Vad är kostnaden för Sveriges 5.000 EU-migranter idag? 6 miljarder kr/år?

Det finns ingen som vill eller vågar räkna på vad kostnaden är för EU-migranterna (romer) som i allt större omfattning migrerar till Sverige.

Eftersom Sveriges regering inte är intresserad av att det ska föras statistik på antalet utländska tiggare i landet (vilket i så fall skulle ge en bättre bild av såväl kostnader som vilka resurser som behövs) är det svårt att räkna på detta.

Men vi kan utgå från den information vi har och få fram någon form av minsta möjliga kostnad för EU-migranter.

En enkel uträkning.

Man uppskattar att kostnaden ligger på 87 miljoner kronor för att informera 700 EU-migranter – företrädesvis romer – hur de på bästa sätt ska kunna dra nytta av landets resurser. Denna information kommer att ske med stöd av EU-pengar (där det tycks vara endast Sverige som sökt dessa pengar från EU, av förklarliga skäl). Göteborg säger sig bli först ut på plan i denna process.

Det uppskattas från välgörenhetsorganisationer att vi idag har ca 5 000 EU-migranter i Sverige (kan vara betydligt fler). Dvs sju gånger fler än de 700 EU-migranter som kommer att få speciella resurser i Sverige.

Det stöd de 5.000 EU-migranterna får i Sverige på olika sätt, liksom olika kostnader för deras vistelse i landet, är naturligtvis mycket dyrare än kostnaden för information. Kanske 100 gånger dyrare än förmedling av informationen. Men kan mycket väl vara 300 gånger högre kostnad… eller mer. Vem vet? Bristerna i statistiken och i viljan att utreda hur Sveriges resurser utnyttjas gör det väldigt svårt att veta vad som gäller.

Men om vi i detta exempel lägger oss på en nivå som ligger garanterat långt under vad varje människa med minsta förnuft skulle anse att kostnadsnivån ligger på så kan vi säga att den sammanlagda kostnaden för 700 EU-migranter ligger på 50 x 87 mkr, dvs 4,35 miljarder kronor. Detta är alltså då med all säkerhet avsevärt mer, men för exemplets skull.

Sedan är det idag minst 7 gånger fler EU-migranter i Sverige än dessa 700, dvs 7 x 4,35 miljarder kr, dvs en kostnad på totalt drygt 30 miljarder kronor för 5.000 EU-migranter.

Dessa 30 miljarder kronor kan jämföras med de 34 miljarder kronor som alla övriga EU’s länder – där svenska skattebetalare betalat mest – avsatt för Rumäniens fattigaste (utöver alla oredovisade pengar som Sverige betalat till svenska välgörenhetsorganisationer i Rumänien).

Om vi slår ut de 30 miljarder kronorna på en femårsperiod blir kostnaden för de 5.000 EU-migranterna 6 miljarder kronor/år. Pengar som de svenska skattebetalarna får stå för och med en minskad väldfärd för svenskar som följd. Återigen, detta är ur alla aspekter långt lägre än vad den verkliga kostnaden lär landa på.

Många kostnader ej inräknade i de redan lågt räknade 6 miljarder kronorna

Här är t ex inte inräknat att EU-migranterna blir allt duktigare på att dra nytta av den svenska välfärden. Ej heller är det inräknat att några av de utökade resurser införs som Feministiskt Initiativ, Vänsterpartiet och Miljöpartiet förespråkar.

Ej heller är den brottslighet som är en naturlig följd av fattigdom inräknad.

Därmed hoppas jag att det i alla fall inte finns någon som vill hävda att Sveriges kostnader för EU-migranterna ligger under 6 miljarder kr per år redan idag, oavsett vilka möjliga eller omöjliga parametrar man vill väga in.

Kostnader för utredningar och debatter

1. Vitboken.
2. Thomas Hammarbergs/Hans Caldaras (m fl) långvariga utredning om ”antiziganism” (utan att en sådan ens kunnat bekräftas).
3. Ett års utredning av den nationella samordnaren.
4. En omfattande utredning om de svenska romerna.
5. Ett i det närmaste oändligt antal mindre och löpande utredningar i kommuner.

Bara med dessa utredningar och tillhörande direkta och indirekta kostnader kommer vi säkert mycket snabbt upp i tiotals miljarder kronor.

Kan snabbt växa till 60 miljarder kr/år, eller mer

När sedan ryktet om Sveriges unikt generösa inställning till EU-migranter sprider sig finns det all anledning att misstänka att de 5.000 EU-migranterna snabbt växer till 50.000. Detta då bara från de 1,8 miljoner fattiga i Rumänien. Det kan gå på mindre än ett år, om det vill sig illa. 10 gånger fler EU-migranter ger då en kostnad av 60 miljarder kronor per år, och uppåt.

Det finns heller inget som säger att EU-migranterna inte kan växa till 500.000 på kort tid (det finns ju 120 miljoner fattiga bara i EU). Osv.

Låter det som ett skräckscenario? Kanske det, men finns det något överhuvudtaget som talar emot att detta skräckscenario blir verklighet?

Det ska noteras att utöver ekonomiska konsekvenser finns det även flera andra negativa effekter, t ex högre belastning på vårdsystemet i Sverige och längre – ännu längre – vårdköer. Samt en kraftigt ökad belastning på skolsystemet, som redan idag är under all kritik.

Tiggeriförbud enda lösningen?

Är kanske den enda realistiska lösningen någon form av tiggeriförbud i Sverige?
Se; Sverige och Finland enda länder utan förbud mot tiggeri

Politiker skadeståndsskyldiga för den skada de orsakar Sverige

Är det orimligt att S+MP-regeringen, tillsammans med alla riksdagsledamöter som är emot ett förbud mot tiggeri, ställs till svars för sitt agerande. Eller snarare brist på agerande. Den kostnad politikerna orskar Sveriges medborgare i onödan är kanske något som politikerna borde stå för, pga misskötsel av sina ämbeten?
Sopberg, EU-migranternas kåkstad i Malmö
Se även bl a;

VÅRD

Smittsam sjukdom bland EU-migranter i Stockholm, TBC

Gratis vård i Sverige för rumäner! Samtliga vårdfakturor till EU-migranter är obetalda – mörkas av media

NLL klargör vad som gäller för vård av EU-migranter i Sverige

Uppsala m fl subventionerar vård till EU-migranter i strid med regelverket

MP vill att alla EU-migranter ska få gratis vård i Sverige

Gravida tiggare skapar problem i Karlskrona

Rumänien betalar inte skulder till Sverige för vård av EU-migranter


SKOLA

EU-migranter är turister, och har därmed inte rätt till skola för barnen

EU-migranters rätt att gå i skola i Sverige, svårtolkad lagstiftning

Kommuner avråds från att erbjuda skola för barn till EU-migranter

I Umeå ska EU-migranters barn få omsorg med pedagogiska inslag – Skola till romska barn


BIDRAG

EU-migranter får bidrag trots att de vistas i Sverige olagligt – Försäkringskassan kräver lagändring

Socialborgarråd vill kringgå lagen för att stödja EU-migranter i Sverige

Fi påstår att Socialtjänstlagen ger tiggarna rätt till socialbidrag, bostad, etc

Har de tiggande EU-migranterna rätt till samma bidrag som alla svenskar?


