SR:s kampanj för att lura folket att media är opartiskt

Under den intetsägande rubriken ”Journalistikprofessor: Kvalitet ger förtroende” fortsätter Sveriges Radio sina närmast desperata försök att hjärntvätta svenska folket om att Public Service är opartiskt. Det blir lite lustigt när media t o m är extremt partisk i artiklar om medias partiskhet. Genom att anlita en partisk professor för att försöka föra ut medias budskap och inte låta någon opartisk kunnig person bemöta galenskaperna, på medias sedvanliga sätt, hoppas Public Service kunna mörka sanningen. Frågan är: Låter du dig luras så enkelt?

Jesper Strömbäck: De som ifrågasätter medias opartiskhet är korkade

Att politiker och andra ifrågasätter mediers opartiskhet kan bero på att man inte förstår hur journalistik blir till, menar Jesper Strömbäck, professor i journalistik.

”Flera” tycker att media är partiskt

Den senaste tiden har flera politiker sagt att de menar att medier, trots att det utgör grunden för de pressetiska reglerna, i själva verket inte är opartiska. En bild som flera delade när Kulturnytt frågade runt på Umeås gator [där vi inte ens får veta hur frågan formulerats].

– Jag tror ingen är oberoende. Jag tror vi lever i ett samhälle där alla, även om vi försöker säga att vi är oberoende, påverkas av vår omgivning, säger Eva Olausson.

Jag tror inte att man som media har en agenda. Och då talar jag om de äldre medierna som till exempel Sveriges Radio, säger Gustaf Runeberg Schultz.

– Jag vet att de strävar efter det men jag tycker att det lyser igenom lite ändå, tyvärr, säger Josefine Olofsson.

Red’s kom:
Sveriges Radio måste ha blivit väldigt besvikna när de inte lyckades fiska fram en grupp personer som låtit sig luras att media är opartisk. Det är ju annars en klassisk strategi (som vi kan se i princip varje dag) av gammelmedia att fråga folk på stan och sedan genom ett urval av åsikterna redovisa en bild som stödjer gammelmedias – dvs vänsterns – åsikt.

Riktlinjer för hur journalister ska skriva kommer naturligtvis i andra hand – efter deras personliga övertygelse. Med vänsterns totala dominans i media blir detta faktum väldigt tydligt.

SR bryter här mot de pressetiska reglerna: Smutsiga retoriktrick som inte får bemötas!

Det finns ingen forskning som visar att misstron på nyhetsmediers opartiskhet förändrats över tid.

Red’s kom:
1. Det finns ingen forskning som visar att nyhetsmedier är opartiska.
2. Det finns ingen forskning som visar att misstron på nyhetsmediers opartiskhet inte förändrats över tid.
3. Det finns forskning som visar att media är extremt vänsterstyrda.

Här bryter SR mot de pressetiska reglerna genom att det inte framgår vem det är som tycker detta;
Pressetiska regler § 1.2: Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer.

Samt § 1.3: ”Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter.”.

Samt § 1.1 om ”korrekt och allsidig nyhetsförmedling”.

Samt § 1.2 om att kontrollera sakuppgifter noggrant.

Problemet är inte medias opartiskhet utan att misstron blir alltmer ”högljudd”

Jesper Strömbäck, professor i journalistik, menar dock att misstro alltid har funnits, men att den nu blir mer högljudd.

Red’s kom:
Det är ett väldigt allmänt tyckande, men det stämmer säkert att allt fler börjar vakna ur sin dvala och inser att det vänsterstyrda media är till stor skada för landet.

Monopolmedias makt minskar

– De har möjlighet att starta sina egna hemsidor och kalla dem alternativa medier, det fanns inte tidigare, säger Jesper Strömbäck.

Red’s kom:
Ja, demokratin har svagt ökat genom att det vänstervridna medias lögner nu till viss del kan avslöjas, tack vare alternativa media. Som denna blogg.
De traditionella medias monopol på vilka politiskt korrekta åsikter vi ska ha minskar alltmer, vilket börjar oroa monopolet eftersom det inte blir lika lätt att manipulera folkets åsikter.

– Sedan är det också så att skillnaden mellan olika typer av information blir otydligare inte minst på nätet och sociala medier. Det passerar en massa artiklar och nyheter, men det är inte lika uppenbart som när man läser en tidning eller ser på tv-nyheterna, var informationen kommer ifrån, vilken typ av information det är, säger han.

Red’s kom:
Med konkurrenter till monopolmedia blir det inte otydligare var informationen kommer från, eller vilken typ av information det är, för dem som är källkritiska. Dvs med alternativa media har inget förändrats i detta avseende.

Genom att, som i denna blogg, en referens finns till källan så står det också fritt för alla att göra sin egen bedömning av vad som är sant och vem de litar mest på.

Den part som gynnas i media är vänstern

En vanligt förekommande form av mediekritik är att en part anser att den andra parten gynnas, vilket Strömbäck menar är en subjektiv åskådning.

Red’s kom:
I Public Service, och i en klart övervägande majoritet av fallen även i övriga media, är det ”vänsterparten” som gynnas. Alldeles särskilt i alla frågor som på något sätt kan kopplas till flykting- och migrationspolitik.

Det finns ingen ”subjektiv åskådning” i detta, och det är oerhört enkelt att bevisa, för den som så önskar (vilket naturligtvis media inte vill).

En utmaning till Public Service som de aldrig kommer att våga anta!

  1. Public Service kan ta 10 valfria artiklar under 2015 om EU-migranter, och jag lovar att i samtliga av dessa artiklar kunna visa hur de skrivits till fördel för vänsterns – t o m extremvänsterns – politik.
  2. Efter detta, låt Jesper Strömbäck ge sina synpunkter, som jag får kommentera.
  3. Låt svenska folket bedöma vem som har rätt.

Eftersom Public Service är så extremt partiska kommer de naturligtvis aldrig att våga anta denna utmaning, men mitt erbjudande står fast.

Tramsigt försök att bortförklara medias partiskhet

– Det som är viktigt att komma ihåg är att båda sidor av en politisk konflikt uppfattar innehållet som att det gynnar motståndaren och missgynnar den egna sidan, menar Jesper Strömbäck.

Red’s kom:
Skillnaden här är att vänstersidan använder sig av floskler, standardiserade smutskastningsuttryck (fascist, nazist, rasist, främlingsfientlig, etc), bilder på ett antal 4:åriga Adam som drabbats av något och andra ”känsloargument”, referenser till forskning som inte finns, lögner, etc. Högersidan är avsevärt mer saklig och faktabaserad, vilket framgår med extrem tydlighet.

– Båda kan rimligen inte ha rätt. Och vad det pekar på är att det ligger väldigt mycket i betraktarens ögon.

