14 av 28 EU-länder tar emot kvotflyktingar – Sverige flest!

År 2014 var 14 EU-länder – dvs hälften av länderna i EU – en del av FN:s kvotsystem och hade tillsammans en kvot på drygt 5 555 flyktingar, varav Sverige stod för 1 900 st. Dvs Sverige tog ensam emot 35% av kvotflyktingarna till EU med 28 medlemsländer.

Red’s kom:
Om kvotflyktingar (dvs flyktingar som väljs ut av FN direkt från flyktingläger)  fördelats rättvist över EU så skulle Sveriges andel ligga på ca 2 % av kvotflyktingarna (dvs 100 kvotflyktingar i stället för 1 900).
Ovanpå detta tar Sverige emot flest flyktingar av EU-länderna (där 6 EU-länder tar emot 80% av de flyktingar som kommer till EU).

Kvotflyktingar 2014 (främst från Syrien, Somalia och Kongo)

Sverige 1 900
Finland 1 050
Storbritannien 750
Danmark 500
Nederländerna 500
Tyskland 300

Spanien 130
Frankrike 100
Belgien 100
Irland 90
Tjeckien 50
Portugal 45
Ungern 20
Rumänien 20

Red’s kom:
Hur resonerar Sveriges politiker när Sverige;
• alltid ska ligga i topp i mottagning av olika varianter av invandrare (inkl. anhöriginvandring) från de fattigaste länderna
• aldrig lägger resurser på arbetskraftsinvandring för att locka denna kategori till Sverige
• aldrig skapar en fungerande integrationspolitik för nyanlända?

Not. DN hävdar att det är 15 EU-länder som tar emot kvotflyktingar, men vilket det 15:e landet skulle vara uppger inte DN.

14 EU-länder tar inte emot kvotflyktingar

Följande EU-länder tar inte emot några kvotflyktingar:
Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Luxemburg, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, och Österrike.Kvotflyktingar i EU

Tänkbara flyktingkvoter inom EU

I EU-kommissionens utkast till förslag om gemensamt mottagande av 20 000 kvotflyktingar har följande siffror tagits fram:

Land Antal kvotflyktingar
Tyskland 3.086 (300 st 2014) !!!
Frankrike 2.375 (100 st 2014) !!!
Storbritannien 2.309* (750 st 2014) !!!
Italien 1.989 – tidigare noll !!!
Spanien 1.549 (130 st 2014) !!!
Polen 962 – tidigare noll !!!
Nederländerna 732 (500 st 2014)
Portugal 704 (45 st 2014)
Rumänien 657 (20 st 2014)
Tjeckien 525 (50 st 2014)
Sverige 491 (1 900 st 2014) !!!
Belgien 490 (100 st 2014)
Österrike 444 – tidigare noll
Danmark 345* (500 st 2014)
Estland 326 – tidigare noll
Grekland 323 – tidigare noll
Slovakien 319 – tidigare noll
Kroatien 315 – tidigare noll
Ungern 307 (20 st 2014)
Finland 293 (1 050 st 2014) !!!
Irland 272* (90 st 2014)
Lettland 220 – tidigare noll
Bulgarien 216 – tidigare noll
Litauen 207 – tidigare noll
Slovenien 207 – tidigare noll
Luxemburg 147 – tidigare noll
Malta 121 – tidigare noll
Cypern 69 – tidigare noll

* Storbritannien, Irland och Danmark kan på grund av olika undantag i EU-samarbetet välja att stå utanför systemet – om det blir verklighet.

Källa: EU-kommissionen

Det är förvisso en minskning för Sverige från 1 900 till 491 kvotflyktingar, men hur kom man fram till att Sverige som redan ligger i topp fortsatt ska ligga på så hög nivå som 11:e högst i EU?
Kan det bero på att man i EU vet att politikerna i Sverige ändå inte har några hämningar i antal?

EU:s kvotfördelning

Hur många kvotflyktingar som varje medlemsland föreslås ta emot kommer i EU-kommissionens förslag att räknas fram med hjälp av fyra faktorer:

• ländernas folkmängd (40 procent)

• ländernas totala BNP (40 procent)

• genomsnittligt antal asylsökande och kvotflyktingar per miljon invånare under de senaste fem åren (10 procent)

• ländernas arbetslöshet (10 procent)

Källa: EU-kommissionen

Som kan noteras har EU-kommissionen lagt väldigt lite betydelse i hur många asylsökande och kvotflyktingar länderna tagit emot tidigare. Detta uträkningssystem blir alltså särskilt ofördelaktigt för Sverige och Tyskland.

Se även bl a;
EU vill tvinga alla EU-länder att ta emot flyktingar
Not.
Sveriges regering beslutade i september 2016 att öka antalet kvotflyktingar från omkring 1900 till 5000 per år.
Av 162 000 migranter som EU i maj 2015 beslutade att de skulle omplaceras hade i september 2016 bara 5 651 migranter flyttats från Grekland och Italien. Om dessa 5 651 migranter fördelats på även andra länder än Sverige och Tyskland framgår inte av media.


Björk (V) vill att alla kvotflyktingar fördelas mellan enbart Sverige & Tyskland

Moderaternas skärpta migrationspolicy – Ett spel för galleriet?

Gemensam EU-policy för migration – Europabarometerns missvisande resultat – I princip alla EU-länder bryter mot EU:s kvotsystem

Asylsökande som ljuger ska inte få PUT i Danmark. UNHCR upprörda


Migrationsverkets statistik 2014-2016
Under 2016 har Migrationsverket haft i uppdrag att ta ut och överföra 1 900 flyktingar och skyddsbehövande inom ramen för vidarebosättning.
Totalt har 1 907 individer överförts. Totalt har också 1 889 personer beviljats uppehållstillstånd.

EU-domstolen klargör att asyl ska sökas i första asylland enligt Dublinförordningen

SVT ärlig om vilka migranterna är. Dublinförordningen måste skrivas om
Efter två år hade endast ca 10% av de 27 ländernas kvot omfördelats. I februari 2017 var det bara ca 12 000 av 160 000 migranter som omfördelats, och då i huvudsak till de länder som redan innan tagit emot flest!