BISTÅND

Sveriges bistånd drygt 40 miljarder kr år 2015, 3-4:e mest i världen

Svenskar betalar mest i Europa till EU


Migrationsforskare Ioana Bunescus icke-lösningar på EU-migranter – Förbjuda fattigdom?


JURIDIK, UTVISNING, ASYL

Vad gäller juridiskt för EU-migranters vistelse i Sverige? Regler för avvisning/utvisning av EU-migranter/tiggare

Utvisning av EU-migranter utan vistelserätt sker inte i Sverige

EU-medborgare som beviljats asyl i Sverige år 2014, flest från Rumänien


TIGGERIFÖRBUD

Hans Swärd och Per Eriksson i Lund har fel om EU-migranter och tiggeriförbud – Pinsamt okunniga professorer
Samtliga frågor lämnas obesvarade
Forskare pratar som politiker istället för att hänvisa till forskning
Hans Swärd och Per Eriksson försöker luras med retorik


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

All invandring är en kostnad

Karin Pettersson, Aftonbladet, skriver idag med arbetarrörelsens röst en fullständigt makalös text. Hon erkänner öppet att hon saknar Anders Borgs syn på migration i debatten. Och menar i sin slutkläm att

den offentliga debatten om invandring i allt större utsträckning förs mellan intellektuella pygméer och lata opportunister.

Aftonbladet ägs till nio procent av LO för att kunna driva en vänsterorienterad ledarsida med fokus på just arbetarrörelsens villkor och framtid.

All invandring är en kostnad för samhället

Paul Collier, professor i nationalekonomi vid Oxfords universitet och tidigare direktör vid Världsbanken med ansvar för migrationsproblematikenm pekar på samma utmaningar som finns i Sverige men i en europeisk kontext när han lyfter fram såväl Storbritannien, Frankrike som Tyskland. Alla lika, men ändå olika. En problematiseringsgrad som imponerar. Collier naglar dessutom fast, med fakta som grund, exakt motsatt slutsats mot vad Karin Petterson kommit fram till vilket även simuleringar vid nationalekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet kommit fram till;

All invandring, sett till totalen per år, är en kostnad för samhället, endast en minoritet, mellan 10 och 30 procent, har en sådan kompetensprofil att de bidrar till tillväxten under sin levnad.

Annars skulle vi inte behöva ta 48 MDR SEK från biståndsbudgeten för att täcka bara den första tidens kostnader för mottagandet av migranter.

Invandring lönsam på 3-4 generationers sikt

Jag delar för övrigt Colliers syn, att migration ska – om vi ser till lönsamhetsperspektivet – ses på mellan tre till fyra generationers sikt. Då kan vi börja tala i de termer som Pettersson gör gällande som sanning men även där har vi en rad med parametrar att ta hänsyn till vilka dessutom är vidimerade i internationellt erkänd forskning som Collier löpande redogör för.

Åtta år för att etableras på arbetsmarknaden

I Sverige har vi numera hamnat i en situation där effekterna numera är märkbara. Med 50 procent av de nyanlända etablerade på arbetsmarknaden efter först åtta år (ett intellektuellt pygméaktigt konstaterande) så har även arbetsmarknadsminister Ylva Johansson nu börjat ompositionera regeringen.

Minskad välfärd

Det kommer inte bli nationalekonomiskt försvarbart att vidmakthålla en generös välfärd för alla om vi ska ha så pass många i utanförskap och hela tiden fylla på med nya som det tar på tok för lång tid att få in i produktionen.

Nedsättande om folkslag

Det tydligaste tecknet på den press och stress som nu ökar dag för dag på Aftonbladets Ledarredaktion är Petterssons användande av nedsättande invektiv på oliktänkande som intellektuella pygméer. En rätt känd stressreaktion när den egna världsbilden krackelerar. Klicka här för att gå till artikeln i Ledarsidorna, 2015-01-31

Regler för asyl och migration måste anpassas

En artikel i NY Times av den respekterade Hugh Eakin (19/9) beskriver dagsläget som det framstår från ”over there”;
Sverige med 2 procent av EU:s befolkning tar nu emot flest flyktingar från Syrien av Europas länder, Turkiet undantaget. Denna generösa politik fortsätter, trots hög ungdomsarbetslöshet, trots upplopp i förorter, trots brist på bostäder för nyanlända, trots växande kostnader för Migrationsverket och trots att ”anti-immigrantpartiet” mer än fördubblades i valet.

I Sverige, enligt Hugh Eakin, har en extraordinär liberal migrationsvänlig konsensus etablerats med ett virtuellt tabu kring frågor om de sociala och ekonomiska kostnaderna.

Mottagningskostnad för en flykting skulle hjälpa 26 flyktingar i Jordanien

I Norge har utrikesdepartementet beräknat att mottagningskostnaderna för en flykting på cirka 750 000 kronor motsvarar kostnaden för att hjälpa 26 flyktingar i läger i Jordanien.

Vad behöver göras i asyl- och migrationspolitiken?

Regeringen behöver ta följande fakta på allvar;
Över 20 procent av de som ges asyl i något EU-land erhåller det i Sverige.
Runt 35 procent av alla till EU ensamkommande flyktingar under 18 år söker sig till Sverige.
• Allt fler av de utsatta miljonerna på flykt från Syrien och Irak riktar sitt hopp till Sverige.

Asylsökande per dag till Sverige slår nu rekord och Sverige beräknas nu ta emot 92 000 asylsökande 2014.

Flyktingar från Syrien, Eritrea och Somalia söker sig i första eller andra hand till Sverige.

Tar Sverige emot alltför få, bör vi sträva efter att ta emot betydligt fler genom än mer öppna regler, eller har vi svårt att uthålligt upprätthålla dagens situation? Detta anses inte politiskt korrekt att diskutera i Sverige i dag.

Naturligtvis ska Sverige ge asyl till alla de som är flyktingar och kommer till Sverige, och göra allt för att de ska integreras och få jobb så snabbt som möjligt. Tyvärr, trots allt fagert tal och stora ambitioner, är dock Sverige alltjämt i EU:s bottenklass vad gäller detta och någon ljusning är knappast i sikte.

Sveriges regering och riksdag bör därför ta ansvar för avvägningen mellan en ideal migrationspolitik och den faktiska verkligheten i dagens värld med sina enorma klyftor som gör att regelverk för migrationen och den fria rörligheten tyvärr behövs. Och där en faktor att beakta oundvikligen är vilka regler som övriga EU-länder tillämpar och hur långt från dem som Sverige kan avvika i mer generös riktning.

• Migrationsverket har fastställt unikt generösa regelverk för att bevilja uppehållstillstånd och för anhöriginvandring, som ej kopplas till försörjningskrav – i motsats till övriga EU-länder. Kan Sverige ha kvar dessa regelverk oförändrade, ska de bli än mer generösa, eller behöver vi något närma oss praxis i övriga EU-länder?