Red’s kom:
Naturligtvis har inte bägge parter rätt. Ovanstående påstående är vad vi kan höra i varje debatt som bortförklaring till medias uppenbara partiskhet och försök att flytta fokus från sakfrågan.

Men att varje sida tycker att den har rätt innebär varken att bägge sidor har rätt eller att den ena sidan har mer rätt. Jesper Strömbäcks okunniga retorik är enbart till för att undvika de delar i debatten som visar på medias sällsynt uppenbara partiskhet som varje normalbegåvad person enkelt kan se, trots alla försök att mörka partiskheten inom media.

Jesper Strömbäcks förslag: Försök att dölja medias partiskhet bättre

För att stärka bilden av fri och opartisk nyhetsmedia, finns framförallt två saker att göra, menar Strömbäck.
– Jag tror definitivt att medierna behöver bli mycket bättre på att förklara hur journalistik kommer till och förklara vad som skiljer journalistik från andra typer av medieinnehåll, säger han och fortsätter:
– Grunden handlar hela tiden om att producera så högkvalitativ journalistik som möjligt. Den goda journalistiken tillhandahåller sådan information som människor behöver för att fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor det vill säga att informationen är neutral och opartiskt utformad.

Red’s kom:
Public Service:s personliga professor har mycket gemensamt med Aftonbladets favorit Henrik Arnstad.

  1. Varför handlar det – för Jesper Strömbäck och Public Service – om att ”stärka bilden av fri och opartisk nyhetsmediaistället för att åtgärda nyhetsmedias partiskhet?
  2. På vilket sätt blir nyhetsmedia mindre partisk genom att ”förklara hur journalistik kommer till”? Vem bryr sig?
  3. På vilket sätt blir nyhetsmedia mindre partisk genom att ”förklara vad som skiljer journalistik från andra typer av medieinnehåll”? – Alltså underförstått att ”journalistik” förekommer endast i gammelmedia och alternativmedia ska vi inte lita på.
  4. Vad som är ”högkvalitativ journalistik” är en tolkningsfråga och enbart ett sätt att uttrycka sig för att glida undan frågeställningen.
  5. Att den ”den goda journalistiken” innebär information som folket behöver för att ”fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor”, där informationen är ”neutral och opartiskt utformad”, är en självklarhet för alla. Men frågan är HUR nyhetsmedia ska verka för att uppnå detta!!!

Punkt 2 och 3 ovan syftar till att försöka svartmåla sina motståndare – dvs alla som avslöjar medias partiskhet, felaktigheter, lögner och vinklingar – där vänsterns stående strategi är attack med osakliga påståenden och floskler istället för åtgärder mot existerande problem.

Notera att bland Jesper Strömbäcks förslag finns inte att det alltid ska framgå vem som skriver artiklarna i media, så att folket vet var åsikterna kommer från och så att journalisterna tvingas stå för sina personliga åsikter, samt så att folket har en chans till källkritik. Inte minst det vänsterägda TT (med kanske 95% rödgröna journalister) gynnas av dagens system med anonyma journalister.

Är det rimligt att skattemedel används – i form av presstöd (drygt ½ miljard kr år 2015) – för att lura det svenska folket? Eller är det rimligt att ställa mycket konkreta krav på saklighet och objektivitet, med tillhörande kontroll, som ovillkorlig förutsättning för att kunna få presstöd?

I det vänsterstyrda medieklimat vi lever i idag, är alternativa media av kritisk betydelse, och kan vara helt avgörande för Sveriges framtid. Det vänstervridna medias försök att stoppa folket från att läsa sanningen kommer förhoppningsvis inte att fungera i längden.

I övrigt så är det skrämmande lite debatt om hur medias partiskhet spiller över på rättsväsendet. Domstolar har en tendens att värdera fakta allt mindre och döma till favör för vänsterns åsikter. Det finns mycket tydliga exempel på detta. Inte minst så är Förvaltningsrätten ofta märkbart partisk. Att medborgare saknar rätt att att argumentera muntligt vid en laglighetsprövning är inte rättssäkert. Medborgare står i praktiken maktlösa mot kommunpolitikers lagbrott.

Det är kanske bara en tidsfråga innan Public Service kommer att göra som CNN och avbryta sändningen i TV när något sägs som Public Service tycker missgynnar vänstern;WikileaksKlicka här för att gå till artikeln i SR, 2016-10-19
Se även bl a:
Public Service samarbetar med Expo för att smutskasta sina meningsmotståndare

SR skrämmer moderat politiker för länk till ”rasideologiska sidor”

SR ljuger öppet om att forskning visar att public service inte är partisk

Public Service beskriver partiskt att media är opartisk – Pressetiska regler listas


Medias påverkan – Ett demokratiskt problem

80% av de journalister i all media som bevakar politik och samhälle är vänstersympatisörer! Varav 46% MP


Hur röstar lärare?: MP=53% V=34,5% – Barn skolas till vänsteråsikter


Sveriges smala åsiktskorridor – Rädsla för sanningssägare

Åsiktsklyftan ökar mellan journalister och allmänhet

Klyfta mellan folk och folkvalda – Problem viftas bort av politiker

Lyssna på väljarna framför medierna

En författares attack på den svenska åsiktslikriktningen och trångsyntheten

Journalister mörklägger sanningen om invandrarna

Aftonbladets debattmarodörer – Obekväma åsikter avfärdas som rasism


Häpnadsväckande debatt om yttrandefrihet – Janne Josefsson tappar tålamodet


Peter Wolodarski, DN, kritiserar Aktuellt för yttrandefrihet

Henrik Arnstad, behövs han?

Unikt i Public Service: Kritik mot Hans Caldaras tillåts

Uppdrag Granskning kritiserar Caldaras/Föreningen HEM för lögner som SVT mörkat


Bojkotta journalister/författare som utpressar Bokmässan


Skrämma till tystnad

En svensk tiger


Charlie Hebdo kritiseras för satir om hur media manipulerar med drunknad pojke

Idag är de alla Charlie Hebdo, men…

Yttrandefrihet endast om det inte provocerar

Yttrandefrihet utan men


Har folket inte rätt att veta om brott begås av personer med utländsk härkomst?


Per Svensson, SDS, försvarar Sveriges åsiktskorridor om flyktingar

Sydsvenskan försöker tysta det fria ordet genom att hota Petterssons

Sydsvenskan saknar helt verklighetsförankring när det gäller EU-migranter

Media undviker alla relevanta frågor till Lunds kommun om EU-migranter

SDS vinklar varför färre EU-migranter kommer till Sverige


Feministiskt Initiativ vill förbjuda åsikter som de inte gillar

Bör Feministiskt Initiativ förbjudas?

Feministiskt initiativ, täckmantel för att driva en radikal vänsterpolitik

Aktivism hör inte hemma i politiken – Soraya Post m fl försvarar EU-migranters lagbrott


Att kritisera en idé är inte samma som att kritisera enskilda individer

EU-kandidaten Turkiet blockar Facebooksidor som kränker islam

Muslimhat och islamkritik olika saker


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.

