Folkpartiets nya villkor för invandrare

Migrationspolitiken måste förändras för att integrationen ska fungera. Försörjningskrav för anhöriginvandring, villkor för ­uppehållstillstånd och språkkrav för medborgarskap är tre viktiga delar, skriver Jan Björklund och ledamöterna i Folkpartiets integrationsgrupp; Gulan Avci, Roger Haddad och Robert Hannah.

Som andra parti efter KD (utöver SD) kommer nu Folkpartiet med sina förslag på nya villkor för invandrare. Efter en lång inledning på DN Debatt med hur bra vi är skriver Jan Björklund (FP) m fl i mycket försiktiga och oprecisa ordalag;

Vi har varit för dåliga på att underlätta för utrikes födda att komma i arbete – det tar fortfarande alldeles för lång tid. Trösklarna in på arbetsmarknaden är för höga. Det driver fram utanförskap. Den som inte har jobb tvingas att leva på bidrag. Det innebär ofta att man hamnar i ett utanförskapsområde där andelen nyanlända invandrare är hög, med arbetslöshet och bidragsberoende och låga skolresultat. Jobb är avgörande för människors frihet.

Aldrig har så många sökt en fristad i vårt land. 80.000 personer sökte asyl i Sverige förra året. Prognoserna stiger kommande år. Det innebär nya utmaningar och ställer krav på en förändrad och mer effektiv integrationspolitik. Samtidigt som vi både värnar asylrätten och behöver fler människor i Sverige måste vi också snabbare få personer i arbete för att integrationen ska fungera.

En tydligare arbetslinje ger mer integration

En tydligare arbetslinje i integrationspolitiken kräver förändringar. Både genom hur vår arbetsmarknad fungerar och genom ökade drivkrafter för den enskilde. En del hävdar att en politik för att minska utanförskap genom att ställa ökade krav på eget ansvar hos individer inte skulle vara socialliberalt. Vi är av motsatt uppfattning. Socialliberalism i integrationspolitiken handlar om att vi ska skydda människor undan förtryck men också om att samhället ska uppmuntra och hjälpa individer att stå på egna ben och själva ta ansvar. Eget arbete är då avgörande.

Folkpartiet tillsatte i höstas en arbetsgrupp för att föreslå en tydligare arbetslinje i integrationspolitiken. I dag presenterar vi en första delrapport, som kommer att behandlas på Folkpartiets landsmöte i höst:

Invandringskrav

1. Försörjningskrav för anhöriginvandring
För att öka drivkraften att snabbt skaffa sig ett jobb bör ett tydligare försörjningskrav införas vid anhöriginvandring. Det betyder att anhöriginvandring blir möjligt först när den person som bor i Sverige uppfyller försörjningskravet, regelbunden inkomst och en bostad.

Exakt vilka som ska omfattas av försörjningskravet måste utredas vidare.

Barn har dock alltid rätt till sina föräldrar och familjer med barn under 18 år ska därför undantas från försörjningskravet, liksom konventionsflyktingar.

Red’s anm:
Försörjningskrav för vissa grupper av invandrare kan innebära mycket, eller inget. Ett allmänt tyckande om försörjningskrav är därför inte något som i sig tillför något. Först när det preciserats konkret vad ett försörjningskrav skulle innebära går det att ta ställning till om detta är ett bra eller dåligt förslag.

Enligt vad Folkpartiet säger här så kommer samtliga barn (under 18 år) till en invandrare att få uppehållstillstånd även om ingen i familjen arbetar.

Idag behövs inga bevis för ålder. Är det rimligt?

Folkpartiet säger också att om en i familjen arbetar i någon form så räcker det för att samtliga anhöriga ska få uppehållstilstånd oavsett om ingen av dessa anhöriga kommer att arbeta eller ens är arbetsföra.

De flyktingar som tilldelats Sverige enligt FN-konventionen behöver aldrig kunna försörja sig själva och har ingen begränsning vad gäller anhöriga som kan få uppehållstillstånd.

2. Stärkt arbetslinje vid beslut om uppehållstillstånd
För att ytterligare stärka arbetslinjen i integrationspolitiken föreslår vi att det prövas att införa ett jobb-incitament även i uppehållstillståndet.
Modellen skulle kunna utformas så att ett tillfälligt uppehållstillstånd övergår till ett permanent så snart personen kan försörja sig själv.

Om skyddsskäl kvarstår efter t ex tre år ska permanent tillstånd ges.

För familjer med barn under 18 år, samt för konventionsflyktingar, ska dagens regler gälla.

Red’s anm:
Att permanent uppehållstillstånd inte ska utfärdas (med givna undantag) innan invandraren kan försörja sig själv, dvs enligt hur det fungerar normalt i andra länder, måste vara självklart. Detta förslag har tidigare framförts av KD.

Dock återstår problemet med att det saknas tolkning av vad ”självförsörjande” innebär. Innan detta definierats är det omöjligt att ta ställning till om förslaget är bra eller dåligt/meningslöst.

Det framgår inte vad som menas med att ”dagens regler” ska gälla för familjer med barn och konventionsflyktingar. Menas att inget jobb-incitament i uppehållstillståndet eller andra krav ska finnas för dessa personer? I så fall, varför

Notera hur luddigt det är formulerat; ”prövas att införa”, ”Modellen skulle kunna utformas”, ”efter t ex tre år”.

3. Lägre trösklar till jobb och modernare arbetsrätt
Lagen om anställningsskydd (LAS) slår framförallt mot grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsrätten måste därför moderniseras.

Det finns också potential för enklare jobb som idag prisats bort i Sverige, där en lägre ingångslön i vissa sektorer till exempel genom praktikjobb, kan ge fler möjlighet till arbete.

Vi måste bli bättre på att ta tillvara på utländska akademiker som kommer till Sverige. Det är ett slöseri att välutbildade jobbar med helt andra saker än vad de är utbildade till. Många akademiker tvingas vänta orimligt lång tid på att få sin utländska examen eller arbetslivserfarenhet värderad. Snabbare processer för validering och fler kompletterande utbildningar är därmed nödvändigt.

