”Det ligger i romers natur att tigga”: Hets mot folkgrupp?

Under rubriken ”’Chockerande uttalanden’” skriver Sydöstran:
Det ligger i romers natur att tigga. I Rumänien har de alla förutsättningar att jobba, men de väljer att tigga.
Det säger Ioan Neselean, borgmästare i Ronnebys nya vänort Gherla, som just nu besöker Sverige.

Red’s kom:
Vilken slutsats ska man dra av att det i princip uteslutande är romer som kommer till Sverige och till andra länder för att tigga? Och har gjort detta sedan 100 år tillbaka, eller så. Kan man inte, med dessa fakta, drista sig till att tycka att det ligger i dessa romers natur att tigga, även om det givetvis är att generalisera (t ex tigger inte svenska romer överhuvudtaget, vad vi vet)?

Varför har Ronneby en ”vänort” i Rumänien?
Vad kostar detta för skattebetalarna?
Hur många av de tidigare 1-10 EU-migranterna i Ronneby är kvar idag, och var kommer de från?
Se: Med skattemedel betald semesterresa till Rumänien för Ronnebys politiker och tjänstemän

Hets mot folkgrupp?

Romers och resandes förening överväger att göra en polisanmälan om hets mot folkgrupp.

Red’s kom:
Men är det verkligen ”hets mot folkgrupp” att vara av denna åsikt, hur politiskt inkorrekt den än är? Har man inte rätt att tycka detta?

Är det inte som att säga i stil med att det ligger i alkoholisters natur att dricka alkohol? Eller att det ligger i svenskars natur att lapa sol i varmare länder?

Hur hade Romers och resandes förening i Blekinge tänkt att göra en polisanmälan i Sverige om vad en en borgmästare i Rumänien tyckt?

Kanske hade det varit bättre om man i en demokrati tillåter även åsikter som inte är politiskt korrekta och försöker argumentera emot dessa, om man nu tycker att åsikterna är felaktiga?

Om strömmen av utländska medborgare till Sverige leder till ett åsiktsförtyck, där politiskt inkorrekta åsikter leder till hot om juridiska konsekvenser (enligt hur vänstern vill att det ska fungera) istället för diskussioner med sakliga argument så är man nog inne på en mycket, mycket farlig väg.

Se: Romers och Resandes förening i Blekinge‬ upprörda över regeringens riktlinjer för EU-migranter

Tyvärr får vi inte veta mer om denna historia, eftersom artikeln är en betalartikel i Sydöstran.

Se även bl a;
Nödhjälpen i Ronneby vill att kommunen försörjer EU-migranter

Nödhjälpen Ronneby för EU-migranter vardagshjälte?


Har Rumänien tilldelats 287 eller 471 miljarder kr av EU:s strukturfonder?


Polisutryckning pga texten ”svensk zon” på marken – hatbrott mot EU-migranter

Vänsterpartiet hävdar envist att SD’s reklam om EU-migranter är hets mot folkgrupp

Hets mot folkgrupp att likna böneutrop vid åsneskri


Tiggeri förbjudet skylt på Handelshögskolan Stockholm


Rom och cola – Inget att skämta om?


Är Sverige lösningen för alla romer? – Vad är antiziganism?


För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret (tidigare register) eller använd sökfunktionen här.

Har Rumänien tilldelats 287 eller 471 miljarder kr av EU:s strukturfonder?

Christer Leksell i Ronneby kommunfullmäktige sa under kommunfullmäktigemötet 2016-01-28:
– Rumänien har fått stora summor i EU-bidrag för att hjälpa romerna i eget land, 471 miljarder kr. Sätt då press på det landet så pengarna går till det de är avsedda för.


Peter Bowin, VänsterpartietPeter Bowin, Vänsterpartiet, replikerade:

– Jag måste fråga dig, 471 miljarder kr? Är det ett räkneexempel?


Erik Ohlsson, VänsterpartietPartikollegan Erik Ohlsson, Vänsterpartiet, hakade snabbt på:

– Det är ju intressant hur man använder sig av de EU-medel som gått till Rumänien. Ja, EU är en fantastisk organisation, men inte tusan är det så att 471 miljarder har gått till de fattiga i Rumänien.

Red’s kom:
Det är det ingen som hävdat (även om det i praktiken blir så). Pengarna går till Rumänien under en sjuårsperiod (som tycks – unikt – förlängas pga att Rumänien inte tar ut pengarna), varav först (perioden 2007 till 2013) 32 miljarder kr reserverades för de fattiga (förklaras mer detaljerat längre ner här). Resterande del av pengarna går indirekt till de fattiga. Alltså går alla EU-medel till de fattiga.

– De allra största medel som fördelas inom EU handlar om medel till jordbruk.

Red’s kom:
Jaha, och?

– Det kan jag tycka är en otroligt märklig sak, men så är det.

– Strukturfondsmedel har riktats till Rumänien. Där kan man diskutera hur en regering som liknar en korrupt organisation men som inte är korrupt, utan att på detta sätt stöta mig med för många rumäner, har hanterat dessa.