SR ljuger öppet om att forskning visar att public service inte är partisk

Som genmäle på den senaste kritiken mot det starkt vänsterstyrda Public Service skriver Adam Timander, Sveriges Radio, följande under rubriken ”Politiker: Medier är partiska. Forskare: Det stämmer inte”:

Red’s kom:
Redan i rubriken på artikeln framgår vinklingen av artikelns innehåll.
SR ställer ”politiker” mot ”forskare” i rubriken! Det ska noteras att med ”forskare” avses endast en person, nämligen Jesper Strömbäck. Hans verklighetsförfalskning kommenteras längre ner här.

Flera politiker har den senaste tiden anklagat nyhetsmedier för att vara partiska. Men forskning visar att det påståendet är fel, enligt professor i journalistik.

Red’s kom:
Forskning” visar att alla har fel om att Public Service är partiskt, hävdar alltså Public Service själva, utan att tillåta någon expert att kommentera detta absurda påstående.

Varför tröttnar allt fler på att läsa tidningar som försöker hjärntvätta oss?

Det är en svår tid för journalistiska nyhetsmedier. Det talas om tidningsdöden och vilken roll public service ska ha i framtiden.

Red’s kom:
Är tidningsdöden särskilt märklig med tanke på att journalister driver en journalistik som mest bara understödjer vänsterns ideologi, och där meningsmotståndare inte ens tillåts bemöta felaktigheterna?

Media partisk till FÖRDEL för högern???

Samtidigt kritiseras då och då medier från höger och vänster för att vara partiska.

Red’s kom:
Här är det en j-a skillnad;
• Högern kritiserar media för att vara starkt partiska av befogade anledningar, där denna vänstervridning enkelt kan bevisas.

• Vänstern kritiserar media för att vara partisk om någon till höger överhuvudtaget tillåts yttra sig i Sveriges annars totalt vänsterdominerade media. Det är så sällan detta inträffar att vänstern kan kritisera varje enskilt tillfälle där detta inträffar…. ungefär lika ofta som vi kan se Halleys komet passera förbi jorden.

Detta speglas på ett mycket tydligt sätt här, för att ta två aktuella exempel;
Se: Häpnadsväckande debatt om yttrandefrihet – Janne Josefsson tappar tålamodet
och;
Uppdrag Granskning kritiserar Caldaras/Föreningen HEM för lögner som SVT mörkat

Public Service kritiseras för sin uppenbara partiskhet

Senast igår skrev den liberala debattören Fredrik Segerfeldt en debattartikel i Expressen om att public service är vänstervridet

Red’s kom:
Se: GP: Stoppa vänstervridning i public service!

För några veckor sedan startade den moderata riksdagspolitikern Edward Riedl en egen så kallad nyhetssajt i Västerbotten, utan att skriva att moderaterna låg bakom innehållet.

Red’s kom:
Notera här hur den vänstervridna journalisten Adam Timander;
1. lägger till ”så kallad” för att på detta sätt försöka skapa en negativ känsla om den nystartade nyhetssajten.
2. lägger till ”utan att skriva att moderaterna låg bakom innehållet”, utan att det ens har med ämnet att göra.

Är nyhetsmedia i allmänhet partisk?

– All nyhetsmedia är i någon bemärkelse inte opartisk. Er media är definitivt inte opartisk, sa Riedl till Svt Nyheter Västerbotten när han motiverade varför han startade sajten.

Edward Riedl har senare nyanserat sina påståenden med att nyhetsmedia i allmänhet är opartiskt men vill idag inte ställa upp på en intervju med Kulturnytt.

Red’s kom:
Vad som är sant om vad som sagts här får vi nog aldrig veta, men fakta är att nyhetsmedia ”i allmänhet” (läs: till 99%) är partisk.

Notera det subjektiva ordet ”nyanserat” som Adam Timander smyger in här samt att han lägger till det irrelevanta påståendet att Edward Riedl inte vill ställa upp på intervju (där vi inte ens får veta orsaken till detta… om det ens är sant).

Varje sunt tänkande människa begriper att media år partiskt. Sedan är det en annan sak att efter många års hjärntvätt av media så är det tyvärr många som saknar förmåga att se hur extremt partisk nyhetsrapporteringen är, speciellt när det gäller vänsterns ”hjärtefrågor”.

Som exempel kan nämnas att vänstern/Public Service är väldigt glada för att byta ut ord från något som säger vad det handlar om till något som endast syftar till att ”luddifiera” och göra det svårt att förstå vad som avses.

T ex finns det inget annat land i världen där vänstern lyckats byta ut ordet zigenare, som nu blivit ”EU-migranter och en massa andra omskrivningar. Oftast med ett prefix som syftar till att ytterligare flytta fokus från faktafrågor till känslofrågor; ”Fattiga EU-migranter”, ”Utsatta EU-migranter”, ”Diskriminerade EU-migranter”, ”Utsatta EU-medborgare”, etc, etc.

T o m ”förort” är ett fult ord för Public Service och ska därför ersättas med ”socioekonomiskt utsatt område” enligt deras lista på ord som inte får sägas. Med ordet ”utanförskapsområden” hoppas Public Service kunna mörka och mildra ilskan över att antalet ghetton i Sverige växt explosionsartat i antal och storlek.

Kartläggning av journalisters åsikter

Några dagar senare anklagade den socialdemokratiska politikern och kommunikatören Thomas Hartman en lokal nyhetsredaktion för att bedriva opinion och tyckte att journalisterna skulle genomgå en undersökning för att kartlägga deras åsikter i en specifik regionalpolitisk fråga.

Red’s kom:
Notera hur den vänstervridna Adam Timander här väljer ordet ”anklagade” i stället för ett mer neutralt ord, t ex ”hävdade”.

Även den helt överflödiga formuleringen ”genomgå en undersökning” är till för att försöka svartmåla förslaget, trots att det är ett högst befogat förslag.

Det är först när vi vet journalisternas åsikter som alla tydligt kan se hur rapporteringen vinklas.

Är det uteslutet att journalister inom Public Service har åsikter?

Menar du det eller var det ett retoriskt grepp?
– Det var mer en frågeställning om att vi behöver vara källkritiska. Vi behöver också inse att, det är inte omöjligt att en journalist som jobbar i public service driver debatt, driver opinion och har åsikter, säger Hartman.

Journalist som intervjuar frågar om han är färgad

Jag som intervjuar dig nu, är jag färgad?
– Det är mycket möjligt, det kan jag inte svara på. Antagligen skulle jag få veta mer om det om vi hade ett längre samtal. Jag tror du bär med dig ett åsiktspaket. Jag tror ingen människa är, även om det är ett ideal och även om det är något som är väldigt vackert att vi vill vara de här helt oberoende granskarna så är risken stor att även du har värderingar, säger Hartman.