Red’s anm:
Men det måste väl vara ett lika stort slöseri med samhällsresurser att svenskar jobbar med andra saker än vad de är utbildade till? Var ska prioriteringen ligga, hos nyanlända eller svenskfödda?

Hur vill FP förändra LAS?

Vad menas med att ”arbetsrätten” måste moderniseras?

FP har uttryckt sig så luddigt som det bara är möjligt i denna punkt, men FP verkar vara ute på lika djupt vatten som KD i denna fråga. Om staten subventionerar nyanlända i möjligheten att få ett arbete så diskrimineras svenskar.

Som förslaget är formulerat här är det omöjligt att ta ställning till om förslaget är positivt eller negativt för Sverige och dess nuvarande medborgare.

4. Avskaffa vårdnadsbidraget
Vårdnadsbidraget utnyttjas totalt sett av ganska få personer, men andelen invandrarkvinnor är överrepresenterade. Det bidrar till att utestänga dem från arbetsmarknaden.

Rut-avdraget har gett jobb åt många utrikes födda kvinnor med låg utbildning och måste bibehållas.

Red’s anm:
Menar FP att RUT-avdraget ska ersätta vårdnadsbidraget?
Not. Vårdnadsbidrag innebär att föräldrar med barn i åldern ett till tre år kan stanna hemma längre – med sin anställning skyddad samt sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, skyddad. Det omfattar 3000 kronor per månad och är obeskattat och alltså inte pensionsgrundande – och kan ges utifrån att ett antal villkor uppfyllts, bland annat om andra ersättningar.
I Sverige förespråkas vårdnadsbidrag framför allt av Kristdemokraterna, men även av Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

Folkpartiledaren Jan Björklund informerar 2015-01-02 att han tänker rösta för slopande av vårdnadsbidraget. Detta bidrag är en hjärefråga för Kristdemokraterna och beslutet att rösta mot detta skapar därmed en spricka i Alliansregieringen.

Vårdnadsbidraget nyttjas av ca 7.000 personer per år och i huvudsak lågutbildade invandrarkvinnor som inte lär sig svenska pga att dessa utrikes födda personer stannar hemma.

5. Språkkrav för medborgarskap
Kunskaper i svenska ökar möjligheterna till jobb och ett aktivt samhällsliv. Att bli medborgare är ett bevis på att en person vill bygga sin framtid i Sverige. För att uppvärdera både medborgarskapet och vikten av svenskkunskaper bör ett språkkrav för medborgarskap införas.

Att språkkravet inte gått att genomföra tidigare, trots förslag från Folkpartiet, har berott på att alliansen i denna fråga inte lyckades enas.

Integration handlar om att skapa ett samhälle som långsiktigt håller samman, vilket i sin tur bygger på att fler kommer i arbete och lär sig svenska. Så skapar vi mer frihet åt individen, legitimitet för en solidarisk flyktingpolitik och välstånd för framtiden.

Red’s anm:
När Folkpartiet lanserade språkkravet inför valet 2002 fick man sina högsta siffror på fyra år. FP ökade med mer än fyra procentenheter och skälet var förslaget om ett språktest för invandrare. Då kritiserades det för att vara röstfiske i grumliga vatten och kritiken lär komma tillbaka.

Precis som alla fyra övriga förslag från FP är detta språkkrav alltför ospecifikt för att någon ska kunna ha en åsikt om värdet i förslaget.

Det torde dock stå helt klart att de många invandrare som inte kan prata svenska (vilket innefattar många som bott i decennier i landet) också saknar möjligheter att integreras i det svenska samhället och som regel aldrig kan bli annat än en belastning för samhället.

OBS! Med ett språktest vill man inte stänga ute någon, så som vissa (t ex Henrik Arnstad) tycks tro, det vill inkludera.

Jan Björklund, partiledare (FP)
Gulan Avci, ordförande Liberala kvinnor, ledamot i FP:s integrationsgrupp
Roger Haddad, riksdagsledamot, ordförande i FP:s integrationsgrupp
Robert Hannah, riksdagsledamot, ledamot i FP:s integrationsgruppKlicka här för att gå till artikeln i DN, 2015-01-28

Folkpartiets migrationspolitik

Ovanstående fem övergripande förslag från Folkpartiet är inte mycket, i praktiken tyvärr bara blaha blaha, men partiet har i alla fall för första gången presenterat någon form av riktning i invandringspolitiken. När ett parti ligger på gränsen till riksdagsspärren (4 procent), så som FP gör, är det kanske hög tid att börja lyssna på medborgarna och ta något initiativ till lösningar på samhällsproblemen.

De hårdare kraven för permanenta uppehållstillstånd är en omsvängning jämfört med vad FP drev i regeringsställning. Frågan om uppehållstillstånden kan leda till en konflikt mellan de borgerliga allianspartierna. Medan FP och KD är inne på en liknande linje vill C inte göra några förändringar.

Återstår att se om Folkpartiet antar något av de fem förslagen. Dessa förslag har kritiserats av bl a Frida Johansson Metso, i Folkpartiets partistyrelse. Men några alternativa lösningar ger hon inte.

– Det ska noteras att inget parti utöver SD ännu vågat bemöta problemen med ”fattigdomsinvandringen” av EU-migranter, då främst Romer.

– Ej heller vill något parti (utöver SD) ta med tång i frågan om hur medborgarnas säkerhet ska skyddas i form av ökat våld och brottsliga handlingar som är en naturlig följd av en invandringspolitik som inte beaktar detta problem.

– Inget förslag ges heller på några konkreta åtgärder för landets många utanförskapsområden idag.

Nu återstår bara att resterande fem partier också börjar ta fram förslag på flykting- och invandringspolitik, dvs från;
– Moderaterna
– Centerpartiet (vars enda invandringspolitik är ”fri invandring”)
– Socialdemokraterna
– Miljöpartiet (som precis som Centerpartiet aldrig haft ett enda förslag)
– Vänsterpartiet

Prioritering av stöd

Ett problem som politikerna gärna undviker att tala om är att det finns många fattiga svenskar som behöver olika former av stöd. T ex är en miljon svenskar för fattiga för att få ett hyreskontrakt. Kan man då utan vidare bara förbise den inhemska fattigdomen och prioritera stöd till invandrare?

