Kommuner låter nyanlända få förtur till bostäder

Minst sex av tio kommuner har någon form av förtur till sina hyresbostäder. Klart vanligaste skälet till att människor gått före i kön är att de är nyanlända.

I årets undersökning [av Boverket] uppgav 174 av landets 290 kommuner att de låter vissa grupper gå före i kön, vilket motsvarar cirka 63 procent av kommunerna som svarat på enkäten.

Det absolut vanligaste skälet till att förtur beviljats är att personen i fråga varit nyanländ. Under 2017 gav 109 av landets kommuner förtur på dessa grunder.

Red’s kom:
En undanträngningseffekt av utsatta i samhället till fördel för nyanlända migranter är det direkta resultatet av den politik som förts av främst MP, V, C och L, men som Moderaternas och Socialdemokraternas partiledare har huvudansvaret för.

En av konsekvenserna blir dessutom att möjligheterna för svensk arbetskraft att förflytta sig till där jobb finns minskar.

Många verkar uppfatta det som en diskriminering av svenska medborgare att nyanlända får gå före i bostadskön (dessutom utan relevant motivering).

Fakta: Dessa kommuner lämnar förtur

Ale
Alingsås
Alvesta
Aneby
Arjeplog
Arvidsjaur
Arvika
Avesta
Bengtsfors
Berg
Bjurholm
Bollnäs
Borås
Bromölla
Båstad
Danderyd
Degerfors
Eda
Ekerö
Eksjö
Eskilstuna
Eslöv
Essunga
Falkenberg
Falköping
Falun
Filipstad
Finspång
Gagnef
Gislaved
Gotland
Grums
Gullspång
Gällivare
Gävle
Göteborg
Hallsberg
Halmstad
Hammarö
Haninge
Heby
Hedemora
Helsingborg
Herrljunga
Hofors
Huddinge
Hudiksvall
Hultsfred
Hylte
Härjedalen
Härnösand
Härryda
Höganäs
Högsby
Järfälla
Kalmar
Karlskoga
Karlskrona
Karlstad
Katrineholm
Kil
Kiruna
Knivsta
Kramfors
Kristianstad
Kristinehamn
Krokom
Kumla
Kungsbacka
Kungsör
Kungälv
Kävlinge
Laholm
Laxå
Lekeberg
Leksand
Lerum
Lessebo
Lidingö
Lidköping
Lilla Edet
Lindesberg
Ljungby
Ljusdal
Ljusnarsberg
Lomma
Ludvika
Luleå
Lund
Lysekil
Malå
Mark
Mjölby
Mora
Motala
Mullsjö
Munkedal
Munkfors
Mölndal
Mönsterås
Nacka
Nordmaling
Norrköping
Norrtälje
Ockelbo
Orsa
Oskarshamn
Ovanåker
Oxelösund
Pajala
Sala
Salem
Sandviken
Sigtuna
Skellefteå
Skövde
Smedjebacken
Solna
Stenungsund
Stockholm
Strängnäs
Strömstad
Strömsund
Sundsvall
Sunne
Surahammar
Svenljunga
Säffle
Säter
Sävsjö
Söderhamn
Sölvesborg
Tanum
Timrå
Tingsryd
Tjörn
Tomelilla
Torsby
Tranemo
Trelleborg
Trollhättan
Tyresö
Umeå
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Uppvidinge
Vaggeryd
Vansbro
Varberg
Vellinge
Vetlanda
Vilhelmina
Vimmerby
Vårgårda
Vänersborg
Vännäs
Värmdö
Värnamo
Västervik
Västerås
Växjö
Ydre
Ystad
Ånge
Älvdalen
Älvkarleby
Öckerö
Ödeshög
Örebro
Örnsköldsvik
Östersund
Östhammar
Östra Göinge
Övertorneå

Inget svar

Burlöv
Emmaboda
Gnosjö
Hällefors
Mariestad
Ragunda
Rättvik
Sjöbo
Sotenäs
Svedala
Tibro
Åmål
Årjäng
Älvsbyn

Nej till förtur, eller…?

Följande kommuner uppger i sitt svar att de inte ger förtur till särskilda grupper. Det finns starka skäl för att misstänka att en klar majoritet av nedanstående kommuner låter nyanlända få förtur till bostäder (ofta bostadsrätter) som finansieras av skattebetalarna.

Arboga
Askersund
Bjuv
Boden
Bollebygd
Borgholm
Borlänge
Botkyrka
Boxholm
Bräcke
Dals-Ed
Dorotea
Enköping
Fagersta
Flen
Forshaga
Färgelanda
Gnesta
Grästorp
Götene
Habo
Hagfors
Hallstahammar
Haparanda
Hjo
Håbo
Hässleholm
Hörby
Höör
Jokkmokk
Jönköping
Kalix
Karlsborg
Karlshamn
Kinda
Klippan
Köping
Landskrona
Linköping
Lycksele
Malmö – Malmö stad ger förtur (bostadsrätter) till nyanlända
Malung-Sälen
Markaryd
Mellerud
Mörbylånga
Nora
Norberg
Nordanstig
Norsjö
Nybro
Nykvarn
Nyköping
Nynäshamn
Nässjö
Olofström
Orust
Osby
Partille
Perstorp
Piteå
Robertsfors
Ronneby
Simrishamn
Skara
Skinnskatteberg
Skurup
Sollefteå
Sollentuna
Sorsele
Staffanstorp
Storfors
Storuman
Sundbyberg
Svalöv
Söderköping
Södertälje
Tidaholm
Tierp
Torsås
Tranås
Trosa
Täby
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Uppsala
Vadstena
Valdemarsvik
Vallentuna
Vara
Vaxholm
Vindeln
Vingåker
Åre
Åsele
Åstorp
Åtvidaberg
Älmhult
Ängelholm
Örkelljunga
Österåker
Överkalix

Källa: Nyanlända får förtur i större delen av landet

Utsatta grupper trängs undan

I november 2017 skrev Hem & Hyra att utsatta grupper i Sverige trängs undan när nyanlända ska få bostäder;

S+MP-regeringens bosättningslag skapar svåra problem

Den 1 mars 2016 trädde bosättningslagen i kraft, vilket innebär att kommuner anvisas att ta emot nyanlända vare sig de vill eller inte.

Länsstyrelsen i Jönköping har på regeringens uppdrag sammanställt vilka effekter lagen fått på olika funktioner i kommunerna, exempelvis socialtjänst, skola och bostadssituationen.

Enligt Sveriges kommuner och landsting kan nära 100 000 personer med uppehållstillstånd komma att behöva en bostad under det närmaste året.

Undersökningen visar att lagändringen kan göra det svårare för andra utsatta i samhället att få någonstans att bo, när kommunerna har skyldighet att ordna fram bostäder till nyanlända som har anvisats dit.

Undanträngningseffekt i minst ca 60% av kommunerna

Omkring 30 procent av de svenska kommunerna anser helt eller i hög grad att det finns en så kallad undanträngningseffekt. Ytterligare en tredjedel av kommunerna instämmer delvis i påståendet.

Källa: Konkurrens om bostäder mellan nyanlända och utsatta
Ylva Johansson (S) vill straffa kommuner som inte snabbt ordnar bostäder till nyanlända

Se även bl a;
Ylva Johansson vill inte motverka nyanländas förtur till bostäder

Nyanlända tränger bort svenskar från bostadsmarknaden


Eritreaners boende i Staffanstorp inte vad de drömt om


Migranter utan uppehållstillstånd kan ej vägras hyra bostad

Migranter dubblar Malmös budget för hemlösa pga EBO-lagen

Hultsfred stängde för nyanlända: hotas med 1 miljon i vite och utreds för tjänstefel – EBO


Karlstad ger nyanlända förtur till lägenheter


Asylsökande protesterar mot att de inte får egna lägenheter i stad direkt vid ankomst till Sverige


Kostnader för bostadslösa ökat med 45% på 2 år


EU-migranter vill hyra bostad på Östermalm, Stockholm… med skattemedel

Ska jobb och bostad till tiggare prioriteras framför svenska medborgares behov?


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Så här röstade väljarna i Malmö kommun 2018

Rösterna i valet 2018 utföll enligt följande i Malmö kommun:

VALRESULTAT MALMÖ – KOMMUNVALET
Valresultat Malmö kommun 2018
Följande partier backade i Malmö:
Moderaterna (-1,33%)
Socialdemokraterna (-1,81%)
Miljöpartiet (-3,22%)
Feministiskt initiativ (-1,30%)
Övriga partier (-1,91%)

Följande partier gick fram i Malmö:
Sverigedemokraterna (+3,18%)
Centerpartiet (+2,44%)
Kristdemokraterna (+0,79%)
Liberalerna (+0,56%)
Vänsterpartiet (+2,59%)

S+V+MP = 47,6%
SD+M+L+C= 47,12%

SD Malmö har med sina 11 mandat i kommunfullmäktige en vågmästarroll. Det rödgröna (S+V+MP) blocket har 30 mandat och de borgerliga partierna 20.

Källa: val.se

Val till landstingsfullmäktige i Skåne län

I landstingsvalet för Skåne utföll rösterna enligt följande:

Socialdemokraterna: 27,31 % (-5,7%)
Vänsterpartiet: 6,72 % (+1,4%)
Miljöpartiet: 4,08% (-2,57%)

Moderaterna: 22,6% (+0,28%)
Centerpartiet: 6,32% (+2,11%)
Liberalerna: 6,33% (+0,4%)
Kristdemokraterna: 5,41% (+2,13%)

Sverigedemokraterna: 19,68% (+5,14%)

Feministiskt initiativ: 0,74% (-0,9%)

Övriga partier: 0,82% (-2,91%)

Källa: val.se

SOCIALDEMOKRATERNA
Socialdemokraterna har styrt Malmö under 94 av de senaste 100 åren – senast 24 år i rad.


Väljarnas röster i Skåne 2018

Hur röstade man i Skåne till kommun, landsting och riksdag, 2018?

Riksdagsval 2018 – Val till riksdagen, Skåne:Riksdagsval Skåne 2018
Landstingsval 2018 – Val till landstinget, Skåne:Landstingsval Skåne 2018
Kommunalval 2018 – Val till kommun, Skåne:Kommunalval Skåne 2018
V+MP
I Malmö kommun och landsting har de skånska rösterna till V+MP minskat med 0,63 % respektive 1,17%.

De som svikit V+MP har gått till S (som minskat i alla tre val pga röster till primärt SD) och C.

Se: Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?


Sverigedemokraterna i Skånska kommuner

Av 33 kommuner i Skåne har SD blivit största parti i 11 kommuner och näst största parti i 7 kommuner.

I SVT och andra medier har felaktiga uppgifter gått ut (utan rättelse) om att SD blivit största parti i 21 skånska kommuner. Denna nyhet gick Filip & Fredrik – som ägnat så mycket tid de kunnat i kanal 5 åt att hata SD – igång på. Filip & Fredrik vill efter valresultatet ”gräva bort Skåne”.  I sin strävan att polarisera landet tillsatte de en ”kändispanel” (med okända personer) som de försökte få till att tala illa om skåningar. Vänsterextremisten Filip Hammar (som flytt till USA och därför slipper alla kraftigt växande problem i Sverige) inledde med att säga att SD blivit största parti i 22 (!) skånska kommuner. Så fel blir det när man bara hämtar sin info Sveriges vänstervridna media.

KOMMUNALVAL SKÅNE
1. Hörby: 35,4 procent av rösterna. Ökning: 14,2 procent.
2. Bjuv: 33,5 procent av rösterna. Ökning: 20,8 procent.
3. Örkelljunga: 31,8 procent av rösterna. Ökning: 7,8 procent.
4. Svalöv: 31,5 procent av rösterna. Ökning: 7,8 procent.
5. Åstorp: 31 procent av rösterna. Ökning: 8, 6 procent.
6. Klippan: 30,5 procent av rösterna. Ökning: 9,8 procent
7. Bromölla: 29,1 procent av rösterna. Ökning: 6,3 procent.
8. Sjöbo: 27,7 procent av rösterna. Ökning: 6,9 procent.
9. Svedala: 27 procent. Ökning: 6,5 procent.
10. Eslöv: 26,5 procent av rösterna. Ökning: 7,7 procent.
11. Skurup 26,2% (+5,8%)
12. Hässleholm 25,7% (+3,1%)
13. Trelleborg 25,3% (+5%)
14. Tomelilla 24,2% (+2%)
15. Burlöv 24% (+1,1%)
16. Kristianstad 23,2% (+5,6%)
17. Osby 23% (+2,3%)
18. Höör: 22,6% (+3,6%)

19. Helsingborg 20,2% (+3,8%)
20. Landskrona 19,3% (+0,6%)
21. Kävlinge 19,2% (+4,8%)
22. Perstorp 18,8% (+2,6%)
23. Simrishamn 17,8% (+3,5%)
24. Ystad 17,5% (+5,4%)
25. Ängelholm 17,2% (+5,9%)
26. Malmö 16,4% (+3,2%)
27. Östra Göinge 16,1% (-2,8%)
28. Vellinge 13,3% (+3,6%)
29. Höganäs 12,5% (+4,1%)
30. Staffanstorp 11,1% (0)
31. Lomma 9,6% (+2,2%)
32. Lund 9.5% (+2.1%)
33. Båstad 8,5% (-3,3%)

Källa: Valmyndigheten

Det är bara i två valdistrikt som SD gick sämre jämfört med förra kommunalvalet – Östra Göinge och Båstad.