Red’s kom:
En märklig fråga av Adam Timander. Hur ska man veta detta om man inte träffat journalisten tidigare, efter bara ett par frågor?
Men nu vet vi (utan att dra alla över en kam). Efter att artikeln skrivits av Adam Timander kan man bara genom denna lilla artikel säkert fastställa var han befinner sig på vänster-höger-skalan.

Media har alltid någon ”Henrik Arnstad”-professor och Expo i bakfickan som stödjer vänstern i allt de gör och säger

Jesper Strömbäck professor i journalistik och politisk kommunikation vid Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet håller med om att journalister säkert har åsikter men att det inte spelar någon roll.

Red’s kom:
Jesper Strömbäck är en av dem som anlitas av public service när media på sitt desperata sätt ska försöka motbevisa och/eller vrida på sanningen.

Den extremt partiska Jesper Strömbäck har skrivit boken ”Utan invandring stannar Sverige”. En bok fylld med faktafel, extrema vinklingar och osakliga påståenden, men som likväl hyllades av det vänstervridna media, utan att något ifrågasattes.

Jesper Strömbäck var också en av dem som skrev under på att de som inte delar vänsterns åsikter ska inte ha yttranderätt i Sverige;
Se: Bojkotta författare som utpressar Bokmässan

Se även:
Sanandaji kritisk till att en marxist-leninist och en invandringslobbyist är experter på mediers rapportering om invandring.
I en DN-intervju förklarar Jesper Strömbäck, professor i journalistik, att det inte finns stöd i forskning för teorin om medial mörkläggning. Även i Sveriges Radio förs liknande resonemang från gästprofessorn i journalistik vid JMK, Sigurd Allern. Men nu möter påståendet kritik i sociala medier. “Sigurd Allern och Jesper Strömbäck upprepar ständigt detta påstående men berättar aldrig vilka studier de menar har motbevisat svensk medias mörkläggning om invandring”, skriver nationalekonomen Tino Sanandaji på Facebook.

Debatten om man kan lita på medier har fått nytt bränsle efter att Ulf Adelsohn och hans fru Lena Liljeroth Adelsohn, båda med bakgrund i Moderaterna, i en intervju med Dagens Nyheter förklarat att de tar del av så kallade ’alternativmedier’.

SR använde nyligen journalistikprofessor Sigurd Allern som auktoritet på att media aldrig mörkar men undanhöll att han varit partiledare för norska Arbeidernes Kommunistparti (marxist-leninistene)”, skriver Sanandaji.”.

Den journalistiska professionalismen?

– Därför att det journalistiska innehållet påverkas framförallt av den journalistiska professionalismen, hur man uppfattar sin roll och hur produktionsprocesserna ser ut, säger Jesper Strömbäck.

Red’s kom:
De rödgröna journalisterna är alltså någon slags övermänniskor som inte låter sin personliga övertygelse speglas i nyhetsrapporteringen, menar Jesper Strömbäck.

Vänsterns favoritfloskel: Det finns forskning som visar att vi har rätt i allt

Det finns så mycket forskning kring det i Sverige och andra länder som visar att det journalistiska innehållet påverkas inte särskilt mycket av vare sig ägandet eller journalisternas egna politiska åsikter, säger Jesper Strömbäck.

Red’s kom:
Det finns ingen sådan forskning, men det är annars givet att när vänstern forskar om sig själva så kanske inte resultatet av denna forskning blir särskilt objektivt.

Vänstern är alltid glada för att referera till forskning som inte finns, och aldrig ställer Sveriges vänstermedia frågan; ”Vilken forskning?.

Den enda forskning som finns i Sverige är den Kent Asp gjort som visar de rödgröna partiernas mycket starka dominans inom journalistkåren, där 70% av journalisterna röstar på MP, V och S;
58% av svenskarna vill ha minskad invandring – MP-väljare avviker;
Professor Kent Asp är den som har forskat mest om svenska journalisters politiska sympatier. Asps studier visar att journalistkåren har blivit väldigt ideologiskt avvikande.”.

Inom SVT är det 83% som röstar rödgrönt, visar Kent Asps forskning. Det är emellertid sannolikt att det är en hel del mer än 83% om man kunnat beakta alla parametrar (t ex ärlighet).

Men det behövs ingen forskning för att begripa att rapporteringen – och val av vad som rapporteras och hur det rapporteras – är kraftigt styrd av de grundläggande politiska åsikterna hos dem som står bakom rapporteringen, dvs journalisterna.

Vi kan här konstatera att precis som alltid annars får det vänstervridna Public Service:s egna ”experter” stå oemotsagda.

De lögner som framförs av Public Service:s ”experter” blir per automatik Public Service:s lögner när man hanterar informationen så illa, och bara ger sina sympatisörer möjlighet att uttala sig, medan meningsmotståndarna motas i grind.

Public Service kan fortsätta ljuga sig blåa tillsammans med sina allierade, men vad som är sant i detta fall kan ingen sunt tänkande människa ha något tvivel om.

Bland de drygt 60.000 personer som den turkiska regimen stängt av, gripit eller utreder efter kuppförsöket så finns många journalister. Kanske den svenska regimen skulle göra något motsvarande och rensa ut bland journalisterna i Sverige? 🙂Klicka här för att gå till artikeln i SR, 2016-10-18
Se även bl a:
Public Service samarbetar med Expo för att smutskasta sina meningsmotståndare

SR skrämmer moderat politiker för länk till ”rasideologiska sidor”


Medias påverkan – Ett demokratiskt problem

80% av de journalister i all media som bevakar politik och samhälle är vänstersympatisörer! Varav 46% MP


Hur röstar lärare?: MP=53% V=34,5% – Barn skolas till vänsteråsikter


Sveriges smala åsiktskorridor – Rädsla för sanningssägare

Åsiktsklyftan ökar mellan journalister och allmänhet

Klyfta mellan folk och folkvalda – Problem viftas bort av politiker

Lyssna på väljarna framför medierna

En författares attack på den svenska åsiktslikriktningen och trångsyntheten

Journalister mörklägger sanningen om invandrarna

Aftonbladets debattmarodörer – Obekväma åsikter avfärdas som rasism


Häpnadsväckande debatt om yttrandefrihet – Janne Josefsson tappar tålamodet


Peter Wolodarski, DN, kritiserar Aktuellt för yttrandefrihet

Henrik Arnstad, behövs han?

