Är utrikesfödda avgörande för Sveriges ekonomi? SVT:s politiska agenda

Under rubriken ”Utrikesfödda är avgörande för tillväxten i den svenska industrin” sänder SVT Rapport ett inslag (2018-06-13) som i sin helhet transkriberats nedan.

Det är uppenbart att det extremt faktabefriade inslaget enbart är en del av public service’s politiska agenda, och tydligt vänsterinfluerad propaganda!

SVT:s politiskt styrda personal tar i vanlig ordning (när det gäller invandring) på sig expertrollen istället för att låta riktiga experter uttala sig. De som besitter kunskap och fakta tillåts inte säga sin mening.

Det är märkligt att Rapports osakliga propagandainslag inte resulterade i en folkstorm med anmälningar till Granskningsnämnden för radio och tv.

Varför och på vilket sätt är utrikes födda ”avgörande” för den svenska tillväxten?

Idag kom nya siffror från arbetsförmedlingen som visar att… [denna inledande del av nyhetsankarets mening har SVT av någon anledning tagit bort från undertexterna, varför?]
De utrikesfödda är avgörande för delar av den svenska tillväxten.

Red’s kom:
Varför gör SVT denna högst personliga tolkning? Och varför ska vi bry oss om vad enskilda personer på SVT tycker istället för vad experter anser?

Vi får inte svaren på bl a följande frågor;
• Vilka är dessa påstådda siffror? Var hittar vi dessa?
• Vilken grupp av de utrikesfödda skulle vara avgörande för vissa delar?
• Vem har gjort tolkningen att de utrikesfödda är avgörande för vissa delar, och baserat på vad?

Dessutom, den kanske viktigaste frågan;
Hur många utrikes födda handlar det om som för Sverige framåt? Och hur många är det som för Sverige bakåt?
Att bara presentera en särskilt utvald del av sanningen ger inte sanningen. Det är endast helheten som är relevant.

Självfallet finns det många invandrare som varit av stort värde för Sverige, det begriper vi alla, men att endast redovisa ena sidan av verkligheten – och dessutom en subjektiv och helt faktabefriad sådan – ger självfallet inte hela sanningen!

INVANDRINGEN HAR SKAPAT EN OMFATTANDE BRIST PÅ ARBETSKRAFT
Från finanskrisen 2008 till och med 2016 ökade de utrikesfödda i arbetsför ålder (alltså exklusive barn och pensionärer men inklusive ej arbetsföra personer) med närmare 400.000 personer. De kom nästan uteslutande från lågutvecklade MENA-länder.

Detta har skapat en stor brist på arbetskraft i Sverige eftersom så få i denna grupp har eller kan få ett arbete som är produktivt och till gagn för Sverige. Ett stort antal icke-produktiva jobb har skapats enbart för att supporta invandringen. Det är  en väldigt liten andel i denna grupp som har de kvalifikationer som efterfrågas av den avsevärt mer moderna form av arbetsmarknad som gäller i Sverige jämfört med deras lågteknologiska hemländer.

Vad det i grund och botten handlar om är att Sverige inte ska eller kan vara en socialbyrå för MENA-ländernas outbildade och okvalificerade befolkning. De ska naturligtvis hjälpas, men på andra och bättre sätt än att låta dem vara en börda för Sverige, utan krav på integrering och assimilering.

Alla ”nya” jobb inom industri, utbildning och vård går till utrikes födda? Varför?

Det gäller särskilt inom t ex industri, utbildning och vård. Där går så gott som alla nya jobb till utrikesfödda personer.

Red’s kom:
Hur ska man tolka SVT:s påstående?
• Är det bara inom dessa tre områden som de utrikesfödda får jobb?
• Vad är i så fall skälet till detta? Är det för att det inte behövs någon utbildning, kompetens eller yrkeserfarenhet för just dessa jobb?
• Hur många utrikesfödda från MENA-länderna har fått jobb inom vart och ett av dessa tre områden?
Efter hur många år i Sverige har de från MENA-länderna fått jobb (snittet är att det – med förskönande statistik – tar 8 år innan de utrikesfödda som får någon typ av sysselsättning får detta)?
• ”Utbildning”? Dvs för att utbilda eller stödja utbildning av andra utrikesfödda från MENA-länderna, och deras barn (på deras språk istället för svenska)?