Ska Dublinförordningen följas? S mot SD om migrationen

Omfördelning av migranter – EU-länder förhalar


Expert klargör att Sverige kan skicka tillbaka alla migranter till Danmark/Tyskland

Moderaterna föreslår att Dublinförordningen ska följas med stopp för asylsökande

Statsminister Stefan Löfven vill ha ett totalstopp på asylsökande till Sverige


Danmarks 34 åtstramningar i asylpolitiken listas här!

Sveriges smala åsiktskorridor – Rädsla för sanningssägare
Norge har beräknat att nettokostnaden för 10 000 kvotflyktingar från Syrien uppgår till 20 miljarder norska kronor!


Flyktingar/migranter till EU, hur många, varifrån och till vilket land – Sveriges flyktingpolitik

Migrationsverkets prognoser lika meningsfulla som väderprognos för nästa årLista över vilka länder asylsökande kommer från till Sverige!


Tyskland lämnar Schengen med omedelbar verkan – När gör Sverige likadant?


Hans Rosling har fel om migrationen – migranter är inte flyktingar


Vad gäller juridiskt för EU-migranters vistelse i Sverige? Regler för avvisning/utvisning av EU-migranter/tiggare

Utvisning av EU-migranter utan vistelserätt sker inte i Sverige

EU-medborgare som beviljats asyl i Sverige år 2014, flest från Rumänien


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter, se innehållsregistret.

EU vill tvinga alla EU-länder att ta emot flyktingar

Alla EU-länder ska ta emot flyktingar. Kommissionens förslag välkomnas av Sverige och Tyskland men väcker stark kritik i andra EU-länder.

EU-kommissionen vill att EU’s 28 länder tillsammans ska ta emot 20.000 kvotflyktingar per år som sedan fördelas i nationella EU-kvoter.
Dessa skulle hämtas utanför EU, t ex från FN-läger i Turkiet eller Libanon, där över 4 miljoner syriska flyktingar idag befinner sig.

UPPDATERING
Senaste budet (september 2015) är att 160 000 flyktingar ska fördelas enligt följande:Fördelning av 160 000 flyktingar mellan alla EU-länderDet medför 5 585 flyktingar till Sverige. Väldigt liten hänsyn tas till att Sverige och Tyskland tidigare år ensamma stått för mottagandet av fler än 50% av flyktingarna.

De EU-länder som tidigare tagit emot väldigt få flyktingar får fortsätta göra detta enligt ovanstående fördelning, främst följande 12 länder; Österrike (4 948), Finland (3 234), Kroatien (3 054), Slovakien (3 201), Estland (3 021), Bulgarien (2 335), Lettland (2 107), Litauen (2 058), Slovenien (2 025), Luxemburg (1 502), Malta (1 192), Cypern (702), Ungern (0). (Grekland och Italien ej med i fördelningen ovan eftersom fördelningen sker från dessa länder.) Polen (10 860) är enda undantaget av dem som tagit emot få flyktingar tidigare.

Notera att Danmark och Irland förhandlat bort flyktingar.

Kvotflyktingarna skulle placeras ut inom EU utifrån ett kvotsystem som tar hänsyn till mottagarländernas;
– storlek/befolkningsmängd,
– ekonomi/ekonomisk tillväxt/BNP,
– arbetslöshet och på
– hur många flyktingar länderna redan har tagit emot.

Förslaget om flyktingfördelning ingår i ett förslag till ny EU-migrationsstrategi för områden som asylpolitik, trafficking och irreguljär invandring, som EU-kommissionen ska lägga fram i morgon.
EU behöver ett permanent system för ansvarsfördelning för ett stort antal flyktingar och asylsökande mellan medlemsstaterna”, lyder en paragraf.

Kommissionen röstar om denna ”agenda för migration” på onsdag förmiddag. Då blir det möjligen klarare på vilket sätt EU tänker stoppa människosmugglarnas båtar.

Majoritet nej till 5 000 kvotflyktingar för hela EU

En majoritet av EU:s politiska ledare sa nej till ett förslag från kommissionen som innebar att EU skulle ta emot 5.000 flyktingar gemensamt, som ett första steg mot en mer gemensam flyktingmottagning.

Sverige och Tyskland har tagit emot hälften av EU’s asylsökande

Tyskland och Sverige har tagit emot nästan hälften av de asylsökande som kommit till EU det senaste året och båda länderna vill att andra ska göra mer. Men Storbritannien och Ungern (och flera länder i östra EU) vill inte tvingas och anser att flyktingkvoter vore ett steg mot ett federalt EU.

Kvoter för asylmottagningen, vidarebosättning av FN-flyktingar, legal migration för kvalificerad arbetskraft

Därför ströks siffran 5.000 i EU-ledarnas uttalande, vilket tydligen gjorde kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, rasande.
I ett mycket bitskt inlägg i EU-parlamentet för två veckor sedan förklarade Juncker att han var ”trött på allt tal om solidaritet utan handling” och att han bl a ville ha kvoter för asylmottagningen i EU, vidarebosättning av FN-flyktingar och legal migration för kvalificerad arbetskraft.

Att kommissionen nu återkommer, och dessutom har höjt antalet flyktingar som ska tas emot gemensamt från 5.000 till 20.000, visar att Juncker tänker utmana EU-länderna.

625 000 personer sökte asyl i EU år 2014

Asylsökande som redan tagit sig in i EU, som exempelvis båtflyktingar över Medelhavet är en mer kontroversiell fråga. EU-kommissionen vill distribuera dessa mellan EU-länderna utifrån samma kvotsystem som kvotflyktingarna. Under förra året sökte hela 625 000 personer asyl i EU.

Den europeiska statistikmyndigheten Eurostat uppger att över 185 000 flyktingar från tredje världen beviljades asyl i EU 2014, vilket är nästan 60 procent fler än det föregående året.

Mer än hälften av asylsökande kommer från Syrien, Eritrea och Afghanistan (till Sverige kommer dessutom många från Irak och Somalia).

Sedan 2008 har 750 000 flyktingar fått asyl i EU, enligt Eurostat.