SD fortsätter som vågmästare i Landskrona
S 27,9 (-7,0)
V 4,4 (0,3)
Mp 3,1 (-0,6)

M 6,8 (-0,3)
C 2,2 (-0,2)
L 34,5 (8,7)
Kd 0,6 (-0,1)

SD 19,3 (0,6)


SD gick kraftigt upp i Ystad

S 31,6 (-7,6)
V 3,2 (0,7)
Mp 4,0 (-1,4)

M 24,2 (0,6)
C 9,6 (1,0)
L 5,1 (0,3)
KD 4,4 (2,2)

SD 17,5 (5,4)


Valresultat 2018 i Hässleholm

S 24,0 (-7,1)
V 3,8 (0,7)
Mp 3,2 (-3,5)

M 16,7 (3,6)
C 8,0 (0,8)
L 4,5 (0,9)
KD 5,9 (0,7)

SD 25,7 (3,1)

FoV 6,1 (1,8) – Folkets väl


Valresultat 2018 i Trelleborg

S 23,5 (-10,8)
V 2,9 (0,9)
MP 3,8 (-1,0)

M 22,4 (1,2)
C 5,1 (1,8)
L 4,5 (1,2)
KD 4,8 (2,9)

SD 25,3 (5,0)

SÖS 6,9 (-0,5) – Söderslättspartiet


Valresultat 2018 i Lund

S 20,4 (-2,5)
V 8,5 (1,1)
MP 9,5 (-4,7)

M 16,4 (-2,3)
C 6,2 (1,5)
L 13,5 (2,9)
KD 2,7 (0,4)

SD 9,5 (2,1)

FöNyL 8,7 (2,2) – För Nya Lund


Valresultat 2018 i Perstorp

S 23,9 (-3,6)
V 1,4 (-2,9)
MP 2,1 (-2,1)

M 10,1 (0,1)
C 8,5 (0,3)
L 1,5 (-0,3)
KD 2,9 (0,5)

SD 18,8 (2,6)

PF 30,6 (5,7) – Perstorps framtid

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna

Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar

Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Ylva Johansson vill inte motverka nyanländas förtur till bostäder

Aktuellts intervju med Ylva Johansson (S), som transkriberats nedan, visar på ett tydligt sätt att S+MP-regeringen inte tar problemen i Sverige på allvar och att det för regeringen enbart handlar om att skjuta problemen såväl framför sig (till den regering som tar över nästa år) som till kommunerna.

Aktuellt försöker fruktlöst få Ylva Johansson (S) att svara på följande frågor;
• Vad tycker regeringen om hur Staffanstorp löst boendesituationen för de nyanlända?
• Vad finns för alternativ för kommuner som saknar bostäder, dvs vad ska de göra?
• Vad är alternativet till att utländska medborgare går före i bostadskön i Sverige?
• Vad ska de svenska medborgare göra som trängs undan på bostadsmarknaden pga nyanlända och vilka effekter får det på samhället?
• Vad är planen efter etableringstidens slut på två år, då kommunerna inte längre har ansvar för gratisboende till nyanlända?
• Hur ser regeringen på att lagen ger kommuner friheten att efter helt egen bedömning placera nyanlända i husvagnar eller tält?


REGERINGEN SAKNAR PLAN
Av intervjun framgår det dessutom att regeringen inte har en tillstymmelse till plan för vad som ska hända efter etableringstidens (dvs tvångsplaceringen för kommunerna) slut. Trots att det bara är fyra månader kvar tills den första kullen nyanlända landar utanför kommunernas skyldigheter. Men givetvis kommer S+MP-regeringen nästa år bara hävda att det nu är respektive kommuns eget ansvar att försörja de nyanlända för all framtid.

DAGENS UTANFÖRSKAPSOMRÅDEN SOPAS UNDER MATTAN
Av Ylva Johanssons svar framgår det också att regeringen helt lagt alla åtgärder på hyllan för att försöka lösa de existerande problemen som de senaste 30 årens migration lett till i framförallt Sveriges 186 utanförskapsområden. Detta till förmån för att endast ge sken av att regeringen gör något åt de problem som migrationen 2015 och framåt lett till och kommer att fortsätta leda till.

INGET STÖD I FAKTA- BARA PERSONLIGT TYCKANDE
Av redovisningen nedan visar det sig att inte en enda av de åsikter som Ylva Johansson framför har stöd i fakta och forskning.

Någon konsekvensanalys av regeringens åtgärder har inte gjorts, som alltid.

IRRELEVANTA ICKE-SVAR
16 gånger under den korta intervjun, där inget svar ges på någon fråga, säger Ylva Johansson (S) orden ”svårt” och ”jobbigt” samtidigt som hon försöker förminska problemen genom att kalla problem för ”utmaning”:


Vad tycker du om hur Staffanstorp löst boendesituationen för de nyanlända?

Arbetsmarknadsminister och etableringsminister frågas ut om boendesituationen för nyanlända och för svenska medborgareArbetsmarknads och etableringsminister Ylva Johansson (S):
– Det här är ju ingen lätt situation för att komma in i det svenska samhället och få ett jobb och börja betala skatt och bli en vanlig svensk medborgare.

Red’s kom:
”EN VANLIG SVENSK MEDBORGARE”?
Hur stor är sannolikheten att muslimer, med starkt avvikande kultur samt brist på/avsaknad av utbildning och ofta en ovilja att låta sig integreras, kommer att bli ”en vanlig svensk medborgare”?

”VÄLDIGT MYCKET SVÅRARE”?
– Det är klart att det är väldigt mycket svårare om du bor i en husvagn tillsammans med någon du inte känner och aldrig har träffat och kanske inte alls går bra ihop med. Det är klart att det är ett mycket besvärligare läge.

Red’s kom:
På vilken grund anser Ylva Johansson (S) att det blir svårare att komma in i samhället om de nyanlända tillfälligt bor i husvagn eller på annat sätt som många svenskar gör (t ex i studentbostäder, kollektiv eller under militärtjänstgöring)? Det kanske är tvärtom?

ÄR MÅLET ATT ASYLSÖKANDE SKA BLI MEDBORGARE?
Varför är målet enbart att alla ska bli svenska medborgare? Är inte syftet med asyl att skyddsbehövande ska få skydd?

Varför är det uteslutet att de som fått uppehållstillstånd ska åka tillbaka till sitt hemland när situationen så medger?

VARFÖR ”VÄLDIGT MYCKET SVÅRARE”?
Varför är det klart att det är ”väldigt mycket svårare” och ett ”mycket besvärligare läge” att integreras bara för att de nyanlända bor i en mobil bostad, vilket i regel är ett avsevärt bättre boende än hur de bott i sina hemländer?

Var finns det stöd i forskningen som säger att integrering mer eller mindre enbart är avgörande av hur man bor? Eller ens överhuvudtaget?

OBS! Frågan var inte;
Hur tror du det fungerar för nyanlända om de får bo i en husvagn?Frågan är istället hur regeringen ser på det faktum att anvisningslagen/bosättningslagen från 2016 ger kommunerna friheten att placera nyanlända i husvagnar. Eller i t ex tält, som i Danmark.

Nya försök att få Ylva Johansson att svara på frågan

Så vad tycker du? Är det en bra lösning?

– En bra lösning är det självklart inte.

Red’s kom:
Varför inte och vad är i så fall alternativet till husvagnar/tält?

De har inga bostäder.

– Ska vi komma ihåg att alla kommuner i princip har ju ett läge där man har väldigt ont om bostäder. Man tar Staffanstorp t ex, innan vi hade en lag som sa att alla kommuner måste ta emot, då tog Staffanstorp emot 12 nyanlända.

Red’s kom:
Vad har det med frågan att göra, dvs vad kommuner ska göra som saknar bostäder för nyanlända?

Vad har blivit bättre av att Staffanstorp tar emot fler nyanlända som ändå kommer att landa i samma situation som de flesta andra från Afrika och Mellanöstern gjort under de senaste 20-30 åren?

Äpplen jämförs med päron

– En lika stor kommun, t ex Avesta, tog emot 700.

Red’s kom:
Kan det möjligen bero på att;
1. det socialdemokratiskt styrda Avesta – känd för sina tiggare (inkl. minderåriga), tiggarbossar och människohandel, där drygt 20% har utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar) – inte har några skrupler att slösa bort medborgarnas pengar?
2. Avesta har en bostadssituation där detta är möjligt.

VILKET ANSVAR TAR AVESTA FÖR SINA EGNA MEDBORGARE?
Tycker regeringen det är bra att Avesta kommun varit så oansvarig gentemot de egna medborgarna att de tagit emot 700 nyanlända, helt fristående från konsekvenserna av detta?

– En sådan fördelning kan man inte varaktigt ha.

Red’s kom:
Varför kan man inte ha en fördelning ”varaktigt”, där nyanlända tas emot baserat på förutsättningarna och möjligheterna för detta?

RÄTTVIS FÖRDELNING
Varför kan nyanlända inte fördelas baserat på respektive kommuns kapacitet och ekonomi? Dvs att man rättar sig efter hur verkligheten ser ut istället för att regeringen försöker skjuta ifrån sig sitt ansvar för de beslut regeringen tagit – eller låtit bli att ta – på alla kommuner?

Eller kanske en fördelning där de nyanlända som uppfyller vissa givna krav – och visar att de är villiga att integrera sig – erbjuds en bostad och där övriga placeras i husvagnar eller särskilda förläggningar i väntan på att deras inställning förändras eller att situationen i deras hemland ändras så att de kan skickas tillbaka?

Som det fungerar idag tar regeringen beslut och flyttar sedan över sitt ansvar på enskilda kommuner som inte ens varit delaktiga i regeringens beslut.

På vilket sätt är det rättvist att fördela nyanlända oberoende av möjligheter att ta emot dem?

– Därför har vi nu en lag som säger att vi ska fördela någorlunda rättvist mellan kommuner. Det tycker jag är väldigt rimligt att göra.

Red’s kom:
Där ingen hänsyn i bosättningslagen/anvisningslagen tas till varken förutsättningarna för detta eller till de svenska medborgarna och deras behov.

Är det verkligen ”rättvist” att fördela de problem regeringen skapat över kommunerna helt oberoende av vilka förutsättningar som finns för att kunna ta emot de nyanlända?

En klar majoritet av de nyanlända kommer ändå att landa i utanförskapsområdena – i regel i någon av landets tre största städer – oavsett var de placeras idag. Detta eftersom regeringen inte har någon plan för att motverka detta.

Är det lika ”svårt” och ”jobbigt” för alla kommuner?

– Och det är klart att det är jobbigt för alla kommuner. Men det är inte svårare för Staffanstorps kommun än någon annan kommun att klara detta.

Red’s kom:
Det finns ingen som helst logik i detta påstående. Varför skulle det vara lika svårt för landets alla kommuner, inkl. de 40 kommuner som uppger att de har tomma bostäder för nyanlända? Detta påstående förutsätter att alla förutsättningar är exakt desamma i alla kommuner.

Och på vilket sätt blir situationen bättre om det skulle vara så att det är lika svårt och jobbigt för alla kommuner?

Är inte det ett tecken så tydligt som något på att andra åtgärder måste till, som att tillflödet av nya migranter begränsas eller stoppas under en period? Varför tycker regeringen att det är bättre att skapa en svår situation för alla, för nyanlända såväl som för svenska medborgare.

Vad hjälper bostäder som byggts färdigt om 5-10 år de nyanlända som placeras ut idag?

Men vad har de för alternativ. Oavsett hur de agerat tidigare så har de inte bostäder att placera de här nyanlända i. Vad ska de göra då?

– Bygger ju, och det gör man också i Staffanstorp. De fick en bonus [?] nu från regeringen på 3,6 miljoner kr.

Red’s kom:
Denna ”bonus” räcker alltså för att bygga 1-2 bostadsrätter för ett par nyanlända.

Vad hjälper det att bygga bostäder för nyanlända att bo gratis i, vilket kan ta 5-10 år?

Men det tar tid.

– Ja, det gör det.

Red’s kom:
Så vad har dessa ynka 3,6 miljoner kr att göra med frågan om vad kommuner ska göra som inte har bostäder att förse de nyanlända med att bo gratis i?

Ylva Johansson glider undan varje fråga

– Men bostadsbristen påverkar inte bara nyanlända utan också många andra. Det är många ungdomar som också inte kan flytta hemifrån och som också har svårt att börja sitt vuxenliv och komma ut i arbetslivet när man måste bo kvar hemma hos föräldrarna t ex.

Red’s kom:
Vad har dessa självklarheter att göra med frågan om vad kommuner ska göra som inte har bostäder att förse de nyanlända med?

FRÅN TRAMPCYKEL TILL ROLLS ROYCE
Svenska medborgare drabbas ju betydligt hårdare när de inte får möjligheter till bostad samtidigt som de bostäder som finns går till nyanlända. Dessutom till nyanlända som levt sitt liv i bostäder/skjul med långt lägre kvalitet och därför är vana vid detta. De nyanlända går från trampcykel direkt till Rolls Royce när de kommer till Sverige, utan att behöva prestera något för detta och utan minsta prestationskrav från samhället.

DET ÄR REGERINGEN SOM SKAPAT BOSTADSBRISTEN
Det är regeringen som orsakat problemet med att många ungdomar inte kan flytta hemifrån, genom regeringens misslyckade migrationspolitik och bostadspolitik. Det är alltså regeringen som ensamt har det övergripande ansvaret för den bostadsbrist som de skapat och som är hur verkligheten ser ut idag och för lång tid framöver.

Måste vi bygga mer? Hur löser det dagens situation?

– Så det är klart att vi måste bygga mycket mer, och ta mycket mer ansvar för alla sina kommuninvånare. Så är det.

Red’s kom:
Varför är det klart att ”vi måste bygga mycket mer”? En fråga som understryks av medias rapporter den senaste tiden att Sverige måste dra ner kraftigt på byggtakten om vi inte ska stå med mängder av tomma lägenheter som ingen har råd att betala för.

VARFÖR BYGGA LYXBOSTÄDER FÖR GRATISBOENDE?
Regeringen bygger inga bostäder och b
ostadsföretagen har ganska lite intresse av att bygga mer av rent ekonomiska skäl, dvs så länge det inte finns människor som kan betala för bostäderna.

VARFÖR STRAFFA SVENSKA MEDBORGARE?
Varför ska skattebetalarna i de enskilda kommunerna inte bara ta ansvar för de problem regeringen skapat, utan även drabbas hårt?

På vilket sätt löses situationen av att de med arbetsförmåga och möjlighet att driva utvecklingen framåt trängs bort pga nyanlända?

VARFÖR STÄLLER REGERINGEN GRUPP MOT GRUPP?
Eftersom verkligheten är sådan att resurserna är begränsade, varför ska grupp ställas mot grupp där utländska medborgare prioriteras högre än svenska medborgare?

Hur ska nyanlända bli en del av samhället, och vems ansvar är detta?