• Sverige skiljer ut sig genom att i mycket liten utsträckning göra seriösa ålderstest. Det kan förklara att en så stor andel uppger sig vara under 18 år.

• En stor del av de som inte beviljas uppehållstillstånd, eftersom de inte har asylskäl, stannar illegalt kvar i Sverige som papperslösa. Polisen måste bättre än i dag kunna avvisa dessa, annars urholkas respekten för Sveriges regelverk och uppmuntrar allt fler att inte respektera ett negativt beslut.

• Sverige har kanske industrivärldens mest öppna regelverk för arbetskraftsinvandring. Däremot är det tveksamt om en arbetsgivare, i en bransch med enkla jobb som många redan köar till i Sverige, efter eget gottfinnande ska kunna anställa även icke EU-medborgare.

Staffan Danielsson, Riksdagsledamot Centerpartiet

Klicka här för att gå till artikeln i SvD, 2014-10-01

Invandring förr och nu är inte jämförbara

Ingen blir glad av verklighetsfrånvända illusioner. Istället skulle både debatten och samhället i stort må bra av en sansad, restriktiv och faktabaserad migrationspolitik. Det skriver Markus Wiechel (SD), riksdagsledamot och migrationspolitisk talesperson, i en replik till Dick Harrison.

Invandrare är ingen homogen grupp

På SvD Brännpunkt 31/12 skriver Dick Harrison och driver testen att invandring i största allmänhet är en vinst för Sverige. Som om fenomenet ”invandring” vore en konstant i tid och rum och påverkar på samma sätt oavsett av vilken art den är eller när och hur och i vilken omfattning den förekommer.

Dick Harrison jämför bland annat situationen i Sverige idag med situationen under 1300-talets jordbrukssamhälle.

Invandrare är idag ingen homogen grupp och ännu mindre sett under en period av tusen år.

Det handlar om människor från vitt skilda bakgrunder som valt att på ett eller annat sätt söka sig till Sverige. Några har kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare, kanske på en pizzeria eller på ett bygge. Andra som anhöriga till personer som redan vistas i landet, som gäststudenter eller som asylinvandrare.

Vissa kommer hit av ekonomiska skäl. Ett fåtal personer har skickats till Sverige av FN som kvotflyktingar.

Män och kvinnor i olika åldrar med olika utbildningsnivåer, bakgrunder och ambitioner.

Vill man på allvar ta reda på samhällets kostnader för att inkludera alla dessa människor behöver man ta hänsyn till skillnaderna i sina beräkningar.

Negativ ekonomisk effekt

Om man som Harrison istället vill se invandrarkollektivet som en enhet och beräkna dess ekonomiska effekt kommer man fram till att den är negativ.

Bara genom att se den internationellt erkända OECD-rapporten är siffrorna tydliga: Invandringen är en enorm förlustaffär för Sverige.

OECD = Organisation for Economic Co-operation and Development / Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

17,8 miljarder i ökade kostnader nästa år, en siffra som motsvarar halva det svenska rättsväsendet och då är inte ens kommande välfärdskostnader inräknade.

8 år för ett jobb, ofta subventionerat

Vi vet att det tar runt åtta år för en invandrare att få sitt första jobb, då ofta delvis subventionerat av staten.

Utanförskapsområden & segregation

Vi vet också, att i och med detta skapas utanförskapsområden och segregationen spär på kriminalitet, otrygghet och dåliga skolresultat.

> 26% med invandrarbakgrund

1960 hade cirka 4 procent av Sveriges befolkning invandrarbakgrund och 2010 låg antalet på runt 26 procent.

Tidigare välutbildade migranter

Sverige har historiskt varit ett ytterst homogent land, där huvuddelen av tidigare invandrare varit personer med kompetens som Sverige haft behov av.

Även om invandringen till Sverige förr var relativt liten stämmer det att många migranter som kom till Sverige också fick ett stort inflytande.

• En stor del av de som kom var välutbildade personer som huvudsakligen sysslade med handel eller industrier och som vid första ankomst hade ett jobb att gå till.

• Likaså handlade det om personer som på intet sätt belastade det svenska trygghets- eller välfärdssystemet.

• De kom oftast från kulturellt närliggande länder vilket förklarar varför assimileringen till det svenska samhället förr var förhållandevis enkel, om vi bortser ifrån de betydligt större kraven som det svenska samhället ställde på anpassning.

Kort och gott förde man en politik som grundade sig på vad vårt samhälle hade för behov respektive vad vårt samhälle klarade av.

Problem måste erkännas

För att nå ett gott resultat och föra en någorlunda seriös debatt kring ämnet måste man erkänna de problem som dagens politik medför. Samtidigt är det viktigt att se hur tiderna förändras. Aldrig någonsin, har Sveriges migrationspolitik sett ut som den gör idag. Aldrig någonsin har anpassningen av migranter varit så misslyckad som den är idag.

Klicka här för att gå till artikeln I SvD, 2015-01-08

Partiernas taktik mot Sverigedemokraterna

Att försöka tiga ihjäl Sverigedemokraterna, svartmåla dem och hissa pestflagga över dem har lett till att de blivit Sveriges tredje största parti.

Medmänsklig skyldighet och kostnad

Debatt är demokratins livsluft och politiker måste våga lita till sina språkliga och intellektuella resurser och försöka förklara invandringens två sidor, den medmänskliga skyldigheten och den ekonomiska kostnaden.

Så vill Löfven samarbeta i integrationsfrågan

Många är ju akademiskt utbildade. Ungefär en fjärdedel, säger Löfven.

Akademisk utbildning?

Även om det skulle vara sant, vilket det inte finns någon bekräftelse på, så är det alltså 75% som har ingen eller endast en grundläggande allmän utbildning.

Vilket värde på akademisk utbildning?

• Vad är det för akademisk utbildning som flyktingar (och anhöriga) har?
• Vad är den akademiska utbildningen värd i en helt annan kultur?
• T ex är en akademisk utbildning inom Islam av lite eller inget värde för landet.

Kostnader för lågutbildade

75 % av 1 miljon är 750.000 personer. Dessa 750.000 personer kräver oändligt mycket mer, inte minst ekonomiskt, än vad de 25% som påstås vara akademiskt utbildade (i okänd form) kräver för att integreras i samhället.

Stefan Löfven förstår inte varför SD fick så många röster

Hur SD kunde få 12,86 procent med medvind kan han inte förklara.
– Jag tycker själv att, med deras agerande, skulle man inte få mer stöd.
”.

Ovanstående svarar Stefan Löfven utan att säga det som vi alla vet, dvs att SD fick så stort stöd pga brister hos de övriga partierna och dessa partiers försök till att sopa problemen under mattan.

Källa: DN

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018


Löfven vill samarbeta med de partier han baktalar

Varför vill Löfven inte samarbeta?