Det är skillnad på utrikes födda och utrikes födda
Dessutom blir statistiken missvisande när man gör som Public Service och slår ihop alla grupper av ”utrikes födda”, oberoende av vilket hemlandet är. Även om nästan alla som kommer till Sverige kommer från MENA-länderna (och nästan uteslutande muslimska länder) så blir siffrorna missvisande när man talar om mindre grupper, som t ex de som får jobb.

Se även;
13 år i Sverige – ännu inget jobb
162.000 kom till Sverige – 500 fick jobb

Not!
60-70% av de som genomgått AF:s etablering går varken till jobb eller utbildning
Etableringsuppdraget är en två år lång period som ska underlätta för nyanlända att lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Uppdraget har funnits sedan december 2010. 30-40% går till ett arbete eller utbildning efter att de lämnar Arbetsförmedlingen (dvs 2 år efter att de påbörjade etableringsperioden, vilket kan vara efter 4 år eller mer i Sverige).

Det särredovisas inte hur många av dessa 30-40% som gick till ”utbildning” (vilket kan vara vilken typ av utbildning som helst men troligen primärt någon form av kurs i svenska språket eller dylik enklare & kortare kurs). Ej heller får vi veta vilka länder dessa kom från.

Bakom siffrorna döljer sig insatser med statligt stöd. 17,9 procent hade nystartsjobb, 7,1 procent hade en extratjänst.

Bara 6 procent gick till arbete utan bidragsstöd. Dvs 6% av den oredovisade andel av de 30-40% som fick ett arbete. Hur många dessa är får vi inte veta, men det kan handla om en procent, eller mindre (och kanske bara en handfull av dessa kom från MENA-länderna).

4 år för att 50% av dem med bäst förutsättningar ska få någon form av arbete
Enligt SCB:s statistik 2016 hade det tagit fyra år att få ut 50% av flyktingar med någon form av eftergymnasial utbildning i arbetslivet.
För kvinnor visar statistiken att det tar 8 år att få ut hälften av dem i arbetslivet.
• Denna tid på 4 respektive 8 år räknas från att de fått uppehållstillstånd (vilket kan ha tagit två år efter att de kom till Sverige).
• Denna jobbstatistik inbegriper subventionerade jobb & s k låtsasjobb.
• Om anhöriginvandringen från MENA-länderna räknats in skulle statistiken bli ännu sämre.

Så länge myndigheter & media vägrar särredovisa statistiken uppdelat på land kommer sanningen aldrig fram.

80% av flyktingarna och deras anhöriga får aldrig någonsin ett arbete i Sverige?
Ovanstående statistik från 2016 gäller alltså för dem med allra bäst förutsättningar att få ett arbete i Sverige. Hur många från MENA-länderna som aldrig får ett arbete förs ingen statistik på. Vi kan bara gissa i denna för politikerna så känsliga fråga.

Utbildning?
De med någon form av utbildning efter gymnasiet (eller motsvarande i deras hemländer) är en väldigt liten andel av dem med flyktingstatus. Dessutom kan utbildningen i regel ha varit av låg kvalitet (eller t o m en lögn). Inget sägs om hur väl dessa personer klarat utbildningen eller om de ens genomgått hela utbildningen.

Utbildningsstatistiken för migranter baseras endast på vad som skulle kunna gälla optimalt. Utbildningsnivån för migranterna från MENA-länderna är i verkligheten givetvis betydligt sämre än de redan usla siffror som presenteras.

Se även;
Högutbildade kebabtekniker höjer utbildningsnivån i Sverige
63 000 nyanlända utan grundskolekompetens ska tvångsutbildas

Är Saliba ett exempel på att det går bra för Sverige?

Är utrikes födda exempel på att det går bra för Sverige?
Saliba säger på knagglig svenska:
– Det här är som du ser alltså alla hjälp varandra hjälpsam o kul.

Att det går bra för Sverige är industriarbetaren Saliba ett exempel på.

Red’s kom:
Koppling saknas. Varför är Saliba ett exempel på att ”det går bra för Sverige”?

Vad är sanningen om sysselsättningsgraden?

AF:s statistik och spådom om sysselsättningsgraden i SverigeDen svenska konjunkturen är stark, och 2019 spår Arbetsförmedlingen att vi kommer att ha den högsta sysselsättningsgraden sedan 90-talet.