6 av 28 EU-länder – bl a Sverige – tar 80% av asylsökande

– Sex länder – Sverige och Tyskland (50% tillsammans) samt Storbritannien, Frankrike, Italien och Belgien (30% tillsammans) – tar emot 80 procent av de asylsökande i EU, säger Guy Verhofstadt, Belgiens premiärminister.

Han pekar också finger mot en annan grupp medlemsstater:
– 13 EU-länder gör ingenting, tar noll ansvar.

Red’s kom:
Vad är det som gör att Sveriges politiker har en så extremt annorlunda inställning till invandring jämfört med andra EU-länders politiker?

Politikernas enda strategi tycks vara att så många som möjligt från vissa länder ska få uppehållstillstånd i Sverige, och sedan saknas helt strategi och integrationspolitik när flyktingarna och deras anhöriga väl är här.

Jag vet inte vilka 13 EU-länder som åsyftas, dvs som inte tar emot flyktingar, men jag gissar att det bl a är; Bulgarien, Estland, Kroatien, Lettland, Luxemburg, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

Invandrings- och EU-kritiska partier vinner terräng

Motståndet mot att Bryssel ska bestämma över flyktingmottagande är kompakt i de flesta EU-länder. EU-länder som idag knappt tar emot migranter alls skulle behöva öppna sina dörrar för kanske tiotusentals asylsökande. I tider då invandrings- och EU-kritiska partier vinner terräng över kontinenten är det politiskt riskabelt för enskilda regeringar att diskutera EU-dikterade flyktingfördelningssystem, om de vill bli omvalda.

Storbritannien m fl vill inte ha inskränkning av folkvalda regeringars bestämmanderätt

Flera EU-länder, främst Storbritannien, är emot att ge EU-institutionerna befogenheter över nya politikområden, som flyktingpolitiken, på bekostnad av folkvalda regeringars bestämmanderätt.

Estland, Slovakien, Polen och Irland vill inte påtvingas flyktingar

Länder som Estland, som bara beviljade 20 personer asyl förra året, men också Slovakien, Polen, Irland och andra som geografiskt ligger långt bort från de stora infartslederna för flyktingar till EU och därför tar emot få asylsökande, kommer också med största sannolikhet att vilja bevara Status Quo i flyktingfrågan.

Ungern tycker förslaget är galet och orättvist

I en radiointervju förklarade Ungerns premiärminister Viktor Orbán att idén är ”galen och orättvis”.
– Tanken på att några skulle ta emot flyktingar i deras egna länder och sedan distribuera dem till andra EU-länder är galen och orättvis, sade Orbán till pressen i Budapest.
Nu är inte tid att tala om solidaritet, nu är tid att driva igenom våra lagar. Illegal immigration är ett brott, sade han.

Tyskland, Frankrike och Österrike för fördelning av flyktingar

Tyskland, Frankrike och Österrike har meddelat att de stödjer fördelningssystemen.

Samtliga EU-länder måste godkänna fördelningssystemen

Alla 28 EU-länder måste godkänna fördelningssystemen, annars faller förslaget. EU-kommissionens migrationsstrategi kan vara en medveten strategi: EU-länderna kan känna sig pressade att klubba de mindre delförslagen i strategin – som det om att ta emot blygsamma 20 000 kvotflyktingar från läger utanför EU – för att inte framstå som hjärtlösa och fullkomligt oresonliga i tider då antalet flyktingar som drunknar i Medelhavet växer och växer.

Det vore det första steget någonsin mot en samordnad flyktingmottagningspolitik på EU-nivå, och en jätteseger för EU-kommissionen.

Storbritannien, Irland och Danmark är befriade från EU’s asylpolitik

Tre av EU’s 28 länder – Storbritannien, Irland och Danmark har undantag från EU:s samarbeta inom asylpolitik och rättsliga frågor och behöver därför inte följa nya regler.

EU-kommissionen kan inte tvinga EU-länder att ta mot flyktingar?

EU-kommissionen kan inte tvinga EU-länderna att ta mot flyktingar. Men det finns en ännu aldrig använd EU-lag, det så kallade massflyktsdirektivet, enligt vilket medlemsstaterna vid särskilt dramatiska situationer ska ge skydd vid ”massiv tillströmning av fördrivna personer”.

I Lissabonfördraget finns bestämmelser om åtgärder för att hjälpa en medlemsstat som råkar ut för en plötslig tillströmning av tredjelandsmedborgare (artikel 78.3 i EUF-fördraget);

3. Om en eller flera medlemsstater försätts i en nödsituation med plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer, får rådet på förslag av kommissionen besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den eller de medlemsstater som berörs. Rådet ska besluta efter att ha hört Europaparlamentet.

Vid sådana tillfällen ska också EU ”balansera medlemsländernas insatser”. Kommissionen kan vilja testa den lagen.

Vill förstöra flyktbåtar med militära medel

EU:s utrikeschef Federica Mogherini försökte på måndagen övertyga FN:s säkerhetsråd om att EU ska få rätt att förstöra människosmugglarnas flyktbåtar med militära medel, men hittills har bl a Ryssland sagt nej.Klicka här för att gå till artikeln i DN, 2015-05-12

Se även bl a;
14 av 28 EU-länder tar emot kvotflyktingar – Sverige flest!


Vad gäller juridiskt för EU-migranters vistelse i Sverige? Regler för avvisning/utvisning av EU-migranter/tiggare

Utvisning av EU-migranter utan vistelserätt sker inte i Sverige

EU-medborgare som beviljats asyl i Sverige år 2014, flest från Rumänien


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter, se innehållsregistret.

Sveriges bistånd drygt 40 miljarder kr år 2015, 3-4:e mest i världen

Sidas budget för bistånd
Anslaget från staten till Sida för Internationellt bistånd år 2015 är totalt 29,5 miljarder kronor.

Därutöver tillkommer kostnader från andra delar av statens budget som kan klassificeras som bistånd, t ex asylmottagande i Sverige. Det innebär en samlad biståndsram år 2015 på drygt 40 miljarder kronor.