EU:s gräns för att räknas som fattig ligger på en inkomst på 10 800 kr. Siffror från år 2011 visar att 200 000 pensionärer i Sverige lever under fattigdomsgränsen.


Inte helt oväntat är Veronica Palm (S) och Maria Ferm (MP) snabba att kritisera förslagen från Folkpartiet.

Veronica Palm (S)

Socialdemokraternas ordförande i Stockholm, riksdagsledamot Veronica Palm, kallar debattartikeln för ”mörkbrun hundvisselpolitik” på Twitter. Själv har Veronica Palm, som urskiljningslöst kritiserar varje förslag, aldrig haft någon synpunkt på hur de omfattande migrationsproblemen skulle kunna lösas.

Maria Ferm (MP)

MP:s gruppledare och talesperson i migrationsfrågor, Maria Ferm, skriver ”Oerhört tragiskt att Folkpartiet föreslår tillfälliga uppehållstillstånd. Håller familjer isär, försvårar integrationen, kostar mer pengar”. Personligt tyckande. Ej heller Maria Ferm har någonsin yttrat ett enda ord hur migrationsproblemen skulle kunna lösas för att bibehålla eller förbättra Sveriges ekonomi.

Annie Lööf (C)

Jobben är nyckeln till bättre integration. Vi måste sänka trösklarna till första jobbet med hjälp av en fördjupad jobblinje för bättre integration, säger Annie Lööf i ett pressmeddelande.
Vad betyder detta? Absolut ingenting! Det är fullständigt intetsägande, precis som alla andra uttalanden från Annie Lööf om migration och integrationspolitik!

Centerpartiet fortsätter med sin egen mer liberala linje. Partiet har inte kommit med några förslag som innebär hårdare krav på invandrare, utan betonar snarare ekonomiska stimulanser. Partiet motsätter sig också Kristdemokraternas förslag om sänkta bidrag och att slopa bidraget till flyktingar som väljer att bo i eget boende.

Annie Lööf tillägger att hon kommer att föreslå att samma jobbstimulans som finns i försörjningsstödet (vilken ”jobbstimulans” finns i det försörjningsstöd som FP vill avskaffa?) införs i etableringsstödet; den som snabbt får ett jobb ska inte direkt bli av med sitt etableringsstöd utan det ska fasas ut stegvis.
Centern vill också att de asylsökandes kompetens ska inventeras redan under asylprocessen och att alla asylboenden ska erbjuda sysselsättning.

Ej heller dessa extremt övergripande uttalanden från Annie Lööf har någon som helst relevans för något. Det leder bara till ett stort antal frågor; Inventeras hur? Erbjuda vilken ”sysselsättning” var, till vilken kostnad, och på bekostnad av vem? Etc, etc.

Intern kritik inom FP

Den interna kritiken mot Folkpartiets partiledare Jan Björklund växer. En öppen konflikt med partiledaren pågår. Tunga namn inom FP som Birgitta Ohlsson, partistyrelsemedlemmen Frida Johansson Metso och Uppsalas kommunalråd Mohamad Hassan går hårt åt partiledaren i samband med hans integrationspolitiska utspel.

Nu stämmer även europaparlamentarikern och FP-toppen Cecilia Wikström in i kritikerkören och sågar partiets nya förslag för invandringspolitiken, rapporterar Aftonbladet.

Cecilia Wikström är kritisk till retoriken om minskade kostnader och är även tydlig med att hon inte kan acceptera förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd.
– Det är också absolut mot allt vad vetenskap och beprövad erfarenhet säger om en väl fungerande integration.

Red’s kom:
Cecilia Wikström hävisar till ”vetenskap och beprövad erfarenhet” men hon kan inte – och kommer inte att kunna – berätta vilken vetenskap och beprövad erfarenhet hon syftar på.

Det finns ingen forskning eller erfarenhet som visar att Sveriges integrationspolitik med permanenta uppehållstillstånd fungerar bättre än i övriga länder som tillämpar tillfälliga uppehållstillstånd!

Om människor ska leva med temporära uppehållstillstånd då finns det inget incitament att lära sig språket.

Red’s kom:
Frågan är om det är Sveriges skyldighet att förse invandrare med incitament att lära sig svenska språket? Är inte ett temporärt uppehållstillstånd incitament nog i sig? Vilka incitament vill Cecilia Wikström ha?

Det finns inget incitament till egen försörjning. För att man ska slängas ut.

Red’s kom:
Tycker Cecilia Wikström att det är ett incitament till egen försörjning att inte ställa något som helst krav på motprestation för de pengar de svenska skattebetalarna lägger ut på invandrarna?

Är verkligen en kravlös invandringspolitik det bästa för någon part?

Tänk också vad det betyder för de barn som har flytt undan kriget att inte få känna trygghet när man kommer till ett säkert land. Det är jag absolut emot.

Red’s kom:
Självklart ska barn känna trygghet. Men med den integrationspolitik som förts fram till idag är så ej fallet. Förutom det faktum att Sverige saknar medel för att ta hand om alla utsatta barn i världen, hur sorgligt detta än är.

Ska vi bara fortsätta i samma gamla hjulspår och låta situationen bli värre och värre, med ett generösare bidragssystem för invandrare än för svenskar? Vad är dina förslag, Cecilia Wikström???

Se Dagens Arena

Inget parti enigt med något annat parti

Det finns inte ens två partier inom Alliansen som har en gemensam plan eller är överens om flykting-, invandrings-, och migrationspolitiken. Inget samarbete finns överhuvudtaget inom Alliansen för framtagande av plan för detta. Inget gjordes när alliansen satt i regeringsposition.

Statsvetare Andreas Johansson Heinö (Timbro) säger;
– Skillnaden mot för några år sedan är att då kämpade SD för att få in frågan på agendan. Väljarna prioriterade den men de andra partierna gjorde det inte. Nu är frågan på agendan och var central under hela 2014. Om debatten fortsätter och blir mer konkret är det inte alls säkert att det gynnar Sverigedemokraterna.