Unikt i Public Service: Kritik mot Hans Caldaras tillåts

Uppdrag Granskning kritiserar Caldaras/Föreningen HEM för lögner som SVT mörkat


Bojkotta journalister/författare som utpressar Bokmässan


Skrämma till tystnad

En svensk tiger


Charlie Hebdo kritiseras för satir om hur media manipulerar med drunknad pojke

Idag är de alla Charlie Hebdo, men…

Yttrandefrihet endast om det inte provocerar

Yttrandefrihet utan men


Har folket inte rätt att veta om brott begås av personer med utländsk härkomst?


Per Svensson, SDS, försvarar Sveriges åsiktskorridor om flyktingar

Sydsvenskan försöker tysta det fria ordet genom att hota Petterssons

Sydsvenskan saknar helt verklighetsförankring när det gäller EU-migranter

Media undviker alla relevanta frågor till Lunds kommun om EU-migranter

SDS vinklar varför färre EU-migranter kommer till Sverige


Feministiskt Initiativ vill förbjuda åsikter som de inte gillar

Bör Feministiskt Initiativ förbjudas?

Feministiskt initiativ, täckmantel för att driva en radikal vänsterpolitik

Aktivism hör inte hemma i politiken – Soraya Post m fl försvarar EU-migranters lagbrott


Att kritisera en idé är inte samma som att kritisera enskilda individer

EU-kandidaten Turkiet blockar Facebooksidor som kränker islam

Muslimhat och islamkritik olika saker


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.

Bojkotta författare som utpressar Bokmässan

Under rubriken ”Håll rent mot rasism, Bokmässan!” kan vi läsa en artikel i Expressen där det inte framgår vem som skrivit texten.
103 s k kulturarbetare hotar Bokmässan med att om de inte får bestämma vem som ska ha rätt att vistas eller yttra sig på Bokmässan så kommer de att göra som Lisa Bjurwald och bojkotta Bokmässan.

Vad är nästa steg för vänsterextremisterna? Att endast den som är certifierad vänsterextremist ska ha rätt att besöka Bokmässan?

De 103 ”kulturarbetarnas” krav och uttalade åsikter är inget annat än en allvarlig form av rasism och förtal. Men det är tydligen ok så länge det bara är vänsterextremister som hänger sig åt rasism och sin subversiva verksamhet.

Vi uppmanar nu Bokmässan att inte låta rasistiska utställare delta nästa år. Om de misslyckas ser vi oss tvingade att avstå från att närvara, skriver 103 kulturarbetare.

Red’s kom:
Om Bokmässan faller till föga för denna utpressning av 103 ”kulturarbetare” på vänsterfronten så innebär det att det fria ordet lever under ett skrämmande förtryck av vänsterextremister i Sverige.

Sedan kan man undra vem som ska ha rätten att definiera vem som är ”rasist”, enligt vilken/vems definition, och som därför ska förnekas sina demokratiska rättigheter?

Vilka är det som står för hot mot demokratin?

Hoten som riktas mot landets journalister och författare har nått sådana nivåer att våra branschorganisationer talar om ett hot mot själva demokratin.

Red’s kom:
Vem det är som hotar ”landets journalister och författare” framgår inte, men har Nya Tider gjort detta, och i så fall hur? Genom att avslöja felaktigheter i traditionell media? Eller helt enkelt genom att inte befinna sig i samma åsiktskorridor som traditionella media?

Det absolut största hotet mot yttrandefriheten, och därmed demokratin, är vänsterextremisterna.

Är det bara svenskar födda i Sverige som bryter mot lag, misshandlar och mördar?

Minoriteter är särskilt utsatta för rasism och hatbrott.

Red’s kom:
Minoriteter är alltid utsatta. T ex de medlemmar som vågar ha en åsikt i en bostadsrättsförening. Eller politiska partier som hellre ser till vad som är bäst för alla än att det är den politiska korrektheten som blint ska styra. Men vad har det med vad att göra här?

I svenska städer sker organiserad misshandel av ensamkommande flyktingbarn.

Red’s kom:
Samma fråga: Vad har det med vad att göra?

Ensamkommande flyktingbarn”? Dvs de som allmänt kallas för ”skäggbarn”. Varför vänsterextremister alltid generaliserar att alla migranter är flyktingar kan man fråga sig. ”Organiserad misshandel”? Vilka bevis finns för detta? Det är väl i huvudsak migranterna själva som misshandlar, våldtar och t o m mördar varandra?

Ska vi bojkotta migranter också, med tanke på att de mördar såväl sina landsmän som svenska medborgare? Barn och vuxna, utan urskiljning.

Så sent som i helgen tvingades judar eskorteras av polis från sabbatsfirandet i Stockholms synagoga då en högerextrem demonstration fått tillstånd att hållas just där och då.

Red’s kom:
Här uppstår en hel del frågetecken. Inte bara grundfrågan; Vad har det med vad att göra?

Andra måltavlor är bland annat romer, afrosvenskar, Hbtq-personer, muslimer och andra som enligt en rasistisk världsbild inte anses tillhöra Sverige.

Red’s kom:
Vad betyder detta? De flesta ”måltavlor” är svenskar, vita, födda i Sverige.

Vems fel är det om ”främlingsfientliga partier” vinner mark?

Främlingsfientliga partier fortsätter att vinna mark och extrema åsikter framförs allt oftare öppet.

Red’s kom:
Vilka är dessa ”främlingsfientliga partier”? Varför vågar den eller de anonyma personer som skrivit texten inte säga vem de syftar på?

Om det stämmer så uppstår osökt nästa fråga, varför dessa partier (vilka de nu är) vinner mark. Kan det vara för att lag och ordning håller på att krackelera i Sverige pga politikernas misskötsel av landet. Eller kanske för att Sveriges S+MP-regering skapar allt fler och större utanförskapsområden (dvs ghetton) med alla problem det medför? Eller pga vänsterextremisternas okunskap och oförmåga att förstå konsekvenserna av politikernas handlingar och vänsterextremisternas djupa hat mot alla som inte tycker som dem? Etc, etc.

Vad är det för ”extrema åsikter” som allt oftare framförs öppet? Det är ju vänsterextremisterna som har monopol på extrema åsikter i Sveriges vänsterstyrda media.

Vilka är de antidemokratiska krafterna?

Den nyss avslutade Bokmässan i Göteborg erbjöd i år monterplats åt antidemokratiska krafter.

Red’s kom:
Är Nya Tider mer antidemokratisk än vänsterextremisterna?

Våldsbejakande vänsterextremister och islamister ser tydligen de 103 ”kulturarbetarna” inte som något problem.

Vänsterextremister förvanskar information för sina egna syften

Just de krafter – den extrema högern – som ligger bakom en majoritet av hoten mot landets kulturutövare, vilket Myndigheten för kulturanalys konstaterade i sin rapport i våras.

Red’s kom:
Vad ”Myndigheten för kulturanalys” kommit fram till kanske ska tas med en nypa salt, men framför allt ska de som refererar till rapporten (inte minst Henrik Arnstad) tas med en väldigt, väldigt stor nypa salt.