Riksdagens rambeslut för budgeten Internationellt bistånd 2015 är ca 500 miljoner lägre än regeringens budgetproposition.

EU’s mål för bistånd 2015 är 0,7% av BNI

EU:s totala bistånd uppgick år 2013 till 0,43 procent. Enligt AidWatch 2014 förväntas EU inte att nå åtagandet om att tillsammans avsätta 0,7 procent av BNI (bruttonationalinkomst) till bistånd år 2015. Prognoser visar att 41 miljarder euro saknas för att målet för 2015 ska uppnås.

OBS!!!
Sverige är idag det enda land i världen som har kvar målet att en procent av bruttonationalinkomsten, BNI, ska gå till bistånd. FN har angivit 0,7 procent av BNI som en önskvärd nivå.

Sverige – Budget och mål: internationellt bistånd
För 2015 avsätts 1 procent av BNI (alltså 0,3 % högre än målet för EU totalt sett) enligt den tidigare BNI-definitionen. Därutöver avsätts 500 miljoner kronor additionellt till internationell klimatfinansiering.
För 2015 uppgår biståndsramen för Sverige till 40,4 miljarder kronor.

Vad som emellertid inte är inräknat i biståndsutgifterna är biståndet till EU-migranter i Sverige. Det kan vara så mycket som 6 miljarder kr/år.

År 2013 betalade Sverige mest i bistånd

Endast fyra länder nådde målet 2013: Danmark, Sverige, Luxemburg och  Storbritannien.
Sverige betalade enligt Aidwatch mest av EU-länderna i bistånd – 0,90 % av BNI, reelt bistånd – efter Luxemburg år 2013. Det kan jämföras med t ex Storbritannien (0,72 %, 4:e plats), Finland (0,54 %, 6:e plats), Tyskland (0,33 %, 9:e plats). Rumänien hamnade sist i listan (t o m efter Grekland) med endast 0,06%.

Sverige gav 1,02 procent av BNI i totalt bistånd under 2013. Det var en ökning från 0,98 procent 2012.

Sverige betalade mest av alla EU-länder i flyktingkostnader redan 2013

Under 2013 spenderades 12 procent av  Sveriges bistånd på flyktingkostnader.
Summan, mer än 5 miljarder kronor, var den högsta i hela EU.

Flyktingkostnaderna beräknas fortsätta att öka till 8,4 miljarder kr år 2015.

Länder i Europa som Sverige ger bistånd till

Biståndsländer Europa
Sverige bedriver reformsamarbete med följande länder i Östeuropa:
Albanien, Bosnien-Hercegovina, Georgien, Kosovo, Moldavien, Serbien Turkiet, Ukraina och Vitryssland.

Sverige i världsklass på att ge bistånd

Aftonbladet skrev år 2014:
Sverige med sina nio miljoner invånare ligger fyra av alla givarländer. Vi var trea fram till tyfonen Hayian slog till på Filippinerna. Då öppnade Japan plånboken rejält och gick om. USA och Storbritannien ligger i topp med Tyskland som femma, Kanada sexa och Norge sjua.

Stormakten (på det här området) Sverige ger nästan fem miljarder kronor till olika katastrofer runtom i världen. En ökning med 1,6 miljarder kr sedan 2008.

Se även bl a;
Svenskar betalar mest i Europa till EU

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Svenskar mest invandringspositiva i EU… eller?

Vem ska jag tro på? (Thomas Di Leva)

Svenskarna är det folk inom Europeiska unionen som är mest positivt inställda till invandring, både från andra medlemsländer och från icke EU-länder, skriver nyhetssajten Europaportalen.

72% av tillfrågade i Sverige ser positivt på invandring från länder utanför EU

I opinionsundersökningen Eurobarometern (Europabarometern) svarar 72 procent av de tillfrågade svenskarna att de ser ganska eller mycket positivt på utomeuropeisk invandring. Det är betydligt mer än de näst mest positiva länderna Kroatien och Spanien där knappt hälften, 48 procent, ser positivt på utomeuropeisk invandring.

En majoritet, 57 procent, av de 27.900 tillfrågade EU-medborgarna har en ganska eller mycket negativ syn på invandring utifrån unionen. Motsvarande siffra för invandring inom unionen är 41 procent.

Mest negativa till utomeuropeisk invandring är letter, tjecker och italienare.Svenskar påstås vara mest positiva till invandring... men vad är sant?Ovanstående står på SVT:s sajt, 2015-01-17, och togs upp som nyhet i TV samma dag.

Vad är sanningen?

1.
Det första man ska fråga sig är hur det kan vara sant att 72% av svenskarna är positiva till utomeuropeisk invandring med tanke på att detta tydligt motsägs av samtlig övrig statistik, oavsett åsikt och partitillhörighet hos dem som tagit fram och presenterat undersökningarna.

Svar: Logiskt omöjligt resultat !

b. Sedan ska man fråga sig vem som står bakom undersökningen, om denna är partisk och i vilken riktning. I detta fall är det  Eurobarometern, EU-kommissionens opinionsundersökning av medborgarnas åsikter i EU-relaterade frågor.

Svar: Partisk beställare av undersökning !

c. Sedan ska man fråga sig om undersökningen är statistiskt säkerställd. Man brukar säga att med minst 1.000 olika personer som svarar blir undersökningen statistiskt säkerställd. Det är dock bara i teorin. Sanningen är att det krävs en hel del fler för att inte riskera att få alltför stora felmarginaler.

Svar: Det kan konstateras att undersökningen inte är statistiskt säkerställd eftersom det fattas 100 personer för att uppnå ens 1.000 personer/land (vilket alltså redan i sig är otillräckligt).
Därutöver uppges inte hur många per land som svarat. Det kan vara 700 personer i Sverige och 1.300 i Polen.

2.
• Extremt vinklad/felställd fråga
Man kan snabbt och enkelt konstatera att frågan är kraftigt vinklad. För att få ett resultat med någon form av värde måste frågan delas upp på fler, t ex;
a) Är du positiv till invandring av dem med muslimsk tro utanför EU?
b) Är du positiv till invandring av icke-muslimer från länder utanför EU?