Utsträckta händer ej seriöst menat

Politiker anklagar politiker för att tycka som SD hellre än att diskutera sakfrågorna


Inget förtroende för Stefan Löfven och S+MP-regeringen bland svenska folket

98 % av Sverige ogillar S+MP


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.

Minska kostnaden för flyktingmottagandet föreslås av KD

Lägre bidrag, tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta och snabbare handläggning av flyktingar som sannolikt kan ges ett avslag. Det är Kristdemokraternas (Göran Hägglund, partiordförande) förslag för att minska Sveriges kostnader när det gäller flyktingmottagandet och minska antalet personer som ges permanenta uppehållstillstånd utan att ha skaffat sig en egen försörjning.

Vi måste lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig. Med
• lägre bidrag,
• tillfälliga uppehållstillstånd och
• snabbare avslagsprocess för säkra länder
kan vi minska kostnaderna utan att inskränka asylrätten, skriver Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund.

Jag har varit arg och sorgsen denna höst. Över att vi blivit ett land där ingen diskuterar hur vi ska lösa samhällsproblem för att alla är upptagna med att klistra etiketter på varandra. Över att vi inte ser vilka som får betala priset för vår underlåtenhet att göra politiken bättre.

För de som betalar priset är dagens nyanlända som fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap.

En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet.

Är Sverige vaccinerat mot en sådan utveckling? Kan inte det som händer i våra grannländer också hända här? Är det självklart att vi aldrig kommer att se riksdagsbeslut om inskränkningar i asylrätten?

Är de onda, de som röstar och mejlar och pratar? Nej, jag tror att många är högst vanliga och anständiga medborgare. De är oroliga. De tycker inte att politiken ger svar på de samhällsproblem som de möter i sin vardag.

Det finns inget vaccin. Men det finns ett val att göra. Vi kan fortsätta med handfallenhet och etiketter. Eller så kan vi lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig.

De bättre svaren behöver handla om kostnaderna för mottagandet. Det är ett självändamål att ha en human migrationspolitik. Men det är inte ett självändamål att politiken ska kosta så mycket som möjligt. De bättre svaren behöver också handla om hur fler nyanlända snabbare ska få arbete.

Följande förslag bedöms både sänka kostnaderna och öka chanserna till jobb:

1. Lägre bidrag (etableringsersättning) och ett nytt etableringsavdrag.
Etableringsersättning
Om bidragen är för höga och möjliga arbetsinkomster för låga kommer det att bli mindre arbete utfört. Möjligheten att sänka nyanländas etableringsersättning något bör därför prövas.

Not.
Det rör sig om en ungefärlig sänkning från 300 kronor per dag till 275 kr/dag.
Att stärka människors drivkrafter är bra. Men att höfta fram hur det ska gå till är inte lika bra. Hur har Hägglund kommit fram till att 25 kronor är en lämplig sänkning?

Etableringsavdrag
Vi föreslår också ett nytt etableringsavdrag som innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige sammanlagt kan tjäna upp till en halv miljon kronor, motsvarande 100.000 kronor per år, utan att betala inkomstskatt.
Även jobb till lägsta avtalade lönenivå blir mer lönsamma eftersom den nyanlända kompenseras med lägre skatt.

Not.
Det är underligt att förslagen påstås syfta till att sänka kostnaderna för mottagandet, eftersom sänkt etableringsersättning kommer att röra sig om småpengar, till skillnad från fem års skattesubventioner.
Det är ingen kortsiktig kostnadsbesparing.

Utöver en positiv särbehandling av nyanlända är frågan om;
• Etableringsavdrag kan ges i kombination med andra bidrag och i så fall vilka, under vilka förutsättningar?
• Etableringsavdrag kan ges för vad som helst, t ex för att starta upp mini-matbutiker och kiosker som finns i ett enormt överflöd och som oftast går i konkurs ett-två år efter att bidragen upphör.

DISKRIMINERING AV SVENSKAR I SVERIGE !!!

Etableringsavdraget är en klar diskriminering av svenskar och minskar svenskars möjlighet att få ett arbete på en redan svår arbetsmarknad.
Varför, i rättvisans namn, ska de som belastar samhället med högst kostnader få förmåner som inte svenskar har och som ger invandrare företräde till arbete?

Det är INTE bara incitament för att arbeta som behövs. Det är inte vatten värt om det ändå inte finns några arbeten!!!

Politikerna måste svara på frågan hur flyktingar och anhöriginvandrarare ska kunna få arbeten utan att svenskar trängs undan och diskrimineras.

2. Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren.
Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel ges ett uppehållstillstånd som gäller i tre år i stället för att, som i dag, få ett permanent uppehållstillstånd. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år permanentas uppehållstillståndet. Den som under de första tre åren har etablerat sig på arbetsmarknaden ges ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte skulle kvarstå. Förslaget stärker incitamenten till etablering eftersom eget arbete säkrar rätten att stanna i Sverige

Not.
Det innebär att invandrare kan köpa sig ett anställningskontrakt för att få permanent uppehållstillstånd.

Förslaget kan också påverka hur många som söker asyl just i vårt land. Att Sverige i dag, till skillnad från andra EU-länder, som huvudregel ger permanenta uppehållstillstånd kan göra att fler söker asyl här i stället för i andra EU-länder. En jämnare fördelning kan minska Sveriges kostnader och underlätta etableringen för de som kommer hit. Sannolikt kommer förslaget att ha begränsad effekt på antalet asylansökningar, men om det kan bidra till en något jämnare ansvarsfördelning inom EU så är det välkommet.

ANHÖRIGINVANDRING

Eftersom en minskad användning av permanenta uppehållstillstånd skulle försvaga rätten till familjeåterförening bör den som beviljats uppehållstillstånd för tre år ges rätt att återförenas i Sverige med sin make/maka och barn under 18 år.

3. Säkra länder.
Ett allvarligt hinder för snabb integration är de långa väntetiderna hos Migrationsverket. Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet, men Migrationsverket bör snabbare behandla ansökningarna från länder som kan betecknas som säkra, från vilka nästan alla ansökningar avslås.

Nästa år beräknas 8.000 ansökningar, framför allt ifrån västra Balkan vara uppenbart ogrundade, vilket gör att bara ett par procent beviljas.

Not.
Göran Hägglund hävdar att handläggningstiderna för asylsökande från länder som anses säkra kan halveras. Vad grundar han det på?

Göran Hägglunds förslag kommer knappast ha någon märkbar påverkan på flyktingströmmen. Ändå gick Rädda Barnen snabbt ut och protesterade med anledning av att Hägglunds förslag skulle försvåra för fattiga barn.
Det visar hur politikerna låtit invandringsfrågan infekteras till den grad att det idag är nästintill omöjligt att kunna föra en saklig diskussion om invandringen.

Om Sveriges intresse ska tas tillvara på det minsta sätt är det nog nödvändigt att köra över den markant lilla minoritet som inte ens vill diskutera hur Sverige skulle på minsta sätt närma sig hur det fungerar i alla andra Europeiska länder, inte minst våra nordiska grannländer.