– Vad man kan konstatera är att Rumänien inte gjort särskilt många insatser mot dessa romer. Eller andra utsatta grupper. Och då är frågan, ska vi göra samma sak? Ska vi inte försöka hjälpa dem? Eller ska vi vara lika goda kålsupare som de är där nere?

Red’s kom:
Det finns två alternativ;
1. Hjälpa på plats och ge verkningsfull hjälp.
2. Försörja EU-migranter i Sverige och bibehålla dem i deras utsatthet och bidragsberoende.

Vänsterpartiet föreslår alternativ 2.


Peter Bowin, VänsterpartietPeter Bowin (V) fortsätter på sin linje:

– Internet är ju en fantastisk uppfinning såtillvida att man kan ju faktiskt googla fram vilken idiotisk synpunkt som helst, och sedan kan man hitta ytterligare ett antal människor som stödjer den här.

Red’s kom:
Ja, inte minst gäller väl detta vad vänsterextremister skriver på nätet, eller?

– Man kan t ex göra som rapparen i USA som häromdagen hävdade att jorden inte är rund. Och det har jag ju hävdat många år att om femhundra år så kommer de att skratta åt oss och säga; De trodde jorden var rund på 2000-talet. Så som vi skrattade åt dem som trodde att jorden var platt på 1500-talet.

Red’s kom:
Obegripligt resonemang. Har någon skrattat åt att man inte hade den teknik då som på senare tid?

– Lite ordning får det väl vara på åsiktsbildandet för har man den uppfattningen att man varit jagad av invandrargäng i Sölvesborg…

Ordförande i fullmäktige avbryter Peter Bowin (V):
– Försök och håll dig till ämnet och blanda inte in Sölvesborg och partiledare och det ena med det andra utan det handlar om romerna i Ronneby hur det ska hanteras. Det är det som är frågan som diskuteras. Annars kan vi hålla på hur länge som helst för då retar ni bara upp varandra.

– Jag ska bara säga, med en enkel googling på en surfplatta så kunde man lätt konstatera att EU har 184 miljarder anslagna till Rumänien och av dem har 30 miljarder vigts för ett socialt arbete med bl a de här utsatta grupperna. Och av de miljarderna så har 20% sökts och betalats ut.

Red’s kom:
Vad Peter Bowin (V) säger här skulle knappast kunna bli mer fel om man t o m ansträngde sig för att det skulle bli fel.

20% har definitivt inte sökts och betalats ut och det är inte heller ”30 miljarder” som avsatts för socialt arbete för fattiga, och de ”184 miljarder” som Peter Bowin (V) googlat sig fram till var under föregående budgetperiod, 2007-2013!

Ett lysande exempel på hur illa det kan bli när vänsterpartister försöker surfa till sig högst relevanta fakta som de inte brytt sig det minsta om förrän något motståndarparti tar upp frågan.

– Det är långt ifrån de 471 miljarderna som nu etablerats som en sanning från den här talarstolen. Och jag misstänker att resten av resonemanget är lika dåligt underbyggt

Red’s kom:
Lika dåligt underbyggt som Vänsterpartiets resonemang?

Hur var det nu med att jorden är platt och att man kan ”googla fram vilken idiotisk synpunkt som helst”?

Miljarder i vilken valuta? Det kan ju aldrig vara fel att lägga till en enhet när man ska redovisa summor. Senast jag kollade så var t ex inte en krona värd lika mycket som en Euro.

Så här (krångligt) är det!:

Strukturfonder till Rumänien under en sjuårsperiod: 31 miljarder Euro = 287 miljarder kr under sju år

Sommaren 2015 sa Åsa Regnér;
En väldigt viktig faktor i sammanhanget är de strukturfonder som Rumänien redan har. Rumänien har till sitt förfogande ett strukturfondsprogram på sammanlagt 31 miljarder euro för sju år.

31 miljarder euro motsvarade då 287 miljarder kr.

Vilka sju år Åsa Regnér syftar på framgår inte någonstans, men torde avse 2014-2020, dvs efter föregående budgetperiod (2007-2013).


Strukturfonder till Rumänien 2007-2013: 184 miljarder kr

Uppgifterna från Åsa Regnér är luddiga på flera sätt:

Enligt en granskning i DN beviljades runt 184 miljarder kronor från EU:s strukturfonder för att förbättra situationen för rumänska romer under åren 2007 och 2013 (även om hela summan inte reserverades specifikt för de fattiga). Endast sex procent användes av de 184 miljarder kronorna, påstås det. Men ingen verkar kunna ge garantier för vad som är sant.

Se:
471 miljarder kr till Rumänien från EU, mest från svenskar – Varför hjälp i Sverige?
Under budgetperioden 2007 till 2013 avsatte EU 184 miljarder kronor till Rumäniens utveckling. 32 miljarder kronor av dem kunde användas för utbildning, sociala insatser och för att hjälpa landets fattiga – däribland romer.