– Och, hoppas jag, att alla kommuner vill planera för kommuninvånarna att bli delaktiga i samhället.

Red’s kom:
Detta säger Ylva Johansson (S) som om att de enda som har skyldigheter är kommunerna. De nyanlända har inga skyldigheter?

FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT INTE PARALLELLSAMHÄLLEN SKAPAS
En förutsättning för att de nyanlända ska bli en del av samhället, vilket inte är en självklarhet på något sätt, är att de kan och vill bli detta.

Vad har typ av bostad för nyanlända med segregation att göra?

– Att man inte planerar för att man ska flytta till en annan kommun. För då förstärker vi segregation.

Red’s kom:
Dvs den segregation som regeringen, och särskilt de rödgröna, skapat. Och som inte löses – eller ens förbättras – med en temporär tvångsplacering av de nyanlända i kommunerna (där nästan alla saknar kapacitet för att hantera detta).

VARFÖR ÄR NYANLÄNDA FRIA ATT FÖRSÖRJAS VAR DE VILL?
Att flytta till en annan kommun har i sig inget med att förstärka segregationen att göra. Men om så är fallet, varför riktar regeringen sig inte till dem det berör? Dvs till de nyanlända, som kan flytta vart de vill utan att förlora sina bidrag.

REGERINGEN BORGAR FÖR MASSFLYTT
Med regeringens strategi är det oundvikligt att en klar majoritet av de nyanlända planerar just för att flytta till primärt Stockholm, Göteborg och Malmö (som det alltid fungerat) så fort de bara kan. Om de inte ges möjlighet att försörjas var de vill så kommer protesterna och demonstrationerna som ett brev på posten.

– Och det är ett av de största hoten som jag ser mot vårt sammanhållna samhälle idag.

Red’s kom:
Är ett av de största hoten att de nyanlända flyttar dit de vill? Eller är ett av de största hoten en regering som medger full försörjning enbart utifrån de nyanländas krav?

Vilket ”sammanhållna samhälle”? På vilket sätt är vårt starkt segregerade samhälle sammanhållet?

Nytt försök att få svar från Ylva Johansson på frågan

Vad var alternativet för Staffanstorp?

Red’s kom:
Det är en fråga som kan ställas hur många gånger som helst utan att svar ges av Ylva Johansson/regeringen. Frågan är alltså; När verkligheten är sådan att det inte finns bostäder idag, hur ska detta lösas idag?

– Det är inte min sak att säkert säga.

Red’s kom:
Varför tycker Ylva Johansson (S) att det inte är etableringsministerns ansvar att säga hur de nyanlända ska etableras? Vems ansvar är det om inte regeringens?

– Jag vet att det är svårt ute i kommunerna. Jag säger inte nej till varje form av tillfällig lösning.

Red’s kom:
Men vad säger arbetsmarknads- och etableringsministern ja till?
Och, framför allt, hur ska problemen med undanträngningseffekterna för svenska medborgare lösas?

Upp till varje kommun om de nyanlända ska erbjudas tält, husvagnar eller lyxboende

Men ni har inte preciserat vilken typ av bostäder.

– Nej, vi har inte preciserat det. Det är ett svårt läge. Det är många som kommit på kort tid. Det är därför vi lagt om migrationspolitiken. Det är klart att det är ett besvärligt läge.

Red’s kom:
Men allt blir bättre av att bara tillräckligt många gånger upprepa ”svårt”, ”besvärligt läge” och ”utmaning” istället för att ge raka och meningsfulla svar?

Varför är typ av bostad avgörande för hur lång tid det tar innan nyanlända kommer i arbete?

– Men det kommer att vara svårare att etablera sig i samhället och svårare att komma ut i arbetslivet om man bor på detta sätt här. Det tror jag man kan vara ganska säker på.

Red’s kom:
Personligt tyckande. På vilka grunder hävdar Ylva Johansson (S) att det kommer att ta ännu längre tid än nio år för hälften av de nyanlända att komma ut i arbete (där den andra hälften aldrig kommer i arbete) om de nyanlända tillfälligt får nöja sig med en mobil bostad?

VARFÖR DUGER INTE HUSVAGN SOM BOENDE?
Sveriges politiker har inte sett något problem med att romer som tigger över hela Sverige bor i sina fallfärdiga husvagnar eller t o m tält, varför skulle inte kvalitativa husvagnar fungera just för människor från Afrika och Mellanöstern?

KRÄSNA MIGRANTER?
Massor med människor lever i husvagnar världen över, inte minst i USA som är ett av världens rikaste länder. Men denna boendeform duger inte för de som kommer från Afrika och Mellanöstern?

Ylva Johansson tycker det är rimligt att nyanlända går före i bostadskön

Kommunerna har löst det på lite olika sätt. Staffanstorp har löst det så här. Andra har byggt modulhus. Det finns kommuner som köpt bostadsrätter och det finns också kommuner som har låtit dem gå före i den kommunala bostadskön. Detta samtidigt, som du upprepat här, som det råder stor bostadsbrist. Hur rimligt är det att de nyanlända går före folk som stått i bostadskö i kanske flera år?

– Det här är ju en svår utmaning [eufemism för ”problem”] som vi har och det är inte rimligt att nyanlända på något varaktigt sätt går före andra som också behöver bostäder. Självklart inte.

Red’s kom:
HUR MOTIVERAS DEN POSITIVA SÄRBEHANDLINGEN AV NYANLÄNDA?
• Hur ska denna ”utmaning” lösas?

• Vad är ”varaktigt sätt”?
• Varför anser Ylva Johansson/S+MP-regeringen det rätt att nyanlända överhuvudtaget – oavsett tid – får förtur till bostäder på bekostnad av de svenska medborgare som blir utan?
• Varför låter regeringen kommunerna ge förtur till nyanlända till boenden, framför svenska medborgare?
• Varför vill inte regeringen att lagen ska upprätthållas (där turordning till bostäder upprätthålls med som minst på lika villkor för alla)?
Varför anser Ylva Johansson/S+MP-regeringen inte att de svenska medborgare som byggt upp landet är den grupp som ska ha förtur till bostäder?

– Blir man kommuninvånare så blir man kommuninvånare precis som alla andra kommuninvånare som redan finns där.

Red’s kom:
På vilket sätt är detta påstående relevant? Menar Ylva Johansson (S) att det inte är någon skillnad på;
• att man blir kommuninvånare i en kommun för att man självmant valt att bli detta, med som förutsättning att man kan finansiera sitt boende i kommunen,
jämfört med;
• att staten påtvingar kommunen en viss grupp av människor som inte tillför något i samhället och som skapar enorma kostnader och problem för kommunen och dess invånare?

INGEN LIKVÄRDIG BEHANDLING AV KOMMUNINVÅNARE
Med tanke på att de nyanlända har en mängd förmåner som svenska medborgare inte får så är det bevisligen inte så att alla kommuninvånare har samma förutsättningar eller behandlas likvärdigt.

Vad blir bättre av fler utanförskapsområden?

– Samtidigt måste vi ju se att om vi fortsätter som vi gjorde förut där vi får alla nyanlända i vissa stadsdelar och i vissa kommuner, det är en ohållbar utveckling för Sverige [som regeringen skapat och har ensam skuld till].

Red’s kom:
Vad är det som gör att Ylva Johansson/S+MP-regeringen tror att denna situation skulle förändras genom att planlöst trycka ut nyanlända i olika kommuner i Sverige?

Var finns den konsekvensanalys som skulle bekräfta en sådan teori?

All erfarenhet från alla tidigare år visar att de nyanlända från Afrika och Mellanöstern – med eller utan vistelserätt i Sverige – ändå framöver kommer att koncentreras i Sveriges utanförskapsområden. Av naturliga skäl.

I ”bästa fall” kan resultatet bli att Sveriges 186 utanförskapsområden (vilket var antalet redan 2012) utökas till fler kommuner. Vad har man vunnit på det?

VAD ÄR DET SOM LEDER TILL DJUPARE SEGREGATION?
– Det leder till en djupare och djupare segregation och väldigt stora problem. Så det är inte ett sätt att fortsätta på.

Red’s kom:
Alla förstår att utanförskapsområden inte är bra. Men någon lösning på detta kan regeringen bevisligen inte presentera. Inte ens den minsta förbättring på detta område.

Regeringens strategi är enbart att fortsätta på den inslagna vägen som konstaterats misslyckad.

Nyanlända går före i bostadskön. Men inte varaktigt?

Men här går de ju före i kön.

– Ja, inte varaktigt.

Red’s kom:
Inte? Det är emellertid exakt vad det konkreta faktiska resultatet blir av regeringens politik. Igår, idag, imorgon och för all framtid som de befinner sig i Sverige!

Vad är planen efter etableringsperiodens slut?

– Det handlar om att man tar emot under den tiden man måste ta emot nya invånare i sin kommun.

Red’s kom:
Dvs under en tvåårsperiod, som i realiteten blir permanent. Särskilt för Malmö, Göteborg, Stockholm och Örebro, där de flesta ändå landar i slutänden.

Vad har att nyanlända går före i bostadskön att göra med att Ylva Johansson (S) tycker – eller vill ge sken av – att det inte är en ”varaktig” särbehandling av nyanlända?

NYANLÄNDA KICKAS UT EFTER TVÅ ÅR?
Menar Ylva Johansson (S) att när två år passerat så kan kommunen sparka ut dessa ”nya invånare” ur kommunen eftersom kommunernas ansvar då upphört?

Det är i alla fall vad Ylva Johansson (S) säger.

Är ”det här” en svår fråga?

– Men jag förstår precis vad du säger. Det här är ju en svår fråga… hur vi ska klara den här utmaningen. [Dvs de problem som regeringen med sin inkompetens samt misslyckade migrations- och integrationspolitik försatt oss i]

Red’s kom:
Men vilken är den här ”utmaningen” för regeringen? Är utmaningen att kunna glida undan alla frågor?

– När man har riktigt svåra frågor så finns det väldigt sällan något enkelt svar.

Red’s kom:
Några ”enkla svar” – eller svar överhuvudtaget – lär vi inte få från Ylva Johansson (S). Som vi kan konstatera bl a utifrån denna intervju, där inte en enda fråga besvaras.

VARFÖR VILL REGERINGEN INTE UTGÅ FRÅN VERKLIGHETEN?
Det är inte en ”riktigt svår fråga” att integrera alla nyanlända. Det är en omöjlighet. Det är något vi alla vet med hundra procents säkerhet aldrig kommer att ske. Och särskilt inte med nuvarande S+MP-regering. Som bäst kan kanske 50% av de nyanlända från Afrika och Mellanöstern ha integrerats till i alla fall en viss del om 10-20 år.

VARFÖR GÖRA NÅGOT VI VET KOMMER ATT MISSLYCKAS?
När vi nu vet detta, varför åta sig något som vi alla vet inte kommer att fungera i stället för att göra det vi vet fungerar? Var ligger logiken i detta?

Är det inte bättre att lägga resurserna på något meningsfullt, på åtgärder där vi med betydligt större säkerhet vet att det ger effekt?

Vilka konsekvenser får de nyanländas förtursrätt till bostäder?

Vad tror du att det skapar för känslor hos de som t ex har sina barn som väntar på bostad eller de som skiljt sig och inte hittar bostäder i tillväxtområden, och sådär?

– Men jag säger det, jag tror att det är precis samma sak, det är precis lika svårt för en ung människa som inte kan flytta hemifrån och börja sitt vuxenliv som kanske för en nyanländ som inte får tag i en bostad att börja sitt liv i Sverige för att kunna göra detta.

Red’s kom:
GRUPP STÄLLS MOT GRUPP
Vad har att nyanlända går före i bostadskön att göra med att Ylva Johansson (S) tycker – vilket redan i frågeställningen fastställs som felaktigt – att det är lika svårt för specifikt en ”ung människa” som för en nyanländ att få en bostad?

”LIKA SVÅRT”?
Regeringens uttryckliga strategi är att de nyanlända ska prioriteras framför dessa ”unga människor”, och alla andra svenska medborgare, vilket fastställer att det alls inte är ”lika svårt”.

VARFÖR BARA KRAV PÅ ATT NYANLÄNDA SKA FÅ BOSTAD?
Regeringen har bara tagit fram en lag som kräver att kommunerna fixar en bostad till nyanlända. Det finns inga krav från regeringen på att svenska medborgare – oavsett ålder – ska få en bostad.

Vad löses enbart genom att bygga bostäder… för vem, för hur många och vilken typ av bostäder?

– Så att det här är ju ett stort problem och det är ju därför vi måste bygga ikapp också med bostäder för att klara det.

Red’s kom:
Exakt vad är det som Sverige ska klara?
• Hur många bostäder behövs för nyanlända under de kommande 10 åren?
• Hur många bostäder behövs för svenska medborgare under de kommande 10 åren?
• Vem ska ha första tjing på dessa bostäder?

På bekostnad av vad? Vem ska betala? Till vilken kostnad?

SKA PROBLEM LÖSAS ELLER INTE SKAPAS?
Är detta ”stora problem” ett problem som behöver finnas? Eller skulle man kunna tänka sig att det varit bättre om regeringen inte skapat detta stora problem till att börja med… och att man inte fortsätter att bygga upp problemen ytterligare för alla parter?

HUR SKA DAGENS PROBLEM LÖSAS?
Vad har att nyanlända går före i bostadskön
att göra med att Ylva Johansson (S) tycker att ”vi” (ospecificerat vem hon menar att ”vi” är, men det verkar inte vara regeringen) måste bygga bostäder som blir klara om 5-15 år för att klara dagens situation?

Är det bästa att nyanlända får förtur till bostäder?

– Men i ett läge där man inte snabbt kan hitta den optimala lösningen så får man ju försöka göra det bästa av situationen.

Red’s kom:
Vad är ”det bästa av situationen”? Är det bästa, enligt Ylva Johansson och S+MP-regeringen, att nyanlända prioriteras framför svenska medborgare för de bostäder som finns?

VAD ÄR EN ”JÄTTESVÅR FRÅGA”?
– Det jag ser det är att ändå väldigt många kommuner gör det och lyckats hantera den här balansen, tycker jag, på ett hyggligt sätt trots att det är en jättesvår fråga.