• Ingen hänsyn till ursprungsland eller typ av invandring
Ännu bättre om land där invandring sker från specifikt uppges i frågan.

Formen av invandring ska uppges (t ex kompetent och akademiskt utbildad arbetskraft som behov finns för, flykting med bekräftat skyddsbehov enl. FN, etc). Bara för att man är positiv till invandring innebär det inte att man är positiv till all form av invandring.
Om man, som i aktuellt fall, slår ihop diametralt olika saker i samma fråga kan resultatet inte bli annat än fel.

Vad menas med flykting?
Vad som avses med flyktingar är mycket oklart för gemene man.
Det finns t ex flyktingar som uppfyller FN:s kriterier enl. flyktingkonventionen (ca 10 %). Sedan finns Sveriges egna regler om ”humanitära skäl” (ca 40 %). Därutöver finns det anhöriginvandring (ca 50 %, där endast ca 20 % avser personer som fått uppehållstillstånd av ”flyktingskäl”, resten är giftermål, etc).

3.
Sedan ska man fråga sig hur undersökningen gått tillväga.
Svaret är; ”Intervjuerna genomförs hemma hos personerna på deras eget språk. Frågorna som ställdes var:
Var snäll och säg huruvida de följande påståendena väcker en positiv eller negativ känsla hos dig:
   – Invandring av människor från andra EU-länder
   – Invandring av människor utifrån EU”.

• Ej anonyma intervjuer
Här har vi ett av svaren på varför resultatet blev som det blev; Intervjuerna utfördes inte anonymt utan öga mot öga, i intervjuobjektens hem!
De som står bakom undersökningen har bl a inte förstått eller tagit hänsyn till de kulturella skillnaderna mellan länderna – och Sveriges extrema politiska korrekthet – som gör en dylik undersökning helt ointressant bara av denna anledning.

• Luddig känslofråga
Sedan är en fråga om ett påstående ”väcker en positiv eller negativ känsla” inte samma som om denna person önskar/välkomnar invandring. Hur kan man vara positiv eller negativ till ”invandring”? Frågan tycks medvetet luddigt ställd.

• Ingen hänsyn till storlek på eller typ av invandring
Dessutom ger den känslomässiga frågeställningen i enkäten inget svar på intervjuobjektets syn på hur STOR invandringen ska vara, eller vilken typ av invandring. Om någon är positiv till invandring av icke-europeer i storleksordningen 1 000/år så behöver denna person inte vara positiv till 100 000/år.

• Invandring och invandringspolitik är olika saker
Det är viktigt att förstå att det är skillnad på invandring och invandringspolitik. Jag skulle vilja se en undersökning som tar upp frågan om svenskarnas inställning till partiernas invandringspolitik och integrationspolitik (ingen som velat/vågat göra).

OBS!!!
I en undersökning om invandring måste man i frågeställningen mycket tydligt definiera vad som menas med, och vad skillnaderna är mellan;
– invandring,
– flyktinginvandring vs anhöriginvandring
– invandringspolitik,
– flyktingpolitik,
– integrationspolitik.
Det går inte att genomföra en undersökning om något diffust där alla har olika åsikter om innebörden i frågan.

Mångkultur, vad är det?
Att bara ställa en fråga om invandring är som att ställa en fråga om man är positiv till mångkultur. Det är säkert de flesta, men det är kanske inte lika många som är positiva till en mångkultur som till största delen eller i stora delar innebär en islamisering av samhället där samhället ska gå tillbaka i utvecklingen och rätta in sig efter religionen i stället för att de religiösa ska anpassa sig till det moderna och utvecklade, demokratiska, sekulära, västerländska samhället.

• Ej hänsyn till medias inflytande / medborgarnas kunskap
En annan viktig parameter i jämförelsen mellan länder kan vara hur media fungerar i respektive land. Upplysta människor tänker ofta annorlunda än oupplysta människor.

• Ingen hänsyn till extrema regionala skillnader
Siffrorna på totalnivå över landet är delvis ointressanta eftersom fördelningen av invandringen på regioner och delar av stadsområden är extremt ojämn. För att få med dessa skillnader behöver undersökningen stratifieras så att man har fler respondenter i regioner med hög invandring än i övriga delar. Kräver större urvalsstorlek och annan mätteknik.

4.
• Ingen hänsyn till religion
Dessutom kan resultatet påverkas kraftigt beroende hur stor andel som hör till en viss tro. Därav måste en parameter som redovisas vara hur svaren fördelats beroende på vilken religion man tillhör.

• Ingen hänsyn till inkomstnivå
Lika viktigt kan vara vilka inkomstgrupper som svarat. I huvudsak höginkomsttagare? Det är troligt att låglönegrupperna, som drabbas hårdast av invandringen, är mer negativa till invandring.

5.
Härkomst bland dem som svarat på undersökningen är också en parameter som kan få resultatet att gå åt olika håll.
Land                     Andel utlandsfödda år 2013
Luxemburg         42,35% (???)
Cypern                 23,36%
Österrike             16,12%
Irland                   16,04%
Belgien                 15,66%
Sverige                15,41%
Estland                 15,04%
Lettland               13,80%
Kroatien               13,50%
Spanien                13,21%
Tyskland              12,54%
Storbritannien    12,26%
Frankrike             11,49%
Nederländerna   11,49%
Slovenien             11,30%
Grekland              11,17%
Danmark                9,79%
Italien                     9,54%
Malta                      8,95%
Portugal                 8,40%

EU-länder            6,68%

Finland                5,16%
Litauen                4,72%
Ungern                 4,27%
Tjeckien               3,68%
Slovakien             2,92%
Polen                    1,76%
Bulgarien             1,32%
Rumänien            0,91%

• Ingen hänsyn till härkomst
Hur många utlandsfödda som finns i varje land är i sig inte relevant här, utan det är hur stor andel utlandsfödda (eller med utländska föräldrar) – och var de kommer från – som svarat på undersökningen som avgör resultatet!