Hur mycket av dessa 32 miljarder kronorna som sökts och betalats ut vet vi inte för det finns sorgligt nog ingen officiell redovisning av detta. Inte ens Sveriges regering verkar ha någon koll på detta.


Totalt 471 miljarder kr?

Ingen vet, som sagt, men med dessa två offentliga uppgifter blir summan 471 miljarder kr (287 miljarder kr + 184 miljarder kr) under perioden 2007-2020. Det är dessa två uppgifter vi har och måste förhålla oss till. Om sanningen sedan är någon annan vet vi inte och kan vi inte veta så länge ingen vill redovisa detta.

Sedan kan man fråga sig om det spelar någon roll? Även om det ”bara” skulle handla om 287 miljarder kronor som Rumänien får så kan man kanske tycka att  det är mer än tillräckligt för att neka all form av stöd i Sverige till EU-migranter på skattebetalarnas bekostnad.

För vänsterextremister spelar det ingen roll vad som görs, bara det görs något. Dvs om Sverige spenderar 10 miljarder kr/år på EU-migranter i Sverige så är det ett bättre alternativ, enligt Vänsterpartiet, än om 1 miljon kr/år hade gett bättre effekt ifall de spenderats på samma EU-migranter när de befinner sig i Rumänien.


Hur mycket har Rumänien utnyttjat av vilka/hur mycket pengar?

2015-06-03 skriver DN:
Rumänien utnyttjar i dag 60 procent av de EU-fonder landet har rätt till och har som målsättning att öka uttaget till 80 procent under 2015.

Red’s kom:
Det stämmer kanske som DN skrivit 2015-06-03 i artikeln men utan att veta hur mycket pengar det handlar om som Rumänien tagit för vilken period blir det ju omöjligt att förstå vad som egentligen tagits ut.
• 60 % av okänd summa pengar som Rumänien hade rätt att ta ut 2015?
• 60 % av okänd summa pengar som Rumänien hade rätt att ta ut 2014-2015?
• 60 % av 287 miljarder kr?
• 60 % av 471 miljarder kr?
• 60 % av 32 miljarder kr?

Idag hittar man följande åsikt på många kommunsajter;
Samarbetet handlar också om Rumäniens användning av EU-medel av strukturfonder. Landet hade för bara några år sedan en låg användningsnivå. Vid 2014 års slut hade landet använt mer än 50 procent och har en målsättning om att komma upp till 80 procent under 2015.
Dock fortfarande utan att veta av vilken summa eller under vilken period (det uppges aldrig).

Frågor som osökt uppstår är alltså för vilken summa som mer än 50% (alternativt 60%, 80% eller annan procent) tagits ut;
– Är det 50%/60%/80% (?) av fonderna som kan utnyttjas för de fattiga? I så fall för vilken budgetperiod och av hur mycket pengar?
– Är det 50%/60%/80% (?) av alla pengar Rumänien fått sig tilldelade av EU? I så fall för vilken budgetperiod och av hur mycket pengar?

Eller är det kanske t o m 50% (alt. 60%/80%) för ett visst år (2015) under en viss budgetperiod?


Ännu fler osäkra faktorer

Det hela krånglas till genom att deadline sköts fram för de pengar Rumänien inte tog ut innan tiden gick ut förra gången (budgetperioden 2007-2013). Det hävdas att Rumänien då endast tagit ut ca 6,4 miljarder kr av de 32 miljarder kronorna som var öronmärkta för ”de fattiga” i Rumänien. Resterande 25,6 miljarder kronor fick de några år till på sig att plocka ut (2014-2015).

Av de övriga 152 miljarder kronorna har jag inte sett hur mycket som togs ut, men även där förstår jag det som att de fick några år till för att plocka ut pengarna.

OBS!
Den information som finns här om bidragen till Rumänien är den exaktaste och mest detaljerade som till dags dato existerar i Sverige!

Men om någon tror sig veta mer i någon del så bidra gärna med denna information här!


Se även bl a;
Justitieministern chockad över hur mycket bistånd Rumänien får

Sverige betalar mest i världen för EU-migranter, precis som EU-avgift och bistånd


Vad är kostnaden för Sveriges 5 000 – 6 000 EU-migranter idag? 6 miljarder kr/år?

225 000 pensionärer lever under fattigdomsgränsen – varför prioritera EU-migranter?

Runt 35 000 hemlösa i Sverige, varför prioritera EU-migranter?

Kostnader för bostadslösa ökat med 45% på 2 år

Överskott på härbärge för EU-migranter, underskott för svenska hemlösa

EU-migranter gör att ingen bryr sig om hemlösa svenskar


Varför tror Vänsterpartiet att Sverige är lösningen för EU-migranter?


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret eller använd sökfunktionen.

Nödhjälpen Ronneby för EU-migranter vardagshjälte?

Om man ska betraktas som vardagshjälte av media och andra organisationer som ger dessa titlar så tycks det krävas väldigt lite. Om man ger sken av att hjälpa EU-migranter eller flyktingar så räcker detta väldigt långt (att hjälpa hemlösa är inte inne i dag så det räcker inte för att nomineras). Man behöver alltså inte ens uppnå något överhuvudtaget.