Red’s kom:
• Balans mellan vad?
• Med vilka konsekvenser för framtiden?

Varför tycker Ylva Johansson (S) att allt fungerar bra samtidigt som;
• 250 kommuner uppger att de saknar bostäder för nyanlända.
• 255 kommuner uppger att de har bostadsbrist.
• 80% av kommunerna ser undanträngningseffekter på bostadsmarknaden.
Allt detta samtidigt som inget uppnåtts och inga positiva resultat kan påvisas överhuvudtaget!

Ylva Johanson (S) bara maler på i tomgång, endast för att få tiden att gå.

Är det egentligen en ”jättesvår fråga” eller är det bara jättesvårt för Ylva Johansson (S) att svara?

Staten har inget ansvar för de nyanlända, säger Ylva Johansson

Du var inne på att det inte skulle vara varaktigt, hur länge ska kommunerna erbjuda de nyanlända den här typen av [gratis]boende?

– Det finns ingen… det är inte statens sak, och tycker inte det borde vara det heller, att staten ska reglera in i varje detalj hur kommunen ska ta ansvar för sina kommuninvånare.

Red’s kom:
Ylva Johansson (S) säger alltså i klartext att det inte är regeringens ansvar vad som händer med de nyanlända som staten släppt in i landet. De negativa effekter som drabbar de svenska medborgarna är heller inget som regeringen vill ta ansvar för, menar Ylva Johansson (S).

Regeringen lastar bara över problemen på kommunerna och sedan är allt bra… i alla fall för regeringen.

Hur kommunen ska ta ansvar för sina kommuninvånare”? Ylva Johansson (S) vill hela tiden trycka på att det är kommunerna som har ansvar för de migranter som staten prackat på kommunerna, oavsett kommunernas reella förmåga att ta över ansvaret för dessa personer.

REGERINGEN VILL INTE TA ANSVAR
Det går bra att reglera över allt ansvar på kommunerna, men regeringen vill inte reglera vad som ska hända när kommunernas statligt reglerade ansvarsperiod upphör. Regeringen svär sig på detta sätt fri från allt ansvar, för all framtid, för den skada regeringen ställt till med.

Den stora frågan är vad Ylva Johansson (S) och S+MP-regeringen tycker är statens ansvar?

Rimligt att kommunens ansvar för de nyanländas boende upphör efter två år?

Etableringen är två år, är det en rimligt tid?

– Det kan vara en rimlig tid, men jag tror ändå det är viktigt att komma ihåg det här att vi har en reglerad invandring. Om man söker asyl i Sverige och har asylskäl då får man uppehållstillstånd och ska stanna.

Red’s kom:
Vad har tiden för kommunernas ansvar för boende till nyanlända och hur länge nyanlända ska gå före i bostadskön att göra med att ”det är viktigt att komma ihåg det här att vi har en reglerad invandring”?

Ett tillfälligt uppehållstillstånd gäller i tre år (vilket gissningsvis är längst i Europa) och innebär inte på något sätt att ”man ska stanna”.

Starkt selektivt ”gemensamt intresse” för Socialdemokraterna

– Då borde vi ha ett gemensam intresse att så snabbt som möjligt kunna komma ut i samhället, bli delaktig, jobba, betala skatt.

Red’s kom:
Borde vi inte ha ett gemensamt intresse av att ställa krav på de nyanlända och av att de som inte uppfyller kraven utvisas (och då inte bara i teorin som det primärt fungerar idag)?

VARFÖR ÄR DE SVENSKA MEDBORGARNAS BEHOV UTAN BETYDELSE?
Det är kanske hög tid att i alla fall på något sätt beakta vad som ligger i de svenska medborgarnas intresse, och inte enbart utgå från att det enda viktiga är att verka för att de nyanlända ges privilegier och rättigheter som de som byggt upp landet inte har?

FÖRTUR TILL BOENDE FÖR NYANLÄNDA GEMENSAMT INTRESSE?
Vad har tiden för kommunernas ansvar för boende till nyanlända och hur länge nyanlända ska gå före i bostadskön
att göra med vad vårt gemensamma intresse är? Är det ett ”gemensamt intresse” att nyanlända ska ha förtur till bostäder? Eller är det bara ett ”gemensamt intresse” för S+MP-regeringen och de nyanlända?

Ylva Johansson försöker hela tiden flytta fokus från frågan

– De som inte får uppehållstillstånd de ska lämna landet.

Red’s kom:
Vilket de bevisligen inte gör så länge det är fritt för nyanlända att inte följa lagen.

Vad har tiden för kommunernas ansvar för boende till nyanlända och hur länge nyanlända ska gå före i bostadskön att göra med självklarheter (dock inte för främst S+MP och V) att de som inte får uppehållstillstånd lämnar landet?

– Och det är klart att när man bor i Sverige så måste man bo i en kommun. Man kan inte bo någon annanstans i en kommun.

Red’s kom: ???
Vad har tiden för kommunernas ansvar för boende till nyanlända och hur länge nyanlända ska gå före i bostadskön att göra med självklarheter som att man måste bo i en kommun?

Hur försöker regeringen lösa en ”svår” eller ”känslig” situation?

– Det vi [dvs S+MP-regeringen, med stöd av Alliansen] försöker göra nu är att klara en svår situation [dvs en känslig situation för S+MP-regeringen] genom att vi fördelar ansvaret på ett rättvist sätt mellan kommunerna.

Red’s kom:
Vad har tiden för kommunernas ansvar för boende till nyanlända och hur länge nyanlända ska gå före i bostadskön att göra med att Ylva Johansson (S) tycker att ansvaret fördelas ”på ett rättvist sätt mellan kommunerna”?

Det är förvisso praktiskt att flytta över ansvaret på andra, men vilka problem löses? Det skapar ju bara nya och större problem, speciellt när man inte ens har en plan som sträcker sig över en längre tid.

– Det är inte lätt för någon kommun, men det är verkligen inte svårare för Staffanstorp än för någon av grannkommunerna.

Red’s kom:
Vad vet Ylva Johansson (S) om detta?

Vad har tiden för kommunernas ansvar för boende till nyanlända och hur länge nyanlända ska gå före i bostadskön att göra med att Ylva Johansson (S) tycker att det är lika svårt för alla kommuner att förse nyanlända med bostäder oavsett det faktum att det ser väldigt olika ut i de olika kommunerna?

Vad händer efter de två årens etableringstid… dvs från mars 2017 och framåt?

Vad ska hända med dem efter de här två åren då? Ska de ställa sig längst bak i den kommunala bostadskön?

– Exakt vad man gör med sina kommuninvånare och vad man erbjuder det är ju upp till kommunen och bör ju heller inte vara staten som detaljreglerar.

Red’s kom:
VRÄKNING AV ALLA NYANLÄNDA
Om det är upp till varje kommun så innebär det att dagen efter etableringstidens slut kan kommunen vräka alla nyanlända som inte finansierar sitt boende med egna medel och placera alla dessa på gatan, där ansvaret övergår till fullo tillbaka på de som skapat problemen, dvs regeringen?

Men vad tänker du om det?

– Det som vi måste arbeta för och det som är mitt mål, det är att människor så snart som möjligt ska komma i arbete så att man tjänar egna pengar och själv ta ansvar för sin boendesituation och betala med egna pengar.

Red’s kom:
Vad har vem som har ansvaret för de nyanlända efter etableringstidens slut att göra med att målet är det lika självklara som uppenbart omöjliga, dvs att de nyanlända har ett icke skattefinansierat arbete efter två år?

Frågan kvarstår:
Vad händer efter etableringstidens två år för de nyanlända som inte har någon inkomst och som kommer att leva på försörjningstid under ett stort antal år och kanske för alltid? Med alla problem det medför för hela landet.

Tar i snitt 9 år för hälften av de asylsökande att komma i arbete

Hur lång tid tar det i snitt innan nyanlända kommer i arbete?

SCB konstaterar att tiden för hälften av en årskull flyktingar att komma i jobb ökat från 8 till 9 år.

För 2014 hade de som varit här i åtta år en förvärvsgrad på 54 procent, 2015 hade motsvarande siffra sjunkit till 49 procent.

Det innebär alltså att för de som fått asyl och som överhuvudtaget får ett arbete (49%) så tar det nio år! Dvs 51% får inte ens ett arbete.
Detta trots att de bott bättre än någonsin tidigare i sitt liv.

Denna glädjesiffra på nio år inkluderar jobb som subventioneras av stat och kommun samt deltidsjobb, och handlar primärt om lågkvalificerade jobb (dvs den typ av jobb som kommer att minska kraftigt).

Väldigt många migranter kommer aldrig i arbete överhuvudtaget och mycket tyder på att dessa nio år för dem som får ett arbete bara kommer att öka och öka. Till stor del beroende på att en så väldigt hög andel är svårintegrerade, inte minst pga att de helt enkelt inte vill integreras och att inga krav ställs på dem.

Mycket pekar på att för de migranter som anlände 2015 så kommer bara kanske 20% (eller färre) att vara i arbete efter 10 år.

Se bl a;
53% av alla jobb i Sverige borta om 8 år
Arbetsförmedlingen spår i sin kristallkula – 120 000 jobb till nyanlända 2017-2018
Är arbetsförmedlingens uppdrag att fiffla med statistik om nyanlända?.

Inga problem så länge vissa ibland kommer i arbete ”förvånansvärt fort”, menar Ylva Johansson

Men det tar ju många år [innan nyanlända kommer i arbete].

– Det tar inte alltid så många år. Ibland går det också förvånansvärt fort.

Red’s kom:
Ylva Johansson (S) menar alltså att så länge enstaka nyanlända kommer i arbete ”förvånansvärt fort” (kanske ”bara” efter 4-5 år) så är det inget problem för Sverige och dess medborgare att det tar minst nio år av full försörjning – med gratis boende – för hälften av de nyanlända att komma i någon form av arbete medan den andra hälften av nyanlända inte får ett arbete alls?

Handlar bara om att ge nyanlända så många privilegier som möjligt?

Alldeles för ofta, det måste du hålla med om?

– Ja, men det spelar också roll vilka andra förutsättningar man har, hur man bor, hur snabbt man komma och få lära sig svenska.

Red’s kom:
Förutsättningar ”man” har? Ylva Johansson (S) säger således att det enda som spelar roll är vilka resurser Sverige lägger på de nyanlända.

Det spelar t ex ingen roll;
• vilken utbildning de nyanlända har innan ankomst till Sverige (vilket i en väldigt stor andel av fallen är ingen alls, inte ens grundskola)?
• vilket intresse de nyanlända har av att lära sig svenska (om man inte behöver lära sig svenska för att bli försörjd och få exklusivt boende kanske det inte finns så mycket incitament för att anstränga sig)?
• vilken förmåga de nyanlända har för att lära sig svenska (helt enkelt intelligensnivå)?
• vilka krav som ställs på de nyanlända?
• hur regeringen hanterar situationen?
• hur stort det fortsatta inflödet är av migranter från Afrika och Mellanöstern?
• hur stort det fortsatta inflödet är av anhöriga till migranter?
• hur arbetsmarknaden ser ut
(där de okvalificerade jobben ofrånkomligen kommer att minska alltmer)?

Ylva Johansson och S+MP-regeringen uttrycker sig alltid som om att det enda som är avgörande är vilka särskilda privilegier och förmåner de nyanlända får.

Det finns emellertid ingen som helst forskning som visar på att ju mer de nyanlända skäms bort med speciella privilegier desto fortare kommer de att tillföra något meningsfullt för samhället.

Någon konsekvensanalys av regeringens tvångsplacering av nyanlända har inte gjorts och är heller inget regeringen vill göra. I sedvanlig ordning.

Hur kan ett land fungera med en regering som bara vill utgå från personligt tyckande och känslor istället för fakta, forskning och konsekvensanalyser?

Så länge regeringen slipper ta ansvar fungerar allt?

– Så det är många saker som måste klaffa. Så det är klart hjälps vi åt så har vi mycket större chans att klara det här än om vi inte hjälps åt.

Red’s kom:
Märkligt att inget av det som ”måste klaffa” är vad regeringen har ansvar för och gör.

De grundläggande frågorna är;
• Vad är ”det här” som vi rent konkret ska klara?
• Hur ska Sverige klara ”det här”?
• Varför ska Sverige göra ”det här” istället för ”det där”?
• Vad är det rent konkret som ”vi” ska hjälpas åt med och varför ställs inga krav på de nyanlända?

Det finns inget som tyder på att regeringen anser att regeringen ingår bland de som ska hjälpas åt.

Källa: SVT Aktuellt

Se även bl a;
Kommuner låter nyanlända få förtur till bostäder


Nyanlända tränger bort svenskar från bostadsmarknaden

Eritreaners boende i Staffanstorp inte vad de drömt om


Migranter utan uppehållstillstånd kan ej vägras hyra bostad

Migranter dubblar Malmös budget för hemlösa pga EBO-lagen

Hultsfred stängde för nyanlända: hotas med 1 miljon i vite och utreds för tjänstefel – EBO


Karlstad ger nyanlända förtur till lägenheter


Asylsökande protesterar mot att de inte får egna lägenheter i stad direkt vid ankomst till Sverige


Kostnader för bostadslösa ökat med 45% på 2 år


EU-migranter vill hyra bostad på Östermalm, Stockholm… med skattemedel

Ska jobb och bostad till tiggare prioriteras framför svenska medborgares behov?


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Eritreaners boende i Staffanstorp inte vad de drömt om

Sedan 2016 finns en lag som tvingar landets kommuner att ta emot och ordna bostad till en del av dem som fått uppehållstillstånd.

Aktuellt har besökt Staffanstorp i Skåne där kommunen placerat [några av!] de nyanlända i husvagnar.

Ger uppehållstillstånd rätt att försörjas av Sverige livet ut?

Här mellan värmeverket och en stormarknad är det meningen att livet i Sverige ska börja för Staffanstorps nya invånare.

Red’s kom:
Att få ett temporärt uppehållstillstånd (”tidsbegränsat uppehållstillstånd”) i Sverige är inte samma som en rätt att få stanna och bli försörjd livet ut i Sverige.

I Sverige gäller uppehållstillståndet i regel tre år.