I SCB:s tabell nedan för antal utrikes födda i Sverige år 2000-2012 kan man se att antalet utrikes födda idag (år 2015) i Sverige troligen är ett antal procent över 15 %.
Utrikes födda i Sverige

Andelen av befolkningen som är född utom­lands har ökat under lång tid. Vid början av 2000‑talet var den elva procent av Sveriges folk­bok­förda befolkning. Under 2012 ökade siffran till 15 procent. Under perioden motsvarar det en ökning på närmare 500 000 personer.

Drygt hälften av de utrikes födda härstammar från ett europeiskt land och cirka 30 procent kommer från ett asiatiskt land. Det vanligaste födelse­landet är Finland. Därifrån kommer 11 procent av de utrikes födda, och därefter är Irak och Polen de vanligaste födelse­länderna.

Totalt sett är den utrikes födda befolkningen jämnt fördelad mellan män och kvinnor. Det finns dock skill­nader i köns­fördel­ningen för enskilda födelse­länder. Bland de 15 vanligaste födelse­länderna 2012 var det en betydande högre andel kvinnor än män från Thailand, med 78 procent kvinnor. Även för Finland och Kina är andelen kvinnor hög, båda med 60 procent kvinnor.
I den utrikes födda befolkningen ingår även personer som har adopterats. I Sverige fanns 2012 närmare 56 000 utrikes­födda adopterade, vilket motsvarar 4 procent av dem som är födda utomlands.

6.
• Fel åldersgrupp – ålder ej beaktats
Därutöver kan man konstatera att det är personer i åldern 15 år och uppåt som svarat.
Det innebär att många (alla?) som svarat kan vara under den ålder som krävs för att rösta i landet, och dessa personers åsikter är då inte riktigt relevanta i sammanhanget.

7.
Det är också intressant att notera att Finland och Danmark skulle ligga på 8:e respektive 10:e plats, med tanke på dessa länders relativt låga intag av invandrare.
Till Finland kom det 149 syriska asylsökande under hela 2013 att jämföra med de 16 000 som kom till Sverige (mer än 30% av alla syrier som kom till EU). Under perioden januari-april 2014 kom 18 000 asylsökande till Sverige, visar Migrationsverkets statistik. Det är en ökning med med 39 procent från 2013 då drygt 54 000 personer sökte asyl i Sverige (anhöriginvandring och andra former av invandring exkluderad).

Jämförelse mellan länder omöjlig!

För att EU-medborgarnas åsikter om invandring ska kunna jämföras mellan länderna måste samtliga förutsättningar som tagits upp ovan vara i princip samma från land till land i undersökningen. Men inte ens en enda parameter ovan har tagits den minsta hänsyn till i denna undersökning. Då är det givet att man får dessa stora skillnader mot verkligheten.

Sammanfattningsvis för Eurobarometerns undersökning:

• Logiskt omöjligt resultat !
• Extremt vinklad/felställd fråga
• Luddig känslofråga
• Invandring och invandringspolitik är olika saker
• Ej anonyma intervjuer
• Ej hänsyn till;
– medias inflytande
– medborgarnas kunskap
– extrema regionala skillnader
– typ av invandring
– antal
– religion
– inkomstnivåer
– ursprungsland / härkomst
• Fel åldersgrupp – ålder har inte beaktats

SD:s invandringspolitik får högst betyg bland alla väljare

Det hade varit mycket intressant att se resultatet på en korrekt ställd fråga till väljarna om;
– Vilket parti har den bästa flyktingpolitiken?
– Vilket parti har den bästa invandringspolitiken?
– Vilket parti har den bästa integrationspolitiken?

SIFO:s analyschef, Toivo Sjörén, säger i maj 2014 att 47 procent av svenskarna inte vet vilket parti som har bäst invandringspolitik, och han menar att det kan bero på att partierna inte är så tydliga i den frågan. Det parti som fick flest röster var SD. Nästbäst, men kraftigt under SD, kom socialdemokraterna. Centerpartiets invandringspolitik bedömdes sämst av väljarna.

Vilket parti är bäst på flykting- och invandrarfrågor?

I den mätning Ipsos gjort i januari 2015 kommer man fram till ett annat resultat. Anledningen till detta är främst att undersökningen inte tar hänsyn till de väljare som inte vet vilket parti som har bäst invandringspolitik. Ipsos undersökning blir därmed rejält missvisande, och man svarar ofta det parti som man normalt röstar på även om partiet inte ens har någon invandringspolitik.

Fråga: Vilket parti är bäst på flykting- och invandrarfrågor?
S    23%  (har ännu inte presenterat någon invandringspolitik)
SD 15%
M  12 %  (har ännu inte presenterat någon invandringspolitik)
KD  7%
V    5%    (har ännu inte presenterat någon invandringspolitik)
MP 5%    (har ännu inte presenterat någon invandringspolitik)
FP  4%    (innan FP presenterat sina 5 korta punkter)
C    2%    (Centerns enda invandringspolitik är fri invandring)

Sveriges flyktingpolitik stöds av en minoritet

Den aktuella undersökningen av Eurobarometern skiljer sig avsevärt från bl a SOM-institutets undersökningar om invandring i form av ”flyktingar”.Hur många vill ta emot fler/färre flyktingar i Sverige?http://opinion.se/valhistorik/svenskarnas-uppfattning-om-invandring-1957-2013 Enligt SOM-institutet stöds nuvarande flyktingpolitik av en minoritet av medborgarna. Endast 31% var emot en minskning av antalet flyktingar år 2013 (säkert en betydligt lägre andel idag).

SOM-institutet har något färre brister i undersökningarna jämfört med Eurobarometern, även om det är en allvarlig brist att i frågeställningen t ex inte ens separera flyktinginvandring från anhöriginvandring och arbetskraftinvandring.

Stor skillnad mellan Sifos och SOM-institutets mätningar

Jag har frågat Sifo varför de tror att Sifos undersökningar skiljer så mycket från SOM-institutets, men det var tydligen en känslig fråga, för Sifo vill inte svara på detta.

Kan man lita på SOM-institutet?