Red’s kom:
Vad som inte framgår är hur stor del låtsasjobb för nyanlända och annat fiffel med statistiken har i denna spådom från AF.

Se:
Är arbetsförmedlingens uppdrag att fiffla med statistik om nyanlända?

SYSSELSÄTTNINGSGRAD AVHÄNGIGT EN RAD OLIKA FAKTORER, T EX VILKA KONKURRENSFÖRDELAR UTRIKES FÖDDA GES PÅ ARBETSMARKNADEN
Enligt SCB:s statistik och prognos kommer sysselsättningsgraden att närma sig siffrorna för 1990, innan den stora invandringen. Men detta är helt avhängigt;
• hur många som utvisas/avvisas,
• vilka åtgärder som sätts in – och hur snabbt – för att begränsa fortsatt invandring (inte minst anhöriginvandringen) från MENA-länderna,
• hur många låtsasjobb som kan skapas för de nyanlända, och
• vilka särskilda fördelar de utrikes födda ges framför landets egna medborgare.

Spelar de utrikes födda en ”avgörande roll”? Varför? Hur?

Men det är svårt att få tag på personal och här spelar utrikesfödda en avgörande roll.

Red’s kom:
Är det svårt att få tag på personal eller är det svårt för företagen att anpassa sig efter arbetsmarknaden?
Det är SVT:s egen tolkning att utrikesfödda ”här spelar en avgörande roll”. Vi får inte veta några som helst fakta som stödjer SVT:s personliga tolkning av läget.

STOR BRIST PÅ KVALIFICERAD ARBETSKRAFT
Sanningen är istället en annan: Det är mycket svårt, för att inte säga helt omöjligt, att hitta kvalificerad arbetskraft. Inte minst inom den del av arbetskraften som behövs för att hantera invandringen, t ex vård & omsorg, skola och rättsväsende. Dvs områden där såväl de svenskfödda medborgarna (inte minst pensionärerna) som de som anlänt till Sverige längre tillbaka kommer att bli lidande i många, många år framöver.

Subventionerad arbetskraft en tillgång för företagen

Pär Halvorsen med oredovisad roll på något oredovisat företag:
– Det är mycket utrikesfödda som vi anställer nu och anställt de senaste åren. Det är en möjlighet och tillgång för oss.

Red’s kom:
Ordet ”mycket” är väldigt subjektivt. Vi får inte veta hur många eller hur stor andel, eller vad de anställts för att göra.

Ja, självklart är statligt subventionerad arbetskraft en tillgång för företag.

”Vissa näringsgrenar helt beroende av invandrararbetskraft”?

Enligt Arbetsförmedlingen är vissa näringsgrenar helt beroende av invandrararbetskraft.

Inom industrin svarade utrikesfödda för hela fjolårets jobbtillväxt.

Red’s kom:
Det enda detta säger är att det inom industrin finns många okvalificerade jobb och att industrin är särskilt duktig på att dra nytta av subventionerad arbetskraft för dessa lågkvalificerade jobb.

Vi får inte veta jobbtillväxten i procent (0,1%?) eller antal (10 personer?).

Sju av tio ”nya” jobb till utrikes födda?

2018-2019 spår Arbetsförmedlingen att sju av tio nya jobb kommer att gå till just den gruppen.

Red’s kom:
Vi har tidigare kunnat konstatera att Arbetsförmedlingens spådomar inte är tillförlitliga. Denna gissning är dessutom helt utan bakgrundsfakta, t ex;
• Hur många är dessa ”nya jobb”?
• Hur stor andel av dessa ”nya jobb” är låtsasjobb? 94%?
• Hur stor andel av dessa ”nya jobb” är statligt/kommunalt subventionerade jobb? 94%?
• Hur stor andel av dessa ”nya jobb” är för att stödja den övriga delen av invandringen? 80-90%? Dagens låga arbetslöshet beror ju inte så mycket på någon högkonjunktur utan på att väldigt många tidigare arbetslösa nu arbetar inom invandringssektorn!
• Hur många år har dessa utrikes födda vistats i Sverige innan de får dessa ”nya jobb”? I snitt minst 8 år (till en samhällskostnad på runt 1 miljon kr per person och år?), enligt statistiken?