2017-06-20 infördes tillfälliga begränsningar i möjligheten att få uppehållstillstånd:
Den som bedöms vara flykting får ett uppehållstillstånd som gäller i tre år och den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande får ett tillstånd för 13 månader. Om personen fortfarande har skyddsskäl när uppehållstillståndet går ut, kan han eller hon få ett förlängt uppehållstillstånd i Sverige.
Om personen kan försörja sig själv kan han eller hon få ett permanent uppehållstillstånd.
Ensamkommande barn och familjer med barn under 18 år som bedöms vara i behov av skydd omfattas inte av lagen om de ansökt om asyl före 24 november 2015.

I Finland gäller uppehållstillståndet för ett år (om tillståndet inte uttryckligen söks för kortare tid).

Om asylskäl saknas när det temporära uppehållstillståndet går ut måste de lämna landet alternativt utvisas.

Nyanlända eritreaner i Staffanstorp missnöjda med att de inte får bostadsrätt/hyresrätt/villa

Musa Naser [från Eritrea] har fått ett kontrakt på husvagnen han bor i.

Är du glad för det?
– Nej, inte glad. Mycket ledsen. Är inte hemma.Musa Naser, Eritrea

4 850 nyanlända ska kommunplaceras innan årets slut

Under 2017 blev landets kommuner skyldiga att ta emot 23 600 nyanlända. Men nu när 1½ månad är kvar på året väntar fortfarande 4 480 på att bli mottagna i den kommun de tilldelats [4 850 nyanlända, enligt vad SVT uppger på annan plats].

Två månader för att prioritera boende till utländska medborgare framför svenska

10 kommuner pekades den 14/11 ut av Migrationsverket eftersom de har mer än 50 anvisningar som de inte lyckats ordna plats [bostad!] för, trots två månaders förvarning;
Malmö, Lund, Staffanstorp, Växjö, Kungsbacka, Härryda, Borås, Jönköping, Täby och Tyresö.

Red’s kom:
I många kommuner går det inte att ordna boende ens för svenska medborgare. Trots flera årsförvarning”! Men för specifikt nyanlända så tycker man det är rimligt med bara två månaders förvarning.

Där hittar vi Staffanstorp. Till slut tröttnade Migrationsverket på Staffanstorps förklaringar.

Red’s kom:
Dvs Migrationsverket bryr sig inte om konsekvenserna av sina beslut.

– Migrationsverket sa att vi inte klarat att uppfylla det här kommunavtalet från 2016 [Anvisningslagen/Bosättningslagen]. Det var vi väl medvetna om, men det är också en svår bostadssituation i Staffanstorp och sydvästra Skåne. Det slutade i att det stod 9 stycken ensamma vuxna män i vår entré här, säger Christian Sonesson (M), kommunalråd i Staffanstorp:.

Boende i mobil bostad fristående från möjlighet att integrera sig

Så nu när de har en ordnad bostad ska de nya Staffanstorpsborna bli en del av Sverige, lära sig svenska och hitta ett jobb, integreras.

Red’s kom:
Något stöd för att de nyanlända integreras, eller ens integreras bättre, bara för att de har ett boende av hög standard saknas helt.
Ingen forskning pekar på något samband mellan typ av boende och integrering.

Tar i snitt 9 år för hälften av de asylsökande att komma i arbete

Hur lång tid tar det i snitt innan nyanlända kommer i arbete?

SCB konstaterar att tiden för hälften av en årskull flyktingar att komma i jobb ökat från 8 till 9 år (ännu sämre är statistiken för personer från vissa länder i Afrika och Mellanöstern, särskilt kvinnor).

För 2014 hade de som varit här i åtta år en förvärvsgrad på 54 procent, 2015 hade motsvarande siffra sjunkit till 49 procent.

Det innebär alltså att för de som fått asyl och som överhuvudtaget får ett arbete (49%) så tar det nio år! Dvs 51% får aldrig ett arbete. Detta trots att de bott bättre än någonsin tidigare i sitt liv.

Denna glädjesiffra på nio år inkluderar jobb som subventioneras av stat och kommun samt deltidsjobb, och handlar primärt om lågkvalificerade jobb.

Många kommer aldrig i arbete överhuvudtaget och mycket tyder på att dessa nio år för dem som får ett arbete bara kommer att öka och öka. Till stor del beroende på att en så väldigt hög andel är svårintegrerade, inte minst pga att de helt enkelt inte vill integreras och att inga krav ställs på dem.

Se bl a;
53% av alla jobb i Sverige borta om 8 år
Arbetsförmedlingen spår i sin kristallkula – 120 000 jobb till nyanlända 2017-2018
Är arbetsförmedlingens uppdrag att fiffla med statistik om nyanlända?

Hur går det då? [Vad ”det” är har censurerats av Aktuellt]
– Mhm, inte mycket känner med kille, säger Musa Naser och pekar på sin sambo.

Du känner inte honom?
– Känner inte.

– Sover här, säger Omer Idris och pekar missnöjt på sin säng.
– Mycket wind. Jag har köpa, här frysen, alla den frysen, du här känna, säger Omer Idris och pekar missnöjt på ett kylskåp.

– Han ville lyssna musik och prata med [mummel] men jag ville, säger Musa Naser med en mycket missnöjd min.
– Jag inte studera, jag inte [mummel] SFI. Jag inte mycket stress, fortsätter Omer Idris.

Ointresserad av att integrera sig

Vad gör du om dagarna?
– Ingenting, bara sova, svarar Musa Naser.

Ska kommuner ha tomma bostäder reserverade för att dela ut till nyanlända?

Kommunalrådet är besviken på staten som kastar ut folk ur fullt fungerande statliga boenden.
– Det är inte så att vi står med tomma lägenheter och bara väntar på att en vacker dag ska staten skicka de som fått uppehållstillstånd. Det vore dålig kommunal ekonomi att ha tomma lägenheter, säger kommunalrådet Christian Sonesson (M).

Boendet motsvarar inte de rykten som föregått de nyanländas val att resa till Sverige

Det argumentet lyssnar inte Migrationsverket på?
– Nej, det gjorde man ju inte eftersom man ändå valde att skicka hit dem, och man valde samtidigt att stänga ner de statliga anläggningsboendena. Det är ganska väl fungerande bostäder, som jag förstått det.

– Å andra sidan tycker jag att det här inte är en märkligare boendeform än att man bor tillsammans när man gör militärtjänstgöring eller i studentkorridorer där man delar faciliteter med varandra.

Red’s kom:
Eller hur de bodde i hemlandet?

Vad är det som gör att just nyanlända inte kan bo på ett sätt som många svenskar gör?

Röster från folket… enligt SVT:s urval

Bland Staffanstorpsborna går meningarna isär.

Red’s kom:
Typisk mediafloskel. Meningar går alltid isär i alla frågor i alla städer.

Är det synd om de som bor i husvagnar eller borde de vara tacksamma över att de ändå har någonstans att bo [gratis, inkl. grats mat, gratis vård och förtur framför svenska medborgare till vården, etc]?

– Jag tycker det ser fint ut där de satt upp husvagnarna. Nära till allting, så det kan inte vara något problem.

– Mellan Willys och soptippen, nej det är beklämmande. Det måste finnas bättre ställen att placera dem på?

Red’s kom:
Måste det? Varför det, och i så fall var?
Det är alltid lätt att tycka när man inte behöver motivera sig.

– Jag är i princip emot det här stora… ”flyktingkommandet”, Sverige kan inte ta emot hela världen. Men om vi tar emot dem så ska de inte bo i husvagnar. Då är det bättre att skicka ner lite tält.

Men Staffanstorp valde alltså husvagnar. Andra kommuner har låtit sätta upp modulbostäder eller köpt bostadsrätter som hyrs ut till de nyanlända.

Red’s kom:
Nej, nyanlända hyr aldrig dessa bostadsrätter! De nyanlända förses med gratis bostadsrätter med skattebetalarnas pengar oavsett om dessa nyanlända är fattiga eller miljonärer.

Förenligt med likabehandlingsprincipen att särbehandla nyanlända?

Det har inte varit aktuellt i Staffanstorp.
– Nej, vi köper ju inte bostäder till andra grupper i samhället. Det skulle vara djupt orättvist att göra det, svarar Christian Sonesson (M).

Rika blir rikare genom att dra nytta av kaos i migrationspolitiken

– Det finns också moment av spekulation i detta och det rimmar dåligt med hur man ska hantera skattepengar.

Red’s kom:
Många rika har blivit avsevärt rikare pga de nyanlända. Långt ifrån bara Bert Karlsson. Bara denna spekulation i de nyanlända står Sverige dyrt, och det är kanske inte rimligt att ösa miljoner eller miljarder över enskilda personer som på olika sätt gagnas ekonomiskt av en misslyckad migrations- och integrationspolitik.

Svenska kyrkan hoppas på nya medlemmar bland de nyanlända

Som på många håll i Sverige är det kyrkan som engagerat sig i flyktingarna.

Red’s kom:
Dvs främst Svenska kyrkan. Det framgår ganska tydligt att kyrkorna ”engagerar sig” – precis som vänsterextremister – i egenintresse. Dvs pga ekonomisk vinning på ett antal olika sätt och/eller för ideologisk vinning (hopp om fler anhängare). Konsekvenserna för Sverige kan de inte bry sig mindre om, bara de får som de vill.

Koppling saknas mellan boendeform och integration

Elisabeth Östberg är diakon (S:t Staffans församling) och upprörd.
– Det finns flera problem. Dels det psykosociala. Man främjar ju inte integration genom att placera dem i utkanten.

Red’s kom:
Men det främjar integration att svenska medborgare trängs undan på alla nivåer i samhället, inte minst från bostadsmarknaden?

Varför har de nyanlända aldrig något eget ansvar för att integreras, om de vill stanna i Sverige?

– Sedan är det ju stora brister med själva husvagnarna. När elen ger vika så blir det också väldigt kallt för dem i husvagnarna. Det är också oklart om de är ombonade för vinterbruk. Det kan man nog ha delade meningar om.

Red’s kom:
Vilken betydelse har dessa spekulationer? Om det skulle finnas något problem med att bo i husvagnarna, varför inte ta reda på vad detta skulle vara innan man yttrar sig?

Stats- och kommunfinansierade vänsterorganisationer förser nyanlända med faciliteter

Kommunens frivilligkrafter har ställt upp och ordnat sådant som cyklar och, som idag, stolar till köksmoduler.

Red’s kom:
Det är väl bra att så sker, men det kanske inte är rätt att, som media gör, måla upp dessa vänsterorganisationer som godheten personifierad, utan hänsyn till varken de bakomliggande skälen eller att dessa vänsterorganisationers aktiviteter (ofta i strid med landets intresse) finansieras av skattebetalarna.

Hur ska de integreras om inte vill integreras?

Hur har ni det nu, frågar Elisabeth Östberg några eritreaner?
Vi behöver alltså integreras med människor. Vi bor utanför människor, svarar en av eritreanerna.

Red’s kom:
Det finns faktiskt ganska många människor i Staffanstorp. Det är bara att ta några steg i riktning mot centrum.

Och när man som dessa eritreaner uttryckligen säger till SVT att man inte vill göra något om dagarna, inte ens läsa på SFI, vilka förutsättningar finns det för att någonsin integreras i samhället?

Signalpolitik?

– Jag tänker att det handlar om en signalpolitik. Att man ska helst inte stanna här, säger Elisabeth Östberg, Svenska kyrkan.

Red’s kom:
Signalpolitik är viktigt och är inte negativt i sig, men denna signalpolitik borde kanske sträcka sig till Afrika och Mellanöstern, med tydliga signaler om att;
• det är inte bara att komma till Sverige och tro att man får allt och blir försörjd för resten av sitt liv,
Sverige ställer krav på de som söker försörjning av de svenska skattebetalarna!

Utan mycket tydliga signaler om ovanstående är det omöjligt att driva en fungerande migrationspolitik.

– Jag vet att killarna fått lite press på sig att man genast ska börja söka sig omkring till Lund, Malmö. Det är egentligen väldigt anmärkningsvärt att man uppmanas att söka lägenhet i Malmö för där är ju situationen ännu mer pressad. Och sådana olika uttryck

Red’s kom:
Hur vet Elisabeth Östberg detta? Press på sig från vem? Är tips samma som ”press”, när de är fullt fria att göra vad de vill ändå?

Vad skulle hindra eritreanerna från att söka sig till Lund eller Malmö? Det är ju inte mer komplicerat än att finns det bostäder där så finns det. Om det inte finns så finns det inte, och då stannar de kvar.

Men att det skulle handla om signalpolitik det förnekar kommunalrådet.
– Det är vad Staffanstorps kan erbjuda under denna mycket stressade situation, säger kommunalrådet.

Vilka förväntningar har ”de unga männen” haft?

Musa Naser visar upp en del av sin familj som han väntar på ska komma till Sverige för att också försörjasDe unga männen hade sett fram emot att komma till Staffanstorp, få börja livet och ta hit sina familjer.

Red’s kom:
Det har de nyanlända självfallet sett fram emot ända sedan de påbörjade sin resa från Afrika och Mellanöstern. Men det är kanske så att alla inte kan få allting man vill ha eller att man får en stor mängd saker och privilegier som man inte på något sätt gjort sig förtjänt av?

Som alla förstår – men som få vågar säga i klartext – så finns det ju ett specifikt skäl till varför man tagit sig genom en rad olika länder i Europa för att komma specifikt till Sverige.

För Public Service är det tydligen viktigt att lägga in ordet ”unga” för alla nyanlända män under 45.

Varför inte flytta till en kommun där lyxigare bostäder erbjuds?

Om det inte finns bostäder i Staffanstorp, varför flyttar ni inte någon annanstans i Sverige där det finns bostäder?

Red’s kom:
Naser övergår nu till att svara på sitt språk. SVT (som genom hela reportaget tidigare gjort märkliga översättningar från deras ”svenska” till svenska) har tydligen gett upp försöken att förstå vad de sa på svenska och översätter vad eritreanen svarar på ovanstående fråga till:

Finns det en bostad nån annanstans flyttar vi gärna. Säger Migrationsverket att vi ska åka dit flyttar vi, men då vill vi ha ett ordnat liv. Finns det inte bostäder, borde Migrationsverket göra nåt åt det.