Ovanstående (anonyma) påstående stämmer nämligen inte med vad som står i rapporten där man konstaterar att ”förövarna” är okända.
I en enkät har frågan ställts till ett antal konstnärer och författare om vem de trorhotat” (utan definition av ordet) dem. Av ett okänt antal svarsalternativ har alternativet ”högerextrem/rasistisk” varit vanligast.
Undersökningen säger absolut ingenting. Det kan t ex vara en handfull personer (t o m, rent teoretiskt, en och samma person) som ”hotat” konstnärerna och författarna.

Varför ska en alternativ tidning som Nya Tider – oavsett vad man tycker om det som står i tidningen – klä skott för en liten grupp av andra personer som man gissar står bakom hot?

Är definitionen av trakasserier att finnas?

Därför var det tyvärr inte förvånande att såväl besökare som deltagare drabbades av rörelsens trakasserier på Bokmässan.

Red’s kom:
Vilken ”rörelse” trakasserade vem på vilket sätt på Bokmässan?

Rasisttidning med människofientlig propaganda?

Den medverkande rasisttidningen stod fri att sprida sin människofientliga propaganda…

Red’s kom:
Vilken ”människofientlig propaganda” har Nya Tider spridit på Bokmässan? Det måste hela den svenska journalistkåren ha missat eftersom ingen skrivit om detta.

Annars är det ju vänsterextremisternas ”människofientliga propaganda” som är allenarådande i media i Sverige.

Ny skrämselmetod: Gå på seminarier

… och bevaka seminarier i syfte att skrämma deltagarna.

Red’s kom:
På vilket sätt skrämmer en tidning deltagare genom att delta på seminarier?

Hur tycker vänsterextremisterna att personer som inte delar vänsterextremisternas uppfattning och världsbild ska utestängas från seminarier?

Sveriges mest militanta högerextrema grupp?

Utanför mässans huvudentré stod deras vänner i Sveriges mest militanta högerextrema grupp posterade med fanor och flygblad.

Red’s kom:
Vilken är Sveriges ”mest militanta högerextrema grupp” och vad har deras vistelse utanför Bokmässan med vad att göra?

Även om vänsterextremister inte förstår detta så är det så en demokrati fungerar. Man har rätt att finnas till och uttrycka sin åsikt. Det är inte att trakassera någon.

Det känns onekligen lite lustigt när de 103 ”kulturarbetarna” kräver att en av dem särskilt utvald tidning ska utestängas från Bokmässan så motiverar ”kulturarbetarna” detta med att referera till en luddig grupp i samhället som de tycker gjort dumma saker, men som de inte kan koppla till tidningen de tycker ska sakna demokratiska rättigheter.

Vänsterextremister vill normalisera högerextremister?

Ytterligare en konsekvens av att bjuda in den organiserade rasismen till ett av norra Europas största kulturevenemang är normaliseringen av deras livsfarliga ideologi.

Red’s kom:
Här sätter vänsterextremisterna likhetstecken mellan rasister med en ”livsfarlig ideologi” och tidningen Nya Tider. Känns lite extremt.

Man normaliserar extremister genom att försöka utestänga dem från olika debattsituationer istället för att bemöta dem i sakfrågor. Det säger sig själv, men det lär tyvärr aldrig vänsterextremister förstå eftersom de alltid förespråkar en rad olika begränsningar av demokratiska spelregler så att de ska kunna stå oemotsagda.

Besökare förleds att tro att detta rör sig om ofarliga åsikter som är likvärdiga med de andra utställarnas.

Red’s kom:
Vänsterextremister utgår från att alla utom vänsterextremisterna är idioter. Verkligheten kanske är den omvända?

Den som inte gör som vänsterextremisterna vill tar inte ansvar?

Vi är djupt beklämda över Bokmässans brist på ansvarstagande.

Red’s kom:
Vad som verkligen är beklämmande är att vänsterextremisterna nästan lyckades få Bokmässan att utestänga dem som inte delar vänsterextremisternas åsikter fullt ut.

Gör som vi kräver annars kommer vi inte!

Därför uppmanar vi arrangörerna att inte låta antidemokratiska och rasistiska utställare delta nästa år.

Om Bokmässan misslyckas med att ställa dessa grundläggande krav på sina samarbetspartners ser vi oss tvingade att avstå från att närvara.

Red’s kom:
Det skulle säkert inte uppfattas som något negativt bland majoriteten om nedanstående personer stannar hemma från Bokmässan.

Ett förslag är att bojkotta de författare och övriga som – enligt nedanstående lista från Expressen – skrivit under den antidemokratiska skrivelsen, för att på detta sätt visa att det inte är extremvänstern som styr i Sverige.

1. Martin Aagård, journalist

2. Sara Abdollahi, chefredaktör Författaren

3. Nabila Abdul Fattah, krönikör

4. Elnaz Baghlanian, litterär chef Bokförlaget Atlas

5. Jenny Bengtsson, ledarskribent ETC-tidningarna, distriktsordförande Hotell & Restauranganställdas Förbund (HRF), riksdagsersättare (V)

6. Lars Berge, journalist och dokumentärfilmare (författare)

7. Johan Berggren, chefredaktör och ansvarig utgivare, Ordfront magasin

8. Henrik Bylund, bibliotekschef

9. Alle Eriksson, förläggare Rabén & Sjögren

10. Tin Eriksson, förläggare Vombat förlag

11. Eva Märta Granqvist, journalist och konstnär

12. Ann-Louise Gustavsson, förlagschef Bokförlaget Atlas

13. Kristina Hoas, grundare Alvina Förlag

14. Martin Holmquist, chefredaktör Fria tidningen

15. Maija Hurme, illustratör, Helsingfors

16. Ann Ighe och Marit Kapla, redaktörer Ord&Bild

17. Mattias Irving, redaktionschef Dagens Seglora

18. Isatou ”Aysha” Jones, grundare och ordförande My Sister’s Keeper Foundation

19. Mikael Kamras, vd Mijesi

20. Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete
Traditionell media ilskna över att SVT inte censurerar kritik mot dem

21. Ludwig Landström, arrangör av plattformen MALMÖTXT

22. Petter Larsson, journalist

23. Lovisa Lesse, illustratör

24. Johanna Linder, frilansjournalist och programledare

25. Elin Lucassi, tecknare

26. Bokförlaget Modernista VILL EJ FRAMSTÅ MED NAMN

27. Jonas Nordling, ordförande i Svenska Journalistförbundet

28. Johanna Palmström, journalist
Johanna Palmström stöttar Civil Rights Defenders galenskaper om EU-migranter

29. Nättidningen Politism: Margret Atladottir och Eric Rosén
SD’s och Moderaternas förslag blev ok när regeringen föreslår samma sak