Lokaltidningen har en tävling där läsarna ska utse en vardagshjälte av 10 selekterade. Den första är nätverket Nödhjälpen Ronneby som startade i början av 2015 med Anders Stenberg och Edvin Rahmanovic (som varit med sedan starten). Ett av Sveriges kanske minsta nätverk och ingen vet vem som ingår i nätverket:

Nätverket Nödhjälpen Ronneby hjälper EU-migranter. Det startades som en reaktion på att inget gjordes åt situationen. I dag har nätverket fullt upp.

Red’s kom:
Fullt upp med vad?

Nödhjälpen Ronneby arbetar med breda samarbeten mellan existerande verksamheter, traditionella hjälporganisationer och enskilda personer.

Red’s kom:
Med vem? Hur? Där vad har uppnåtts för vem?

Anders Stenberg, sammankallande för Nödhjälpen Ronneby

Det var länge sedan Blekinge hade några tiggare men de senaste åren började de dyka upp igen.
– Denna företeelse av dagliga synliga tiggare är helt ny för oss. Nu sitter de helt uppenbart för varje Blekingebo att se, säger Anders Stenberg, sammankallande för Nödhjälpen Ronneby.

Undrar DE FLESTA hur de kan bidra?

Han menar att det väcker många känslor och reaktioner hos folk. De flesta undrar hur de kan bidra och vill att Sverige och framför allt de tiggande EU-migranternas hemland hjälper till.

Red’s kom:
Det där är en uppenbar modifikation av sanningen.
Sanningen är istället att de flesta anser att EU-migranterna är hemlandets ansvar.

Nätverk för EU-migranter startade pga att kommunen insåg att de inte kunde finansiera tiggeriet

Förra året startades nätverk i Blekinge för att hjälpa tiggarna.

Red’s kom:
Problemet är bara att nätverket Nödhjälpen Ronneby inte hjälper EU-migranterna.

Anledningen var att de kände att det inte hände något i frågan.
– Vi är vana vid att om det dyker upp några problem så tar kommunen hand om det, säger han.

Red’s kom:
Är vi verkligen vana vid att kommunen löser alla problem?

Vad gör Nödhjälpen Ronneby???

Nödhjälpen Ronneby upplevde att kommunen inte gjorde något för att hjälpa de tiggande EU-migranterna. Därför bestämde de sig för att göra något själva. De samlar in pengar och hjälper till på olika sätt.

Red’s kom:
Samlar in pengar? Är det inte vad EU-migranterna redan gör själva?

Hjälper till på olika sätt”? Det låter lite diffust.

Nödhjälpen Ronneby frågar EU-migranterna vilka önskemål de har

– Det vi börjar med är att ta kontakt, frågar vem de är, vad de sysslar med och vad de har för önskemål.

Red’s kom:
Behöver man fråga EU-migranterna vad de har för önskemål eller vad de sysslar med? Är det inte uppenbart utan att behöva fråga?

Är det inte bättre att utgå från vad som är möjligt att erbjuda?

EU-migranterna vill inte åka hem

Anders Stenberg menar att om de vill ha hjälp med hemresan kan kommunen hjälpa till. Men oftast vill inte EU-migranterna åka hem.

Red’s kom:
Det finns inget stöd i socialtjänstlagen för att erbjuda gratis hemresa till EU-migranterna. Att detta ändå sker är bara för att kommunen tycker det är ett enkelt sätt att tillfälligt sopa problemen under mattan.

Se: Hälften av EU-migranterna i Sverige tänker stanna i Sverige

Kan Nödhjälpen Ronneby fixa övernattning? Hur? Var?

Nödhjälpen kan då fixa övernattning och se till att de kan sköta sin hygien samt få ett perspektiv framåt.

Red’s kom:
Övernattning? Sköta sin hygien? Få ett perspektiv framåt?
Allt som rör Nödhjälpen Ronneby är ytterst luddigt och Lokaltidningen ställer inte en endaste fråga för att försöka reda ut i alla fall något av de många frågetecknen runt detta lilla nätverk med okänt antal deltagare.

Varför ska vi möta EU-migranternas blick?

Det Stenberg menar att allmänheten kan göra är allt ifrån att visa tiggarna att de ser dem genom att möta deras blick och bemöta dem med värdighet.

Red’s kom:
Det eviga tjatet i media om att vi ska möta EU-migranternas blickar är enbart för att man tror att vi på detta sätt får skuldkänslor. Men det kanske inte fungerar så bra om EU-migranter inte respekterar landet, dess befolkning samt dess lagar och regler?

Sedan kan de välja om de vill skänka dem pengar eller inte eller till och med bjuda dem på något.

Red’s kom:
Vi behöver inte titta EU-migranterna i ögonen för att välja att inte skänka pengar i syfte att finansiera tiggeriet. Pengar i muggen lockar bara fler EU-migranter till Sverige, och förvärrar situationen.