I UNT 2015-03-17 ger två kommunpolitiker från KD (Sigtuna) sin syn på saken.
De instämmer i att asylsökande ska ges tillfälliga uppehållstillstånd i tre år innan det sker en ny prövning, och att asylansökningar från länder som kan betraktas som säkra ska behandlas snabbare. De tror att detta ger snabbare vägar till jobb, vilket är avgörande för integrationen.

De tillägger att Migrationsverket och andra aktörer ska kunna bygga modulbostäder i stället för att som i dag betala överpriser till oseriösa uthyrare. De tror att om fler väljer att bo i Migrationsverkets boende så minskas trångboddheten, och att det snabbt skulle leda till en bättre fördelning av flyktingmottagandet mellan kommunerna.

Red’s kom:
Modulbostäder har föreslagits av andra partier, och det är tråkigt om Sverige ska vara delaktig i att bygga upp kåkstäder, utöver de romska kåkstäder som sprider sig över landet.

Det framgår inte vad de menar med att asylsökande ska ”välja” Migrationsverkets boende, liksom varför det skulle minska trångboddheten samt varför det skulle leda till en bättre fördelning av flyktingar mellan kommunerna.

De förslår dessutom att nyanlända ska betala lägre skatt under ”en övergångsperiod” samtidigt som etableringsersättningen sänks.

Red’s kom:
Det ena ska ta ut det andra, och vad det skulle tillföra kan man fråga sig.

Som vanligt saknas förslag på konkreta lösningar. Så länge det inte finns jobb så kan man hålla på och strukturera om hur mycket man vill, men det kommer ändå inte att leda till några förbättringar på något sätt. Enbart försämringar i takt med en ökande flyktingström, och integrationen kommer bara bli allt sämre.

För till syvende och sist så är det endast riktiga jobb och riktiga bostäder (inte kåkstäder) som kan lösa problemen, där inte svenska medborgare diskrimineras samt slås ut och där välfärden inte försämras ytterligare.

Not. År 2014 sökte över 80 000 människor asyl i Sverige.

REAKTIONER FRÅN ÖVRIGA PARTIER

Som alltid när det presenteras förslag som hanterar invandringen och integrationen, följdes publiceringen av beskyllningar och etiketter. En SD-flört” var mångas (läs: vänsterblockets) lika förutsägbara som tröttsamma dom.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna välkomnar Kristdemokraternas förslag att skärpa reglerna för att minska kostnaderna för asyl- och flyktinginvandring.
Men i realiteten tror partiet inte det kommer leda till några kostnadsbesparingar eller minskad flyktingtillströmning.
SD tycker att förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd i tre år är en för kort tid och ogillar förslaget att införa olika skatt för svenskar och invandrare.
Om man skattebefriar nyanlända kan det göra Sverige än mer attraktivt och nettoeffekten kan bli väldigt liten eller till och med noll.

Miljöpartiet

Vice statsminister Åsa Romson (MP) riktar däremot hård kritik mot Kristdemokraterna.
Miljöpartiet slöt under förra mandatperioden den migrationspolitiska överenskommelsen med de fyra borgerliga partierna, bland andra KD.
Det är fel signal att skicka att invandrare och flyktingar som kommer till Sverige huvudsakligen är en kostnad.
Hon anser att det kan finnas problem med att förena KD-förslagen om tillfälliga uppehållstillstånd med den migrationspolitiska överenskommelsen som även Socialdemokraterna anslutit sig till.

Jag tycker det är en mycket problematisk ton i utspelet. Det utmålar flyktingar som kostnader (…) Det drabbar de människor som flyr”, sade Maria Ferm (MP).

Not.
Den som inte ser att en oförändrad integrationspolitik påverkar precis samma grupp människor på ett förödande sätt ser bara halva bilden. Att inte se kostnader som en del av flyktingsproblematiken är att stoppa huvudet i sanden!
Problemet med svensk integrationspolitik är inte främst vad som sägs eller hur, vad Hägglunds kritiker än må hävda. Det är snarare vad som inte sagts och gjorts, integrationsdebatten har länge lidit brist på såväl energi som debattörer. Och det är där – bland konkret politik, inte i etiketträsket – som fokus bör ligga framöver.

Folkpartiet

FP-ledaren Jan Björklund välkomnar att Kristdemokraterna startar en diskussion om flykting- och integrationspolitiken.
Vi har en egen pågående diskussion om de här frågorna. Däremot vill jag inte ta ställning till de konkreta förslagen från KD. Men jag vill heller inte utesluta något av förslagen, säger Jan Björklund.
Vi ser samma utmaningar. Under kommande åren går prognoserna för antalet flyktingar som kan komma till Sverige upp väldigt kraftigt.

Centerpartiet

Även Centerpartiet (som själva inte har ett enda konkret förslag) är positivt till KD:s integrationspolitiska förslag.
Vi välkomnar att Kristdemokraterna ser behovet av att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Däremot är det för tidigt att ta ställning till de konkreta förslagen, säger Johanna Jönsson, Centerpartiets integrationspolitiska talesperson.
Det akuta problemet just nu är att finna praktiska lösningar på mottagandet av nyanlända i kommunerna. Bristen på bostäder är ett sådant problem. Vi studerar de här frågorna nu och avser återkomma med förslag på området inom en snar framtid.

Språktest?

KD gör nu upp med regeringen Reinfeldts integrationspolitik. Det är ett paradigmskifte, där skillnaderna mellan partierna åter ökar om invandringspolitiken. Räkna med att fler borgerliga partier följer efter.

Nu vill KD också med hjälp av morot (sänkt skatt och möjlighet till permanent uppehållstillstånd) och piska (lägre bidrag) förmå de nyanlända att anstränga sig hårdare för att få jobb.
Synsättet påminner om Alliansens arbetslinje och jobbskatteavdraget, men är kontroversiellt eftersom det skapar en skatteklyfta mellan de som just kommit och de som bott längre i Sverige.

Den erfarne Hägglund minns säkert valrörelsen 2002, när Folkpartiet gick upp 4,1 procentenheter genom ett förslag om språktest.

Jag tar också avstånd från Miljöpartiets i stora delar mycket naiva migrationspolitik som jag tyvärr tycker har påverkat Alliansens politik alltför mycket de senaste åren”, skrev riksdagsledamot Jan Ericson (M) på sin blogg.

Räkna med att fler borgerliga partier följer efter

Se även bl a:
Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering
Regeringens utspel om invandring kritiseras hårt
Socialdemokraternas plan för flyktingar
Regeringens hemliga asylgrupp

Åtgärder som krävs för Sveriges invandringspolitik

Centerpartiets integrationspolitik
Centerns liberala invandringspolitik förpliktigar
Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Folkpartiets nya villkor för invandrare
Folkpartiet: Kommuner vill sätta tak för invandring

Alliansen: Ingen ändring i invandringspolitiken

Moderaterna ändrar sig om migration

Integrationsförslag som inte löser problemen

Av Riksdagspartierna så har Moderaterna och Vänsterpartiet ännu inte med ett ord presenterat sin syn på hur flyktingpolitik, invandringspolitik, och integrationspolitik ska utformas.