SOM-institutets frågeställning kan kritiseras. Flyktinginvandringen är bara är en liten del av den totala invandringen och  t ex mycket mindre än anhöriginvandringen. Dessutom är ”flykting” ett värdeladdat ord. Trots detta tas ofta resultaten från SOM-undersökningen som bevis för inställningen till invandringen i allmänhet.

I SOM-undersökningen år 2011 ansåg 37% att ”Invandringen utgör ett hot mot svensk kultur och svenska värden”. Därefter redovisades inga resultat på denna fråga.

SOM-institutet har också slutat redovisa svar på frågor som ”Det finns för många utlänningar i Sverige” och ”Jag skulle inte tycka om att få en invandrare från en annan del av världen ingift i familjen”.

Det ska noteras att SOM-institutet saknar svarsalternativet ”Varken instämmer eller tar avstånd/Vet ej”, intervjuobjekts ålder har ej beaktats och deras tabell speglar inte svaren på rätt sätt, etc.

Många anser att SOM-institutet bara mäter;

  • svenskarnas okunnighet om hur extrem och förödande svensk invandrings-/integreringspolitik är för alla parter
  • hur effektivt politiker och journalister (makteliten) döljer obekväma sanningar för svenska folket
  • den politiska korrektheten

Mätning förutsätter kunskap

Hur ska någon kunna argumentera emot ovanstående om SOM-institutets mätningar av medborgarnas tyckande?

Det är givet att man inte kan mäta något som intervjuobjekten inte känner till utan som bäst endast har en allmän uppfattning om, baserat på fritt tyckande utan koppling till fakta eller verkligheten.

Eftersom hälften av medborgarna, enligt Sifos undersökning, uppger att de inte har någon kunskap om partiernas invandringspolitik kan man misstänka att det är ytterligare runt 30 % som antingen tror att de har någon form av kunskap om detta eller som helt enkelt inte bryr sig och bara kastar ut ett svar som är det parti man röstar på av tradition.

Det är de facto endast ett parti som redovisat någon form av invandringspolitik (förutom C och MP som bara sagt att de vill ha fri invandring, och senast Göran Hägglund som bara i all hast uppgivit tre till synes ogenomtänkta punkter, alla utan förslag på finansiering), och det är Sverigedemokraterna.

Så länge politikerna, med stöd av media, kan hålla medborgarna i ett mörker om invandringens kostnader och konsekvenser på kort och lång sikt samt om vilka krav som finns för uppehållstillstånd, så länge kan man upprätthålla en positiv inställning till invandringen hos en relativt stor del av befolkningen.

Professor i statsvetenskap låter sig luras

Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet (statsvetare på SOM-institutet) och tidigare aktiv vänsterpartist samt med åsikten att Sveriges Nationaldag ska avskaffas, sväljer undersökningen med hull och hår, och drar direkt ett stort antal felaktiga slutsatser från resultatet (DN 2015-01-17). T ex;
– Flykting- och migrationspolitik har inte varit en stor stridsfråga i svensk politik, vilket återigen kan förklara svenskarnas positiva inställning. [Red’s anm: Ingen stor stridsfråga? Har Marie Demker missat att det var på håret att denna fråga ledde till nyval?]
– Vi har ingen nationalistisk tradition som gör det svårt att ta emot människor från omvärlden. [Red’s anm: Ändå är det bevisligen så]
– Attityderna ligger förankrade i djupare strukturer snarare än att dessa påverkas av snabba förändringar i omvärlden som Syrien-kriget. [Red’s anm: Attityderna förändras med ökad kunskap och insikt]
– Vi är vana vid en stor invandring och ser positiva effekter av det. [Red’s anm: 1. Vi kan omöjligen vara ”vana” vid den allt större invandringen. 2. Vem har sett dessa positiva effekter och vilka skulle dessa vara? Däremot kan vi enkelt se de negativa effekterna, som bara kommer att öka genom dagens bevisligen misslyckade integrationspolitik]

– Samtidigt som Sverigedemokraterna blir allt större så har svenskar blivit mer positiva till att ta emot fler flyktingar (SR 2014-09-24).
– När det gäller Sverigedemokraternas centrala fråga – invandringen – så finns det inga som helst tecken på att den svenska befolkningen har blivit mera restriktiv under den här perioden.
– Enligt SOM-institutet, som årligen mäter svenskars attityder i olika frågor, så har andelen som tycker att det vore bra om Sverige tog emot färre flyktingar snarare minskat från 52 procent till 44 procent på tio år.
– Även om andelen ökat som ser integration och invandring som ett problem så betonar Marie Demker att frågan fortfarande är lågprioriterad hos de allra flesta.

Inte ett rätt där!
Finns det överhuvudtaget någon genom historien som gjort så många konstaterat felaktiga antaganden och prognoser som statsvetare Marie Demker? I tidningen Dagen 2014-01-08 säger Marie Demker ”Man kan inte häva ur sig saker som inte är genomtänkta”. Men svaren ger ofta just en känsla av att vara extremt ogenomtänkta. Det finns många kunniga och mer faktabaserade statsvetare och det är märkligt att dessa så sällan anlitas av media till förmån för Marie Demker och hennes man, Ulf Bjereld. Medborgarna får därmed lätt en snedvriden bild av verkligheten.

Marie Demker

2010-05-24 uttalade Marie Demker sig i Aftonbladet:
– Att högerpopulistiska krafter hörs allt mer på till exempel internet menar Marie Demker inte betyder att de växer sig starkare.
– Den generella acceptansen ökar men den grupp som inte accepterar invandrare och flyktingar är högljudd och använder sig av alla medel för att föra ut sina åsikter. [Red’s kommentar: Det verkar som Marie Demker blandar ihop SD med sitt eget parti, Vänsterpartiet, t ex Karin Rågsjö, men även Miljöpartiet; t ex Rosanna DinaMarca, Jan Lindblom, Pernilla Stålhammar] De sakerna kan ske samtidigt och det är förrädiskt att tolka opinionen med de opinionsyttringar som hörs utåt, det såg vi redan under 90-talet.
Efter detta dubblerades snabbt SD:s väljare.