30. Lena Posner Körösi, leg. psykolog, ordförande för Sveriges första judiska folkhögskola – Paideia

31. Cristian Quinteros Soto, konstnär

32. Emily Ringborg, bibliotekarie

33. Jenny Rönngren, redaktionschef Feministiskt Perspektiv

34. Tidskriften Glänta: Linn Hansén, Göran Dahlberg, Richard Lindmark

35. Tidskriften Provins: Helena Fagertun (översättare) och Pernilla Berglund, redaktörer

36. Emir Selimi, ordförande Unga Romer
Vi är alla romer, menar Joakim Månsson Bengtsson (MP) Lund

37. Elin Schwartz, journalist

38. Victoria da Silva, journalist och översättare

39. Brit Stakston, vd Blank Spot Project

40. Jesper Strömbäck, professor i journalistik, Göteborgs universitet

41. Magnus Säll, journalist, vik. chefredaktör Revansch

42. Anders och Jonas Teglund, förläggare Teg Publishing

43. Zandra Thuvesson, Mediehuset Fanzingo

44. Verbal förlag: Kristian Borg och Per Björklund

45. Bim de Verdier, regissör och översättare av dramatik

46. Ulrika Westerlund, skribent

47. Emma Virke, ledamot i Svenska Barnboksakademin

48. Lisa Wool-Rim Sjöblom, serietecknare och illustratör

49. Ewa Åkerlind, förläggare, Ordberoende förlag

50. Christer Mattsson för Segerstedtinstitutet

51. Valerie Kyeyune Backström och Sanna Samuelsson, Tidskriften Bang

———

52. Gunnar Ardelius, ordförande Svenska Författarförbundet – Som alltså inte delar sitt eget förbunds åsikt (se artikel i DN 20/9 2016)

53. Henrik Arnstad, författare
Henrik Arnstad, behövs han?
Henrik Arnstad i debatt om flyktingar – alla tokigheter listas här

54. Niklas Aurgrunn, författare, skribent och förläggare på Ex Lex Förlag

55. Sara Berg, författare

56. Jonna Berggren, författare, biolog och pedagog

57. Lisa Bjurwald, journalist och författare till flera böcker om extremhögern – Därför bojkottar jag Bokmässan

58. Madeleine Bäck, författare

59. Anna Dahlqvist, chefredaktör Ottar och författare

60. Elza Dunkels, forskare och författare
Tiggeri förbjudet skylt på Handelshögskolan Stockholm
Slitna slogans om tiggeriet – en sammanställning

61. Macarena Dusant, konstvetare och textförfattare

62. Athena Farrokhzad, författare

63. Karin Frimodig, författare

64. Peter Fröberg Idling, skribent och författare

65. Martin Holmén, författare

66. Elisabeth Hjort, författare (Elisabeth Hjorth)

67. Leif Holmstrand, författare och konstnär

68. Stefan Jonsson, författare, kritiker, professor i etnicitet

69. Ylva Karlsson, barnboksförfattare, ledamot Svenska Barnboksakademin

70. Agneta Klingspor, skribent och författare (se nedan)

71. Åsa Maria Kraft, poet

72. Maria Küchen, författare

73. Margareta Lindholm, författare

74. Leone Milton, författare

75. Lawen Mohtadi, författare och förläggare Natur & Kultur

76. Petra Mölstad, författare

77. Fanna Ndow Norrby, skribent och författare

78. Sofia Nordin, författare

79. Elisabeth Ohlson Wallin, fotograf och författare

80. Moa-Lina Olbers Croall, författare

81. Alexandra Pascalidou, programledare och författare
Propagandaprogrammet ”Vi kallas tiggare… som tycker om att ligga”
Lägg ner snyfthistorierna om EU-migranter
Har EU-migranter inget eget ansvar för sina liv?

82. Marcus Priftis, författare
83. Grethe Rottböll, författare
84. Tone Schunnesson, författare
85. Peter Stjernström, författare
86. Lars Sund, författare
87. Maria Sveland, författare
88. Marianne Wallin, författare
89. Elisabeth Åsbrink, författare och ordförande för svenska PEN – Gick ut i efterskott med att hon ångrade att hon skrev under denna namnlista med protest mot att en tidning med åsikter hon inte gillar får delta på Bokmässan

90. Daniel Åberg, författare och skribent
91. Hilding Sandgren, serieskapare och författare
92. Niclas Sennerteg, journalist och författare
93. Erik Sidenbladh, journalist och författare
94. America Vera-Zavala, författare och dramatiker

95. Hans-Olov Öberg, författare och förlagschef, Kalla Kulor Förlag

Not. Endast de 16 personerna i fetstil ovan var intresserade av att skriva under motsvarande protest även efterföljande år (2017).

2017:
96. Anneli Jordahl, författare
97. Åsa Maria Kraft, författare
98. Helga Krook, författare
99. Helena Boberg, författare
100. Ulf Eriksson, författare
101. Lars Hermansson, författare
102. Carl-Johan Malmberg, författare
103. Johannes Anyuru, författare
104. Anna Axfors, författare
105. Lisa Berg Ortman, författare
106. Daniel Boyacioglu, författare
107. Jesper Brygger, författare
108. Elis Burrau, författare
109. Alice Kassius Eggers, författare
110. Stewe Claeson, författare
111. Elin Cullhed, författare
112. Per Engström, författare
113. Christine Falkenland, författare
114. Aris Fioretos, författare
115. Magnus Florin, författare
116. Tove Folkesson, författare
117. Kristofer Folkhammar, författare
118. Vendela Fredricson, författare
119. Tova Gerge, författare
120. Pernilla Glaser, författare
121. Jonas Gren, författare
122. Erik Grundström, författare
123. Linus Gårdfelt, författare
124. Lina Hagelbäck, författare
125. Hanna Hallgren, författare
126. Pär Hansson, författare
127. Johanne Lykke Holm, författare
128. Anna Holmström Degerman, författare
129. Jesper Huor, författare
130. Elise Ingvarsson, författare
131. Viktoria Jäderling, författare
132. Anna Jörgensdotter, författare
133. Elise Karlsson, författare
134. Kate Larson, författare
135. Mara Lee, författare
136. Ida Linde, författare
137. Aleksander Motturi, författare
138. Martina Lowden, författare
139. Viktoria Myrén, författare
140. Khashayar Naderehvandi, författare
141. Cilla Naumann, författare
142. Malin Nord, författare
143. Hanna Nordenhök, författare
144. Andreas Norman, författare
145. Fredrik Nyberg, författare
146. Anders Olsson, författare
147. Anna-Karin Palm, författare
148. Karolina Ramqvist, författare
149. Mikael van Reis, författare
150. Göran Rosenberg, författare
151. Helene Rådberg, författare
152. Marie Silkeberg, författare
153. Göran Sonnevi, författare
154. Siri Spont, författare
155. Kerstin Strandberg, författare
156. Sara Stridsberg, författare
157. Eva Ström, författare
158. Staffan Söderblom, författare
159. Andrzej Tichý, författare
160. Jenny Tunedal, författare
161. Klas Östergren, författare
162. Helena Österlund, författare
163. Ann-Marie Tung Hermelin, författare