Det är bara två problem med denna statsvetares resonemang;
1. Frågan var inte central under någon period år 2014. Endast för SD, medan samtliga övriga partier skydde frågan som elden.
2. Om debatten fortsätter i partierna är det föga troligt att denna debatt kommer att bli särskilt mycket mer konkret än vad vi kan se här ovan. Den politiska korrektheten kommer att fortsätta ligga som ett skyddande täcke över det som sägs från partiledningarna.

Se även bl a:
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering
Regeringens utspel om invandring kritiseras hårt
Socialdemokraternas plan för flyktingar
Regeringens hemliga asylgrupp

Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering

Centerpartiets integrationspolitik
Centerns liberala invandringspolitik förpliktigar
Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Folkpartiet: Kommuner vill sätta tak för invandring

KD:s förslag att minska kostnaden för flyktingmottagandet

Alliansen: Ingen ändring i invandringspolitiken

Moderaterna ändrar sig om migration

Integrationsförslag som inte löser problemen

Av Riksdagspartierna så har Moderaterna och Vänsterpartiet ännu inte med ett ord presenterat sin syn på hur flyktingpolitik, invandringspolitik, och integrationspolitik ska utformas.


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
(Register med äldre inlägg)

Decemberöverenskommelse för att slippa samarbete

Den 30 december 2014 skrev Expressen att alternativen till uppgörelsen är ”att aktivt börja samarbeta med SD eller att slå ihop sitt bohag med Socialdemokraterna i en eller annan form”. Upplägget är att den som inte gillar decemberöverenskommelsen måste visa en Kinderäggslösning där stabilitet uppnås, nyval undviks och SD oskadliggörs.

Egentligen begriper jag inte varför vi ska godkänna dessa premisser. En viktig poäng i kritiken av uppgörelsen är ju att det inte är önskvärt att skapa denna tulipanaros till vilket pris som helst.

Decemberöverenskommelsen gäller politikens former

I Per T Ohlsson försvar för DÖ mot dess borgerliga kritiker i Sydsvenskan häromdagen jämför han med kohandeln 1933 mellan Per Albin Hanssons S-regering och riksdagsledamöter ur Bondeförbundet (4/1). Ohlsson pekar förvisso ut skillnaderna: ”Decemberöverenskommelsen gäller politikens former: valet av statsminister och budgetbesluten. Kohandeln gällde konkreta åtgärder”. Men han konstaterar likväl att dagens kohandlande är berättigat – medan raseriet som flugit i vissa gammelmoderater inte är det. ”Kompromisser och samarbete”, förklarar Ohlsson, ”är i själva verket nödvändiga ingredienser i en fungerande demokrati”.

Javisst. Och i demokratier skapas ofta ovanliga politiska allianser i sakfrågor när ett parti hamnar i vågmästarställning. Närvaron av en vågmästare ställer högre krav på regeringsmakten att söka brett stöd för sin politik.

Decemberöverenskommelse en strategi för att slippa kompromisser & samarbete

Decemberöverenskommelsen har inte tvingat fram kompromisser och samarbete. Decemberöverenskommelsen är tvärtom ett verktyg för att slippa detta.

Man åsidosätter behovet av stöd och låtsas att riksdagen är mindre än den är. Ur det perspektivet vore det rimligare att ta den demokratiska skeden i vacker hand och förhandla om politiken, inte om formerna.

Vänsterpartiets godkännande för varje budget

Detta är dessutom något som denna sida har förespråkat länge, mer exakt i bemärkelsen att Alliansen skulle ha tagit initiativet och avsatt Löfven. Då hade han fått ombilda till en ren S-regering som kunde budgetförhandla med Alliansen varje år i stället för att – som nu – söka Vänsterpartiets godkännande för varje budget. Nej, det innebär inte ett formellt regeringssamarbete, men väl hårda förhandlingar om sakpolitik.

Uppenbarligen var partierna inte mogna för detta nu, men kanske hade ett nyval varit den spark i baken som hade behövts?

Passivt stöd från SD

Vidare är inte passivt stöd från SD uteslutet. Så fungerade det föregående mandatperiod och det bör fortsatt anses vara ett spelbart alternativ.

Alliansen börjar vakna i migrationsfrågan

Under hösten har både M-företrädare och KD:s Göran Hägglund gjort utspel i migrationsfrågan. Det är inte orimligt att tänka sig att justeringar av migrationspolitiken skulle ge Alliansen möjlighet att få igenom en budget och vidare regerande med samma passiva SD-stöd som under föregående mandatperiod.

För den händelse att någon vill sätta likhetstecken mellan SD och Alliansen: skillnaden mellan SD:s önskan att minska invandringen med 90 procent och de tankar som KD och M-politiker luftat på migrations- och integrationsområdet torde vara uppenbar. Det är inte en acceptabel debattnivå att inte erkänna dessa skillnader.

Decemberöverenskommelsen skadligt prejudikat

Löfven föredrog nyvalskortet, men bara som hot. Detta är också skälet till att decemberöverenskommelse riskerar att bli ett skadligt prejudikat i svensk politik.

Ingen regeringskris

För märk väl: hösten 2014 är inte hösten då vi hade en regeringskris. Någon regeringskris blev det aldrig. Hade vi haft en sådan hade minst en av två saker skett: en avgång med påföljande talmansrundor eller ett extra val.

Det oortodoxa som i stället ägde rum innan året blev nytt är att Stefan Löfven lyckades få sin budget fälld utan att en regeringskris inträffade.

Decemberöverenskommelsen visar att S inte längre är solen allting kretsar kring, hävdar uppgörelsens borgerliga försvarare.
Jag påstår motsatsen. Decemberöverenskommelsen visar att när en S-budget faller springer samtliga partier till Rörelsens undsättning och viker sig dubbla för att rädda S undan en regeringskris. Den regering vi har nu har bokstavligen curlats fram till makten av borgerligheten.Klicka här för att gå till artikeln i SvD, 2015-01-07

Svag opposition - Vi är överens om att en så svag regering behöver en ännu svagare opposition... det är bra för Sverige

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Så vill Löfven samarbeta i integrationsfrågan

Många är ju akademiskt utbildade. Ungefär en fjärdedel, säger Löfven.

Akademisk utbildning?

Även om det skulle vara sant, vilket det inte finns någon bekräftelse på, så är det alltså 75% som har ingen eller endast en grundläggande allmän utbildning.