Hur många, om ens någon, av de utrikesfödda kommer någonsin att uppnå ett positivt resultat (där de tillfört mer än vad de kostat samhället) innan de går i pension?

Vad hade hänt utan välfärdsinvandringen från MENA-länderna?

Vad hade hänt om den här extra arbetsresursen inte funnits?

Håkan Gustavsson, prognoschef Arbetsförmedlingen svarar:
– Ja, jag skulle säga att Sverige sett annorlunda ut. Vi hade haft en brist arbetskraft på ett helt annat sätt än vi har haft under de senaste åren. Vi hade också haft en annan tillväxt.

Red’s kom:
Ren rappakalja. Osakligt och obegripligt!

DETTA HADE HÄNT…
Vad som hänt utan välfärdsinvandringen från MENA är följande;
1. Behovet av arbetskraft inom områden som vård/omsorg, skola och rättsväsende hade varit avsevärt lägre och vi hade sluppit den kraftiga överbelastning som gäller idag. Dvs, vi hade haft en arbetskraft mer i proportion till behoven.
2. Den mycket stora andel arbetskraft som idag nyttjas för att supporta invandringen från Mellanöstern och Afrika hade kunnat syssla med konstruktiva arbeten. Politiker och hela samhället hade istället kunnat ägna sig åt mer meningsfulla frågor som för utvecklingen framåt.
3. Samhället hade kunnat bygga upp en ekonomi med en framtidssäkrad teknologi istället för att ägna sig åt att supporta och försörja låg- och outbildade personer, med en starkt avvikande kultur (med alla de samhällsproblem detta medför, inte bara brottslighet i alla dess former), där vi redan från start vet att en klart övervägande majoritet aldrig under sin livstid kommer att få något produktivt arbete som driver Sverige framåt.

– Så de utrikes födda har varit avgörande för utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden.

Red’s kom:
Avgörande för utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden”?
Personligt och intetsägande tyckande av en prognoschef på AF som tydligen inte har några som helst fakta att basera sitt tyckande på.

FÖRSÄMRAD HÖGKONJUNKTUR & SAMHÄLLSBELASTNING
De utrikesfödda från MENA har – särskilt sedan 2015 – varit avgörande för inte bara en försämrad högkonjunktur utan de kommer att vara en mycket kraftig belastning för samhället för många decennier framöver. När nästa lågkonjunktur anländer till Sverige så kommer detta tydligt att märkas även för dem som inte förstår samhällsekonomi.

Källa: Rapport 2018-06-13

Opartiskt SVT?

Det blir lite komiskt att SVT uppger raka motsatsen till vad de gör:

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.

Se även bl a;
”Forskning visar entydigt att mångfald främjar kvalitet och kreativitet”?


Arbetsförmedlingen spår i sin kristallkula – 120 000 jobb till nyanlända 2017-2018


53% av alla jobb i Sverige borta om 8 år


Kravlösa bidrag till nyanlända för att studera, istället för lån, dömt att misslyckas


Varför ljuger Löfven om de nyanländas utbildning och yrkeskunskaper?

Syrier inte högutbildade även om de är mer utbildade än Stefan Löfvén


”Ensamkommande” ges konkurrensfördelar till jobben – Gratis körkort


Tino avslöjar det politiker och media försöker dölja om invandringen


Regeringens enda lösning på invandringsproblemen: Mer pengar, större lån


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Är arbetsförmedlingens uppdrag att fiffla med statistik om nyanlända?

Tino Sanandaji, en av Sveriges kunnigaste civil- och nationalekonomer, har kommit ut med ännu ett avslöjande där han pekar på hur AMS och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson försöker föra alla bakom ljuset om invandringen med manipulerad statistik:

I Arbetsförmedlingens senaste rapport om etablering av nyanlända kan man finna allvarliga sakfel om nyanländas utbildningsbakgrund.

Arbetsförmedlingen påstår i sitt pressmeddelande:
I december 2014 hade 24 procent en eftergymnasial utbildning på två år eller längre, jämfört med 20 procent året innan.
Andelen som har högskoleutbildning är nu på samma nivå som befolkningen i stort.

AMS jämför här andel nyanlända med minst tvåårig eftergymnasial utbildning med andel i befolkningen med minst treårig utbildning.
SCB-rapporten som AMS hänvisar till förklarar:
25 procent av befolkningen i åldern 25–64 år har minst treårig eftergymnasial utbildning”.