Se bl a: EU-migranter – Ge pengar till tiggare eller inte?
och;
Ge inte pengar till tiggare, säger hjälporganisationen Liv och ljus!
och;
Ge inte tiggarna pengar – vädjar en rom som är ansvarig för romska frågorKlicka här för att gå till artikeln i Lokaltidningen, 2016-01-13
Se även bl a;
Nödhjälpen i Ronneby vill att kommunen försörjer EU-migranter


Joakim Månsson Bengtsson (MP) vardagshjälte?


Samordnare och Åsa Regnér: Kommun ska ej upplåta mark till EU-migranter, ge inte pengar

Lisen Kebbe/Gotland Solidaritet: Regeringens linje att inte ge tiggare pengar är vidrig


Är Sverige lösningen för alla romer? – Vad är antiziganism?


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret eller använd sökfunktionen.

Nödhjälpen i Ronneby vill att kommunen försörjer EU-migranter

Nätverket Nödhjälpen har hjälpt EU-migranter sedan förra hösten. Samtidigt undrar de varför kommunen inte gör något. Roger Fredriksson (M) menar att Ronneby kommun bara följer lagen.

Varför kan kommunen inte finansiera tiggeriet i Ronneby, undrar Anders Stenberg

I Nödhjälpen ingår såväl föreningar och organisationer som privatpersoner.
– Vår ambition har varit att de inte ska behöva sova ute eller i bil, att de ska kunna sköta sin hygien och sin kosthållning. Många kommuner ordnar detta tillsammans med frivilliga krafter. Varför kan inte Ronneby, när andra kommuner kan, undrar Anders Stenberg, som är en av initiativtagarna.

Red’s kom:
Måste Ronneby göra fel bara för att ca 30 av 290 kommuner gör fel?

Kommunen vill hjälpa i hemlandet

– Kommunens linje är att de ska hjälpa på plats. Det som är problematiskt är att det verkar utesluta att man ska hjälpa de som är här, säger Edvin Rahmanovic, som också har varit med sedan starten.

Red’s kom:
Det som är problematiskt är att Edvin Rahmanovic inte förstår något så elementärt som att hjälp i Ronneby är en björntjänst som saboterar hjälp i hemlandet, vilket hjälporganisationer försökt få politiker i Sverige att förstå.

Nätverket hyrde boende för EU-migranter… med skattemedel?

Förra vintern hyrde Nödhjälpen vandrarhem, Aspans lägergård och en lägenhet. Detta gjorde att föreningen gick back ekonomiskt.

Red’s kom:
Om skattemedel använts för detta finns all anledning att fortsättningsvis inte bevilja nätverket Nödhjälpen något bidrag.

Privatperson som bulvan

– Sedan var det en av våra medlemmar som förvärvade en fastighet och hyr ut den till självkostnadspris. Där bor sju personer, varav två barn, berättar Anders.

Gravid, som vanligt

Nu är det bara två personer som inte har bostad. Det är ett par äkta makar och kvinnan är gravid.

Lösningen finns inte i Sverige

Ett förslag är att kommunen kunde upplåta ett hus, som står tomt i centrala Ronneby.

Detta är dock inget alternativ enligt kommunalrådet Roger Fredriksson (M).
– Det är inte anpassat för bostadsändamål, så det kan vi inte hyra ut. Den möjlighet vi har är att hjälpa dem att komma hem. Jag förstår också att de har det svårt, men lösningen för dem finns inte i Sverige.

Vänortsavtal, varför?

Ronneby kommun har fattat beslut om en avsiktsförklaring om att upprätta ett vänortsavtal med en stad i Rumänien. Förhoppningen är att det ska bli klart i vår.
– Jag tror att man måste våga ha det långsiktiga perspektivet, säger Roger Fredriksson.

Vad säger SKL?

Men det finns kommuner som öppnar härbärgen och enligt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) kan detta vara lagligt.
– Det beror på hur man tolkar lagen, menar Anders Stenberg.

Red’s kom:
SKL har aldrig sagt att det är lagligt för en kommun att finansiera härbärgen för EU-migranter!Klicka här för att gå till artikeln i Lokaltidningen, 2015-12-16
Se även bl a;
Med skattemedel betald semesterresa till Rumänien för Ronnebys politiker och tjänstemän


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret eller använd sökfunktionen.

Med skattemedel betald semesterresa till Rumänien för Ronnebys politiker och tjänstemän

Kommunpolitiker verkar inte försitta en chans att få semesterresor på skattebetalarnas bekostnad. Medan det går en strid ström av EU-migranter till Sverige går det en strid ström av kommunpolitiker till Rumänien. Många politiker över hela landet åker plötsligt och omotiverat till Rumänien. Sällan kommer dessa med skattemedel finansierade semesterresor till allmänhetens kännedom, men här är ännu ett exempel från Ronneby kommun:

Ronneby kommun reste till Rumänien för att se hur de kan hjälpa EU-migranterna på hemmaplan.

Sju personer från Ronneby kommun, både tjänstemän och politiker, åkte den 14 oktober till Gherla i Rumänien och stannade där till den 18 oktober.