Vilket värde på akademisk utbildning?

• Vad är det för akademisk utbildning som flyktingar (och anhöriga) har?
• Vad är den akademiska utbildningen värd i en helt annan kultur?
• T ex är en akademisk utbildning inom Islam av lite eller inget värde för landet.

Kostnader för lågutbildade

75 % av 1 miljon är 750.000 personer. Dessa 750.000 personer kräver oändligt mycket mer, inte minst ekonomiskt, än vad de 25% som påstås vara akademiskt utbildade (i okänd form) kräver för att integreras i samhället.

Stefan Löfven förstår inte varför SD fick så många röster

Hur SD kunde få 12,86 procent med medvind kan han inte förklara.
– Jag tycker själv att, med deras agerande, skulle man inte få mer stöd.
”.

Ovanstående svarar Stefan Löfven utan att säga det som vi alla vet, dvs att SD fick så stort stöd pga brister hos de övriga partierna och dessa partiers försök till att sopa problemen under mattan.

Källa: DN

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


Löfven vill samarbeta med de partier han baktalar

Varför vill Löfven inte samarbeta?

Utsträckta händer ej seriöst menat

Politiker anklagar politiker för att tycka som SD hellre än att diskutera sakfrågorna


Inget förtroende för Stefan Löfven och S+MP-regeringen bland svenska folket

98 % av Sverige ogillar S+MP


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.

Ett system ur balans

Negativ parlamentarism

Sverige har det som kallas negativ parlamentarism. Det innebär att det räcker att en regeringsbildare är accepterad och inte har en riksdagsmajoritet emot sig.

Red’s kom:
Dvs så länge inte 175 eller fler av riksdagens 349 ledamöter röstar mot talmannens förslag vid statsministeromröstningen till regeringsbildare så får talmannens förslag till statsminister bilda regering (minoritetsregering eller majoritetsregering).

Riksdagen består av 349 ledamöter, efter valet 2018 fördelade enligt följande:

Alliansen = 143 ledamöter
M = 70 ledamöter
C = 31 ledamöter
KD = 22 ledamöter
L = 20 ledamöter

VÅGMÄSTARE
SD = 62 ledamöter
(Alliansen + SD = 205 ledamöter)

S+V+MP = 144 ledamöter
S = 100 ledamöter
V = 28 ledamöter
MP = 16 ledamöter

GÄLLANDE MANDATFÖRDELNING SEDAN VALDAGEN 2018-09-09
Mandatfördelning i Sveriges riksdagREGERINGSBILDNING
Talmannen har fyra försök på sig att ge ett förslag till statsminister/regering.

Om riksdagens ledamöter med majoritet röstat mot (tryckt på den röda knappen) samtliga fyra förslag så ska extraval utlysas inom tre månader.

INGET FOLKSTYRE I SVERIGE?
2019-01-18 blev Stefan Löfven återvald som statsminister med 115 ja-röster mot 153 nej-röster (M+KD+SD), trots att högersidan röstats fram av folket till en majoritet med 60%.

Av åtta partier var det alltså bara S och MP som gav ett uttryckligt stöd till en S+MP-regering.

Centerpartiet (exkl. en Centerpartist med egen vilja, som röstade nej till Löfven), Liberalerna, och Vänsterpartiet gav S+MP-regeringen sitt stöd genom att lägga ner sina röster (C och L valde att 131 dagar efter valet 2018 slutgiltigt hoppa av Alliansen, se Januariöverenskommelsen).

Resultatet av valet 2018 blev en S+MP-minoritetsregering 2019-01-20 genom att 115 riksdagsledamöter röstade ja, 153 nej och 77 avstod från att ta ställning genom att rösta gult (4 frånvarande).

S+MP-minoritetsregeringen kommer att kräva stöd från antingen SD, KD, eller M för att få igenom någon av C- och L-åtgärderna bland de 73 punkterna.

SD, KD och M kan närhelst de vill fälla S+MP-regeringen om V effektuerar sina hot att fälla S+MP-regeringen om C:s och L:s vilja genomförs.

MED KRAVLÖST FOLK KAN POLITIKER STRUNTA I FOLKVILJAN
I Sverige behöver de politiska partierna inte avslöja innan valet vem de avser bilda regering med, och ej heller informera väljarna om vilken budget de tänker föreslå. Det finns inga krav på ärlighet och uppriktighet från politikerna, om inte väljarna förstår att utkräva detta på olika sätt (bl a genom att inte rösta på ett parti som tidigare brutit sina löften). I praktiken ska alltså väljarna rösta i blindo.

Efter valdagen har de politiska partierna full frihet att bryta sina luddigt formulerade vallöften såväl som konkreta vallöften (t ex att avsätta Stefan Löfven). Politiker räknar med att väljarna är lätta att manipulera och att de har glömt lögner och brutna löften till nästa val, fyra år senare.

Positiv parlamentarism

På längre sikt skulle en utväg kunna vara att Sverige övergår till den tyska modellen med positiv parlamentarism. I den finns en koppling mellan regeringsbildning och budget genom att kanslern måste ha aktivt stöd av en majoritet i förbundsdagen.

Partierna har valt att låta sin politik komma i andra hand

I backspegeln kan man se att vår parlamentariska modell har byggt på större ömsesidig respekt än vad som varit uppenbart.

Partierna har valt att inte utnyttja den destruktiva potential som systemet faktiskt ger oppositionen.

Decemberuppgörelsen

Decemberöverenskommelsens första vecka har precis som uppgörelsens förhistoria präglats av strid: Vems är skulden? Hur kunde landet drivas ända till nyvalets brant?

Sakpolitiska spänningar mellan S, MP och V

De borgerliga partiernas vilja till inbördes samarbete förstärks av insikten att det är svårare på den andra sidan.

De sakpolitiska spänningarna mellan S och MP är betydande.

Än besvärligare blir det när även Vänsterpartiet ska fås med på vagnen.

När de tre till vänster lyckas göra upp kan Alliansen skrämma mittenväljarna just med att Vänsterpartiet deltar.

Red’s kom:
Mittenväljarna”? Vilka är dessa?