AF tolkar de med 2-årig eftergymnasial utbildning – även yrkesutbildning – som akademiker

Arbetsförmedlingens beslut att sätta gränsen för ”akademiker” på två års eftergymnasial utbildning är redan oseriöst. De med endast två års utbildning efter gymnasiet betraktas sällan som akademiker.

Dessutom räknar AMS på eftergymnasiala utbildningar när de pratar om “akademiker” vilket utöver högskola inkluderar yrkesutbildningar.

Kandidatexamen – 3-årig eftergymnasial utbildning

SCB:s definition är treåriga eftergymnasiala utbildning, vilket åtminstone räcker till en kandidatexamen.

Nyanländas 2-årig eftergymnasial utbildning ska jämföras med befolkningens 2-årig eftergymnasial utbildning

Om AMS nu bestämt sig att sätta gränsen för nyanlända ”akademiker” som minst tvåårs utbildning så måste detta givetvis jämföras med andel i befolkningen med tvååriga utbildningar, inte med treåriga utbildningar.

Enligt SCB har drygt 30 procent av totalbefolkningen minst tvåårs eftergymnasial utbildning.

Red’s kom:
Alltså ska 30 % (svenskar) jämföras med 24 % (nyanlända).

Nyanlända akademiker har i huvudsak 2-åriga utbildningar

Merparten av de som AMS kallar ”akademiker” tycks just ha tvååriga utbildningar.

Akademiker – minst 3-årig eftergymnasial utbildning

År 2014 gick mer än 90% av beviljade asyl till fem ursprungsländer; Syrien och dess statslösa palestinier, Eritrea, Irak, Somalia och Afghanistan.

Utbildningsnivå bland invandrare från dessa länder samt för totalbefolkningen:

Eftergymnasial utbildning på minst 3 år
Irak 20 % (av 15 122 personer)
Syrien 10 % (av 13 284 personer)
Afghanistan 8 % (av 4 480 personer)
Eritrea 5 % (av 5 493 personer)
Somalia: 3 % (av 12 829 personer)

Sammanlagt har endast 10 procent av invandrare från dessa länder minst treårig eftergymnasial utbildning jämfört med 25 procent bland Sveriges befolkning.

44 % av nyanlända har endast upp till grundskola!

Irak, Syrien, Afghanistan, Eritrea, Somalia:
44 procent från ovanstående fem länder har endast förgymnasial utbildning. Alltså drygt tre gånger fler lågutbildade än rikssnittet.

Red’s kom:
Integreringen är svår för de påstådda 24% ”högutbildade” (egentligen 10%), hur komplicerat blir det då inte för Sverige med de runt 50% som är lågutbildade eller helt saknar utbildning, t o m många analfabeter? Här kan ju så få som 100 personer skapa en stor negativ effekt på landet.

Räcker med att nyanlända säger sig vara högutbildad för att räknas in i statistiken

Det behövs ingen dokumentation för att räknas som högutbildad i statistiken, det räcker att ange det i SCB eller Arbetsförmedlingens självrapporterade enkäter.

Det behövs inte heller någon validering för att räknas som högutbildad.

Poängen är att endast 10 procent av de nyanlända själva anger att de är akademiker med minst tre års utbildning, enligt SCBs siffror.

Läkare, ingenjörer, lärare, ekonomer, matematiker och jurister?

Aftonbladets ledarsida upprepar Arbetsförmedlingens påstående: “En fjärdedel hade med sig en eftergymnasial utbildning på minst två år. Det visar Arbetsförmedlingens egna siffror. Det är lärare och ingenjörer, läkare och ekonomer, matematiker och jurister.”.

Hur många ingenjörer, läkare, ekonomer och matematiker och jurister föreställer sig Aftonbladet har två års utbildning?

Red’s kom:
Sedan återstår frågan vad utbildningen är värd. Vilken kvalitet har utbildningen hållit? Vilken typ av utbildning handlar det om? Är det en utbildning som skulle vara till gagn för Sverige? T ex en akademisk utbildning inom islam kanske har begränsad samhällsnytta för Sverige.