Plan för integrering liksom en utredning om kostnader och redovisning om hur allt ska finansieras saknas

En massa utsträckta händer åt två håll i två enskilda frågor. Frågan är om dessa utsträckta händer räcker för att blockera 1 miljon väljare från att kunna påverka på något sätt i den enskilda fråga som påverkar Sveriges ekonomi mest?

Ingen plan för integrering

Hade det inte varit bättre med lite öppenhet om den flyktingpolitik som inget parti (utom KD & SD) vill diskutera i sak? Fortfarande saknas helt en plan för integrering liksom en utredning om kostnader och redovisning om hur allt ska finansieras.

Minoritetsstyre är odemokratiskt

Kräver ändrad grundlag för att stoppa SD

Sandviken och politikernas lögner med stöd av PWC

I Sandviken verkar det gå bra, enligt media:
Tjänar över en halv miljard på invandringen
Sandviken tjänar över 500 miljoner kronor årligen på de utomlandsfödda personer som bor i kommunen.

Till att börja med kan man inte utgå från enstaka fall (där vi inte ens kan se hur man kommit fram till vad man kommit fram till och vi heller inte vet vilka kategorier av invandrare man utgår från).

Det är inte lätt att bilda sig en uppfattning genom en enstaka artikel, där det inte finns någon som kritiskt granskar, men här kommer en rättelse;
Kontraproduktiv sifferexercis om invandring (svd.se, Tove Lifvendahl)
Har Öresundsbron varit lönsam? Det beror på vilka parametrar man tar med.

Statliga bidrag räknas som vinst

Revisionsfirman PWCs rapport har bara inkluderat kommunernas kostnader. Genom att exkludera de ca 70% av kostnader som betalas av stat och landsting kommer man fram till att invandring går med vinst. Rapporten räknar statliga bidrag som betalas av skattebetalare i resten av landet som en vinst för Sandvikens kommun.

Mer info om det påstådda ”goda exemplet” från en nationalekonom (Tino Sanandaji);
Invandring lönsam i Sandvikens kommun! (‘om statens och landstingens kostnader exkluderas’)

Beställare av rapport är partisk

Många har låtit dig luras av den fejkade rapporten från Sandviken/PwC. Men en bra utgångspunkt är att vara införstådd med att den som beställer en rapport är partisk och får det resultat beställaren vill ha (i detta fall ville Sandviken försvara den kritik som de fått genom inte bara en vinklad rapport utan genom att direkt lura medborgarna). Jag har sett det så många gånger förut.
Speciellt svårt blir det naturligtvis för oss vanliga dödliga i nationalekonomiska frågor.
Man ska inte heller ha för stor tillit till media utan man måste lyssna på bägge sidor, och sedan göra sig en egen bedömning utifrån detta, bäst man kan. Utan Internet hade vi levt i ett mörker, å andra sidan har vi nu problemet med att veta vilken sanning som är mest sann.

Man kan räkna på olika sätt eller så kan man medvetet & flagrant ljuga och bluffa som i Sandviken-fallet. I detta fall upptäcktes politikernas lögner efter ett tag, men innan dess hade Sandviken-fallet spridits som en löpeld över Internet. Det är säkert väldigt många som än idag inte nåtts av sanningen.

Alla kostnader ska räknas in

Det finns förvsso icke mätbara vinster med invandringen. Å andra sidan finns det det en hel del icke mätbara kostnader såväl som kostnader som är mätbara på olika sätt men som ändå inte räknas in samt även varierande nackdelar.

Utgå från relevanta parametrar

Det är alltid bättre att utgå från sanningen och sedan kan var och en ta ställning utifrån inte bara självklarheten att vi ska hjälpa dem i nöd utan även från andra högst relevanta parametrar.

Inget straff för varken politiker eller PWC!

Hur kan det vara att de politiker som försökte föra medborgarna bakom ljuset inte fick något straff för detta?

1,5 miljarder kr enbart för asylboende

Migrationsverket betalar 1,5 miljarder kronor för asylboende år 2014 – tre gånger så mycket som under 2013.

Vid full täckning under ett helt år har Bert Karlssons boenden i dagsläget 438 miljoner kronor i omsättning.
– Bert Karlsson har väl sett möjligheten i det här. Det här är en omogen bransch där många har svårt att hantera anbudsgivningen och visa att de uppfyller ställda krav.

Bert Karlssons flyktingförläggning

Nästa finansministers mardröm

Bert hyllas i Financial Times: ”Det är roligt”

Svensk invandringspolitik är extrem?

Invandringspolitiken påverkar Sverige på ett antal olika sätt. Det handlar om invandringens omfattning, kostnader, sociala, kulturella och politiska effekter på samhället osv. medias roll. Den svenska massinvandringens förespråkare har inte verkligheten och fakta på sin sida. Deras argumentation består mest av fraser om att Sverige ”tjänar på” och ”berikas av” invandring, om att ”gilla olika”, ”alla människors lika värde”, att vara en ”humanitär stormakt”, ”öppenhet”, ”mångfald” osv. Syftet är att framställa dig som är kritisk till massinvandringspolitiken som en sämre, mindre empatisk, rädd och fientlig människa. Sakargument vinner dock i längden. Därför är det bra att vara påläst.

1. Svensk invandringspolitik är extrem.
Sveriges befolkning var länge ovanligt homogen. 1970 var bara 0,4 % – 32.353 personer födda utanför Europa. Men de senaste 2-3 decennierna har invandringen från länder långtifrån Sverige varit mycket stor.

De senaste åren utfärdas mer än 100.000 uppehållstillstånd/år, 2013 var siffran 116.587 st! Bara 4 städer i Sverige har större befolkning!

Denna extreminvandring har gjort att 2012 var
735.069 personer födda utanför Europa
andelen utlandsfödda eller svenskfödda med båda föräldrarna födda utomlands var 20,1%.
Denna befolkningsmässiga förändring är en av de största samhällsförändringarna någonsin i Sveriges historia.

Sverige är det befolkningsmässigt 14:e största landet inom EU men trots det är Sverige år efter år bland de länder som tar emot allra flest asylsökanden.

2. Invandringen gör Sverige fattigare.
Invandrarnas sysselsättningsgrad 20-64 år ligger sedan mitten av 90-talet ca 25 %-enheter lägre än inföddas.

Över 60% tävlar om 2,5% av jobben
Sept 2012 skrev regeringen att över 60 % av de nyanlända flyktingarna och deras anhöriga högst har förgymnasial utbildning. I Sverige är bara 2,5 % av alla jobb åtkomliga för dem med lägre kvalifikationer, jämfört med EU-snittets 17 %.

Nettoförlust på 125 miljarder kr/år
Samtliga beräkningar över NETTO- effekten av invandringens ekonomiska påverkan sedan mitten av 1990-talet har kommit fram till att den inneburit en kostnad. Jan Tullberg, docent på Handelshögskolan, beräknade våren 2014 nettoförlusten för offentlig sektor till 125 miljarder kr/år.