Syfte att se hur kommunen kan hjälpa EU-migranter – dvs ett annat lands medborgare

Syftet var att se på vilket sätt kommunen kan hjälpa till på ett bättre sätt. Under resan fick de både se de rikare och de fattigare områdena.

Red’s kom:
Att verka i ett annat land ligger inte inom det kommunala uppdraget!

Kommunpolitikerna klargör i sina protokoll att det befinner sig maximalt 10 EU-migranter i kommunen, och kommunen har inga uppgifter på var dessa 1-10 EU-migranter (som varierar) kommer från!

Tidigare har Ronnebys politiker använt skattemedel för att betala för en rumänsk delegation att komma till Ronneby.

Om inte kommunens revisorer är köpta – t ex genom att de följde med på resan – så finns det inte en möjlighet att revisionen godkänner detta.

Varför behöver kommunens politiker åka till Rumänien för att se fattigdom?

– Vi fick en väldigt ambitiös och rättvis bild av hur det är i det här området. Vi fick se hela bredden. De försökte inte förställa något, säger Roger Fredriksson (M), kommunalråd, som var med på resan.

Red’s kom:
Om de försökte förställa något saknar helt relevans men om detta vet Roger Fredriksson (M) givetvis ingenting.

Usel hygien, där som här

I ett fattigt litet område bodde 38 familjer. De hade rinnande vatten men bara en kran som de fick dela på. Där fanns inte några toaletter vad besökarna kunde se och det luktade inte trevligt.

– Hygienen var bedrövlig, säger Roger Fredriksson (M).

Red’s kom:
Alltså ingen skillnad mot när EU-migranter befinner sig i Sverige. Och så som vi sett i åtskilliga reportage på TV och i övriga media.
På vilket sätt har detta betydelse för vad?

Skattebetalarna betalar för Nils Ingmar Thorell (FP) semesterresor till Zimbabwe och Sydafrika

Nils Ingmar Thorell (FP), kommunfullmäktiges ordförande som också var med på resan, jämför det fattiga området med besök han har gjort i både Zimbabwe och Sydafrika.
– Där är det bättre standard än det vi fick se här. Det var bedrövligt att se att människor lever så här i Europa 2015. Det trodde inte jag, säger han.

Red’s kom:
För att uttrycka det i klartext; Är Nils Ingmar Thorell (FP) en komplett idiot?
Alla vi andra vet hur det ser ut, vad är det som gör att just Nils Ingmar Thorell (FP) är helt okunnig om förhållandena i Rumänien?

Svenskt företag villigt att anställa romer i Rumänien

En ljuspunkt på resan var att se ett svenskägt företag i landet som är villiga att anställa romer, det gör de redan i dag. Kanske kan EU-migranterna i Ronneby få jobb på det företaget framöver.

Red’s kom:
Eller kanske inte. Vad har dessa spekulationer för betydelse?

Varför åtgärder för EU-migranter på skattebetalarnas bekostnad?

Men Roger Fredriksson (M) menar att det fortfarande krävs arbete här i Ronneby.

Red’s kom:
Varför krävs det arbete – dvs skattemedel – för EU-migranter i Ronneby? På vilket sätt anser kommunen att kommunens medborgare är skyldiga att använda sina pengar för välgörenhet i Rumänien?

Och varför just i Rumänien med tanke på att det finns mer och större och värre fattigdom i andra delar av världen?

Varför ska kommunens skattebetalare betala för medborgare i en rumänsk stad?

Nu ska kommunen ingå ett vänortsavtal med Gherla för att hålla kontakten och kunna stötta med erfarenheter härifrån.

Red’s kom:
Politiker i en kommun som ägnar sig åt välgörenhet för andra länders medborgare har helt missuppfattat sitt uppdrag och ska aldrig igen tillåtas få en politikerpost.

Varför ska kommunens skattebetalare tvingas lägga sina pengar på välgörenhet i ett av kommunen utvalt land?

Sedan ska de även hjälpa till på de sätt de kan.
– Vi får ha en diskussion med dem om vilket sätt vi kan hjälpa dem på, säger Nils Ingmar Thorell (FP).

Red’s kom:
Men alla andra fattiga i världen då? För att inte tala om de fattiga och behövande i Sverige som inte får någon hjälp.

Skänka saker som kommunen inte behöver?

Det kan handla om att skänka saker som kommunen inte längre har användning för. Det finns funderingar på att till exempel skänka köksutrustning som blir över nu när kommunen gör om sina kök.

Red’s kom:
Det finns många fattiga – t ex flyktingar – i Sverige som skulle behöva detta.

Not.
Beslut och information om politikernas och tjänstemännens resa till Rumänien saknas i protokoll och det går därför inte att finna information vilka de övriga fem politiker och tjänstemän är som fick en gratis resa till Rumänien. Allt som står i kommunfullmäktiges protokoll (som visar på en extrem okunskap bland politikerna) om EU-migranter/Rumänien är;

Sammanträde Kommunfullmäktige 2015-05-28
§ 121 Dnr 2015-000278 709

Kommunfullmäktigeledamot Peter Bowin (V) har lämnat in följande interpellation ställd till Socialnämndens ordförande Åsa Evaldsson (M) angående hemlösa EU-migranter i Ronneby.