Red’s kom:
En annan översättning skulle kunna vara; ”Om vi får fina bostäder och försörjs någon annanstans så kan vi tänka oss att flytta om det är centralt och en plats där vi vill vara”.

En sak de nyanlända verkar ha gemensamt är att de har höga krav på Sverige och förväntar sig förmåner som inga svenska medborgare får.

Källa: SVT Aktuellt

Se även bl a;
Nyanlända tränger bort svenskar från bostadsmarknaden


Migranter utan uppehållstillstånd kan ej vägras hyra bostad

Migranter dubblar Malmös budget för hemlösa pga EBO-lagen

Hultsfred stängde för nyanlända: hotas med 1 miljon i vite och utreds för tjänstefel – EBO


Karlstad ger nyanlända förtur till lägenheter


Asylsökande protesterar mot att de inte får egna lägenheter i stad direkt vid ankomst till Sverige


Kostnader för bostadslösa ökat med 45% på 2 år


EU-migranter vill hyra bostad på Östermalm, Stockholm… med skattemedel

Ska jobb och bostad till tiggare prioriteras framför svenska medborgares behov?


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Nyanlända tränger bort svenskar från bostadsmarknaden

Under rubriken ”Stora skillnader i kommunernas flyktingmottagande” (där SVT jämför en specifik kommun med resten av Sveriges kommuner) skriver SVT:

Sedan 2016 finns en lag som tvingar kommunerna att ta emot ett visst antal nyanlända med uppehållstillstånd och hjälpa dem med att hitta bostad. SVT:s kartläggning visar att det finns stora skillnader mellan hur kommunerna ordnar bostäder åt nyanlända.

Red’s kom:
Denna lag kallas ibland anvisningslagen och ibland bosättningslagen.
Se: Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning

75% av de nyanlända får egen gratis bostad (bostadsrätt/hyreslägenhet/hus)

Enkäten visar att de flesta nyanlända (75%) som anvisats till en kommun får bo i riktiga bostadshus (varav 5% får boende i nya modulhus) men också att ungefär var fjärde blir hänvisade till andra lösningar – allt ifrån campingvagnar till ombyggda kontorslokaler.

Red’s kom:
Husvagnar erbjuds endast i Staffanstorp, och bara för en liten andel av de nyanlända.

Vad SVT inte nämner är att hälften av kommunerna har stora problem att hantera bostadssituationen för de nyanlända, enligt SKL.

250 kommuner saknar bostäder för nyanlända
I Boverkets senaste rapport för 2017 svarade drygt 250 av samtliga 290 kommuner i landet att de hade ett underskott på bostäder för nyanlända.

Dessutom uppgav 255 kommuner att de har bostadsbrist.

80% av kommunerna ser undanträngningseffekter på bostadsmarknaden
80 procent av kommunerna säger också att de ser undanträngningseffekter på bostadsmarknaden när grupper ställs mot varandra. Företag har svårt att rekrytera personal för att det inte finns bostäder, unga kan inte flytta hemifrån och studenter tvingas bo i tält samtidigt som nyanlända ska placeras.

Utmaning?

– Det här är den svåraste utmaningen vi har. Det är jättetufft att få fram bostäder och det blir kortsiktiga, dyra och ibland dåliga lösningar, säger Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande i Nacka.

Red’s kom:
Så t ex följande är lättare ”utmaningar”?:
• Den ökade brottsligheten i Sverige, i kombination med att en Sverige netto förlorar en polis om dagen.
• En enorm brist på läkare och sjukvårdspersonal som resulterar i omfattande problem inom vård och omsorg. Där vårdgarantin (i den mån den följs) endast ger svenska medborgare en ”garanti” att få vård inom 187 dagar (7 + 90 + 90 dagar). Dvs inte tre månader som många förletts att tro.
Usla skolresultat (t ex PISA-mätningar) och en enorm lärarbrist.
Brist på jobb, där en mycket stor andel jobb kommer att försvinna varje år pga en ökad automatisering samtidigt som efterfrågan på den typ av arbetskraft som migranterna från Afrika och Mellanöstern erbjuder minskar.

– Jag tror att de flesta kommuner är i precis samma läge.

Red’s kom:
Samma läge som vad? I en krissituation inom vård, skola, omsorg, bostäder och rättsväsende?

Bra lösningar för svenska medborgare?

– Det är jättetufft att få fram bostäder och det blir kortsiktiga väldigt dyra lösningar, och det blir ibland också dåliga lösningar. Dåliga för kommunen och dåliga framförallt för flyktingarna.

Red’s kom:
Men tydligen inte, enligt bl a Mats Gerdau (M), dåliga lösningar för de väldigt många svenska medborgare som inte får några bostäder eller tvingas ta ett sämre boende pga de nyanlända.

Dyra boendeformer för att ”underlätta nyanländas etablering”?

Det är den s k anvisningslagen som tvingar kommunerna att ta emot ett visst antal nyanlända och ordna bostad åt dem. Det ska underlätta deras etablering i samhället.

Red’s kom:
Dvs S+MP-regeringens retorik för att skjuta ifrån sig ansvaret för de problem de skapat för Sverige.

Nyanländas bostäder i Nacka kostar 350 miljoner kr, initialt

Nacka kommun i Stockholms län har löst situationen genom att bygga modulhus, hyra av privatpersoner och köpa bostadsrätter. Totalt till en kostnad på omkring 350 miljoner kronor.

Red’s kom:
Dvs 350 miljoner kr exkl. löpande kostnader/underhållskostnader.

Var finns den lag som tvingar kommunerna att förse nyanlända med exklusivt boende?

Är det rimligt att lägga 350 miljoner kr på det här?

Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande i Nacka svarar:

Vi måste, så ser lagen ut.

Red’s kom:
Nej, så ser bevisligen lagen inte alls ut. Det är en ren och skär lögn! Inget i anvisningslagen specificerar vilken typ av boende som kommunerna är skyldig att erbjuda. En kommun som erbjuder de nyanlända tält i skogen uppfyller anvisningslagen.

Regeringen har skapat många problem för kommunerna med sin migrationspolitik där de sedan skjuter ifrån sig sitt ansvar på kommunerna genom bl a Anvisningslagen, men det är inget hinder för att göra som i Staffanstorp och erbjuda billiga husvagnar. Eller tält i skogen.

Varför finns det ingen journalist som ber de politiker som hävdar att lagen tvingar kommunen att förse de nyanlända med dyra bostäder att visa upp var i lagen det står att kommunerna måste förse de nyanlända med nybyggda bostäder, inköpta dyra bostadsrätter och hyresrätter, hotellrum, etc?

– Vi har varnat för konsekvenserna att det blir dyra lösningar, kortsiktiga lösningar. Men staten har valt att inte lyssna på det. Jag tillhör ett parti som tycker att man ska följa lagen och då måste vi göra vad vi kan för att klara flyktingmottagandet, säger Mats Gerdau (M).

Red’s kom:
Nej, Mats Gerdau (M) tillhör tydligen ett parti som tycker att man ska göra egna personliga tolkningar av lagen som drabbar de svenska medborgarna på ett kraftigt negativt sätt.

MUSLIM MED TRE FRUAR OCH 16 BARN FÅR 3 BOSTADSRÄTTER
En familj från Ar Raqqah i Syrien, bestående av en 57-årig man, hans tre betydligt yngre fruar och deras 16 barn, har av Nacka kommun tilldelats tre bostadsrätter i Nacka till en initial kostnad av 14 miljoner kr.

Det står inget i någon lag om att en kommun är skyldig att försörja nyanlända muslimer på detta extrema sätt, utan ansvaret ligger helt och hållet på Nacka kommun.

De nyanländas boende blir permanenta problem för kommunerna

De som fått bostad i Nacka får kontrakt på två år.

Red’s kom:
Som sedan kommer att förnyas utan bortre tidsgräns.

Därefter måste de själva hitta egna bostäder.

Red’s kom:
Eftersom de flesta då inte kommer att hitta några nya bostäder (i alla fall inte som de betalar för) så blir det oundvikliga resultatet att dessa nyanlända fortsätter bo gratis i samma bostad, alternativt får ett annat gratisboende. Utan några som helst krav på motprestation, som alltid annars.

Någon plan för detta finns naturligtvis varken bland kommunerna eller i regeringen.

Är bostäder ett lotteri för nyanlända men inte för svenska medborgare?

För tre år sedan (2015) flydde systrarna Katanji från Syrien till Sverige. De är två av tusentals (18 750 så här långt under 2017) som placerats ut i kommunerna när de fått uppehållstillstånd. De fick bostad i Nacka i Stockholm.

Ghada KatanjiVad tycker du om det här boendet?
– Jättefin, jättefin. Jätteskönt också. Jag hoppas få stanna här. Jag hoppas, svarar Ghada Katanji.

Vill du bo kvar här?
– Ja. Därför att nära min skola, jobb [???], också nära inte lång tid.

Man kan säga att bostadsfrågan är något av ett lotteri för de nyanlända.

Red’s kom:
Alltså precis som för svenska medborgare, men med den skillnaden att svenska medborgare måste prestera något för sitt boende.

Bostäder till syrier i NackaVad gör ni om ni inte får hjälp av kommunen?
– Jag måste kämpa själv, säger Zelal Katanji.

Red’s kom
Kämpa för vad? För att få ett nytt gratisboende? Som kommunen – dvs skattebetalarna – tvingas bekosta.

Tror du att det går att hitta något?
– Jag hoppas.

Hyreslägenheter vanligast

De flesta kommunerna uppger i SVT:s enkät att de erbjuder hyreslägenheter åt de nyanlända, bara ett fåtal köper bostadsrätter (Malmö tillhör de kommuner som lagt mest på bostadsrätter).

Red’s kom:
Hässleholm har avsatt 5,6 miljoner kronor för att köpa in bostadsrätter åt nyanlända.

Staffanstorp: Husvagnar till nyanlända

Men det finns också de som löst situationen med ovanligare metoder. I t ex skånska Staffanstorp har kommunen ställt upp husvagnar.

Red’s kom:
Staffanstorp, med stor brist på små lägenheter, har försett 87 nyanlända med bostad och för 2017 har Migrationsverket tilldelat Staffanstorp ytterligare 97 nyanlända. Ett tiotal av dessa bor temporärt i husvagnar eftersom verkligheten är sådan att det inte existerar något annat alternativ.Några nyanlända får bo i husvagnar i Staffanstorp

Drömde aldrig om att bo i husvagn i Sverige

Josef från Eritrea är ilsken över att bo i husvagn– Many people are stressed. They didn’t sleep the whole night, säger Josief Debretsion från Eritrea, en av dem som erbjudits boende i husvagn, och fortsätter ilsket, utan att kunna titta in i kameran en enda gång:
– The whole night, we were talking about the situation because we are very surprised. We have never dreamed to sleep in a huswagen.

Red’s kom:
Är det inte lika lyxigt boende som den bostad Josief hade i Eritrea?

Varför ställer journalister aldrig frågor som hur det är att bo i husvagn under en period jämfört med hur de nyanlända bodde i sitt hemland?

Nyköping: Hotellrum till nyanlända

I Nyköping har nyanlända pga platsbrist placerats på hotell.

23 600 nyanlända ska kommunplaceras 2017

Totalt är det 23.600 nyanlända med uppehållstillstånd som ska fördelas mellan kommunerna i år. Av dessa har omkring 18 750 flyttat till en anvisad kommun.

Red’s kom:
Regeringens strategi är densamma som för skolan. Nyanlända ska mixas med svenskar eftersom de annars inte kommer att integreras, men helt utan hänsyn till vad konsekvensen blir för de svenska medborgarna.

Anvisningslagen ger kommunerna två månader att skaffa eller bygga nya bostäder

Enligt lagen har kommunerna två månader på sig efter anvisning att lösa boendefrågan.

Orimligt att viss särbehandling av nyanlända upphör efter två år?

Många erbjuder tillfälliga lösningar, vilket innebär att de nyanlända kommer att få lösa sitt eget bonde när kommunens ansvar tar slut.

Red’s kom:
Är det orimligt att en del kommuner, efter två år, kommer att låta nyanlända fixa boende på samma villkor, eller i alla fall på ett något mindre privilegierat sätt, som gäller för svenskar?

En väldigt liten andel av dessa nyanlända kommer att ha ett arbete efter två år, och därmed blir det ju i praktiken ändå ingen skillnad mot tidigare. Eftersom de inte kan eller vill betala för bostad skjuts problemet direkt tillbaka på kommunen som måste reservera bostäder för dessa personer varvid problemen för svenska medborgare att hitta bostad fortsätter och t o m eskalerar.

FAKTA: ANVISNINGSLAGEN

Anvisningslagen trädde i kraft i mars 2016 för att förbättra nyanländas etablering i samhället.

Red’s kom:
Nej! Det finns absolut inget som tyder på att anvisningslagen togs fram för att ”förbättra nyanländas etablering”. Det finns heller ingen forskning eller ens några signaler att anvisningslagen ”förbättrat nyanländas etablering i samhället”?

Not. Ordet ”etablering”  är en eufemism för ”integrering”.

Av praktisk erfarenhet vet vi att bostad inte är en förutsättning för att integreras i samhället. Se t ex;
80% av Sveriges 50 000 romer har inte integrerat sig i samhället – Kostnad: 560 miljarder kr

Lagen innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända som fått uppehållstillstånd.

Det är regeringen som utifrån Migrationsverkets prognos bestämmer hur många nyanlända som varje län ska ta emot. Länsstyrelserna i sin tur fördelar antalet på kommunerna.

Antalet, länstalen och kommuntalen fastställs i förväg för ett år i taget så att kommunerna har möjlighet att planera för mottagandet.

Alla nyanlända omfattas inte av anvisningslagen. Många väljer själva att bosätta sig i kommuner där anhöriga eller vänner finns, och det har de har rätt till enligt Lagen om eget boende (EBO).