164. Jasim Mohamed, författare och översättare
165. Sara Gordan, författare och översättare
166. Kennet Klemets, författare och översättare
167. Ibrahim Abdulmalik, författare och översättare
168. Enel Melberg, författare och översättare
169. Niclas Nilsson, författare och översättare
170. Sofia Stenström, författare och översättare
171. Patricia Lorenzoni, idéhistoriker, författare och översättare
172. Jenny Högström, författare, översättare och kritiker
173. Jonas Brun, författare, översättare och psykolog
174. Lina Kalmteg, journalist och författare
175. Mattias Hagberg, journalist och författare
176. Annika Hamrud, journalist och författare
177. Anna-Maria Sörberg, journalist och författare
178. Peter Englund, historiker och författare
179. Rasmus Fleischer, historiker och författare
180. Mattias Gardell, författare och professor Uppsala universitet
181. Carin Franzén, författare och professor vid Linköpings universitet
182. Andjeas Ejiksson, konstnär och författare
183. Malin Lindroth, författare och dramatiker
184. Cecilia Persson, författare och historiker
185. Maria Margareta Österholm, författare och forskare
186. Viveka Sjögren, författare och illustratör

187. Ghayath Almadhoun, poet
188. Ida Börjel, poet
189. Gabriel Itkes-Sznap, poet
190. Mette Moestrup, poet
191. Iman Mohammed, poet
192. Jila Mossaed, poet
193. David Vikgren, poet
194. Emma Warg, poet
195. Jenny Wrangborg, poet
196. Charlotte Qvandt, poet
197. Oscar Rossi, poet
198. Vic Vem, artist, poet och författare
199. Felicia Mulinari, poet och journalist
200. Naima Chahboun, poet och kritiker

201. Jenny Aschenbrenner, journalist
202. Amelie Björck, litteraturvetare och kritiker
203. Gunilla Edemo, skribent och utbildare
204. Daniela Floman, skribent
205. Christina Ouzounidis, dramatiker
206. Henrik Petersen, redaktör, översättare och kritiker
207. Kholod Saghir, översättare och kulturarbetare
208. Imri Sandström, textbaserad konstnär

OBS! Det bekräftas här nedan av Agneta Klingspor att det var Lisa Bjurwald som författat uppropet och att Lisa Bjurwald ändrat texten i uppropet efter att hon fått underskrifterna:

Johan ringer upp Agneta Klingspor där han frågar henne om hon skrivit under debattartikeln i Expressen;
– Ja, jag skrev under.
– Det här med att det skulle förekomma en organiserad misshandel av ensamkommande flyktingbarn, det har jag aldrig hört talas om.
– Nej, det är så att det är inte JAG… som har skrivit den. Utan hon kastade ut detta och skickade runt ett brev och sedan har hon ändrat så det stod inte med om misshandel och ensamkommande flyktingbarn. Det stod inte med i det brevet som jag fick.
– Vem är det som skickat ut det?
– Men det står också där. Det är Lisa Bjurwald.
– Det står att det skulle pågå en ”människofientlig propaganda”.
– Man kan gå tillbaka och se nazismen från början, innan de slängde in folk i koncentrationsläger. Man kan se att de hade… liksom olika uttryckssätt, och hur de långsamt, långsamt utvecklades åt det hållet. Jämför man det med Nya Tider och hur de uttrycker sig så kan man se väldigt mycket.
– Men det kan man säga om kommunismen också. Det finns många uttryck idag som låg till grund för Stalins massmord, Maos massmord. De använder samma typ av retorik så det där är lite…
– Men du, det här samtalet leder ingen vart faktiskt… känner jag. Det här blir bara å ena sida, å andra sidan osv, osv.
– Är det så vi ska ha det i ett öppet samhälle att vi inte ska diskutera utan vi ska fördöma folk bara sådär?
– Men är det frågan om högerextrema med våld så säger jag nej tack.
– Har Nya Tider använt våld?
– Alltså Nya, ha, ha jag vet inte hur mycket du vet, Nya Tider, den organisationen som står bakom tidningen, jag talar om organisationen som står bakom tidningen har kontakter med hela Europas våldshöger…
– Men vilka är det som står bakom?
– Det är Nordsvenskan…
– Nordsvenskan?
– Nordsvenska riksorganisationen eller något liknande.
– Nordiska motståndsrörelsen?
– Ja just det, Nordiska motståndsrörelsen.
– Men det där är inte riktigt sant. Expo säger ju inte det. Expo säger att Nordiska motståndsrörelsen har delat ut Nya Tider. Men vad menar du med att Nordfront står bakom Nya Tider? Vad har du för belägg för det?
– Du, vet du vad? Du ringer in i min lägenhet och sätter igång ett samtal när klockan är 10 om hela jäkla högerextrema grejorna. Det är för tidigt. Jag orkar inte med det faktiskt. Jag är inte en ungdom, jag är 40 år. Jag är inte 30-40 år. Jag orkar inte med detta. Accepterar du det eller inte?
– Förlåt, väckte jag dig?
– Ok, tack ska du ha.

Så här insatta i fakta är alltså de som skrivit under Lisa Bjurwalds upprop.

Klicka här för att gå till artikeln/utpressningen

Statlig media i Finland är tydligen nästan lika vänsterstyrt som statlig media i Sverige med tanke på att YLE går ut med en varning (med en referens till LO och en en undersökning de låtit vänsterextremister göra) för alternativa media som Fria Tider och Nyheter idag: Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna.


Se även bl a;
Traditionell media ilskna över att SVT inte censurerar kritik mot dem

Henrik Arnstad, behövs han?


Medias påverkan – Ett demokratiskt problem

Åsiktsklyftan ökar mellan journalister och allmänhet

Klyfta mellan folk och folkvalda – Problem viftas bort av politiker

Lyssna på väljarna framför medierna

Sveriges smala åsiktskorridor – Rädsla för sanningssägare

Aftonbladets debattmarodörer – Obekväma åsikter avfärdas som rasism

En författares attack på den svenska åsiktslikriktningen och trångsyntheten

Journalister mörklägger sanningen om invandrarna


Charlie Hebdo kritiseras för satir om hur media manipulerar med drunknad pojke

Har folket inte rätt att veta om brott begås av personer med utländsk härkomst?

Per Svensson, SDS, försvarar Sveriges åsiktskorridor om flyktingar


Högutbildade kebabtekniker höjer utbildningsnivån i Sverige


För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.