Hälso- och sjukvård” är inte samma som läkare

När arbetsmarknadsmininster Ylva Johansson får frågan om de nyanländas utbildning svarar hon på samma sätt vagt: “här finns 900 inom naturvetenskapliga yrken och teknik, 1 000 personer inom hälso- och sjukvård”.

Varför klumpa ihop läkare med samtliga inom hälso- och sjukvård?

Varför inte bara tala om hur många dessa läkare är?

Historiskt har läkare utgjort några promille av de som kommit. Siffrorna som Ylva Johannson motvilligt anger visar ändå att runt fyra procent av de i etableringsuppdraget överhuvudtaget är utbildade inom vård och teknik, inklusive alla med kortare utbildning som vårdskötare och mekaniker. Det ger en hint om hur få de riktiga läkarna och civilingenjörerna är.

Red’s kom:
Resultatet blir dessutom alltid en negativ effekt, dvs det kommer aldrig fler läkare än vad som behövs för att ta hand om övriga nyanlända. Sverige kommer istället behöva många fler läkare och övrig vårdpersonal för vård av de nyanlända, speciellt med tanke på att en särskilt hög andel av de nyanlända har ett särskilt stort och krävande vårdbehov.

Tror regering & AMS att arbetsgivare bryr sig lika lite om meriter?

AMS kan kanske lura i Aftonbladet att tvåårigt yrkesutbildade är välutbildade akademiker. Men hur planerar myndigheten lura arbetsgivare som letar efter läkare eller civilingenjörer att anställa någon med två års utbildning?

Mikael Sjöberg och Ylva Johansson kan kanske komma undan med att fiffla om nyanländas meriter, men de nyanlända kan knappast ljuga för arbetsgivare i sin jobbansökan. Tror arbetarrörelsen på allvar att storskaligt meritfusk är ett substitut för arbetsmarknadspolitik?

Fler manipulationer av fakta i AMS-rapporten

Tino tar även upp några fler fakta i rapporten från AMS som enbart är till för att manipulera oss så att vi inte ska se vad sanningen egentligen är.

• ”65 procent av de nyanlända akademikerna matchas mot yrken som kräver högskolekompetens
Detta betyder bara att AMS – inte någon arbetsgivare – avgjort att 65% av 24 % (dvs drygt 15%) av de nyanlända skulle kunna söka dessa arbeten.

Dessutom är en del (10% av 65% av 24%) av vad arbetsförmedlingen kallar matchning bara de nyanländas egna önskemål om vad de skulle vilja jobba med men saknar kvalifikation för.

• ”Utrikes födda stod för hela ökningen av både arbetskraftsutbudet och sysselsättningsnivån
Invandrare stod år 2014 för det mesta av befolkningsökningen och ungefär 65 procent av ökning av antal sysselsatta.

Red’s kom:
Detta manipulationstrick av AMS är en klassiker, där man bortser från befolkningsökningen, och något jag kritiserat flera gånger tidigare här.

Dessutom är ”sysselsatt” en definitionsfråga.

• ”29 procent av dem hade gått vidare till någon form av arbete eller studier efter 90 dagar, en ökning från 26 procent 2013. En möjlig förklaring är den stärkta arbetsmarknaden

Denna redan blygsamma ökning består inte av fler som får riktiga jobb utan att fler ingår i AMS-program, närmare bestämt nystartsjobb.
Andel som går vidare till arbete utan stöd är exakt samma som 2013. 90 dagar efter att ha avslutat Arbetsförmedlingens etableringsplan har 5 procent av de nyanlända riktiga jobb, eller “arbete utan stöd”.

Red’s kom:
Dessa ”90 dagar” kan alltså kan vara 2-3 år efter att de anlänt till Sverige.

Notera att etableringsplanen påbörjas ofta först ett eller två år efter ankomst och att de flesta som påbörjar den finns kvar där efter två år. 180 dagar efter att ha lämnat denna dyrbara etableringsplan har 6 procent arbete utan stöd, återigen identiskt med 2013 års utfall.

Red’s kom:
Här ska man veta att även korta jobb (1 månad) och alla former av deltidsjobb räknas in (t ex köra taxi eller rulla falafel varannan helg).

Om mer detaljerad info skulle avslöjas om vilka ”jobb” det egentligen handlar om för de nyanlända tror jag resultatet skulle visa sig vara avsevärt sämre.