Vinklad nyhet från ett okritiskt SVT

Denna kraftigt vinklade ”nyhet”, som enbart döljer sanningen, presenterar alltså SVT (där 83% röstar på vänsterblocket) utan att ifrågasätta något!
Är SVT inget annat än en propagandamaskin, kan man fråga sig?

En stor andel av media, utöver SVT, pyttsade ut nyheten från TT Malmö utan den minsta form av kritisk granskning, t ex; Sveriges Radio/SR, Dagens Nyheter/DN, Svenska Dagbladet/SvD, Dagens Industri/DI, Sydsvenskan/SDS, Aftonbladet, Göteborgsposten/GP, Metro, Helsingborgs Dagblad/HD, Smålandsposten/SMP, Ystads Allehanda/YA, Trelleborgs Allehanda/TA, Sydöstran, Södermanlands Nyheter/SN, Blekinge Läns Tidning/BLT, Närkes Allehanda/NA, Kristianstadsbladet, Borås Tidning/BT, Hallands Nyheter/HN, Dagen.

Det var endast vinklade åsikter, i svepande och oprecisa ordalag, från en märkbart partisk Marie Demker som media tillät.

Samtliga media hade ingen kommentarsfunktion för läsarna där de kunde ge sina synpunkter. Tack och lov för Internet, där i alla fall den lilla grupp som söker sanningen kan få denna.

Om undersökning gjorts på korrekt sätt…

Trots alla konstaterade fel i undersökningen så uppges endast drygt 20% av svenskarna mycket positiva till invandring utanför EU.

Ingen undersökning fångar upp skillnader i tolkningar
T ex är definitionen av flykting inte samma som för invandrare.

Om undersökningen utförts på ett mer korrekt sätt är det troligt att resultatet skulle bli max 10 % i Sverige (inkl. svenska muslimer) som är positiva till invandring från muslimska länder. Återstår att se om en sådan undersökning någonsin kommer att göras… och publiceras.

Allt fler svenskar negativa till invandring

Som exempel kan nämnas att när SVT låtit Sifo göra en liknande undersökning (med något mer relevant frågeställning, men fortfarande med många frågetecken) så har resultatet blivit enligt följande;

Tycker du att Sverige tagit emot invandrare i alltför stor omfattning eller har det skett i ungefär lagom omfattning eller borde vi ha tagit emot fler?

Alltför stor omfattning: 44 procent – ökning med 7% !
Lagom omfattning:         36 procent – minskning med 12% !
Borde tagit emot fler:     10 procent
Vet ej:                                 10 procent – ökning med 4% !

Notera här den extremt stora skillnaden mellan Eurobarometerns vinklade påstående att 72% av svenskarna skulle vara positiva till invandring och Sifos undersökning för ett år sedan med 46% (om frågan formulerats mer konkret hade säkert resultatet sjunkit ytterligare). Det finns all anledning att tro – trots medias censur & påverkan – att denna andel är långt lägre idag, samt att åsikten att Sverige inte mäktar med den omfattande invandringen är högre än år 2004 (55%).

  • År 2013:

Alltför stor omfattning: 37 procent
Lagom omfattning:         48 procent
Borde tagit emot fler:       9 procent
Vet ej:                                   6 procent

OBS!!!
I den undersökning som Sifo gjort sedan 1957 om vad svenskarna tycker om omfattningen av invandring kan man konstatera en stor diskrepans med av ovan presenterade resultat från SVT.
Sifo frågar år 2013;
Har du en uppfattning om Sverige tagit emot invandrare i
alltför stor omfattning 49 %
lagom omfattning         40 %
Det är alltså år 2013 12 % fler som tycker att för många invandrare tagits emot jämfört med av SVT presenterade resultat!

Enligt SOM-institutet vill 44 % ta emot färre flyktingar.
Enligt Sifo tycker 49 % att Sverige tagit emot flyktingar i alltför hög omfattning.
Enligt SVT tycker 37 % att Sverige tagit emot flyktingar i alltför hög omfattning (undersökning också av Sifo).

Enligt Eurobarometern är 72% positiva till invandring utifrån EU.

Notera bl a att i ingen av ovanstående gjorda undersökningar har det definierats som intervjuobjekten skulle ta ställning till, dvs vad ”flykting” innebär. Var och en har fått göra sin fria tolkning.

Är det någon som litar på statistiken – och SVT – efter detta?

  • År 2004:

Alltför stor omfattning: 55 procent
Lagom omfattning:         34 procent
Borde tagit emot fler:       6 procent
Vet ej:                                   5 procent

  • År 2002:

Alltför stor omfattning: 50 procent
Lagom omfattning:         38 procent
Borde tagit emot fler:     10 procent
Vet ej:                                   2 procent

Vad gäller idag – år 2015?

Även om det (enl. ovanstående undersökning) år 2014 är så många som 36% som tycker att Sverige tagit emot lagom många invandrare så skulle resultatet förmodligen blivit en hel del lägre om frågan framförts på rätt sätt (förutom att det då inte fanns den kunskap som idag sakta men säkert börjar spridas trots den mörkläggning om invandringen som varit allmänt gällande).

Enda garanterade slutsatsen

En sak kan man i alla fall säga med säkerhet utfrån den i övrigt osäkra statistiken. Den sedan 1991 gällande flykting- och invandringspolitiken saknar stöd hos majoriteten av medborgarna i Sverige!

Är det rimligt?

Sprid gärna sanningen genom att länka till denna sida.

Se även bl a;
Flyktingar/migranter till EU, hur många, varifrån och till vilket land – Sveriges flyktingpolitik

Migrationsverkets prognoser lika meningsfulla som väderprognos för nästa årLista över vilka länder asylsökande kommer från till Sverige!

14 av 28 EU-länder tar emot kvotflyktingar – Sverige flest!


Grekland blir krigszon när syriska och afghanska migranter (”flyktingar”) drabbar samman

Tyskland lämnar Schengen med omedelbar verkan – När gör Sverige likadant?

Hans Rosling har fel om migrationen – migranter är inte flyktingar


58% av svenskarna vill ha minskad invandring – MP-väljare avviker

Novus juni 2015: 76% i Sverige tycker som SD i invandringspolitiken


För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.