Källa: regeringen.se

Se: Prop. 2015/16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Källa: SVT och Rapport

Se även bl a;
Eritreaners boende i Staffanstorp inte vad de drömt om


Migranter utan uppehållstillstånd kan ej vägras hyra bostad

Migranter dubblar Malmös budget för hemlösa pga EBO-lagen

Hultsfred stängde för nyanlända: hotas med 1 miljon i vite och utreds för tjänstefel – EBO


Karlstad ger nyanlända förtur till lägenheter


Asylsökande protesterar mot att de inte får egna lägenheter i stad direkt vid ankomst till Sverige


Kostnader för bostadslösa ökat med 45% på 2 år


EU-migranter vill hyra bostad på Östermalm, Stockholm… med skattemedel

Ska jobb och bostad till tiggare prioriteras framför svenska medborgares behov?


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Insamling av pengar – Alla kommuners ordningsstadgar om tiggeri

Ordningsstadgar för
insamling av pengar

På något sätt har man kommit fram till att kommuner (trots sin självbestämmanderätt) som har stadgar enligt SKL, med tillståndskrav för insamling av pengar – tiggeri -, inte har rätt att utnyttja dessa stadgar för att hindra eller begränsa EU-migranter från att passivt tigga – dvs att utan erbjudande av någon motprestation utbe sig om ekonomiskt understöd – i kommunen.

Någon prejudicerande dom för förbud i kommunala ordningsstadgar mot passivt tiggeri finns emellertid inte. Frågan – som aldrig gått längre än till tingsrätten – har inte ens prövats i Förvaltningsrätten. Fram tills att en prejudicerande dom finns så vet ingen vad som egentligen gäller för möjligheterna för en kommun att förbjuda passivt tiggeri, eller belägga passivt tiggeri med tillståndsplikt.

Aktivt tiggeri (där man går runt och ber om pengar) kan emellertid förbjudas via lokala ordningsstadgar.

Not. En kommun har dessutom rätt att ta ut en avgift för användandet av offentlig plats.

Sammanfattningsvis, den kommun som vill stoppa EU-migranter från att tigga kan göra detta, men då måste viljan att följa folkets vilja finnas där. Frågan är bara vilken kommun som har en majoritet av politiker som vill följa folkets vilja?

Kommuner med hårdare krav för insamling av pengar än standard:
Aneby
Eksjö
Jönköping
Mullsjö
Tranås
Värnamo
Västerås
Åstorp

Kommuner utan undantag på krav för tillstånd till gatumusik:
Avesta
Helsingborg
Kumla
Malmö
Nynäshamn
Sollefteå
Tingsryd
Vetlanda
Vindeln
Värnamo

Kommuner med hårdare krav för tillstånd till gatumusik:
Borlänge
Gävle
Smedjebacken
Stockholm
Ystad

Kommuner med lättare krav för insamling av pengar än standard:
Dals-Ed
Färgelanda
Gagnef
Jönköping
Katrineholm
Lekeberg
Leksand
Lomma
Lysekil
Malung-Sälen
Mora
Pajala
Perstorp
Skara
Stenungsund
Svalöf
Sävsjö
Tjörn
Uddevalla
Upplands-Väsby
Uppsala
Vimmerby
Västervik
Västerås
Växjö
Ystad
Öckerö
Övertorneå

Kommuner utan krav överhuvudtaget för insamling av pengar:
Surahammar
Älvkarleby
samt de kommuner (t ex Hässleholm och Kristianstad) som ej listas här nedan.


MALMÖ
Lokal ordningsstadga för Malmö kommun
Insamling av pengar
12 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
Not. Inget undantag för gatumusik!

LUND
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lunds kommun
Insamling av pengar
11 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller dylikt, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
Tillstånd krävs inte för insamling, som skall ske i samband med framförande av gatumusik.

HELSINGBORG
Ordningsstadgar – Helsingborg
Insamling av pengar
§ 12 Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
Not. Inget undantag för gatumusik!

GÖTEBORG
Lokal ordningsstdga, Göteborgs stad (?)
10 § För insamling av pengar i bössor och liknande, som inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning, krävs tillstånd av polismyndigheten.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik och liknande krävs inte tillstånd.

STOCKHOLM
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stockholms kommun
Insamling av pengar
14 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik krävs tillstånd endast om gatumusikanten eller medhjälpare har för avsikt att gå runt bland publiken och samla in pengar.


ALE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Ale kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ALINGSÅS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Alingsås kommun
Insamling av pengar
10 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ALVESTA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Alvesta kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ANEBY
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR ANEBY KOMMUN
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
När polismyndigheten beviljat tillstånd skall arrangörens namn och ändamålet med insamlingen framgå.
Standard formulering om gatumusik.

ARBOGA
Lokala ordningsföreskrifter Arboga kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Gatumusikanter får, i samband med att de framför musik, samla in pengar utan tillstånd från polismyndigheten.

AVESTA
Lokala ordningsföreskrifter – Avesta
Insamling av pengar
§ 11 Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

BENGTSFORS
Lokala ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BJUV
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Bjuvs kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BOLLEBYGGD
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Bollebygds kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BOLLNÄS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter, Bollnäs
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BORGHOLM
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR BORGHOLMS KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BORLÄNGE
Lokala ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
11§ Standard formulering.
Standard formulering om gatumusikom insamlingen sker passivt d v s att bössor eller liknande är placerade på marken.

BORÅS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Borås kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BURLÖV
Allmänna lokala ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
§ 13 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

BÅSTAD
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Båstads kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

DALS-ED
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Dals-Eds kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
När insamlingen ska ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser till hjälporganisationer (hjälpverksamheter) krävs inte tillstånd.

DEGERFORS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Degerfors kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

EKSJÖ
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR EKSJÖ KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
När insamlingen sker ska arrangörens namn och ändamålet med insamlingen framgå.
Standard formulering om gatumusik.

EMMABODA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR EMMABODA KOMMUN
INSAMLING AV PENGAR
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

FALKENBERG
Lokala ordningsföreskrifter för Falkenbergs kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

FLEN
Lokala ordningsföreskrifter för Flens kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

FORSHAGA
Kungörelse av lokala ordningsföreskrifter för Forshaga kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

FÄRGELANDA
Länsstyrelsens i Västra Götalands län tillkännagivande av Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Färgelanda kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser till hjälporganisationer (hjälpverksamheter) krävs inte tillstånd.

GAGNEF
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Gagnefs kommun
§ 12 Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser krävs inte tillstånd.

GISLAVED
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR GISLAVEDS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

GNESTA
Lokala ordningsföreskrifter Gnesta kommun
Insamling av pengar
§14 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

GNOSJÖ
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR GNOSJÖ KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

GOTLAND
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR REGION GOTLAND
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

GRUMS
Lokala ordningsföreskrifter
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Grums kommun 17 FS 1996:24
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

GÄVLE
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER GÄVLE KOMMUN Gäller från och med: Den 1 november 2014
Penninginsamling
13 § Standard formulering.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik krävs tillstånd endast om gatumusikanten eller medhjälpare har för avsikt att gå runt bland publiken och samla in pengar.

HALMSTAD
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER – Halmstad
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HANINGE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Haninge kommun
Insamling av pengar
§ 11 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HAPARANDA
Ordningsföreskrifter – Haparanda
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HEDEMORA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HEDEMORA KOMMUN
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HUDDINGE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Huddinge kommun
12 § Insamling av pengar
Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HYLTE
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HYLTE KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÅBO
Allmänna ordningsföreskrifter, gällande inom Håbo kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÄRJEDALEN
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HÄRJEDALENS KOMMUN
INSAMLING AV PENGAR
§ 11 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÄRNÖSAND
Allmänna lokala ordningsföreskrifter i Härnösands kommun
1.9
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÄRRYDA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER I HÄRRYDA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÖGANÄS
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HÖGANÄS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

HÖÖR
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HÖÖRS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

JOKKMOKK
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR JOKKMOKKS KOMMUN
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

JÄRFÄLLA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR JÄRFÄLLA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

JÖNKÖPING
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Jönköpings kommun
Insamling av pengar
14 § Standard formuleringenligt vad som följer av 2 kap. 4 § ordningslagen.
Allmänheten som insamlingen riktar sig mot ska genom skylt upplysas om för vilket ändamål insamlingen sker.
Standard formulering om gatumusikav polismyndigheten.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte heller när skolklasser samlar in pengar till biståndsprojekt eller hjälporganisationer.

KALIX
Allmänna lokala ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KARLSKOGA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Karlskoga kommun
Insamling av pengar
14 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KATRINEHOLM
Lokala ordningsföreskrifter för Katrineholms kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte när
1. Skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer eller liknande,
2. insamlingen sker passivt eller i samband med framförande av gatumusik.

KIL
Kungörelse med lokala ordningsföreskrifter för Kils kommun (Värmlands län)
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KIRUNA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR KIRUNA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KLIPPAN
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR KLIPPANS KOMMUN
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KRISTINEHAMN
Lokala ordningsföreskrifter för Kristinehamns kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KUMLA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kumla kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

KUNGSBACKA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kungsbacka kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KUNGSÖR
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kungsörs kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KUNGÄLV
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR KUNGÄLVS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KÄVLINGE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kävlinge kommun
Insamling av pengar
19 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

KÖPING
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Köpings kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LAHOLM
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Laholms kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LEKEBERG
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Lekebergs kommun
12 § – Insamling av pengar
Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
Tillstånd krävs inte heller för skolklasser för insamling av pengar till skolresor eller bidrag till hjälporganisationer mm.

LEKSAND
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Leksands kommun
Antagna av kommunfullmäktige den 29 april 2013
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
Inte heller krävs tillstånd när skolklass samlar in pengar till hjälporganisation, skolresor och liknande ändamål.

LESSEBO
ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LESSEBO KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LILLA EDET
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LILLA EDETS KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LINDESBERG
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LINDESBERGS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LJUNGBY
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LJUNGBY KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LJUSNARSBERG
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LOMMA
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LOMMA KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
Tillstånd behövs inte för skolklasser som samlar in pengar till hjälporganisationer.

LUDVIKA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Ludvika kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

LYSEKIL
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LYSEKILS KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser till hjälporganisationer krävs inte tillstånd.

MALUNG-SÄLEN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Malung-Sälens kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusikeller när skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer mm.

MARK
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR MARKS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MELLERUD
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR MELLERUDS KOMMUN
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MORA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Mora kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
För skolklasser och ideella föreningar skall kommunen söka tillstånd, innebärande att dessa grupper ej behöver erlägga avgift för tillstånd hos polismyndigheten.

MULLSJÖ
Lokala ordningsföreskrifterLokala ordningsföreskrifter, PDF
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Allmänheten som insamlingen riktar sig mot ska genom skylt upplysas om för vilket ändamål insamlingen sker.
Standard formulering om gatumusik.

MUNKEDAL
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Munkedals kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MUNKFORS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Munkfors kommun
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MÖLNDAL
LOKAL ORDNINGSSTADGA FÖR MÖLNDALS STAD
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MÖNSTERÅS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter inkl torghandelsföreskrifter
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

MÖRBYLÅNGA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN
Insamling av pengar
§ 11 Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte när pengar samlas in till hjälporganisationer mm.
Standard formulering om gatumusik.

NORA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR NORA KOMMUN
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

NORRTÄLJE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Norrtälje kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

NYBRO
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR NYBRO KOMMUN
12 § Insamling av pengar
Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR NYBRO KOMMUN
12 § Insamling av pengar
Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

NYNÄSHAMN
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

ORUST
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR ORUST KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

OSBY
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR OSBY KOMMUN
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

OVANÅKER
Lokala ordningsföreskrifter – Ovanåkers kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

OXELÖSUND
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

PAJALA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR PAJALA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik…, eller då t ex skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer m m.

PERSTORP
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Perstorps kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte då insamling sker till förmån för hjälporganisation eller i samband med framförande av gatumusik.

RAGUNDA
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER – RAGUNDA KOMMUN
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

RÄTTVIK
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Rättviks kommun
Insamling av pengar
§12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SALEM
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SALEMS KOMMUN
Insamling av pengar
§ 9 För insamling av pengar i bössor eller liknande vid Rönninge station krävs, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning, polismyndighetens tillstånd.
Standard formulering om gatumusik.

SIMRISHAMN
Lokala ordningsföreskrifter för Simrishamns kommun – 27 september 2010
Insamling av pengar
14 § Standard formulering.
(Standard formulering om gatumusik.)

SJÖBO
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SJÖBO KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SKARA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SKARA KOMMUN
12 § Standard formulering.
Tillstånd krävs inte för ideella organisationer eller skolklasser som samlar in pengar till hjälporganisationer eller när insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik.

SKELLEFTEÅ
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SKURUP
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Skurups kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd erfordras inte för insamling av pengar då detta sker i samband med framförande av gatumusik.

SMEDJEBACKEN
Lokala ordningsföreskrifter Smedjebackens kommun
INSAMLING AV PENGAR
12 § Standard formulering.
När insamling ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd, om insamlingen sker passivt d v s att bössor eller liknande är placerade på marken.

SOLLEFTEÅ
Allmänna ordningsföreskrifter – Sollefteå kommun
Insamling av pengar
§ 11 Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

SOLLENTUNA
Lokala ordningsföreskrifter för Sollentuna kommun
§ 12 Insamling av pengar
Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SOLNA
Lokala ordningsföreskrifter – Solna stad
Insamling av pengar
12§ Standard formulering.

SOTENÄS
Ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

STAFFANSTORP
Nya allmänna lokala ordningsföreskrifter för Staffanstorps kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

STENUNGSUND
Ordningsstadga
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stenungsunds kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik och liknande krävs inte tillstånd.

STORUMAN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Storumans kommun – 29 april 2014
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

STRÖMSTAD
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR STRÖMSTADS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SUNDBYBERG
Lokala ordningsföreskrifter för Sundbybergs kommun
Insamling av pengar
12§ Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SUNNE
Lokala ordningsföreskrifter för Sunne kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SURAHAMMAR
OBS!!!
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SURAHAMMARS KOMMUN
Insamling av pengar
10 § Upphävd.

SVALÖV
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SVALÖVS KOMMUN
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser krävs inte tillstånd.

SVEDALA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Svedala kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SVENLJUNGA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SVENLJUNGA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SÄFFLE
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Säffle kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SÄTER
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Säters kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SÄVSJÖ
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Sävsjö kommun
Insamling
14 § Standard formulering.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik och liknande krävs inte tillstånd.

SÖDERHAMN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Söderhamns kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SÖDERKÖPING
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SÖDERKÖPINGS KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

SÖDERTÄLJE
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN – Februari 2012
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TIMRÅ
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIMRÅ KOMMUN
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TINGSRYD
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Tingsryds kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

TJÖRN
Lokal ordningsstadga – Tjörn
12 § Insamling
Standard formulering.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik och liknande krävs inte tillstånd.

TOMELILLA
Lokala ordningsföreskrifter för Tomelilla kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TORSBY
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Torsby kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TRANEMO
Allmänna lokala ordningsföreskrifter, även innefattande föreskrifter för torghandeln, för Tranemo kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TRANÅS
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Tranås Kommun
§ 12 Standard formulering.
I ansökan om tillstånd skall arrangörens namn och ändamålet med insamlingen framgå.
Standard formulering om gatumusik.

TRELLEBORG
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Trelleborgs kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TROLLHÄTTAN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TROSA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Trosa kommun
Insamling av pengar
10 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TYRESÖ
Lokala ordningsföreskrifter för Tyresö kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

TÄBY
Lokala ordningsföreskrifter för Täby kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

UDDEVALLA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR UDDEVALLA KOMMUN
§ 12 Insamling av pengar
Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik eller av skolklasser till hjälporganisationer (hjälpverksamhet) krävs inte tillstånd.

ULRICEHAMN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Ulricehamns kommun
Insamlig av pengar
15 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

UPPLANDS-BRO
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Upplands-Bro kommun
Insamling av pengar
12§ Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

UPPLANDS-VÄSBY
Gällande lokala ordningsföreskrifter – Upplands Väsby kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
Inte heller krävs tillstånd när skolklass samlar in pengar till hjälporganisation, skolresor och liknande ändamål.

UPPSALA
Lokala ordningsföreskrifter – Uppsala – 2013-03-25
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte när
1. skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer eller liknande,
2. insamlingen sker passivt eller i samband med framförande av gatumusik.

VADSTENA
Lokala ordningsföreskrifter för Vadstena kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VARA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vara kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VARBERG
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Varbergs kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VAXHOLM
Vaxholms stads föreskrifter om lokala ordningsföreskrifter för Vaxholms stad
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VELLINGE
Ordningsföreskrifter
Insamling av pengar
11. Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande på offentlig plats, om insamlingen inte utgör led i tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
Standard formulering om gatumusik.

VETLANDA
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vetlanda kommun (Jönköpings län)
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

VIMMERBY
Lokala ordningsföreskrifter för Vimmerby kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte när pengar samlas in till hjälporganisationer mm.
Standard formulering om gatumusik.

VINDELN
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vindelns kommun
Insamling av pengar
§ ?? Standard formulering.
Not. Inget undantag för gatumusik!

VINGÅKER
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vingåkers kommun
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VÅRGÅRDA
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VÄNERSBORG
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

VÄRNAMO
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Värnamo
12 § Standard formulering.
Om tillståndspliktig penninginsamling sker skall ändamålet med insamlingen klart framgå av en skylt eller på annat sätt.
Not. Inget undantag för gatumusik!

VÄSTERVIK
Lokala ordningsföreskrifter i Västerviks kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs inte när pengar samlas in till hjälporganisationer mm.
Standard formulering om gatumusik.

VÄSTERÅS
OBS!
Lokala ordningsföreskrifter – Västerås stad
12 § Standard formuleringeller om insamlingen sker till förmån för hjälporganisationer.
När insamlingen sker i samband med framförande av musikaliskt eller annat konstnärligt verk krävs tillstånd om det inte framgår tydligt av omständigheterna på platsen att insamlingen sker utan påverkan från de som framför verket eller medhjälpare till dessa.

VÄXJÖ
Allmänna lokala ordningsföreskrifter Växjö kommun
Insamling av pengar
10 § Standard formulering.
Polismyndighetens tillstånd krävs ej när skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer m m.
Standard formulering om gatumusik.

YSTAD
NYA ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR YSTADS KOMMUN
Beslutade av Kommunfullmäktige 2012-11-15 (§ 173), reviderade 2013-10-17 (§163)
Insamling av pengar
15 § Standard formulering.
När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik krävs tillstånd endast om gatumusikanten eller medhjälpare har för avsikt att gå runt bland publiken och samla in pengar.
Tillstånd krävs inte heller när skolklasser samlar in pengar till hjälporganisationer.

ÅMÅL
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Åmåls kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÅRJÄNG
Kungörelse med lokala ordningsföreskrifter för Årjängs kommun (Värmlands län)
Insamling av pengar
13 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÅSELE
ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR ÅSELE KOMMUN
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÅSTORP
Lokala ordningsföreskrifter för Åstorps kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.
För hjälporganisationer och skolklasser krävs endast anmälan till polismyndigheten.

ÄLVKARLEBY
OBS!!!
Lokala ordningsföreskrifter för Älvkarleby kommun – Beslutade av kommunfullmäktige 2013-02-20
Insamling av pengar
12 § Polismyndighetens tillstånd krävs ej för insamling av pengar i bössor eller liknande.

ÄNGELHOLM
Lokala ordningsföreskrifter Ängelholms kommun
Insamling av pengar
§ 12 Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÖCKERÖ
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Öckerö kommun
Insamling av pengar
11 § Standard formulering.
När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatuartisteri krävs inte tillstånd.

ÖDESHÖG
Allmänna lokala ordningsföreskrifter – Ödeshögs kommun
Insamling av pengar
15 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÖSTERÅKER
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Österåkers kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik.

ÖVERTORNEÅ
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Övertorneå kommun
Insamling av pengar
12 § Standard formulering.
Standard formulering om gatumusik…, liksom när skolklasser samlar in pengar till olika hjälporganisationer.


Enligt Ordningslag (1993:1617) gäller följande;
1 kap.
2 § Med offentlig plats enligt denna lag avses
1. allmänna vägar,
2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamn- verksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt
4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden, om de inte omfattas av bestämmelserna i första stycket, skall jämställas med offentliga platser vid tillämpning av 3 kap. och av lokala föreskrifter, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten.
Om ett område eller utrymme som avses i första stycket är tillgängligt för allmänheten endast under vissa tider, är det offentlig plats under dessa. Detsamma gäller områden som omfattas av en föreskrift enligt andra stycket.

3 kap
Lokala föreskrifter m. m.

8 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.

10 § Regeringen får överlämna åt en kommun att meddela sådana föreskrifter i fråga om hamnar som ägs eller förvaltas av kommunen eller av ett av kommunen helägt företag.

Bemyndigande för en kommun att meddela lokala ordningsföreskrifter återfinns i 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen.

Ordningsföreskrifter får enligt bemyndigandet meddelas om de behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på en offentlig plats.
Av 3 kap. 1 § ordningslagen framgår att en offentlig plats inom ett detaljplanelagt område enligt huvudregeln inte utan Polismyndighetens tillstånd får användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget.
Ordningslagens krav på tillstånd motiveras av att ett obegränsat användande av marken för något annat ändamål än det för vilket den i första hand är avsedd kan orsaka påtagliga störningar i trafiken eller av den allmänna ordningen eller säkerheten.
Föreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet.
Vidare måste föreskrifterna ha sådant innehåll och vara utformade med sådan exakthet att möjlighet finns att tillämpa dem och övervaka efterlevnaden av dem.
Tillsynen av att ordningen på allmän plats upprätthålls ansvarar Polismyndigheten för.
Ingripanden som kan komma att genomföras för att upprätthålla ordningen sker därför genom Polismyndighetens försorg.

I förarbetena till ordningslagen anförs att det kan finnas behov av lokala bestämmelser som reglerar penningsinsamling på offentlig plats.
Undantag från tillståndskrav för sådan verksamhet bör emellertid regelmässigt göras i de fall då penninginsamlingen är ett led i en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som i sig är tillståndskrävande.
Skälet till detta tycks vara att någon prövning från ordningssynpunkt utöver den som görs i tillståndsärendet rörande sammankomsten eller tillställningen inte anses behövlig.

Enligt ett uttalande i ordningslagens förarbeten, prop. 1992/93:210, är penninginsamling i samband med framförande av gatumusik inte tillståndspliktig, dels med hänvisning till att den enskildes frihet att framföra ett musikaliskt eller annat konstnärligt verk i sådant fall begränsas, dels med hänvisning till att en musikants insamling i en instrumentlåda eller på ett klädesplagg är en passiv handling. Det förhåller sig annorlunda om musikanten går runt bland publiken och samlar in pengar. Ett sådant tillvägagångssätt betraktas som en penninginsamling som kan omfattas av tillståndskrav genom en lokal ordningsföreskrift.

EU-migranter / Zigenare


Se även bl a;
EU-migranter polisanmälda för tiggeri, brott mot ordningsstadgar


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För fler sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

EU-migranterna ökar i antal i Skåne – Lista stad för stad

SVT Nyheter har bett samtliga kommuner att själva uppskatta hur många tiggande EU-migranter som vistas i det egna området. På flera håll har det visat sig vara en svår uppgift och osäkerheten kring exakta siffror är på många ställen hög.

På de mindre orterna är intrycket att de tiggande EU-migranterna bara vistas dagtid i kommunen, för att under kvällen och natten återvända till större städer. Så är fallet i till exempel Tomelilla.
De brukar komma med en vit skåpbil på morgonen och sedan hämtas de upp igen, säger Leif Sandberg (C), kommunstyrelsens ordförande.

Tomelilla

I Tomelilla uppskattar kommunen att det vistas mellan fem och tio tiggande EU-migranter. Genom pingstkyrkans försorg har de tillgång till tvättmöjligheter och mat. När det kommer till rent akuta åtgärder tycker Leif Sandberg att det finns en skyldighet för kommunen att hjälpa till.
– I sådana fall handlar det ju om åtgärder från människa till människa. Vi har till exempel sett över lösningar med att kunna hyra lokaler av föreningslivet. Men just nu är det som sagt inte så många som håller till här och ingen av dem verkar sova här i kommunen, säger Leif Sandberg (C).

Klippan, Sjöbo och Östra Göinge

I bara tre kommuner har antalet varit konstant. Det finns även exempel på kommuner där tiggare det senaste året blivit en helt ny företeelse. I Klippan, Sjöbo och Östra Göinge fanns det inga tiggare alls för bara ett år sedan.

Östra Göinge

I Östra Göinge ser kommunstyrelsens ordförande inte att det är en fråga som angår kommunen.
– Nej, det hanterar vi inte. De skjutsas hit på morgonen och hämtas på eftermiddagen, så de bor inte i vår kommun. Det är människor som planteras ut här. En bekant till mig har själv sett det, säger Patric Åberg (M).

Bjuv

Bjuv är den enda kommun i Skåne där man anser att inga EU-migranter finns idag.

Burlöv och Hässleholm

Ingen uppgift om antalet finns för Burlöv och Hässleholm mer än att det idag finns fler EU-migranterna än föregående år.

Höganäs, Perstorp, Trelleborg och Ystad har inte svarat

Ingen uppgift alls finns för Höganäs, Perstorp, Trelleborg eller Ystad

Antal EU-migranter i Skånes kommuner

Kommun – Antal – Jämfört med förra året
Bjuv – 0
Bromölla – 2-5 – ungefär samma antal
Burlöv – ingen uppgift – har ökat
Båstad – ca 10 (15-20 enl. annan uppgift) – har ökat
Eslöv – 5-10 – har ökat
Helsingborg – 50-60 – har ökat
Hässleholm – ingen uppgift – har ökat
Höganäs – ingen uppgift (”ett antal, enligt media)
Hörby – 4 – har ökat
Höör – ca 9 – har ökat
Klippan – 3-4 – fanns inga förra året
Kristianstad – 40-80 – har ökat
Kävlinge – 5-10 – har ökat
Landskrona – ca 20 – har ökat
Lomma – 5-10 – ingen uppgift
Lund – 50-75 – har ökat
Malmö – 300-500 – ökning
Osby – 5-10 – har ökat
Perstorp – ingen uppgift (minst sju, enligt media)
Simrishamn – 10-20 – har ökat
Sjöbo – 3 – fanns inga förra året
Skurup – 4 – har ökat
Staffanstorp – 3 – ungefär samma antal
Svalöv – 2 – ungefär samma antal
Svedala – 3-4 – har ökat
Tomelilla – 5-10 – ingen uppgift
Trelleborg – ingen uppgift
Vellinge – 8 – har ökat
Ystad – ingen uppgift
Åstorp – 5 – har ökat
Ängelholm – 8-10 – har ökat
Örkelljunga – 5-10 – har ökat
Östra Göinge – 6 – fanns inga förra åretKlicka här för att gå till artikeln i SVT, 2015-04-29
Se även bl a;
Långt mer än en fördubbling av antalet tiggande EU-migranter i Sverige på ett år

Inventering av EU-migranter i Sverige med start av polisen i Motala

Polisen kartlägger EU-migranter i Stockholms län – ostrukturerat


EU migranter – Bilder du inte får se i media

Bilder från EU-migranternas läger i Malmö, förr och nu

Bilder från tiggarnas kåkstad i Malmö 2015-03-21

Bilder från EU-migranternas kåkstad i Malmö, nyaste området

Malmös kåkstad, bilder från 2015-04-17 – aggressivare EU-migranter


Migrationsforskare Ioana Bunescus icke-lösningar på EU-migranter – Förbjuda fattigdom?

Tiggeriförbud för att inte permanenta fattigdom och utanförskap

Förbud mot tiggeri minskar fattigdom och EU-migranter

Varför inte förbjuda tiggeri?

Sverige och Finland enda länder utan förbud mot tiggeri

Riksdagsledamöter emot förbud mot tiggeri

Endast 36% av svenskarna emot att lagstifta mot tiggeri

Makedonsk minister varnar för konsekvenserna om tiggeriförbud inte införs i Sverige – Åsa Regnér vill inte

Vad är kostnaden för Sveriges 5.000 EU-migranter idag? 6 miljarder kr/år?

Gratis vård i Sverige för rumäner! Samtliga vårdfakturor till EU-migranter är obetalda – mörkas av media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.