Anmälan av interpellation ställd till Socialnämndens ordförande Åsa Evaldsson (M) från kommunfullmäktigeledamot Peter Bowin (V) angående hemlösa EU-migranter i Ronneby

Sammanfattning
Alla länder i Europa har en lång och tragisk tradition av förföljelse och trakasserier mot romer och resandefolk. Rasismen runt om i Europa är stark och i länder som till exempel Rumänien pågår utbredd diskriminering av romer och resandefolk. Många av dessa tvingas söka sig till andra länder för att kunna försörja sig själva och sina familjer, ett fåtal av dessa kommer till Sverige.
Vänsterpartiet menar att det behövs en aktiv politik för att förbättra situation en i Rumänien och att Sverige genom EU ska bidra till detta. MEN vi har samtidigt ett ansvar att att se till att de människor som vistas i Sverige kan göra det under värdiga former. Även om staten borde bidra med finansiering måste kommunen ta det praktiska ansvaret för att människor som vistas inom kommunens gränser kan leva under värdiga och humana omständigheter.
EU-migranter i Ronneby har övernattat eller övernattar nu i bilar, tält eller på en bänk på järnvägsstationen.
Goda exempel på kommuners agerande finns från Linköping, Göteborg, Uppsala och många fler kommuner som ekonomiskt stöder frivilligorganisationernas hjälpverksamhet, med bl a härbärge.
Med anledning av ovanstående ställs följande frågor kring EU-migranter med rätt att uppehålla sig i Ronneby:

1.
Vilken kännedom/kunskap har nämnden om:
a. antal bostadslösa EU-migranter?
b. antal barn?
c. deras behov/problem?
2. Vilket stöd/hjälp har erbjudits?
3. Vilka initiativ har tagits för samarbete/stöd till frivilligorganisationer?

Beslut
Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen besvaras på Kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni 2015.

Nils Ingmar Thorell (FP) Ordförande
Christoffer Stenström (M) 1:e vice ordförande §§ 109-129,131-147
Bo Johansson (S) 2:e vice ordförande §§ 109-138, 140-147

Mikael Karlsson (S)
Annette Rydell (S)
Ola Robertsson (S)
Monika Lindqvist (S) T o m § 136
Jan-Eric Wildros (S) §§ 109-129,131-147
Ingrid Karlsson (S) §§ 109-138, 140-147
Stefan Österhof (S)
Malin Norfall (S)
Malin Månsson (S)
Tommy Andersson (S)
Amani El-Ali (S) T o m § 136
Marie Olsson (S) Fr o m § 111
Magnus Pettersson (S)
Tina Lindqvist (S)
Kranislav Miletic (S)
Lindis Ohlsson (S)

Helena Augustsson (MP)

Peter Bowin (V) Fr o m §§ 110-129, 131-147
Eric Ohlson (V)

Kenneth Michaelsson (C)
Tim Svanberg (C)
Hillevi Andersson (C)
Kristina Valtersson (C)
Mats Paulsson (C) §§ 109-129,131-147

Roger Fredriksson (M)
Åsa Evaldsson (M)
Anders Bromée (M)
Lennarth Förberg (M)
Birgitta Lagerlund (M) §§ 109-138, 140-147
Claes Diurhuus-Gundersen (M) T o m § 121
Anders Lund (M) §§ 109-129,131-147
Christer Stenström (M) §§ 109-129,131-147

Roger Gardell (FP)

Willy Persson (KD)

Christer Leksell (SD)
Tomas Lund (SD) §§ 109-129,131-147
Nicolas Westrup (SD)
Rose-Marie Leksell (SD) Fr o m § 122
Magnus Stridh (SD)
Ylva Olsson (SD)
Sandra Bergkvist (SD)

Anna Carlbrant (RP)
Sune Håkansson (RP)


Sammanträde Kommunfullmäktige 2015-06-17
§ 156 Dnr 2015-000278 709

Besvarande av interpellation ställd till Socialnämndens ordförande Åsa Evaldsson (M) från kommunfullmäktigeledamot Peter Bowin (V) angående hemlösa EU-migranter i Ronneby

Socialnämndens ordförande Åsa Evaldsson (M) lämnar följande svar på interpellationen.

Bakgrund:
Fri rörlighet är en viktig grundprincip i EU-rätten. För EU-medborgare och medborgare i EES-länder krävs inget uppehållstillstånd för att vistas i Sverige i upp till tre månader.
– Man har rätt att söka ekonomiskt bistånd eller annan hjälp enligt socialtjänstlagen och få sin sak prövad, men socialtjänsten måste i varje enskilt fall också bedöma om personen har uppehållsrätt eller inte, säger Socialstyrelsens utredare Annika Remaeus.