3. Invandringen ökar utanförskapet och har skapat en ny underklass.
1990 fanns det 3 utanförskapsområden i Sverige. 2006 hade de ökat till 156 st. 2012 hade antalet utanförskapsområden växt till 186 st.

4. Invandringen gör Sverige till ett farligare land.
I en rapport från rikskriminalpolisen 2012 står:
De etniska nätverken inom den organiserade brottsligheten samt territoriella nätverk bedöms utgöra ett allvarligt samhällshot.”,
I Sverige finns det idag otaliga kriminella nätverk vars huvudsakliga sammanhållande faktor är den gemensamma etniciteten eller släktskapet”, ”Segregering och känslor av utanförskap är viktiga förutsättningar för att de territoriella nätverken ska kunna växa sig starka, rekrytera och bibehålla sitt direkta inflytande över människorna i ett område. De kriminella individerna i de territoriella nätverken blir normsättande för de boende i området och då särskilt för barn och ungdomar.

Jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar är utrikes födda enligt BRÅ 150 % överrepresenterade i brottsstatistiken och svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar överrepresenterade 100 %.
De utrikes födda har särskilt hög överrepresentation när det gäller allvarliga brott såsom dödligt våld, våldtäkt, misshandel och rån.

5. Invandringen gör Sverige mer muslimskt.
Uppemot en halv miljon människor i Sverige har sina rötter i muslimska länder och miljöer, varav knappt en tredjedel beräknas vara i någon mån utövande muslimer.

I takt med den muslimska invandringen ökar ständigt Islams makt och påverkan på svenska samhället. (Dagen, SvD 140101, Utrikespolitiska institutet, koranens budskap Per Gudmundson, AB140903)

6. I journalistkåren finns extremt stöd för partier som stödjer en extrem invandringspolitik.
MP är tillsammans med V och C de som förordar allra extremast invandringspolitik.
41 % av journalisterna stödjer MP och 15 % stödjer V!
Av de som bevakar politik/samhälle stödjer 46 % MP och 19 % V!
På SR och SvT sympatiserar en majoritet med MP!

7. Sverige är inte demokratiskt.
Det var knäpptyst i media om den stora SCB-rapporten från december 2013 ”Integration – en beskrivning av läget i Sverige”, när den borde varit huvudrubrik. Anledningen var uppenbar: Rapporten visade tydligt invandringens negativa påverkan på samhället i en mängd avseenden och att påståendet att invandringen ”berikar” Sverige är en grov lögn.

Sept 2012 sade expressens politiske redaktör i SvT att ”Man är naturligtvis oerhört rädd för att någonting man skriver skall på något sätt kunna gynna Sverigedemokraterna”. Med den inställningen blir det svårt att publicera fakta om invandringens påverkan på samhället.
Allra tydligast blev detta då SD i Sept 2014 av en stor mängd tidningar förvägrades införa annonser innehållandes officiell asylstatistik. Denna statistik har tidningarna själva ett ansvar att publicera. Det har de inte gjort. Men inte nog med det. När ett parti vill betala för att denna statistik ska publiceras så förvägras alltså detta!!

I avsikt att tysta fullt legitima åsikter skam- och skuldbelägger många av dem dessutom all form av kritik mot den extrema invandringspolitiken vilken avfärdas som rasism eller främlingsfientlighet. Därmed har media hindrat fri åsiktsbildning, motarbetat yttrandefriheten och satt demokratin ur spel.

Begreppet ”demokratur” har använts av bla Vilhelm Moberg: ”I en demokratur råder allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten. Åsiktsförtrycket är väl dolt, men den fria debatten stryps.” (W Moberg i DN 1965, BRÅ)

8. Den viktigaste frågan för 7 av 8 riksdagspartier är trots allt detta att fortsätta med den extrema invandringspolitiken.
I alla frågor utom bevarandet av Europas mest extrema invandringspolitik är det öppet för kompromisser och samarbete.

Vid val brukar frågor om jobb vara dominerande. Att det ”skapats fler jobb” under alliansen beror enbart på att befolkningen ökat. Men det är andelen som jobbar och deras inkomst som välstånd bygger på, inte antalet som arbetar, och sysselsättningsgraden är oförändrad.

9. Invandringsförespråkarna är hycklare.
Om alla de som säger sig förespråka mångkultur levde som de lär skulle det inte finnas någon etnisk segregation.

Men det går inga flyttlass med invandringsförespråkare till de invandrartäta områdena. Den politiska och kulturella eliten gör istället allt de kan för att i sina egna liv slippa konsekvenserna av det samhälle som extreminvandringen skapar och som de utåt vill försvara.

 

Insändare publicerad 2014-08-30 i Avpixlat

Inför en förundrad omvärld

Utifrån sedd är den svenska politiska krisen obegriplig. Berättar man om hur begreppen nyfascister och strukturell rasism används blir man knappt trodd.

En enda fråga – invandringen – har gjort landet omöjligt att regera. Omvärldens reaktion innehåller beklagande, en del skadeglädje, men ännu mer förvåning.

Européerna förstår bättre när man försöker förklara. Några få statistiska uppgifter brukar räcka, som att:
Sverige tar emot fler syriska flyktingar än något annat land i Europa.
Sverige tar emot dubbelt så många flyktingar per capita som något annat OECD-land (världens rikemansklubb: Organisation for Economic Co-operation and Development / Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling).
De utrikes födda står för mer än 40 procent av den långvariga svenska arbetslösheten.

De få européer som verkligen känner Sverige pekar på kontrasten mellan invandringspolitikens exemplariska generositet och den mästrande vägran att diskutera den. Utifrån förefaller den mindre som en sakfråga och mer som en svensk trosfråga (på löpande räkning).
Det noteras att den politiska klassen och medierna vägrat diskutera invandringen i form av antal, siffror och kostnader. Märkligt; ingen annan verksamhet eller budgetpost kan hoppas på ett sådant fribrev.
Denna bristande saklighet skulle dessutom ha bidragit till en stark emotionalisering av debatten, ofta hand i hand med grov antiintellektualism och rop på censur och mobbning mot dem som nämnt en siffra eller två.

SD:s väljare ”glöms bort”

Förvåning råder också över att SD som parti ägnas mer uppmärksamhet än dess väljare. Den europeiska erfarenheten är att ett missnöjespartis väljare oftast röstar mot än för något, att det i SD:s fall därför många gånger kanske rör sig om personer som inte har något emot invandring i sig, som bekymrar sig om proportioner snarare än om principer. Folk som vill diskutera just antal och kostnader och blir förbannade när de stämplas som extremister.

Pratats för lite om invandringsproblematiken

Att de sju etablerade partierna gör sitt bästa för att utestänga Sverigedemokraterna från politiskt inflytande är uppenbart. Metoderna varierar, men har en sak gemensamt: inget prat om invandringen.