Halvsanningar=osanningar från bägge sidor

Som tydligt framgick i fredagens tidning levererar båda sidor halvsanningar. DN:s granskning bekräftar att de borgerliga hade med sig förslag om hur regeringsbildning och budget skulle kunna hanteras i framtiden. Men i det skedet var Stefan Löfvens mål att rädda sin budget. Kunde inte de borgerliga tänka sig att lägga ned sina röster? Nej, det kunde de inte.

Källa: Ett system ur balans
Januariöverenskommelsen 2019. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet
Se även bl a;
Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Varför är decemberöverenskommelsen odemokratisk?

Den 27/12 2014 ställs nyvalet in efter en muntlig, och diffust presenterad, överenskommelse mellan vänsterblocket och högerblocket.

Oppositionen drar sig tillbaka

Det odemokratiska i decemberöverenskommelsen ligger i att man diskuterat fram en lösning där en minoritet av partierna (och därmed en minoritet av väljarna) styr ostört istället för en överenskommelse i politiska sakfrågor. Det är samarbete i sak som behövs inte samarbete i hur man bäst uppnår en diktatur.

Väljarna marginaliseras och får inte säga sin mening

Det odemokratiska ligger också i att man vill förbigå väljarna och deras åsikter och frånta medborgarna sin möjlighet att rösta fram den lösning som de anser är bäst för Sverige baserat på aktuell situation. Några få personer (6 stycken) har alltså fråntagit väljarna sina demokratiska möjligheter… i alla fall fram till nästa val, när denna maktfullkomlighet kan visa sig ödesdiger.

Det politiska etablissemanget har satt sig över folkviljan.

Decemberöverenskommelsen

Överenskommelsen från den 27 december 2014 framstår som ett hafsverk och skulle behöva förtydligas. T ex är glidningen mellan de två begreppen ”partikonstellation” och ”regering” olycklig.

Det ska noteras att överenskommelsen saknar formell status. Den är inte lag och därmed inte heller bindande. Varje riksdagsledamot äger sin egen röst.
Den 27/12 2014 beslutade socialdemokraterna att ställa in nyvalet där medborgarna skulle få säga sin mening

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Utsträckta händer ej seriöst menat

Stefan Löfven ägnade stora delar av valrörelsen åt att berätta att något höll på att gå sönder i Sverige. Sedan förklarade han att han ville samarbeta med just de partier som dragit isär Sverige, tömt ladorna och bränt jorden.
Kan man fortsätta sträcka ut en hand till de borgerliga partierna, samtidigt som man ger dem fingret?

Just när vi börjat hoppas att smarta människor som beter sig korkat åter skulle bli smarta utlyste Stefan Löfven nyval. Där dog det hoppet. Nu väntar ytterligare tre månader av skattefinansierade personangrepp, övertramp, medvetna missförstånd och extrem enögdhet. Frågan är vad som är mest tröttsamt – påhoppen eller de devota hyllningarna av den egna ofelbare ledaren?

Se även bl a;
Löfven vill samarbeta med de partier han baktalar

Så vill Löfven samarbeta i integrationsfrågan

Varför vill Löfven inte samarbeta?

Politiker anklagar politiker för att tycka som SD hellre än att diskutera sakfrågorna


Inget förtroende för Stefan Löfven och S+MP-regeringen bland svenska folket

98 % av Sverige ogillar S+MP

Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Alliansen försöker ta fokus från vad Alliansen orsakat

Det extra valet är ett misslyckande för Stefan Löfven, i en situation orsakad av Sverigedemokraterna”?
Alliansen skyller rådande ”situation” på det parti som röstade på deras budget!!!
Detta samtidigt som alliansen inte tar något som helst ansvar för sina egna handlingar.
Allaiansen verkar inte kunna ta sig ur sandlådan och visa sig i alla fall lite ansvarskännande för landet.

Alliansen trodde att makten skulle lämnas över till dem

Den främsta orsaken är att Sverigedemokraterna valde att bryta mot praxis, men också att regeringen inte tagit ansvar för det parlamentariska läget.”.
Eller om man läser mellan raderna; Alliansen är besviken över att vänsterblocket inte lämnade över regeringsmakten till dem efter att Alliansen försökt måla in vänsterblocket i ett hörn med stöd av SD.

Sedan är det ett faktum att praxis kan brytas mot. Praxis är ingen lag. Dessutom måste man förstå att om praxis brutits mot så är det inte bara av SD, eftersom SD bara röstade som Alliansen!


En maktfullkomlig allians

Genom allianssamarbetet har vi under åtta år visat att vi kan ta ett sådant ansvar för Sverige, där ytterkanterna berövas avgörande inflytande och där breda uppgörelser kunnat slutas i viktiga frågor
Eller, om man läser mellan raderna;
Alliansen är stolt över att de kunnat koncentrera makten till sig själv och att alliansen kunnat blockera för V, MP och SD att ha någon som helst inverkan i någon fråga eller ens kunna sätta press på alliansen att redovisa sakliga grunder för beslut som tagits.


Makt korrumperar

Samtidigt som Alliansen påstår sig sträcka ut en hand så upprepar Alliansen gång på gång att regeringen misslyckats, t ex;
Vi går nu till extra val för första gången på över ett halvsekel. Regeringen har misslyckats med att ta ansvar för det parlamentariska läget.”.

Det tyder på att Alliansen inte är seriös i att ta ansvar när man inte kan formulera en önskan om förhandling på ett diplomatiskt sätt utan måste försöka trycka ner motparten i skorna samtidigt som man säger sig önska förhandla.

Dessutom är det inte fråga om lösningar på konkreta problem i landets framtida utveckling man vill uppnå utan endast en fråga hur man på bästa sätt kan blockera partier från möjlighet till inflytande i demokratisk ordning och behålla mesta möjliga makt för egen del.

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Vems uppgift att lotsa igenom budgeten?