Uppehållsrätt
EU-och EES-medborgare som bedöms ha uppehållsrätt i Sverige har samma rätt till socialt bistånd som svenska medborgare. Det är en konsekvens av EU-rättens likabehandlingsprincip. Den innebär även att socialtjänsten kan ställa samma krav på dessa personer som svenska medborgare till exempel vad gäller skyldigheten att efter förmåga bidra till sin egen försörjning.
Uppehållsrätt har en person som arbetar eller söker arbete.
För icke ekonomiskt aktiva, till exempel studenter, krävs att man har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt en heltäckande sjukförsäkring.
– Tolkningen av arbetstagarbegreppet är bred och omfattar även praktikanter, lärlingar, hembiträden eller au pairarbete under förutsättning att ersättning betalas. Mycket låga ersättningar eller deltidsarbete är inget hinder, säger Annika Remaeus.

Saknar uppehållsrätt
EU- och EES-medborgare som bedöms sakna uppehållsrätt i Sverige, exempelvis någon som sökt sig hit utan realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden och därför till exempel måste tigga för sin försörjning, har som huvudregel endast rätt till nödvändig hjälp för att avvärja en akut nödsituation. Vad det är måste socialtjänsten bedöma från fall till fall. I praktiken innebär det ofta enstaka bistånd till mat, logi och resa tillbaka till det land som EU-eller EES-medborgaren kommer från.

Barn som behöver skydd ska utredas
Även om det gäller ett barn som vistas i en kommun, men saknar uppehållsrätt i Sverige, är det socialtjänstens ansvar att ta ställning till om en utredning ska inledas eller ej. Om en utredning visar att barnet behöver stöd och skydd ska socialtjänsten utifrån barnets bästa ta ställning till vilka insatser som kan behöva erbjudas. Om familjen saknar uppehållsrätt i Sverige kan socialtjänsten behöva kontakta myndigheter i barnets hemland.
– Fler bedömningar finns i domarna och exemplen som vi tar upp i vägledningen och eftersom det i hög grad saknas avgöranden på området från Högsta förvaltningsdomstolen och Migrationsöverdomstolen så har ett flertal domar från kammarrätter tagits med, säger Socialstyrelsens jurist Marcus Nydén.

Källa: Socialstyrelsen – rätten till socialt bistånd för EU-medborgare.

Interpellationens frågor:
Vilken kännedom har nämnden om:
1. -antal bostadslösa EU-migranter?
Nämnden utför inget aktivt uppsökande arbete med syfte att kontinuerligt kartlägga antalet bostadslösa EU-migranter. Socialförvaltningen beräknar att det fn finns högst 10 personer i kommunen.

antal barn?
Vid två tillfällen, då nämnden fått kännedom om att det finns barn, har personalen aktivt tagit kontakt för att bedöma om det föreligger risk för att barn far illa. Vidare har man informerat om vilka möjligheter till stöd som kan erbjudas

deras behov/problem?
Det är socialtjänstens ansvar att ta ställning till om utredning skall inledas eller ej. Om en utredning visar att barnet behöver stöd/skydd skall socialtjänsten, utifrån barnets bästa, ta ställning till vilka insatser som behöver göras.
Saknar familjen uppehållsrätt kan socialtjänsten behöva kontakta myndigheter i barnets hemland.
Barn erbjuds skolgång om efterfrågan finns.

2.
Vilket stöd/hjälp har erbjudits?
EU- och EES-medborgare som bedöms ha uppehållsrätt i Sverige har samma rätt till socialt bistånd som svenska medborgare.
Saknas uppehållsrätt följer Socialnämnden den rättspraxis som råder i övriga landet, vilket innebär hjälp med resa hem och om behov finns tillfälligt boende i avvaktan på hemresan om uppehållsrätt saknas.

Vid två tillfällen har EU-migranter sökt ekonomiskt bistånd som Socialförvaltningen i Ronneby har avslagit, då de saknat uppehållsrätt (enligt gällande lagpraxis). Bägge fallen överklagades till Förvaltningsrätten i Växjö och i bägge fallen avslår Förvaltningsrätten överklagandet och Socialförvaltningens avslag bedöms som riktigt.

3.
Vilket initiativ har tagits för samarbete/stöd till frivilligorganisationer?
Socialförvaltningen har varit representerad i de forum då frågan diskuterats med frivilligorganisationer. Aktörer såsom Svenska kyrkan, Röda korset och Rädda barnen är väl förtrogna med att de kan vända sig till Socialförvaltningen vid förfrågningar.

Deltar i debatten
I debatten deltar ledamöterna Åsa Evaldsson (M), Peter Bowin (V), Christer Leksell (SD), Nicolas Westrup (SD) och Anna Carlbrant (RP).
Kommunfullmäktigeledamot Peter Bowin (V) tackar för svaret.

Beslut
Kommunfullmäktige beslutar notera interpellationssvaret till protokollet.Klicka här för att gå till artikeln i Commersen, 2015-10-21
Se även bl a;
Romer i Umeå förstår inte varför svenska kommunpolitiker åker till Rumänien


Är Sverige lösningen för alla romer? – Vad är antiziganism?


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret eller använd sökfunktionen.