Framgång för SD pga mörkandet om invandring

SD:s framgångar är inte en följd av att det pratats för mycket om invandringsproblematiken utan för lite. Och det var inte rasism – även om sådan säkert också förekommer – som fick 800 000 svenskar att lägga sin röst på SD i höstens val, utan av en oro för att den egna välfärden kan komma att trängas undan av kostnaden för den generösa invandringspolitiken.

Lägg till denna oro en rejäl dos moralism – folk ska göra rätt för sig och inte ligga andra till last. Det som gett näring åt denna uppfattning är den relativt sett låga förvärvsintensitet som observerats hos utrikes födda.

Bristande redovisning om invandringens kostnader

Den bristfälliga redovisningen av invandringens kostnader skapar ytterligare misstänksamhet mot den förda politiken.

För att forma en för alla godtagbar grund för en seriös diskussion om migrationspolitiken behövs därför en gemensam verklighetsbild grundad på en fullständig redovisning av invandringens ekonomiska konsekvenser.

Hur räkna ut kostnader för invandring?

Att räkna fram invandringens kostnader är dock mycket besvärligt. Här räcker det inte att visa på utgifterna för de nyanlända flyktingarna, ty den offentliga sektorns åtaganden omfattar alla utrikesfödda och alla välfärdstjänster som medborgarna är berättigade till.

80 miljarder kr/år för invandring

Den offentliga sektorns nettokostnader för invandringen kan uppskattas till 80 miljarder kr per år

Vad är kostnaderna, hur kan dessa minskas och vem ska betala?

Det är därför som SD:s politik ska bemötas i ekonomiska termer.
• Väljarna vill veta vad politiken kostar, inte bara vad den ger medborgarna.
• Väljarna är förmodligen också intresserade av att få en redogörelse av hur kostnaderna ska minskas ifall de anses som för höga.
• Och sist men inte minst vem som ska betala notan.

Ann-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi och tidigare riksdagsledamot (M)

TOPPSTYRDA PARTIER

Partiledning som inte lyssnar

Partierna har inte presenterat någon plan för att hantera flyktingproblemen, men partierna har heller inte undersökt varken vad deras politiker, medlemmar eller väljare anser. Är det inte lite märkligt att i en sådan stor och viktig fråga inte ens efterhöra medlemmarnas åsikter om vilken väg partiet ska välja?

50% av M-politikerna tycker som SD

Nu har SVT gjort vad Moderaternas partiledning borde ha gjort och undersökt vad M-politikerna anser, med resultatet att fler än hälften vill samma som SD, trots att moderaternas kommande partiledare (och ev blivande statsminister) är av en helt annan åsikt (dvs den i Sverige ”politiskt korrekta”).

Vi kan inte ta in hur många som helst, som nästa år då vi ska ta in 110.000, säger Timo Granetin, oppositionsråd i Vingåker, till SVT.

Det finns fler problem än att partiledningen i Moderaterna går på en annan linje än vad M-politikerna önskar.

50% av politikerna saknar öppenhet i en diskussion om invandringspolitik

Nästan hälften av M-politikerna anser att det är svårt att öppet diskutera invandringspolitiken.
Det hade varit högst oroväckande redan om 10 % ansåg att de inte ens kan debattera invandringspolitiken.

Tobias Billström fick hård kritik bara för att han sagt att Moderaterna skulle diskutera volymen invandrare som kommer till Sverige vilket visar hur känsligt detta ämne är. Det här är ännu en tydlig signal om de masssiva problemen i invandringsfrågor.

Konsekvenserna av en partiledning som inte vill diskutera invandring

Frågan är hur länge ett parti kan överleva där partiledningen inte ens vill föra en diskussion om invandring och där en mycket stor del av deras politiker inte är av samma åsikt som den som presenteras av partiledningen.

Permanent uppehållstillstånd & anhöriginvandring

Migrationsverket beslutade 2013 att alla syrier med skyddsskäl får permanent uppehållstillstånd, vilket i sin tur leder till att även anhöriga har rätt att bosätta sig i Sverige.
53 procent av M-politikerna vill att det ska bli svårare att få permanent uppehållstillstånd.

Lagen om eget boende

Lika många, 53 %, anser att lagen om eget boende, EBO, ska skrotas och flyktingar ska placeras där det finns jobb och/eller bostäder.
Detta istället för att flyktingar är fria att bestämma själva var de vill bo, vilket sätter ett enormt tryck på en handfull kommuner (som redan innan kan ha haft det svårt att få ekonomin att gå ihop).


Åsikter om invandringen från moderata politiker

Bland de PK-svar som kommit in från politikerna återfinns bl a följande:

Timo Granetin får medhåll av kommunalrådet i Öckerö kommun, Arne Lernhag, som menar att det saknas omkring 150.000 bostäder, exklusive invandringen;
Det är orealistiskt att tro att vi ska kunna upprätthålla någon som helst kvalitet i invandringen med så höga tal”.

Arne Lernhag kritiserar också partiledningen. Han menar att det inte förs en diskussion om invandringen i partiet;
Partiledningen har valt att inte vilja diskutera dessa frågor trots att de ständigt tagits upp på olika möten inom partiet. Partiet måste våga diskutera alla frågor som är aktuella och det inkluderar frågor om invandringen”.

Patrik Krupa i Olofström menar att det inte bara är i Moderaterna som ingen diskussion förs;
Det är tabu att ventilera migrationspolitik inom alla partier utom inom SD”.

Peter Carpelan (M), som är landstingsråd i Stockholms läns landsting, men tills i höstas var kommunstyrelsens ordförande i Ekerö, menar att det är en omöjlig uppgift för Sverige att ta emot ett så stort antal flyktingar;
Det är helt oacceptablelt om det samtidigt innebär att kostnaderna blir så astronomiska att vi i Sverige måste göra nedskärningar i vår egen välfärd”.


S + MP, ledningen inom Socialdemokraterna lever sitt eget liv.

Det är inte bara inom Alliansen där det verkar finnas ett avgrundsjupt hål mellan partistyrelsen och övriga politiker. Även inom socialdemokraterna går partiledningen, med Stefan Löfven i spetsen, en annan väg än vad S-politikerna i övrigt önskar.
De socialdemokratiska politikerna vill inte ha med Miljöpartiet i regeringen, men MP biter sig fast med stöd av Stefan Löfven.

Ska politiker följa folkets vilja?

Endast 31 % av Sveriges befolkning tyckte år 2013 att det var ett dåligt förslag att minska flyktinginvandringen.

När frågan i stället är om det är ett bra förslag att öka flyktinginvandringen så är det endast 18 procent som tycker det är ett ”bra förslag”. Troligen nästan enbart från småpartierna, i huvudsak V- och MP-väljare, samt C-väljarna – där endast 16% av C-väljarna vill ta emot fler flyktingar, trots att partiledningen vill ha fri invandring.

Ingen öppenhet om kostnader & problem
Om politikerna vågat vara öppna med de kostnader och problem som inte bara flyktinginvandringen utan även den ännu mer omfattande anhöriginvandringen samt lågkvalificerad arbetskraftsinvandring innebär är det inte orimligt att tro att folket blivit ännu mer negativa till den gällande invandringspolitiken.