2013-12-08
S: Inte vår uppgift att lotsa igenom budgeten
Magdalena Andersson menar att det finns en tidigare enighet om att det ska gå att göra så – om resultatet blir att statsfinanserna stärks. Hon säger att det inte är konstigt att oppositionen reagerar när regeringen inte har riksdagsmajoritet för sin budget.
När vi har haft socialdemokratiska minoritetsregeringar så har vi sett till att vi har majoritet för våra förslag i riksdagen. Vi har förankrat dem via samarbeten med centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet. Det har den här regeringen totalt brutit den praxisen och lägger förslag som det inte finns majoritet för. Det är tyvärr inte oppositionens uppgift att lotsa igenom budgetar, säger Magdalena Andersson (S).
Stort skattebråk mellan S och M

2014-11-06
Alliansen: Det är inte vår uppgift att lotsa igenom budgeten
Vilket ansvar har då ett oppositionsparti? Ja, i första hand förstås att företräda de personer som röstat på partiet och dess program.
Av det följer självklart en möjlighet att ingå överenskommelser och kompromisser om det bedöms innebära att man kommer närmare de ideal som partiets och dess väljare eftersträvar. Men att uppge sin egen politik, lämna sina väljare ryggen och bli ett transportkompani för partier med helt andra program är förstås inte aktuellt.

Göran Perssons dom över Stefan Löfven

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Varför vill Löfven inte samarbeta?

Stefan Löfven skriver; ”För det första handlar valet om huruvida man är beredd att samarbeta och ta ansvar för Sveriges bästa. Ska vi ha kaos, bråk och blockpolitik i Sverige eller ska vi ha ett vuxet samarbetsklimat och en konstruktiv diskussion över blockgränsen om hur vi tar vårt land framåt?

Löfven menar att valet handlar om att samarbeta, men innebär det inte att även Löfven ska samarbeta? Varför inte t ex samarbeta med representanter för 800.000, och allt fler, medborgare?

Att samarbeta innebär inte mer än vad ordet betyder, men ett steg i rätt riktning kanske skulle vara att presentera en flyktingpolitik? Att ta emot flyktingar och anhöriga till dessa handlar inte bara om antal. Det handlar givetvis också om hur det ska fungera och finansieras.

Mindre blockpolitik”? Gång på gång tar Löfven enbart upp frågor som han ser skulle vara till gagn för honom personligen istället för att debattera det som är relevant för Sverige i sin helhet och som för landet framåt.

Vuxet samarbetsklimat”? Med tanke på den sandlåda som Löfven varit drivande i att bygga upp så kanske talesättet; ”Man ska inte kasta sten i glashus” är högst passande här?

SD var inte ensamma om att rösta ner Löfvens budget

Löfven skriver; ”Sverigedemokraternas besked i tisdags innebar inte bara att de röstade ned den här regeringens budget.”.
I den demokratiska omröstningen av vänsterblockets budget röstade majoriteten ner deras budget. SD var inte ensamma om att inte vilja ha denna budget.

I övrigt har varken SD eller högeralliansen sagt att denna budget var dålig i alla avseenden. Någon så dålig budget finns inte, har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas. Men om man som Löfven vägrar samarbeta med någon utanför vänsterblocket kanske man får ta konsekvenserna av detta?

Vem är det som brutit sina löften?

Löfven skriver; ”Det betyder att de bryter sina löften till väljarna, praxis i Sveriges riksdag och försöker tvinga till sig en makt som inte står i proportion till deras mandat.”.
SD har inte brutit några löften mer än vad Löfven gjort. Dvs den Löfven som ena dagen proklamerar att han kommer att avgå om det blir en borgerlig budget och nästa dag, när det blir en borgerlig budget, väljer att direkt bryta sitt löfte.

Vill Löfven förbjuda alla andra än sig själv att bryta mot praxis?

Vad sedan gäller praxis så är det bara en praxis, och kan brytas mot. Precis som de gånger Löfven själv gjort detta (där t ex Stefan Löfven och hans partikollegor år 2013 bröt ut förslag ur alliansregeringens budget och med stöd av SD röstade ner ett förslag). Varför skulle det bara vara Stefan Löfven förunnat att kunna bryta mot praxis?

Respektera majoritetsbeslut

Vad gäller att SD skulle försöka ”tvinga tvinga till sig en makt som inte står i proportion till deras mandat” så måste kanske Löfven respektera majoritetsbeslut istället för att införa regler som gör det möjligt att regera landet med en minoritet i Riksdagen, endast i syfte att försöka beröva SD:s 800.000 väljare deras möjlighet att påverka på något sätt?

Se även bl a;
Löfven vill samarbeta med de partier han baktalar

Så vill Löfven samarbeta i integrationsfrågan

Utsträckta händer ej seriöst menat

Politiker anklagar politiker för att tycka som SD hellre än att diskutera sakfrågorna


Stefan Löfven, gör din plikt!


Inget förtroende för Stefan Löfven och S+MP-regeringen bland svenska folket

98 % av Sverige ogillar S+MP

Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Magdalena Andersson vill samverka med C och FP

– Vi har haft ett väldigt konstruktivt samarbete med Miljöpartiet. Men jag skulle gärna se att vi på ett eller annat sätt kunde samverka med fler partier, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Men snälla! När ska Löfven & Andersson förstå att den dörren är inte bara stängd utan igenspikad med tretumsspik. Det är uppenbart att S vill samarbeta med C och FP för att försöka hanka sig kvar på något sätt.
Men det är precis lika uppenbart att C och FP inte kommer att samarbeta med S, oavsett hur mycket S önskar detta. Dessutom är Miljöpartiets största motståndare, i kampen om väljarna, Centerpartiet. Alltså får S fortsätta samarbeta med MP och V, eller regera utan stödpartier.

Vid lunchtid inledde Socialdemokraternas partistyrelse ett möte i riksdagshuset. Flera av ledamöterna markerade före mötet att S ska gå till val som eget parti, men betonade samtidigt att Socialdemokraterna vill ha ett regeringssamarbete med Miljöpartiet även efter extravalet.
Statsminister Stefan Löfven väntas svara på frågor cirka klockan 13.20.

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Överraskande att Stefan Löfven tar avstånd från MP?

Varför är det överraskande att Stefan Löfven tar avstånd från MP och vill dra tillbaka sin budget, med tanke på att detta regeringssamarbete mellan S och MP stöds av endast 2 % av befolkningen?