Det värsta är att dessa fejkade siffror från AMS inte bara lurar vanliga medborgare och media utan även politikerna. Så regeringen och riksdag tar beslut om landets framtid baserat på falska uppgifter från AMS.

Läs mer från Tino: Arbetsförmedlingen fifflar om nyanländas etablering

Se även bl a;
Varje år är ett nytt rekordår för svenskt flyktingmottagande

Anställningsstöd sekretessbelagt, ingen kontroll hur skattepengar används

Integration kräver anpassning

Migrationsverket: Fördubblade väntetider för asylsökande

Sandviken och politikernas lögner med stöd av PWC


EU vill tvinga alla EU-länder att ta emot flyktingar

14 av 28 EU-länder tar emot kvotflyktingar – Sverige flest!


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Anställningsstöd sekretessbelagt, ingen kontroll hur skattepengar används

Mer än 73 miljarder skattekronor har betalats ut i anställningsstöd till privata företag de senaste fem åren.
Ingen vet eller kan kontrollera hur de 73 miljarder kronorna använts – eftersom Arbetsförmedlingen sekretessbelägger vilka företag som får pengarna.

Företag bygger hela sin verksamhet på statliga lönebidrag

Statliga anställningsstöd som nystartsjobb för långtidsarbetslösa, instegsjobb för nyanlända och lönebidrag för personer med nedsatt arbetsförmåga ska göra att fler människor kommer i arbete snabbare.

Fackförbund och arbetsgivarorganisationer har larmat om hur privata företag i exempelvis städ-, taxi- och restaurangbranschen bygger i princip hela sin verksamhet på att de anställdas löner delvis betalas av staten.

AF skapar osund konkurrens, som ej kan kontrolleras

Arbetsförmedlingen har kritiserats i en statlig utredning. Myndigheten anses ha dålig koll på om företagen tar in för många bidragsjobbare och skapar osund konkurrens.

Sekretess omöjliggör granskning

Hur pengarna används har aldrig granskats. Vilka företag som utnyttjat bidragen och hur mycket pengar de fått är belagt med sekretess. Arbetsförmedlingen hänvisar till sekretess- och offentlighetslagstiftningen och menar att det inte är klart att den enskilde inte kan lida skada av att uppgifterna blir offentliga.
– Det är rimligt att ha den här sekretesslagstiftningen. Det kan delvis uppfattas som affärshemligheter hur företagen har det i sin verksamhet, säger Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman.
– Det är rimligt att ha den här sekretesslagstiftningen. Det kan delvis uppfattas som affärshemligheter hur företagen har det i sin verksamhet, säger han.

Red’s anm:
AF ljuger om sin motivering för att ha sekretessbelagt uppgifterna!!!
Skälet är istället att om det skulle vara möjligt att se hur AF snedvridit konkurrensen skulle huvuden börja rulla på AF.
Genom att hemligstämpla vart skattepengarna går vill AF bara skydda sig själva!

Därmed kan ingen kontrollera vart 73 miljarder kronor tagit vägen eller vilka konsekvenserna blivit i realititen av dessa bidrag.

Så mycket är offentlighetsprincipen värd i Sverige. Staten ska kunna dölja hur 73 miljarder kronor används och vilka negativa effekter detta fått på konkurrensen.

Flera partier (inte minst Centerpartiet) har föreslagit positiv särbehandling av invandrare på bostads- och arbetsmarknaden. Dessa statliga bidrag som dedikeras invandrare sker på bekostnad inte bara av skattebetalarnas pengar och välfärd utan även på svenskars möjlighet att få jobb. Dessutom kommer stödet till invandrarna att drabba vissa företag som inte kommer att kunna konkurrera med de företag som nyttjar invandrarna för billig arbetskraft.

Allmänhetens insyn i hur skattemedel används väger inte tungt

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke anser att allmänhetens insyn i hur skattemedel används borde väga tyngre än den enskilde företagarens affärsintressen;
– Jag har svårt att se hur ett företag skulle lida skada för att staten redovisade vilka som fått pengar för sina anställda. Jag kan även se att det finns ett samhälls­intresse och behov av transparens för hur pengarna används. I förlängningen kan det ju vara så att företagen använder bidragen på ett felaktigt sätt som hotar konkurrensen och stör marknadsekonomin.Klicka här för att gå till artikeln i DN, 2015-02-09