har drabbats när de andra partierna valt att frångå praxis (kvittningssystemet, talmansvalet, utskottsordförandeposter, för att nämna några exempel) – utan att någon journalist i anklagande ton har frågat de andra varför de inte följer praxis.

Klyfta pga media

Det är så uppenbart att det blir banalt att påpeka att det går en avgrundsklyfta mellan SD och de andra partierna. Men jag tror inte att klyftan egentligen handlar om ”synen på alla människors lika värde”, eller ens invandringspolitiken. Den främsta orsaken till klyftan är att alla de andra partierna accepterat och anpassat sig efter mediekratin och medielogiken, medan SD inte har gjort det.

Detta gör att SD har en potential som inget annat parti i Sverige i dag att faktiskt stå för demokrati, i bemärkelsen att lyssna på väljare och partimedlemmar och anpassa sig efter dessas, snarare än journalistkårens, åsikter.

Politik i samverkan med medborgarna

Politik ska utformas i dialog med väljare i stället för att politiken utformas i en avskärmad elitbubbla där de enda känslorna för folket är förakt. Det är denna goda populism SD har potential att förverkliga, just för att de är pariastämplade av etablerade medier och därför inte har någon anledning att anpassa sig till medielogiken.

Mobbning av dem som inte tycker som media

Man kan jämföra Sverigedemokraternas utveckling med den tidiga socialdemokratin i Sverige, med samma potential att växa och bli en betydande och inflytelserik folkrörelse, och med samma desperata reaktionsmönster från etablerad makt och överhet, samma försök att skrämma till tystnad, frysa ut, håna och mobba och till och med lagstifta emot.

Svenskar och invandrare flyr mångkultur

White flight kallas fenomenet när etniska svenskar, men även framgångsrika invandrare, flyr de bostadsområden, skolor och andra institutioner som blir alltmer präglade av mångkultur.
Hur ska integrationen av invandrare lyckas om svenskar flyr från alla ställen dit invandrarna tar sig?

Är alla rasister?

Traditionellt har man med ”rasist” avsett en person som hävdar att det finns ”raser” och att vissa ”raser” är överlägsna andra på grund av medfödda, genetiska skillnader.

Vad är en rasist?

Med den definitionen finns det väldigt få rasister i Sverige. Men i den svenska politiska och mediala debatten har en rasist kommit att bli något mycket vidare och bredare:
• En rasist kan vara föräldern som blir orolig att det sjuåriga barnet inte ska få tillräcklig lärartid i skolan när den lilla kommunen plötsligt tar emot så många asylsökande att hälften av förstaklassarna kommer från denna grupp.
• En rasist kan vara en tonåring som inte visar tillräcklig inlevelse när hon på en skolteater uppmanas att ta ställning mot polisen och för stenkastande och bilbrännande ungdomsbrottslingar.
• En rasist kan vara eldsjälen i hembygdsföreningen som skriver något om kulturarvet som råkar låta ungefär som en formulering i SD:s partiprogram.
• Rasister är alla som uttrycker oro för att Europas högsta invandringsnivåer kan hota tilliten, kulturen eller välfärden i Sverige.
• Rasister är alla som är bekymrade över hur gängbrottslighet, våldtäkter och annan våldsbrottslighet tycks öka.
• Rasister är dessutom ytterligare ett antal människor, som inte har gjort sig skyldiga till något av ovanstående men som rasiststämplas ändå, eftersom det är bättre att ta en för mycket än en för litet när det handlar om något så fruktansvärt som rasism.

Svensken som var glad och nöjd när det gick två invandrare i det egna barnets klass, men som byter skola när det plötsligt är 20 invandrare i klassen, har han plötsligt blivit rasist eller drar han slutsatsen att utbildningen blir sämre när 20 individer inte behärskar språket och måste få extra stöd från läraren?

Med en mer stringent definition av rasism är det däremot självklart att politiken bör söka balansera invandringsnivåerna så att de inte blir så stora att det hotar tillit, kultur eller välfärd, och det ligger ingen rasism i det.

Är medborgarna i Danmark, Norge och Finland rasister?

Fast grannländerna är ju förstås rasister, eftersom de har ungefär sådana invandringsvolymer som SD vill att Sverige ska ha.

Vad blir konsekvensen av en dramatisk demografisk förändring?

En så dramatisk demografisk förändring som dagens invandring till Sverige innebär är allt annat än långsam och försiktig, och det vi råkar slå sönder på vägen kan visa sig omöjligt att reparera i efterhand.

Integration hör ihop med volym

Marika Formgren skriver vidare;
I sammanhanget vill jag också säga att jag inte tror på de debattörer, till höger och vänster, som försvarar dagens invandringsvolymer och menar att det bara är ’bristande integrationspolitik’ som är problemet. I min värld är integration direkt kopplad till volym.
Den hypotetiska skolklassen med två invandrarelever ger oerhört mycket bättre integrationsmöjligheter än den hypotetiska skolklassen med 20 invandrarelever (särskilt efter att ”white flight” har fått alla elever med svenska som modersmål att byta skola)”.

Ogenomförbar integrationspolitik

Dessutom är de integrationspolitiska förslag som brukar framföras politiskt ogenomförbara. Vänsterns och socialliberalernas integrationspolitik brukar innebära positiv särbehandling av invandrargrupper; kvotering, subventionerade anställningar, särskilda bidrag till kultur med ”mångfaldsperspektiv” och liknande. Det strider mot principen om likhet inför lagen, och framförallt strider det mot svenskens sinne för rättvisa. Här ska ingen glida fram på en räkmacka med en silversked i röven, oavsett om orsaken är att man är adlig eller att man har flytt från Syrien.

Politiker som försöker genomföra detta kommer inte att lyckas, trots att journalisterna lär göra allt de kan för att hjälpa till med propaganda.

Marika Formgren (2014-12-08)