MP mutats med orimligt många ministrar

Frågan är istället hur Löfven kunde göra detta misstag från början och sedan spä på galenskaperna bl a genom att ge MP orimligt stor makt (i förhållande till väljarnas stöd) med orimligt många ministrar (MP:s första och kanske sista chans att sitta i regeringsposition).

S hemlighåller för väljarna vem S ska samregera med

Stefan Löfven återgår nu till som det var innan valet 2014, där väljarna inte ska få veta hur Socialdemokraterna vill regera (med vem) om – mot all förmodan – S framöver skulle få fler röster än alliansen (där inget parti inom alliansen kommer att samarbeta med S).

Vi har sagt hela tiden båda två partierna, att vi går till val själva”, säger Stefan Löfven.
Jag upphör aldrig att förvånas över hur politiker kan ljuga väljarna så flagrant rakt upp i ansiktet.

”… men dessutom, och det sa vi även efter förra valet, är vi beredda att söka ett samarbete också över blockgränserna för att vi ska få till en stabil regering”, säger Stefan Löfven vidare i sina till synes desperata försök att manipulera väljarna.

Har Stefan Löfven missat det alla vi andra sett? Dvs att dörren är stängd från alliansens sida, och han kommer inte att få stöd av varken FP eller C.

En stabil regering kommer det inte att bli hur man än gör, och vilka inskränkningar i demokratin man än försöker göra, men det står helt klart att med S skulle det bli alldeles särskilt instabilt.

Överdramatisera inte ???

Gustav Fridolin säger; ”Jag tycker nog att de senaste dagarna i svensk politik har varit tillräckligt dramatiska för att vi inte ska behöva överdramatisera”.
Men vad menar han överdramatiseras? Att Stefan Löfven nu tydliggjort att han förstått att det inte fungerar att samarbeta med MP, men att Löfven inte vill säga i klartext hur han tänkt sig en regering efter nyvalet?

Gustav Fridolin försöker lägga ut en dimridå, men vem låter sig luras så lätt?

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


Löfven klargör att S ska regera med MP

Margot Wallström vill dumpa MP


Inget förtroende för Stefan Löfven och S+MP-regeringen bland svenska folket

Novus: Rekordlågt förtroende för Löfven och Sveriges styrande politiker


Löfven vill samarbeta med de partier han baktalar

Så vill Löfven samarbeta i integrationsfrågan

Varför vill Löfven inte samarbeta?

Utsträckta händer ej seriöst menat

Politiker anklagar politiker för att tycka som SD hellre än att diskutera sakfrågorna


Löfvens dubbla budskap


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Varför så mycket hat från politikerna?

Måste det verkligen vara så mycket hatiska uttryck, rena lögner och pajkastning mellan partierna istället för saklighet och en vilja till samarbete för att hitta bästa möjliga lösning under givna omständigheter?

Stefan Löfven, som vi inte sett mycket av sedan valet, uttrycker sig verkligen inte bra, som KG Bergström här påvisar!

Inte för att något av de etablerade partierna sköter sig acceptabelt, men Jonas Sjöstedt står ut i denna skara. Hans attityd, aggressivitet och bristande saklighet kan väl inte tilltala någon. Många börjar bli smått irriterade över den lekstuga som inte minst Löfven och Sjöstedt orsakat. Är det små barn som vi ska låta styra Sverige?

Alliansen ville ta över

Alliansens plan med sin budget, där de visste att SD skulle rösta på alliansens budget, tillsammans med sin obeveklighet och vägran att förhandla om budgeten var att Stefan Löfven skulle överlåta till talmannen att söka en ny regering. Då hade alliansen/moderaterna åtagit sig detta uppdrag, och alliansen hade regerat med en borgerlig budget. Löfven valde emellertid, tydligen lite oväntat för vissa, att sitta kvar och proklamera att han avser att utlysa nyval, med den borgerliga budgeten fram till extravalet.

Alliansen fällde S-budgeten

Det är i praktiken alliansen som fällde budgeten från S+MP+V, inte SD. Men det verkar som orimligt många politiker såväl som politiska kommentatorer inte förstått ens detta. Var är det sunda förnuftet?


Löfven ångrar sig och hoppar inte av

Det är lite märkligt med Stefan Löfvens reaktioner när han tidigare så tydligt hävdat att om den borgerliga budgeten vann så skulle Löfven avgå. Vilket förtroende ger detta hos väljarna, när man gör direkt tvärtom till vad man sagt?

Stefan Löfven förklarade tydligt och klart innan budgetomröstningen att han under inga omständigheter skulle sitta kvar om det blev en borgerlig budget. Stefan Löfven bryter sitt löfte omedelbart efter att resultatet blev en borgerlig budget och istället för att avgå vill han utlysa ett nyval, där han – om S skulle nå framgångar i detta val, vilket är föga sannolikt, får sitta med en borgerlig budget som minst under hela 2015, och högst sannolikt hela mandatperioden ut. Hur tänkte han här?

Löfven får kritik av Maria Wetterstrand

Miljöpartiet avvisar Reinfeldts erbjudande

Liberalerna borde inte skratta bort sitt ansvar

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

M-politiker vill samarbeta med SD

Var tredje M-kommunpolitiker säger öppet ja till SD-samarbete

Det kan vara många fler om de vågat uttrycka sina åsikter och/eller vågat gå emot partiledningen.

Partistyrelsen beslutar att inte samarbeta med SD
2008 fattade den moderata partistyrelsen ett principbeslut om att inte samarbeta med Sverigedemokraterna på någon nivå. Detta beslut stödjs av idag av Moderaternas tillträdande partiledare Anna Kinberg Batra.

Kan ett parti fungera när partiledningen i sina åsikter står väldigt långt från såväl sina väljare som sina politiker?

En fråga där Moderaterna är splittrat är om man ska kunna samarbeta med Sverigedemokraterna i kommuner och landsting. Av de som svarat på SVT:s enkät tycker 36,6 procent att det ska vara möjligt trots ett principbeslut att partiet inte ska samarbeta.

SVT-undersökning: Moderaterna splittrat i flyktingfrågan

S och MP röstade på SD – och vann

David Batra om hustruns nya roll som Moderaternas ledare

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor