Vänstervridningen: Erfors & Helmerson mot Linderborg & Croneman

Tid för lite nostalgi. Eftersom det inte ligger i det vänstervridna medias intresse att debattera eller undersöka vänstervridningen – som rätteligen istället borde benämnas ”den närmast totala vänsterdominansen” – inom Public Service så kommer här en liten återblick till 2015 när det för en gångs skull fanns en liten diskussion i media om ämnet. Där ett antal ledarskribenter dessutom hamnar i luven på varandra.

Åsa Linderborgs åsikter tar sig absurda former här nedan, där hon bl a kritiserar Erik Helmerson för att han inte håller en enad front tillsammans med vänsterextremisterna:

Under rubriken ”Välkommen till vänster-SVT” skriver Eric Erfors i Expressen följande ironiska text:

Här är programförklaringen från SVT:s vd Hanna Stjärne vi aldrig kommer att få höra:

Mångfald i röster och i ansikten är SVT:s uppdrag. Genom att utse Gina Dirawi till årets Julvärd visar vi återigen på mångfalden i public service bland våra kvinnliga programledare. Dirawi ska sedan återigen leda Melodifestivalen. Dirawi ska vidare traditionsenligt leda Musikhjälpen. Och Dirawi har också lett Ginas show, Ginas värld och så har hon sitt eget intervjuprogram Edit: Dirawi.

I det nya medielandskapet har public service ett ansvar att utgöra ett alternativ till kommersialiseringen. Därför satsar SVT på att utöka antalet sponsorfinansierade program, med bland annat stöd av Ica.

Vi har därför sagt upp Loa Falkman som spelar Ica-Stig. Den reklamen begränsar SVT:s möjligheter att visa rena Ica-skyltar i våra sponsrade program. I stället ska operasångerskan Malena Ernman – som har bevisat sin opartiskhet genom att precis som statsministern stämpla ett riksdagsparti som ”nyfascistiskt” – läsa Ring klockor ring på nyårsafton.

SVT:s målmedvetna mångfaldsarbete består inte enbart av att låta Dirawi leda så många program som möjligt.

Rättviseförmedlingens grundare Lina Thomsgård har, utan tidigare tv-erfarenhet, rekryterats till kulturmagasinet Kobra. Thomsgård är nyskapande och har bland annat krävt en lag som skulle tvinga henne att flytta från Hornstull på Södermalm för att bryta segregationen.

Vår senaste rekrytering är författaren Lena Sundström. Hennes debutbok från 2005 var en svidande uppgörelse från vänster med socialdemokratins högervridning och privatiseringsiver. Dessutom har hon visat hur fruktansvärt främlingsfientliga danskar är. Sundströms vänsterperspektiv blir en tillgång för SVT när hon som programledare ska leda en serie om yttrandefrihet.

Och apropå yttrandefrihet: För att förstärka kompetensen i SVT:s mångfaldspolicy jobbar Behrang Miri åt oss. Miri har meriterat sig genom att skriva ett förslag till kulturpolitiskt program åt Miljöpartiet och genom sitt tidigare initiativ att plocka bort Tintin-album från biblioteket på Kulturhuset i Stockholm.

SVT ska genom att förtiga stå för en mångfald i nyhetsurvalet.

För att stärka mångfalden i kön och politiska åsikter måste SVT också rekrytera fler manliga kulturarbetare med vänsteråsikter.

Jag är glad att kunna ha komikern Henrik Schyffert som programledare för Melodifestivalen – också mot bakgrund av Schyfferts nära samarbete med Mona Sahlin och hans peptalk på S-kongressen 2009. Schyffert har också sagt att han vill blanda in mer politik i programmet.

Genom att anställa ännu fler vänsterdebattörer fullföljer SVT sitt public service-uppdrag enligt sändningsavtalet om att ”programverksamheten ska som helhet bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.


Johan Croneman på Expressen reagerar snabbt och skriver under den märkliga rubriken ”Om något har mediernas vridning skett åt högerhållet” följande:

I helgen rasade Eric Erfors i Expressen mot en påstådd vänsterregim på SVT. Frågan är bara hur Erfors vill få bukt med ”problemet”? Åsiktsregistrering? Offentlig utfrågning?

Expressens politiske kommentator Eric Erfors spökskrev i lördags på tidningens ledarsida ett satiriskt (?) ”falskt” brev från SVT:s vd Hanna Stjärne – han skojade till det lite i en ”programförklaring vi aldrig kommer att få höra” (från Stjärne alltså).

Eric Erfors ville på detta sätt uppmärksamma oss på den vänstertsunami som nu ännu en gång sveper in över tv-huset på Gärdet. Det var rena rama skräckläsningen. Eric Erfors rabblade upp en räcka namn, personer som alla hade ett vänsteress gömt i skjortärmen. Och två i hatten.

Mellan raderna skulle vi förstå att denna invasion av vänsterdebattörer hotade både mångfalden, objektiviteten, ja, hela SVT:s public service-uppdrag.

Erfors ondgjorde sig först (och mest) över Gina Dirawis många uppdrag på SVT, hon blir som bekant årets julvärd, och hon leder både Melodifestivalen och Musikhjälpen. Med sina palestinska rötter är det väl näst intill opassande, eller hur? Och extremt! Vad säger Säpo? Är hon efterlyst än…?

Red’s kom:
Löjligt. Eric Erfors hade inte den minsta åsikt om Gina Dirawis palestinska rötter. Det var inte alls vad det handlade om och Johan Croneman försöker – likt alla vänsterextremister – bara flytta fokus från sakfrågan.

Sedan fortsätter han upprört med att konstatera att radikalen Malena Ernman (hon har opåkallat kallat Sverigedemokraterna för nyfascister) skall läsa nyårsdikten från Skansen i år, och vilka vänsterbudskap kan inte hon tänkas smussla in i Alfred Tennysons klassiker – klockan klämtar för vem? Borgerligheten?

Lina Thomsgård är rekryterad till Kobra (hon kan inget om tv, konstaterar Eric Erfors) och Lena Sundström till ”Uppdrag granskning” – och den kände vänsterextremisten Henrik Schyffert skall också vara med och leda Melodifestivalen. Han har ju till och med sagt att han hejar på Mona Sahlin.

Och så Behrang Miri, som vänsterindoktrinerar barn i ”Bolibompa” och har ett förflutet inom extremistiska organisationen ABF!

Myten om vänsterdominansen i medierna stendöd sedan 30 år tillbaka?

Jag skrev för drygt två år sedan om de senaste årens högervridning inom medierna, hur myten om en infiltrerande vänster var stendöd. Sedan minst 30 år tillbaka.

Eric Erfors uppmaning till vaksamhet bekräftar den tesen, och att jag hade rätt – redan då.

Red’s kom:
Så här låg nivå ligger vänsterextremisterna på inom media, t o m som ledarskribenter. Här pratar vi alltså om en låg intelligensnivå. Vilken annan förklaring kan det finnas till att man vänder på en för alla uppenbar sanning till raka motsatsen?

Man undrar ju om man har läst rätt – och man undrar ännu mer över hur han tänkt sig att SVT:s rekryteringsregler i fortsättningen skall se ut. Hur ser Eric Erfors modell ut? Vilka skall över huvud taget få komma in i huset? Offentliga utfrågningar: ”Är du, eller har du, varit medlem i något vänsterparti?” Vad tycker ni det låter som? Joseph McCarthy, kanske.

Red’s kom:
Johan Croneman försöker göra en enkel fråga komplicerad genom att dra till med extrema förslag. Att välja rätt personer för Public Service är inte det svåra. Frågan är istället hur man ska bli av med vänsterextremisterna inom Public Service?

En medborgarnämnd som granskar alla medarbetarnas politiska åsikter? Och lite gammal hederlig registrering kanske?! IB – åter till heders.

Red’s kom:
Den okunnige Johan Croneman känner tydligen inte till att det finns något som heter sändningstillstånd. När SVT bryter mot detta sändningstillstånd ska det dras in, oavsett vilka journalister som sitter vid makten i SVT.

Man måste ju ändå försöka ha koll på vad de röstar på – skall public service-medarbetare över huvud taget ha kvar rösträtten?

Man ser med spänning fram emot att Eric Erfors preciserar sig (utan satir, tack) och berättar för oss hur den politiska selektionen skall utformas, och vem som skall stå för den.

SD:s ordförande i Norrtälje har redan uttalat sig om att journalister på SVT bör åsiktsregistreras, och Björn Söder lovade, i sann 30-talsanda, att man ”tids nog” skulle göra rent hus med medieradikalerna. Erfors och SD verkar helt fint ha hamnat i knät på varandra. Sitter du bra där, Eric?

Red’s kom:
Så fort vänsterextremister känner att de är under press måste de försöka göra kopplingar till SD, som att det skulle bevisa att man har fel om en sådan koppling kan göras, oavsett hur långsökt den är.

Den politiska kontrollen är för slapp i det här landet, menar Erfors. SVT:s Hanna Stjärne måste ersättas med en sann nyliberal som vet hur den röda faran motas bort redan i grind.

Red’s kom:
Nej, det menar Erfors inte. Eric Erfors menar att SVT ska följa sitt sändningstillstånd.


DN (Erik Helmerson) replikerar:

Vänsterdebattörer älskar att skämta bort åsikten att public service har vänsterlutning. De ser inte sin strukturella åsiktsöverordning, misstänker Erik Helmerson.

SVT:s mångfald gäller inte åsikter

I en synnerligen delad text går min högt värderade Kulturkollega Johan Croneman till angrepp mot Expressens Eric Erfors för att denne påpekat att SVT gillar att rekrytera vänstermänniskor. Och att den av public service så omhuldade mångfalden bara tycks gälla hudfärg, absolut inte åsikter.

Johan Cronemans ständiga försök att flytta fokus från sakfrågorna

Johan Croneman svingar sarkasmer som ”vänstertsunami”, ”kände vänsterextremisten” och ”vad säger Säpo?”. Erfors kopplas – vad var oddsen för det? – till både SD och Joseph McCarthy.

Det skojas om SVT:s mångfaldskonsult Behrang Miris koppling till ”extremistiska organisationen ABF” (när kritiken i själva verket gällt att han skrivit politiskt program åt MP och varit förband till Jonas Sjöstedt).

Johan Cronemans ”bevis” för att SVT är högervridet

Croneman har själv sedan länge belagt att SVT i själva verket är en pur högerbastion. Beviset: Det visas melodifestivaler, kändisar och kungahus i stället för grävjobb om landsbygdsstöd.

Johan Cronemans tramsiga försök att förlöjliga problemställningen

Och så landar det, som så ofta, i en Mycket Klurig Retorisk Fråga vars syfte är att sätta högergläfsarna på pottkanten ordentligt:
Om man nu vill ha bättre åsiktsfördelning i Public Service – hur ska man göra egentligen? Hade ni tänkt er åsiktsregistrering? Kvotering? IB? Waterboarding?

En bättre åsiktsfördelning kan uppnås genom att göra tvärtom

Ett enkelt svar skulle vara att göra ungefär samma sak som i dag fast tvärtom. Att uppnå dagens snedvridning verkar inte ha varit svårt alls. Att åsiktsregistrering är omöjligt har inte hindrat den tydliga vänsterhegemonin.

• Anta att man helt hade spegelvänt dagens public service-rekrytering. Anta att profilerade högerdebattörer som Rebecca Weidmo Uvell, Alice Teodorescu och Per Gudmundson glatt och obekymrat hade knutits till SVT.

• Anta att en (åtminstone tidigare) kvoteringsmotståndare som Nyamko Sabuni fått ansvar för SVT:s mångfaldssatsning i stället för Behrang Miri.

• Anta att SVT startade en ungdomssajt där merparten av skribenterna var äppelkindade ungliberaler.

• Anta att 80 procent av public service-journalisterna tillika uppgav att de röstade på alliansen (och inte som nu på de rödgröna).

Red’s kom:
Och anta att 20% av journalisterna på Public Service röstar på SD, motsvarande röstfördelningen i landet.

Skulle vänsterextremisterna varit lika lugna om Public Service hade haft en annan politisk agenda?

Det vore rätt naivt att tro att en sådan obalans inte i någon mån skulle snedvrida det offentliga samtalet och agendasättandet.

Och jag undrar om Johan Croneman och andra till vänster varit lika tillbakalutade, lika ingen-fara-på-taket, lika ivriga att flina åt och smeta SD och McCarthy över den som protesterade.

Total förnekelse bland vänsterextremister om medias vänstervridning

Vad jag inte behöver undra är hur det är i dag. Det finns få åsikter som blir så förlöjligade som påpekandet att det inte är lysande att licensfinansierade medier lider av viss politisk snedvridning. ”Vafalls? SVT? Slagsida åt vänster?” Tyckarsamhället formligen sprutfnissar glutenfria Digestivesmulor över hela tv-skärmen.

Vänsterdebattörerna, dessa rebelliska normkritiker, är nöjda som punschstinna brukspatroner med sin licensfinansierade strukturella åsiktsöverordning.


Åsa Linderborg, Aftonbladet, surnar till över Erik Helmersons sunda åsikter och replikerar under den märkliga rubriken ”Skavlan får rösta på vad han vill”:

Erik Helmerson får aldrig nog av att slå mot ”vänstern”. Varje utfall renderar sköna ryggdunkningar, så han skriver på. Varannan dag kan man på DN:s ledarsida läsa nåt om den dumma och dåliga vänstern. Är det inte Helmerson som skriver, så är det nån annan.

Får man inte nog av DN kan man gå till Svenska Dagbladets eller Göteborgs-Postens ledarsida, vars hela livsluft är att slå mot den vänster som knappt ens längre finns.

Red’s kom:
Alla medier borde skriva om ”den dumma och dåliga vänstern”. Det räcker inte långt med att 2-3 journalister i Sverige vågar föra upp ett av de absolut största problemen i landet på dagordningen.

Åsa Linderborgs felaktiga slutsatser

80 procent av alla journalister på SVT och Sveriges radio röstar rödgrönt, skriver Helmerson. Uppgiften saknar källhänvisning, men förmodligen tänker han på en rapport av Kent Asp, journalistprofessor på Göteborgs universitet.

Red’s kom:
Det var faktiskt inte vad Helmerson skrev, även om det förmodligen är fler än 80% som röstar rödgrönt bland journalisterna inom Public Service.

I den rapporten konstaterar Asp att 80 procent av de svarande sympatiserar med de rödgröna (vilket inte betyder att de röstar på de rödgröna).

Red’s kom:
Det är korrekt att det inte är samma sak att ”sympatisera” med ett parti som att ”rösta” på partiet. Däremot är det kanske inte så troligt att den som sympatiserar med de rödgröna röstar på motståndarna?

Han skriver också att 40 procent har sympatier med Miljöpartiet.

Den här siffrorna är naturligtvis ett gefundenes fressen för alla som vill diskreditera public service – de snurrar runt på alla trollsajter.

Red’s kom:
Trollsajt” är vänsterextremisternas sätt att försöka förlöjliga allt som går emot deras ideologi. De verkliga trollsajterna är däremot vänsterextremisternas eftersom det är där man hittar de riktigt stora lögnerna. Dvs de som Sveriges vänsterstyrda media aldrig vill granska.

Gefundenes fressen” betyder ”godbit”. Vad är det för fel att skriva på svenska i Sverige?

Rätt metod är att göra som denna blogg gör

Om man vill diskutera en politisk tendens måste man titta på varje enskild publicering och inte medarbetarnas politiska åsikter.

Red’s kom:
Det är gjort bl a här. Åsa Linderborg är välkommen att läsa och lära sig, om hon vill… men sannolikt är att inga fakta någonsin kan ändra hennes ideologiska ståndpunkter.

Men man kan inte göra som Åsa Linderborg och helt avfärda värdet av att veta journalisternas politiska inställning. Inte minst eftersom det förtydligar varför Public Service är så extremt koncentrerade på känslofrågor istället för på faktafrågor.

• Vilka nyhetsvinklar, källor och experter väljer man?

Red’s kom:
Henrik Arnstad, Anders Lindberg, Jonas Sjöstedt (V), Christina Höj Larsen (V), Soraya Post (Fi), vänsterextremister inom Expo, etc.

• Vilket språk?

Red’s kom:
Vänsterextremistisk med verklighetsfrånvänd och obegriplig retorik (t ex ”Man kan inte förbjuda fattigdom”). Inte så ofta tyska.

• Spelar det nån roll om de politiska kommentarerna säger bidrag i stället för socialförsäkringar, och därmed använder samma terminologi som högeralliansen (och DN:s borgerliga ledarsida)?

Red’s kom:
Återigen handlar det om att flytta fokus från verkligheten och sakfrågorna. Ord och uttryck av betydelse att granska är istället vänsterextremisternas retorik; rasism, antiziganism, nazist, fascist, nyfascist, ”mänskliga rättigheter”, ”allas lika värde” ”hemlösa EU-migranter”, populism, utanförskapsområden, etc, etc.

Är ”klassperspektivet” det enda viktiga?

Är det ideologin vi är intresserade av måste vi syna (medel)klassperspektivet. Exempel: Aktuellt eller Rapport gjorde här förleden ett inslag om att hjärtinfarkterna kryper längre ner i åldrarna. De flesta drabbade är lågavlönade kvinnor, men reportaget handlade om en välavlönad man. Han hade löst sin stress genom att jobba mindre. End of story. Så skulle aldrig en kvinna i hemtjänsten kunna svara.

Red’s kom:
Problemet är inte vem ett reportage handlar om utan om reportaget kommer till en korrekt slutsats baserat på fakta och kompetens istället för utifrån känslofrågor.

Är journalisterna den enda och avgörande maktfaktorn i Sverige?

Om 80 procent på public service verkligen röstade rödgrönt – och lät det påverka det journalistiska arbetet – hade Sverige sett annorlunda ut.

Red’s kom:
De säkert minst 80% som röstar rödgrönt bland journalisterna har lyckligtvis inte total makt i samhället. I alla fall inte så länge sunt förnuft, fakta, sakfrågor och ekonomi fortfarande påverkar i alla fall till en viss del i de beslut som tas.

De flesta som gör public service sysslar inte ens med samhällsfrågor, men i Helmersons värld blir till och med en programledare i helgmyset politisk.

Red’s kom:
I allas vår värld är det självfallet inte bara de som sysslar med samhällsfrågor som påverkar. Och det är Public Service mycket väl medveten om, även om Åsa Linderborg inte förstår detta.

Märkliga exempel

Kristian Luuk, Jill Johnson, Claes Elfsberg [ej aktuell längre], Suzanne Axell, Fredrik Skavlan, Thomas Nordegren, Louise Epstein, Jörgen Huitfeldt, Helena Groll … alla de gör public service. Vad röstar de på? Jag har ingen aning och jag varken vill eller behöver inte veta. De är alla kompetenta.

Red’s kom:
Bara för att Åsa Linderborg inte vill veta så innebär det inte att dessa personers politiska inställning är ointressant för oss andra. Men åter igen försöker Åsa Linderborg flytta fokus från sakfrågorna. Det är inte att det finns många som sysslar med annat än samhällsfrågor, det är hur var och en av dessa försöker påtvinga svenska folket åsikter på ett opartiskt sätt som är av vikt inom Public Service.

Alla har fel som inte tycker som Åsa Linderborg och Aftonbladet

Erik Helmerson har inget case. Precis som Eric Erfors och Naomi Abramowicz på Expressen ger han sig på människor i stället för att kritisera publicerade produkter.

Red’s kom:
Nej Erik, Eric och Naomi gör inte som vänsterextremister oavbrutet gör mot så många de kan. Däremot är det viktigt att fokus i alla fall någon gång riktas på några av dem som är orsaken till problemen. Men om detta så sker bara en gång per decennium så upprör det vänsterextremisterna.

Åsa Linderborg skolexempel på vänsterextremism

När Expressens ledarsida tar fram sin ”satiriska” ådra mot en sällsynt skicklig programledare på SVT, blir alla som inte sympatiserar med SD ”vänster”. Det är om inte annat en intressant positionsbestämning från de som kallar sig liberaler.

Red’s kom:
Vänsterextremisterna försöker oavbrutet få det till att alla som inte tycker som dem sympatiserar med SD. Nu försöker Åsa Linderborg vända på verkligheten och vill få det till att alla som inte sympatiserar med SD klassas som ”vänster”.

Eric Erfors har inte haft några synpunkter på Gina Dirawis kompetens. Hans ledarsida handlar om hur Public Service är för mångfald men emot alla åsikter som inte är vänsteråsikter. Men när Åsa Linderborg saknar argument är det denna retorik hon – på typiskt vänsterextremistiskt sätt – använder sig av.

Hur menar de att public service ska sköta nya rekryteringar rent praktiskt? Vill vi verkligen att Hanna Stjärne och Cilla Benkö (vad röstar de på, förresten?) ska fråga efter partisympatier?

Red’s kom:
Nu var problemet kanske inte så mycket specifikt nyrekryteringar, men det finns minst två lösningar som presenterats ovan. Inga av dessa lösningar inbegriper att man ska fråga efter partisympatier vid nyrekryteringar.

Är alla som vill ändra på medias vänstervridning ute efter åsiktsregistrering?

Det går inte att tolka dem på nåt annat sätt än att de är ute efter åsiktsregistrering, eftersom de bara går på person och inte profession.

Red’s kom:
Det är bara vänsterextremister som kan tolka det på detta sätt.

Det är en synnerligen antiliberal hållning.

Red’s kom:
Ja, det är en vänsterextremistisk hållning att registrera åsikter, dvs allas åsikter utom deras egna.

Åsa Linderborg tycker det är okollegialt att ifrågasätta vänsterextremister

Må vara att Erik Helmerson lägger ner sin tankekapacitet på vänstern, men när han försöker undergräva trovärdigheten hos andra journalister blir han okollegial på ett trist sätt.

Red’s kom:
Typisk vänsterextremistisk retorik. Journalister ska inte kritisera varandra.

Åsa Linderborg spekulerar i varför Erik Helmerson tycker att media är vänstervridet

Kanske borde han fundera över sin egen position: Tänker jag det här för att jag är liberal och som sån alltid är objektiv eftersom liberalism inte är en ideologi utan bara sunt förnuft, ja nästan en vetenskap? Eller tycker jag så här för att jag av nån anledning har jobb på Sveriges största borgerliga ledarsida?

Red’s kom:
Åsa Linderborg, som är ledarskribent på Sveriges största vänsterextremistiska tidning kanske själv borde fundera lite över sin egen position?

Erik Helmerson är anställd för att vara liberal, inget konstigt med det, men det betyder inte att alla journalister är politiska på jobbet.

Red’s kom:
Åsa Linderborg är anställd för att vara vänsterextremist… men det betyder inte att alla journalister behöver vara vänsterextremister?

Se även bl a;
SR skrämmer moderat politiker för länk till ”rasideologiska sidor”

Public Service samarbetar med Expo för att smutskasta sina meningsmotståndare

SR ljuger öppet om att forskning visar att public service inte är partisk

Public Service- SR – beskriver partiskt att media är opartisk – Pressetiska regler

SR:s kampanj för att lura folket att media är opartiskt

Kraftig ökning av presstöd för att sprida ”röd” propaganda

Medias – SVT & SR – drev mot alla högerpolitiker som kritiserar brott av utlandsfödda

Exceptionellt vänstervriden artikel av SR om EU-migranter – Ett skämt?

Avslöjande om SVT:s undersökning av anställdas partisympatier


Häpnadsväckande debatt om yttrandefrihet – Janne Josefsson tappar tålamodet


Medias påverkan – Ett demokratiskt problem

80% av de journalister i all media som bevakar politik och samhälle är vänstersympatisörer! Varav 46% MP


Hur röstar lärare?: MP=53% V=34,5% – Barn skolas till vänsteråsikter


Sveriges smala åsiktskorridor – Rädsla för sanningssägare

Åsiktsklyftan ökar mellan journalister och allmänhet

Klyfta mellan folk och folkvalda – Problem viftas bort av politiker

Lyssna på väljarna framför medierna

En författares attack på den svenska åsiktslikriktningen och trångsyntheten

Journalister mörklägger sanningen om invandrarna

Aftonbladets debattmarodörer – Obekväma åsikter avfärdas som rasism


DN svartmålar alternativmedier för fel som andra begått


Peter Wolodarski, DN, kritiserar Aktuellt för yttrandefrihet

Henrik Arnstad, behövs han?

Unikt i Public Service: Kritik mot Hans Caldaras tillåts

Uppdrag Granskning kritiserar Caldaras/Föreningen HEM för lögner som SVT mörkat


Bojkotta journalister/författare som utpressar Bokmässan


Skrämma till tystnad

En svensk tiger


Charlie Hebdo kritiseras för satir om hur media manipulerar med drunknad pojke

Idag är de alla Charlie Hebdo, men…

Yttrandefrihet endast om det inte provocerar

Yttrandefrihet utan men


Har folket inte rätt att veta om brott begås av personer med utländsk härkomst?


Per Svensson, SDS, försvarar Sveriges åsiktskorridor om flyktingar

Sydsvenskan försöker tysta det fria ordet genom att hota Petterssons

Sydsvenskan saknar helt verklighetsförankring när det gäller EU-migranter

Media undviker alla relevanta frågor till Lunds kommun om EU-migranter

SDS vinklar varför färre EU-migranter kommer till Sverige


Feministiskt Initiativ vill förbjuda åsikter som de inte gillar

Bör Feministiskt Initiativ förbjudas?

Feministiskt initiativ, täckmantel för att driva en radikal vänsterpolitik

Aktivism hör inte hemma i politiken – Soraya Post m fl försvarar EU-migranters lagbrott


Att kritisera en idé är inte samma som att kritisera enskilda individer

EU-kandidaten Turkiet blockar Facebooksidor som kränker islam

Muslimhat och islamkritik olika saker


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.

Häpnadsväckande debatt om yttrandefrihet – Janne Josefsson tappar tålamodet

I en debatt på låg nivå bland Sveriges journalister om yttrandefrihet i Publicistklubben (med förkortningen PK, vilket blir lite lustigt med tanke på att det står för Politiskt Korrekt) så förtydligades hur illa det ser ut i Sverige med Sveriges vänsterstyrda media. Vad som avslöjas nedan kommer du inte att kunna läsa i traditionella media:

SAMMANFATTNING

Janne Josefsson konstaterar att det största hotet mot yttrandefriheten är de ”antidemokratiska och totalitära strömningarna inom journalistiken”. Ingen av journalisterna på mötet förnekade detta. Alla journalister satt tysta, trots denna allvarliga kritik mot dem. Om de satt där i skam gick inte att se eftersom Publicistklubben mörklagt lokalen, dvs precis som dessa ljusskygga journalister gör med sanningen.

Självkritik verkar inte vara journalisters starka sida. Inte en enda journalist har vågat ta upp Janne Josefssons kritik i traditionella media. Alla verkar hoppas att ingen hört kritiken och att kritiken ska landa längst ner i byrålådan och aldrig plockas fram igen.

Genom historien är det i princip bara Anna Dahlberg som vågat ta upp problemet. Anna Dahlberg är inte bara journalist, hon är kunnig också;
Sveriges smala åsiktskorridor – Rädsla för sanningssägare
Aftonbladets debattmarodörer – Obekväma åsikter avfärdas som rasism

Det borde vara uppenbart för alla att det vänsterstyrda media media är ett allvarligt hot mot demokratin och yttrandefriheten.

Åsa Linderborg på Aftonbladet är stolt över att Henrik Arnstad – känd för att likt Refaat El-Sayed ljugit om sin utbildning – skriver i Aftonbladet. Att varje normalbegåvad person begriper att Henrik Arnstad bara är ett tidsslöseri bryr hon sig inte om.
Se: Henrik Arnstad, behövs han?
• Åsa Linderborg konstaterar stolt att Sverige är unikt i världen genom att det inte finns media som ifrågasätter Sveriges vänsterstyrda media. Åsa Linderborg har i detta resonemang glömt bort Nordkorea.
• Åsa Linderborg är en av de många vänsterextremister som försöker byta ut ordet ”vänsterextremist” till ”antirasist”, för att de anser att det har en bättre klang och – på samma sätt som ordet ”EU-migranter” – bättre döljer vad det egentligen handlar om.

Mikael Olsson Al Safandi, på G att starta upp någon form av extremistgrupp i Malmö, som inte har ett enda vettigt ord att säga, anser att journalister ska vara skräckslagna över att Sverigedemokraterna tar mer mark och menar att demokrati och yttrandefrihet inte ska gälla för Sverigedemokrater.
• Han tycker att det var oacceptabelt att Uppdrag Granskning tog upp problemen med EU-migranter, och det som folket ville veta.
• Vi kan bara hålla med Janne Josefsson när han säger; ”Det är väl en jävla tur att du fick sparken som programchef”.

Varför måste det alltid finnas med minst en tokstolle som Mikael Olsson Al Safandi i varje debatt?

Victoria Da Silva, journalist, undrar om det är en ”mänsklig rättighet” att vara med i Aktuellt, som om någon påstått detta. ”Ska liksom alla organisationer få sin TV-tid?”, undrar hon.
• Sedan förespråkar Victoria Da Silva att de organisationer som delar hennes vänsteråsikter ska ges ännu mer utrymme i media (än de 98% de redan har).
• Hon ställer också frågan om Nya Tider iscensatt en PR-kupp och lurat public service.

Se: Bojkotta journalister och författare som utpressar Bokmässan – Victoria Da Silva

En deltagare applåderas bara för att hon upprördes över att Sverigedemokraterna hade, som hon sa på knagglig svenska; ”presstöd, partistöd och ett språk” och att det var synd om ”alla” som offrades pga detta.
Ingen applåderade Janne Josefssons kloka ord.

Ulf Johansson, ansvarig utgivare, Aktuellt, upprepar bara samma meningslösa och ointressanta saker och bortförklaringar hela tiden. Tillför inget till debatten.

Ann Lagerkrantz, divisionschef SVT, kan inte ursäkta sig nog för att det blev fel i intervjun med Vávra Suk och Henrik Arnstad. Det ”fel” som det handlar om är är att Aktuellt inte nyttjade tillfället tillräckligt bra för att smutskasta Vávra Suk. Varför tycker Ann Lagerkrantz, och resten av public service, att det bara är vänsterextremister som ska stå oemotsagda?

Anders Holmberg, journalist och programledare på SVT, upprepar hela tiden; vi gjorde fel, vi gjorde fel, vi gjorde fel som hade med Vávra Suk i direktsändning.


Vi startar en bit in i debatten när det börjar hetta till och det mest ointressanta av pseudodebatten passerats (de sista 40 minuterna transkriberas här):

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Skavlan blev kritiserad för att han gjorde en intervju med Jimmie Åkesson när han kom tillbaka från sin sjukskrivning, det kan man inte göra. Det är klart att public service ska kunna göra en intervju med Jimmie Åkesson. Man glömmer bort att Skavlan är en jätteduktig journalist.

Red’s kom: Är det bara ”jätteduktiga” journalister som ska få göra intervjuer med Jimmie Åkesson och andra företrädare för Sverigedemokraterna?

Det ska noteras att kritiken mot Skavlan kom uteslutande från det vänsterstyrda media/vänsterextremisterna som inte accepterar de demokratiska spelreglerna. Ingen intelligent person uttalade någon kritik om intervjun.

Här finns det hela tiden exempel där antirasister som jag själv tillhör, där man menar att nu går public service högerut. Det är ett exempel på en ängslighet som jag tycker att man måste komma bort från.

Red’s kom: Ja, något utrymme för att gå längre vänsterut finns det inte för media.

De vänsterextremister som vill kalla sig för ”antirasister” tycker naturligtvis att public service ”går högerut” om någon som inte är vänsterextremist tillåts synas i TV.
Forskare i framtiden kommer att förundras över denna infantila inställning.

Mikael Olsson Al Safandi: Jag tycker inte det finns anledning att vara ängslig. Jag tycker det finns anledning att vara mer eller mindre skräckslagen. För att vi har politiska krafter på framryckning som ifrågasätter människors lika värde, och de rycker fram på en ganska bred front, med en retorik som är lömsk. Typ den Mattias Karlsson, som skickar in sådana passningar.

Red’s kom: Att kunna se att Sveriges väg att gå för att hjälpa nödställda där endast de som kommer till Sverige – med en stor andel ekonomiska flyktingar och s k ”skäggbarn” – ska få hjälp, och förstå att de folkvalda enligt lag och författning ska se till landets bästa, är alls icke att ifrågasätta människors lika värde. Det är att ifrågasätta vänsterextremisters intelligens… och det kan klart uppfattas jobbigt bland de som saknar kunskap och förmåga till logiskt tänkande.

Vänsterextremisters retorik består till största delen av floskler och hänvisningar till regelverk som inte finns, samt direkta lögner.

I det läget ställs det oerhörda krav på journalister och på media att vara på fötterna, research osv.

Red’s kom: Men Mikael Olsson Al Safandi vill inte att det ställs några som helst krav på att ifrågasätta vänsterextremisters floskler och direkta lögner. Dessa ska obehindrat framföras utan att någon får argumentera emot.

Samtidigt har vi en medieutveckling där kostnadseffektivitet, produktivitet, ställer sådana krav på journalister att man… jag menar, jag har jobbat på P4 lokalt. Inte fan hinner man kolla särskilt mycket.

Red’s kom: Det tar bara sekunder att inhämta saklig fakta från denna blogg, men är det för att journalister inte ”hinner” detta, eller kan det möjligen vara för att de inte bryr sig om fakta? Det är alltid känslor som prioriteras högst i Sveriges vänstervridna media.

Jag utmanar public service att välja 10 valfria artiklar om EU-migranter där jag lovar att jag kan visa på den enorma osakligheten, okunnigheten (såväl om fakta som den journalistiska förmågan) och de vänstervridna åsikterna i varenda artikel.

Moderator: När någon som Mattias Karlsson, som ändå är högt uppsatt i Sverigedemokraterna, säger en sådan här sak i Aktuellt, två sekunder innan sloten är slut, hur ska man hantera det?

Mikael Olsson Al Safandi: Då får man nog som redaktör prioritera om, för sådant får inte passera obemärkt.
Man måste hantera det. Därför, tänk så här, det är kanske är så att direktsändningen inte var den bästa formen.

Red’s kom: Vänsterextremisters galna åsikter och felaktiga fakta passerar obemärkt varje dag. Varför skulle något inte tillåtas där motsatsen till tiotusentals ”POTENTIELLA” sexualförbrytare (vilket sedan snabbt förvanskades av vänsterextremister) inte kan bevisas?

Janne Josefsson: Åsa, har inte du förändrat dig, jag minns…

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Nej.

Janne Josefsson: ... debatten för några år sedan när det handlade om att inte ta debatten?

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Ja, men det har jag. Vad jag inte har förändrat mig på är, och det vet ju alla…

Janne Josefsson: Jag är inte rasist”, det vet vi…

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Nej, men det är yttrandefriheten. Den har jag alltid försvarat stenhårt.

Red’s kom: Det är bra om man försvarar yttrandefriheten, men mindre bra när man mest bara försvarar yttrandefrihet för dem som är av samma åsikt som en själv.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Den här idén om att man ska mobba SD:s väljare och ignorera partiet, den har helt enkelt inte fungerat. Den strategin är misslyckad.

Red’s kom: Varför är detta alltid vänsterextremisters strategi? Smutskastningar, floskler och oförmåga/ovilja att bemöta argument. Kan det möjligen vara så att när man inte besitter kunskap om ämnet så är attack bästa försvar?

Vi måste helt enkelt börja diskutera sakfrågor.

Red’s kom: Att diskutera i sak kommer inte att fungera för vänsterextremister så länge de saknar kunskap och argument.

Att liksom ta Sverigedemokraterna på allvar är ju att vara konkret. Och det är att vara konkret i sakpolitiska frågor.

Red’s kom: Som i den senaste partiledardebatten där partiledarna öste glåpord över Jimmie Åkesson. Där Stefan Löfven kallade SD för nazister och påstod att de hade nazistflaggor på de möten Jimmie Åkesson deltog på (vilket i efterskott bevisats som den lögn den är).

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Där tycker jag att antirasister är väldigt dåliga på att sätta sig in i överhuvudtaget samhällsekonomi, jobb, bostad, pensioner och sådana saker som intresserar Sverigedemokratiska väljare.

Red’s kom: ”Antirasister” – dvs vänsterextremister – besitter ingen kunskap inom dessa områden, särskilt inte ekonomi. Den dag de får denna kunskap kommer de att lämna V, MP och Fi för att bli Sverigedemokrater.

Det är bara ett stort slöseri med tid att debattera med vänsterextremister som t ex Henrik Arnstad, Soraya Post, Thomas Hammarberg, Anders Lindberg/Aftonbladet och Mikael Olsson Al Safandi här.

Moderator: Mikael Olsson Al Safandi sa att vi inte ska ha Mikael Karlsson i direktsändning. Han har ändå varit partiledare under Jimmie Åkessons sjukfrånvaro och är gruppledare i riksdagen. Ska man avstå från att ha ledande Sverigedemokrater i direktsändning?

Red’s kom: Mikael Olsson Al Safandi menar att direktsändning inte är ”den bästa formen” för någon som representerar SD. Han vill alltså utöka censuren och trycka ner det fria ordet.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Det är ju ganska absurt. Ska SVT sitta och ha en lista på vilka folkvalda politiker som man får intervjua?

Mikael Olsson Al Safandi: Jag tror det är svårt för en skrivande journalist att se skillnaden. Som skrivande journalist utsätts man aldrig för att man har de där två minuterna, och det är där allting sitter.
Moderaterna sa till oss här att; Vi ställer inte upp på bandad intervju, vi ställer bara upp på direkt live intervju. Varför det? Så när vi gjorde det då körde de bara message track, pang, pang, två minuter. Ulf Dinkerspiel, bang, bang, bang.

Janne Josefsson: Det är en demokratisk rättighet att göra det.

Mikael Olsson Al Safandi: Den demokratiska rättigheten är inte att kliva in i public service, nationell television, och köra demagogi, av typ Mattias Karlsson. Det är inte demokratiskt.

Red’s kom: Men att vänsterextremister obehindrat och hela tiden öser floskler och sitt hat över människor, det är demokrati?

Med tanke på att vänsterextremister från början till slut använder sig av demagogi, dvs de argumenterar utifrån slående men osakliga argument, så blir det komiskt när vänsterextremister anklagar andra för detta.

Janne Josefsson: Ska Sverigedemokraterna bandas?

Mikael Olsson Al Safandi: Ja, varför inte?

Moderator: Hur ska du göra i partiledardebatten då?

Mikael Olsson Al Safandi: Man måste vara varse att detta kommer att bli ett problem.

Red’s kom: Mikael Olsson Al Safandi bara duckar för frågor.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Det här är ett folkvalt parti. SD är inte ett parti som alla andra, men deras väljare är ungefär som folk är mest.

Red’s kom: Vad Åsa Linderborg säger här är att S, V, MP, M, L, KD är likadana partier. De kan alla dras över en och samma kam.
Lite motsägelsefullt att kritisera Sverigedemokraterna som parti på diverse olika luddiga sätt (fakta lyser alltid med sin frånvaro när vänsterextremister debatterar), men att samtidigt försöka ställa in sig hos 20% (och uppåt, kanske 90%, i enskilda frågor) av befolkningen som tycker som SD.

Mikael Olsson Al Safandi: Public Service har ett åtagande som heter 5:e kapitlet, första paragrafen, Radio och TV-lagen.

Red’s kom: Typisk vänsterretorik; Alla människor har lika värde UTOM vänsterextremisternas meningsmotståndare. De ska förtryckas.

1 § En leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.

Ulf Johansson, Aktuellt: Det är jätteviktigt att vi är öppna för att de är folkvalda. Vi hade ett jättebra exempel under krisen med budgeten. Vi fick oerhört mycket kritik för att vi livesände den presskonferensen de gjorde. Då förde de ut sin politik, det gör de flesta partier i sådana sammanhang.
Då var det en sak de sa som handlade om invandring och brottslighet där vi var tvingade att gå in och göra… skulle jag sitta och poängsätta åsikterna de förde fram?

Ann Lagerkrantz, divisionschef SVT: Aktuellt har inte varit, är inte, och ska inte bli en ängslig redaktion. Den har landets bästa journalister. De kämpar varje dag. De bästa gästerna. De bästa vinklarna. 

Red’s kom: Det låter som att Ann Lagerkrantz bara talar för att behålla sitt jobb.

Ibland blir det fel. Det blev fel här. Det är alla överens om.

Red’s kom: Alla vänsterextremister är säkert överens om att det blev ”fel”, men då endast för att en meningsmotståndare fick komma till tals i SVT.

Och nu försöker vi lära av det. Och vi försöker fundera rätt mycket på hur vi gör svåra intervjuer och svåra debatter. Men vi är alla helt ense om att vi ska gör dem.

Red’s kom: Varför tycker public service att debatter är svåra bara när vänsterextremisternas motståndare deltar? Henrik Arnstad är fri att säga precis vilka lögner och galenskaper som helst utan ifrågasättas.

Janne Josefsson: Vilka gjorde fel?

Ann Lagerkrantz, divisionschef SVT: Jag tycker vi gjorde fel när vi inte hanterade Vávra Suk-intervjun på annat sätt.

Red’s kom: Idiotsvar. Frågan var; ”VILKA gjorde fel?”. Vilka är ”vi”?

Anders Holmberg, journalist och programledare på SVT: Jag tycker det var så uppenbart. Det var ju uppenbart i panelen också. Man gör fel ibland. Vi gjorde fel. Vi gjorde fel som redaktion. Det var liksom ett felval att ha honom i direktsändning med den typen av frågor som vi hade.

Red’s kom: För vänsterextremister så är det ”fel” att ställa frågor som inte gör att vänsterextremisternas meningsmotståndare utmålas som farliga och samhällets fiende nummer ett.

Public service tycks besatta av att försöka svartmåla alla som inte tycker som vänsterextremisterna… så till den milda grad att de inte ens bryr sig om att denna extrema partiskhet blir uppenbar för alla.

Det var ingen debatt, som Micke säger. Men tanken var att intervjua honom först och sedan Henrik Arnstad. Vi var för dåligt förberedda där.

Red’s kom: Anders Holmberg famlar i mörkret.

Moderator: Du var en av de två programledarna där.

Anders Holmberg, journalist och programledare på SVT: Jag var koncentrerad på det jag skulle göra där. Det här blev en diskussion i efterhand. Kan du inte ge micken till Nike [?] som var tvungen att sitta i sändning häromdagen och ta avstånd från något ni sagt dagen innan?

Nike Nylander?: Det är liksom två, som jag ser det, missförstånd som florerar i beskrivningen. Det ena är att Aktuellt-redaktionen på något vis skulle vara oense med Jan Helin om huruvida den här sändningen med Vávra Suk var ett misslyckande. Det beskrivs som att Aktuellt-redaktionen tyckte den var bra och så kom han och tog oss i örat. Vi tyckte som redaktion allihop att det var en skitdålig sändning. Naturligtvis.

Red’s kom: Men vad svenska folket (inte bara vänsterextremister) tyckte skiter SVT helt i.

Det andra missförståndet är den mycket, mycket konstiga debatten som skedde med Jan Helin, Janne Josefsson och mig där det också är ett stort missförstånd, där det beskrivs som att redaktionen kallade in Janne Josefsson för att han skulle föra vår talan. För att vi hade tagit ställning. Så var det inte alls, utan jag och den redaktör som jobbade den dagen hade en tydlig bild av en intressant principiell debatt. Vi trodde att Janne Josefsson och Jan Helin hade kunnat debattera ungefär som ni gör ikväll. Alltså att det fanns två olika synsätt på huruvida extremister, vilka det nu är, ska kunna debattera. Och det tyckte vi var en viktig och principiell debatt. Det var inte vår avsikt att diskutera ett internt möte, naturligtvis. Det som skedde var att vi hade missförstått Jan Helin och då tog vi till det där interna mötet. Det var dumt. Man hade kunnat göra det på ett annat sätt. Vi hade sett Janne Josefsson på Bokmässan debattera den frågan med Kristina Lindquist [DN].
Tyvärr blev det fel i direktsändning, och det blir det ibland.

Red’s kom: Detta ”fel” – som SVT öser ut ursäkter för – bestod i att Vávra Suk inte särbehandlades utan att han fick säga sin mening på nästan samma sätt som alla förljugna vänsterextremister får göra dagligen i media!!!

Aldrig någonsin har SVT bett om ursäkt för Henrik Arnstads galenskaper som alltid får stå oemotsagda, enligt praxis för vänsterextremister.

SVT vill alltså ha en praxis för vänsterextremister och en annan för de som inte är vänsterextremister.

Janne Josefsson: Vi får inte vara blinda på ena ögat. Vi måste våga ha debatten för det är ett fundament i yttrandefriheten. Vi bjöd in Lars Wilks, Åsa var där, möts av namnkunniga journalister och fick då frågan om hur vi kunde bjuda in Wilks. Ni måste bjuda in någon som vi gillar. Men herregud.

Jag bestämde mig för att göra två program om våld inom politiken och gör ett om den nordiska motståndsrörelsen och granskade dem. Alla var jättenöjda. Sedan sa jag att jag vill också göra ett program om den extrema vänstern, om vad de håller på med inom våld och sådant. Och då fick jag reaktioner; ”Varför det?”, ”De gör väl något bra?”. Men titta på programmet då så kan du se, de har fan halvt ihjäl människor. En liten flicka i Alingsås höll på att kvävas. Två gästarbetare från Slovakien som…

Reaktionerna inom SVT var som ungefär som programmet jag gjorde om Vänsterpartiets mörka historia 2002. Då fick jag reaktioner t o m inifrån redaktionen; ”Varför gör du ett program om vårt parti?” Vårt? Har vi ett parti här som vi alla röstar på allihop, hur kan du vara säker på det? Det får vi fanimej se upp med.
Det blir farligt om det märks att vi inte är oberoende.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Jag tror inte att det är mediernas ansvar om SD får 20% eller inte, utan jag tror att det har att göra med den politik som regeringen för.

Red’s kom: För regeringen en politik? Det skulle man inte kunna tro.

Janne Josefsson: Jag tror medierna har stor betydelse.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Det är det som tyvärr den antirasistiska rörelsen är så dålig på att sätta sig in i, och den rörelse som jag känner lite ansvar för.

Red’s kom: Ja, okunskap kännetecknar vänsterextremister.

Janne Josefsson: Jag tror det har betydelse hur vi hanterar de här frågorna…

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Men det är inte det avgörande.

Moderator: Men om det finns ett motstånd att granska vänstern…

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Det kan jag inte uttala mig om för jag jobbar inte med Public Service.

Red’s kom: Exakt samma motstånd till att granska vänstern finns inom Aftonbladet, men det vill Åsa Linderborg naturligtvis inte tala om.

Janne Josefsson: Du är ju vald av Jan Helin på Aftonbladet. Det är en privat tidning som kan bedriva opinionsjournalistik och kampanjjournalistik. De kan ju bestämma sig för att nu ska vi röka ut SD ur riksdagen. Public Service har inte den rollen.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Om man tittar ur ett internationellt perspektiv så utmärker sig Sverige eftersom privatägd kommersiell media är helt besjälad av människors alla lika värde. Vi har inte den här högerpopulistiska pressen någonstans… i seriös media. Sverige är helt unik på den punkten.

Red’s kom: Är det något positivt för Sverige att media bara speglar en sida av verkligheten… och dessutom oftast en osann sådan, och att det inte finns någon som kan avslöja lögnerna och felen?

Är Sveriges monopolmedia för andra länder att ta efter?

Ulf Johansson, Aktuellt: Det är oerhört viktigt att vi inte kan misstänkliggöras för att ha någon politisk, inte i Public Service, agenda, får inte ha någon politisk agenda.

Red’s kom: Den som inte begripit att public service har en politisk agenda kan inte vara vid sina sinnens fulla bruk!

Mikael Olsson Al Safandi: Det gäller att vara väldigt tydlig så att man inte hamnar i det att man börjar ha sin utgångspunkt i hur ser vi till att vi inte förlorar i trovärdighetskapital bland den breda allmänna opinionen och så börjar vi utforma vinklar som vi tror ska passa.
Jag tycker det här reportaget är ett sådant. [Uppdrag Granskning om EU-migranter]

Red’s kom: Han säger alltså rakt ut att trovärdighet inom media saknar relevans, så länge vänsterextremister fritt får ljuga och ösa sitt hat över sina meningsmotståndare.

Tidigare i debatten sa Mikael Olsson Al Safandi; ”Det är ett så typiskt sluttande plan-reportage. Man ställer inte frågan ’vad gör vi åt fattigdomen?’ utan ställer frågan ’Varför gör inte våra myndigheter något åt de här smutsiga tiggarna’.

Red’s kom: Varför ställer inte journalister frågan; ”Vad gör politikerna åt fattigdomen bland svenska medborgare, istället för att alltid bara koncentrera sig på fattigdom i andra länder som Sverige inte har något ansvar för?”?

Det är en mycket oroande utveckling. Det beror delvis på att man är ängslig för att inte gå på tvärs.

Red’s kom: Självklart är media (exkl Uppdrag Granskning) ängslig för att gå på tvärs med vänsterextremister. Kan något bli mer uppenbart?

Janne Josefsson; Jag blev ju för fan halshuggen av dig. På felaktiga grunder.


Chang Frick: Jag heter Chang Frick, en av Expressens brunråttor, skriver på nättidningen Nyheter Idag.
När det pratades om Henrik Arnstad så nämndes det att han inte är här och inte kan försvara sig. När det gäller Vávra Suk går det jättebra att diskutera huruvida han är nazist eller inte. Då var det ingen som opponerade sig mot att han inte är inbjuden och kan försvara sig. Om man nu inte ens själv tror på likabehandling, varför försöker man argumentera för det?

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Jag fattade inte frågan.

Janne Josefsson: Jag tycker det var en jättebra fråga. Det är ju ingen som ifrågasätter varför Vávra Suk inte är här. Ska han inte få försvara sig?

Mikael Olsson Al Safandi: Du angrep ju Henrik Arnstad.

Janne Josefsson: Jag sa att han var en dålig debattör. Henrik Arnstad har skrivit, jag har själv pratat med honom, att rasisterna, ”lössen”, i Danmarks Jyllandsposten, om de mördas så har tre skyldighet till det. Det är tidningsledningen, det är journalisterna där och de som tecknat. De är ansvariga om de skjuts till döds. Är det en demokratisk uppfattning?

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Henrik Arnstad skriver i Aftonbladet och det är ett nöje att trycka hans texter. Men jag tycker det var synd att han inte tog debatten i SVT.

Mikael Olsson Al Safandi: Jag tycker att när vi har ett Aktuellt-inslag som handlar om intervjun med Vávra Suk och med Henrik Arnstad så måste vi kunna göra någon värdering om vad vi tycker om de personerna. Jag tycker de behandlas likvärdigt.


Anders Holmberg, journalist och programledare på SVT: Jag blir inte riktigt klok på Mickes inställning. Ska extremister få vara med i debatt i Public Service eller inte?

Mikael Olsson Al Safandi: De ska vara med i debatt förutsatt att redaktionen har så på fötter att de inte låter sådana…

Anders Holmberg, journalist och programledare på SVT: Så att de förlorar?

Mikael Olsson Al Safandi: Såg du Mattias Karlsson? Tycker du att det är god journalistik?

Anders Holmberg, journalist och programledare på SVT: Det tycker jag verkligen inte. Jag tycker att det skulle markerats där. Men har du aldrig gjort några fel?

Red’s kom: För vänsterextremister är det inte ”god journalistik” om det inte är vänsterextremisterna som alltid får sista ordet.

Mikael Olsson Al Safandi: Jag gör sällan fel.

Anders Holmberg, journalist och programledare på SVT: Vad skönt för dig.

Mikael Olsson Al Safandi: Ja, det känns väldigt fint.

Anders Holmberg, journalist och programledare på SVT: För det har varit huvudpoängen i debatten bland de som tycker lite som du att de inte ska vara med; Extremister ska inte vara med i debatten.

Mikael Olsson Al Safandi: Jag säger bara besinning i en tid då vi har… åsiktsredovisning… det är en jävligt lätt väg ut för att fylla liksom. Det är medielogik, Man säger så här ah va fan vi kör, tar in han och så tar vi in honom och ser vad som händer.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Det är billigt.

Mikael Olsson Al Safandi: Ja, det är billig journalistik, men det är fan inte journalistik snart.

Anders Holmberg, journalist och programledare på SVT: Så åsikter som bryter mot [ohörbart] är inte journalistik?

Mikael Olsson Al Safandi: Nej, inte om det inte finns en väldigt klar redaktionell hållning till det och en redaktionell förberedelse för det.

Red’s kom: Dvs om allt motsägs som meningsmotståndare till vänsterextremister säger, så är allt ok.

Vi lever i en tid då man måste vara särskilt uppmärksam. Vilka metoder man använder och vilka resurser det kräver.
Det är den dörren som jag tycker är så jävla synd att man inte hänger på när Helin öppnar den lite grann.

Red’s kom: Vilken dörr ska hängas på – och hur – om de som inte tycker som Mikael Olsson Al Safandi yttrar sig?

Anders Holmberg, journalist och programledare på SVT: Men Helin gjorde det i sin första artikel genom att stödja sig på en person som tycker att man ska ta debatten med extremister.

Mikael Olsson Al Safandi: Jag tycker man kanske i utökad utsträckning ska ta debatten, men…

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Du är ju lika vinglig som Bok och bibliotek här nu.

Mikael Olsson Al Safandi: Den direktsända TV-debatten, det måste man förstå, den är särskild.
Det är en jävla skillnad att säga så här på en tidning att vi kör en debatt och så får en skriva och så får en annan skriva, det är en helt annan grej.
Man kan inte bara säga så oreserverat, ja för fan vi öppnar en debatt för.. man kan inte säga så…

Moderator: Micke, lugna ner dig.

Mikael Olsson Al Safandi: Nej.

Moderator: Låt mig ställa en fråga. Då menar du att man i direktsändningar måste vara mera vaksam som programledare om folk säger något som är fel?

Red’s kom: Vem ska avgöra vad som är fel? Och hur? Har Public Service verkligen detta som uppgift? Är journalisterna inom public service allvetande???

Moderator: Vi såg partiledardebatten igår. Om man då bedömer att Jimmie Åkesson inte är nazist, ska man då rätta Stefan Löfven när han säger det?

Mikael Olsson Al Safandi: Eeeeeh… [lång paus], huruvida det är uttryck för en odemokratisk hållning hos Löfven att han förnekar människors lika värde när han säger det. Möjligt att det faller undan förtalsparagraferna.

Red’s kom: Mikael Olsson Al Safandi vägrade besvara frågan. Om det funnits någon journalist där så hade han inte så enkelt kommit undan alla frågor… ja visst ja, det var ju journalisternas möte.

Moderator: Om Donald Trump varit med i de här debatterna. Hur mycket hade du fått gå in och rätta honom?

Janne Josefsson: Skulle vi kunna ha Hillary Clinton och Donald Trump i Public Service mötas i en live-sändning? Han tillhör väl inte din värdegrund?

Mikael Olsson Al Safandi: Det hade varit en tuff utmaning.
Ja, om jag hade Donald Trump i svensk politik på det sättet så skulle jag nog inte vilja ha honom i direktsändning.

Janne Josefsson: Så du skulle inte vilja ha ett SVT… herregud…. det är väl en jävla tur att du fick sparken som programchef.


Jörgen Huitfeldt, SR: Micke, jag blev lite konfunderad där. Du refererade till Janne Josefssons och Uppdrag Gransknings reportage om romer. Du sa att vi ska inte ängsligt, av rädsla för att verka rädda för att bli anklagade för olika saker, lyssna på vad folk vill höra. Jag tänker att Public Service, vår roll, är väl att alla licensbetalare ska få sina perspektiv belysta emellanåt så länge det ryms inom demokratin och det som står i sändningstillståndet. Tycker inte du det?

Mikael Olsson Al Safandi: Jag menar att det finns idag en opinionsströmning som är väldigt xenofob [ett av vänsterextremisternas ord för främlingsfientlighet], som är väldigt, ska vi kalla det med rasistiska underströmmar.

Red’s kom: Alla som förstår det orimliga i att Sverige är ett socialkontor för en miljard av världens fattiga och som ser bättre sätt att hjälpa människor i nöd blir per automatik definierade som xenofober av vänstermaffian.

Man måste vara vaksam på i vilka perspektiv man hamnar när man säger att vi måste tillfredsställa alla perspektiv.

Red’s kom: Ja, att ta hänsyn till vad majoriteten av Sveriges befolkning tycker har aldrig legat i vänsterextremisternas intresse. Det är bara vänsterextremisternas ”perspektiv” som ska tillfredsställas.

Om man närmar sig frågan om fattiga EU-migranter med perspektivet varför gör inte myndigheterna något åt dem, och får bort dem, för det är så mycket smuts kring dem.

Red’s kom: Varför är det orimligt att belysa myndigheters handlingsförlamning och bristfälligt formulerade lagar?

Janne Josefsson: Man kan ju inte släppa fram dig i direktsändning. Du står ju och ljuger.

Mikael Olsson Al Safandi vill inte att det ska diskuteras om EU-migranter är Sveriges ansvar eller inte

Jörgen Huitfeldt, SR: Det är väl en högst legitim frågeställning att ha huruvida det är Sveriges ansvar eller inte. Det är ju det som människor diskuterar över varje jävla köksbord i hela landet.

Mikael Olsson Al Safandi: Ja, huruvida det är Sveriges ansvar eller inte. Men det är ju en HELT annan sak.

Jörgen Huitfeldt, SR: Det är ju det som Uppdrag Granskning handlade om?

Mikael Olsson Al Safandi: Neeej. Det delar jag inte alls att det är. Den frågeställningen finns ju inte där. Var är de svenska folkvalda politiker som intervjuas i det, är det här inte ert ansvar? Var är de?

Red’s kom: I den mån de folkvalda svenska politikerna vågar uttala sig så är det mest floskler och det svenska folket är trötta på att lyssna på hur politikerna fegt duckar i alla ansvarsfrågor om EU-migranterna. På vilket sätt leder meningslösa floskler utvecklingen framåt?
Se bl a: Gustav Fridolin duckar för alla frågor om skolgång för EU-migranter

Var är de rumänska politikerna?

Red’s kom: De rumänska politikern är överrepresenterade i svensk media. Rumänska politiker har inte ansvar för Sverige och dess lagar.

Det är ju frågan om vilka perspektiv man blåser upp. En timme TV.

Jörgen Huitfeldt, SR: Det perspektivet har sannerligen inte saknats heller.

Janne Josefsson: Det är alltså inte sant vad Micke säger. Jag lovar, ni kan titta på det. Och för det andra, varför dröjde det tills Uppdrag Granskning tog upp lägret innan det blev uppmärksammat av svenska folket? Det hade funnits där 1½ år.

Mikael Olsson Al Safandi: Men Sydsvenskan har skrivit om det under två år.
Se bl a:
Sydsvenskan saknar helt verklighetsförankring när det gäller EU-migranter
Media undviker alla relevanta frågor till Lunds kommun om EU-migranter
SDS vinklar varför färre EU-migranter kommer till Sverige
Per Svensson, SDS, försvarar Sveriges åsiktskorridor om flyktingar

Janne Josefsson: Men inte på det sättet.

Mikael Olsson Al Safandi: Men herregud, nej inte på det sättet.
Väldigt få har skrivit om det utifrån; Vad förpliktigar de sociala ekonomiska konventionerna Sverige till att göra.

Red’s kom: Det är svårt att skriva om detta när det inte finns några sådana konventioner som förpliktigar Sverige att göra annat än att, som mest, skicka hem EU-migranterna. Lustigt nog så är det ändå dessa galna referenser till konventioner som dominerar i Sveriges vänsterstyrda media.
Se bl a:
Samordnare för EU-migranter avfärdar Civil Rights Defenders som de stollar de är
Christina Heilborn, Svenska Unicef, förstår inte barnkonventionen

Mikael Olsson Al Safandi: När våra kommunalråd där nere går ut och säger att våra mänskliga rättigheter, det kan inte Malmö kommun ta ansvar för. Det är ju fantastiska saker. Och det finns inte alls med.

Red’s kom: Det måste vara skönt att leva i en bubbla och vara orädd för att häva ur sig precis vilka lögner man vill.

Janne Josefsson: Jag ställde ju frågan till de som skulle avhysa EU-migranterna, hur mår du…

Mikael Olsson Al Safandi: Till Stadsjuristen, hon är inte folkvald.

Janne Josefsson: Vi hade Åsa Regnér i Aktuellt, och sedan Ygeman.


Ann Lagerkrantz, divisionschef SVT: Jag tror att vi har att lära av en ganska stor journalistisk organisation.
Hur förhåller vi oss till en värld där sanning inte alltid spelar så mycket roll?

Red’s kom: Sanningen spelar verkligen inte särskilt stor roll för vänsterextremister så länge de kontrollerar Sveriges media. För alla oss andra är däremot sanningen desto viktigare.

Hur förhåller vi oss t ex till ett program som Agenda där det kommer medietränade politiker som har färdiga slingor och där man som tittare funderar sedan ja den sa det och den sa det, men vad är sant?
Hur kan vi ta ett kliv fram?

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Hela yttrandefrihetsfrågan är oerhört komplex. Majoritetens åsikt behöver inte skyddas. Det betyder inte att de obehagliga åsikterna behöver presenteras överallt, hela tiden.

Red’s kom: Ändå så är det just vad som sker i media, när media presenterar vänsterextremisternas lögner som sanningar.

Janne Josefsson

Janne Josefsson: Nu sätts yttrandefriheten på prov inifrån. Jag menar att det finns hot inifrån journalistkåren själva här.

Yttrandefriheten är inte en vacker vän att hålla i handen.
Jag kan säga att när jag råkar ut för journalister tänker jag, förbjud de jävlarna, det finns ju inte ett kommatecken som är sant. Men det är viktigt att avskyvärda åsikter måste ha rätt att yttras.
Jag hoppas verkligen att Sveriges Television kommer att leva upp till detta.


Följande uttalande är inte så lätt att transkribera eftersom journalisten i fråga pratade så dålig svenska (konstigheter i meningsuppbyggnad etc beror alltså inte på fel i transkriberingen):

?: Jag heter Nahida Yosi [helt omöjligt att uppfatta namnet och hon ville inte heller berätta var hon kom från]. Med all respekt för alla journalister som är här. Det jag har undrat hela tiden när det uppstår sådana debatt är att visst är det jätteviktigt med demokrati.

Red’s kom: Demokrati är bara ”jätteviktigt” för vänsterextremister om det gäller dem själva.

Visst är det jätteviktigt att alla kan komma till tals.

Red’s kom: Att ”komma till tals” är bara ”jätteviktigt” för vänsterextremister om det är vänsterextremister som får ha fortsatt total dominans i debatten.

Men man ska tänka kanske på en väldigt viktigt och väsentlig sak, är att t ex en grupp som Sverigedemokraterna har verktyget språk, har verktyget presstöd, har verktyget partistöd.

Red’s kom: SPRÅK: Det står alla fritt att ha ett språk. Om man kommer till Sverige så finns det inget hinder för att lära sig svenska. Engelska går också bra. Pratar man bara romani chib så kanske man får förstå och acceptera att det inte är något alla svenska medborgare pratar.

Journalisten vill inte säga detta, men vi kan gissa oss till att hon är en av alla dem som vinklar historierna i media om EU-migranter. Tvärtemot till vad denna journalist vill hävda så har EU-migranterna istället fått sin röst hörd orimligt mycket, medan de som besitter kunskaper om det som är relevant genomgående trycks ner i det vänsterstyrda media. Förhållandet i media är ungefär 98% EU-migranters/vänsterextremisters röst och 2% röst från dem som besitter kunskap i frågorna. Men vänsterextremister blir aldrig nöjda förrän de har 100% av utrymmet.

PARTISTÖD: Det är tramsigt att kritisera att SD som Sveriges tredje, andra eller första största parti får partistöd. Även om övriga partier varit inne på att ändra grundlagarna för att slippa tappa makt till SD så känns det märkligt att år 2016 förespråka en tillbakagång till tiden med kommunistdiktaturer i Europa.

PRESSTÖD: Hur många tidningar som inte styrs av vänstern får presstöd? Jag har ingen siffra på detta, men kan ana att det presstöd som det vänsterstyrda media får för att tuta i oss alla lögner kanske ligger på 99% av dessa pengar. Här får inte en stat som utger sig för att vara demokratisk tillåta bidrag till media för att stödja den verklighetsförfalskning som dessa media står för. Bara SVT kostar skattebetalarna 4 miljarder kr/år i direkta kostnader. Hur kan allianspartierna, som också drabbas av det vänsterstyrda medias totala dominans, acceptera att presstöd går till media som försöker hjärntvätta svenska folket och skapa ett hat mot högern?

Men det har inte dom som Sverigedemokraterna attackerat hela tiden på olika sätt.

Red’s kom: Vad är det journalisten anklagar SD för? Vilka har SD attackerat på vilka ”olika sätt”? Hon syftar naturligtvis på EU-migranterna, som så många journalister anser ska särbehandlas och försörjas av Sverige. Men det är ju inte EU-migranterna som SD ”attackerat” utan de fega politiker som inte vågar eller vill ta ansvar för landet.

Och det är det som måste kanske tas upp som en demokratisk fråga. Det är det som är mest angeläget kanske.

Red’s kom: Vad är mest angeläget? Att göra inskränkningar i demokratin för de som inte tycker som vänsterextremisterna?

Ni kan diskutera Sverigedemokraterna hur mycket ni vill och det kommer säkert att få mycket fler röst för dem.

Red’s kom: En naturlig konsekvens av att SD:s meningsmotståndare inte kan argumentera i sak utan mest bara hänger sig åt personangrepp och lögner blir att folket alltmer förstår att politikerna måste bytas ut.

De är offer helt enkelt. Men tänk på de som offras pga just den här demokratiska systemet.

Red’s kom: Vilka offras? Vänsterextremisterna?

Jag ifrågasätter inte det demokratiska systemet, utan hur den tolkas av er.

Red’s kom: Det enda som framgår tydligt av detta svammel är att journalisten är starkt kritisk till det demokratiska systemet så länge vänsterextremisterna inte har monopol på åsikterna.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Vad vill du man ska göra? Jag förstår inte vad du har för konkreta förslag.

Red’s kom:
Och vad vill journalisten ifrågasätta?

?: Jag hoppas att det uppmärksammas att just den där gruppen som inte har det demokratiska verktyget. Nämligen språket. Nämligen stöd på nåt sätt. Dom kan också komma till tals i offentligheten.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Ja, absolut.

Ovanstående obegripliga svammel gav stora applåder från journalisterna!!!
Det räcker alltså för journalister med att någon säger något som låter politiskt korrekt. Att ingen begriper vad det handlar om saknar betydelse.

Några applåder fick inte Janne Josefsson, trots att han var den enda som framförde sakliga, vettiga och värdefulla fakta.


Victoria Da Silva, uppger sig vara ”journalist, nyhetstextare & översättare”: Jag heter Victoria Da Silva och jag är frilansjournalist och ordförande för Frilans Riks också.
Är det liksom en mänsklig rättighet att vara med i Aktuellt? Det finns jättemånga organisationer som gör sin röst hörd, det finns andra människor.
Sedan kan man ifrågasätta, har Nya Tider iscensatt en PR-kupp och lurat Public Service som jobbat många år med det.
Varför ska just de få höras? Ska liksom alla organisationer få sin TV-tid?

Red’s kom: Detta är alltså den låga kvalitet vi har på Sveriges journalister.

Moderator: Jättebra fråga, vi får ta den till panelen. Ska man väga in i de här sammanhangen hur mycket reklam den här tidningen får av den här metadebatten om tidningen?

Ulf Johansson, Aktuellt: Självklart är det ingen mänsklig rättighet att få vara med i Aktuellt. Det säger sig själv. Och det är något vi jobbar med hela tiden på redaktionen.

Red’s kom: Jobbar Aktuellt hela tiden med att undvika ta med meningsmotståndare i nyheterna?

Däremot, har public service gått på? Det var inte public service som drev upp debatten om Nya Tider.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Nej, det var Kultursidorna som gjorde det.

Ulf Johansson, Aktuellt: När det blivit en sådan storm eller blivit en så stor sak av det så har det ju blivit mitt i nyhetsflödet.
När det gäller gynnande så finns det inskrivet hos oss och det kan vi inte göra, men vi kan inte väga in att ska vi gynna den här parten för vi tycker inte om den här parten. Det kan vi aldrig göra.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Public service ska inte avstå från att diskutera eller rapportera om saker som alla andra pratar om.

Janne Josefsson: Alla har rätt att göra PR-kupper och lura Aktuellt. Vi var med om en gång i Uppdrag Granskning när vi fått ett avslöjande om säkerhetskulturen på Forsmark, där det visade sig, jag tror det var var 5:e som var onykter på arbetsplatsen, ett kärnkraftverk, vilket inte var så lämpligt kanske. Då fick vi inte intervjua VD eller Vattenfalls styrelseordförande. De sprang och gömde sig, jag tror de åkte utomlands. Sedan sitter han dagen före vår sändning i Aktuellt och utfrågas där de inte hade hela bilden. Vi vädjade faktiskt; låt de inte lyckas med denna PR-kupp.
Vi lever ju med PR-organisationskonsulter som beter sig som krigsorganisationer när de hör att Uppdrag Granskning är på gång eller en reporter på Aktuellt.


Janne Josefsson: Idag läste jag i en stor morgontidning om en som intervjuas från och till, i TV t ex, som slutar med att hon anklagar mig för att jag pratar om yttrandefrihet. Hon tycker att vi ska prata om yttrandeskyldighet; ”Man borde våga beordra folk att vara tysta för att deras ord är så farliga, livsfarliga”.

Red’s kom:
Det avser vänsterfeministen Elaine Eksvärd i GP, där GP ger henne titeln ”retorikexpert”; Hör ni inte Hitlerklockorna ringa?

Janne Josefsson: Där hamnar vi. Det är den typen av diskussioner ,och det var det jag debatterade med Kristina Lindquist. Jag anser att det är antidemokratiska, totalitära strömningar inom journalistiken som är ett hot mot yttrandefriheten.

Ulf Johansson, Aktuellt: Jag tycker det ytterligare förstärker bilden av våra största utmaningar inom journalistiken att vi måste försvara yttrandefriheten. Samtidigt så finns det fruktansvärda strömningar i samhället just nu som vi måste klara av att hantera. Och den utmaningen är jättestor. Den gäller oss alla.

Red’s kom: Floskler.

Åsa Linderborg, Aftonbladet: Debatten kommer att fortsätta just eftersom samhällsutvecklingen ser ut som den gör. Jag bara kan uppmana alla journalister att ha kurage, helt enkelt.

Red’s kom: Kurage att göra vad? Att stå emot extremvänstern?

Mikael Olsson Al Safandi: Jag hoppas vi tar till oss att det inte blir så att vi som kår betraktat nöjer oss med att konstatera att vi slår vakt om den vidsträckta yttrandefriheten. Utan det diskussionen egentligen kommit att handla om det är att vilket krav ställer samhällsutvecklingen på oss som redaktioner och som journalister? Vilket krav ställer det på den typ av åsiktsredovisande journalistik som vi är vana vid? Om vi dessutom betänker en medieutveckling där åsiktsredovisning är ett ganska lättköpt, en ganska billig typ av journalistik, så får vi liksom se upp för att vi inte hamnar i en utveckling där krafter som t ex Donald Trump i svensk tappning, som är experter på perception management, som är experter på att liksom trumma och marknadsföra sitt budskap, utnyttjar åsiktsredovisningen så.

Upp till kamp

Ulf Johansson, Aktuellt: Det ställer krav på att vi som journalister tar kamp för resurser, arbetstid och annat som gör att vi kan göra ett gott jobb. Det är kanske viktigare än på mycket, mycket länge, för vi har ett politiskt fält, en politisk journalistik som inte är sig lik.Klicka här för att gå till inslaget med Janne Josefsson, Åsa Linderborg, Mikael Olsson Al Safandi, Ann Lagerkrantz, Victoria Da Silva, Anders Holmberg, Jörgen Huitfeldt, Ulf Johansson
Se även bl a;
Peter Wolodarski, DN, kritiserar Aktuellt för yttrandefrihet


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.


För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret (tidigare register) eller använd sökfunktionen här.

Yttrandefrihet utan men

Många ställer upp för yttrandefriheten och mot våldet, vissa med ett litet ”men”, t ex att terrorn med mål att tysta är en skrämmande utveckling som statsapparaten resolut måste motarbeta, men att ”yttrandefriheten ska användas under ansvar”.

Eller etikforskaren Ann Heberlein som i SVT:s Agenda i söndags tog ställning för yttrandefriheten, men menade att när det kommer till konstnärliga provokationer måste ”vi fundera på om det är värt det”.

Eller Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg, som (14/2) slår fast att yttrandefriheten måste vara allas eller ingens. Men: ”Jag är bara så trött på att dess gränser alltid ska testas på muslimer.”. Detta ”men” antyder att terrorn är ett svar.

Kritiken mot Vilks går från att hans rondellhund inte är konst till att hela hans projekt ”bara” är att provocera. Vilket i förlängningen betyder att Vilks får skylla sig själv. Lars Vilks har ett ”ansvar” för att fanatiker vill döda honom?

Yttrandefrihet, men …

Som om den som kränker bara får kränka lite lagom. Som om den som utnyttjar sin yttrandefrihet ska se upp så att ingen blir ledsen. Som om den som kritiserar måste böja sig för andras känsla för vad som är heligt, trots att hädelse inte är ett brott i Sverige.

Också de som påstår att yttrandefrihet råder vill kringskära det fria ordet med ansvar, god smak eller hänsyn för andras känslor.

Ska vi rätta oss efter länder där religionen bestämmer vad som är tillåtet?

Om vi ska anpassa oss efter regler i länder där religiösa maktmän bestämmer vad som är förbjudet och tillåtet är friheten under attack.

Yttrandefriheten är absolut; lagen sätter gränserna. Ingen smakdomare får begränsa den med att konsten – som Vilks rondellhund – inte är bra nog.

Även det som vissa anser är heligt måste kunna ifrågasättas

Efter attentatet i Paris tog många avstånd: ”jag är inte Charlie Hebdo”, och pekade på det obehagliga i satirbilderna. Men det handlar inte om att tycka som tecknarna på satirtidskriften. Det handlar inte om att dela Vilks åsikter. Det handlar om att stöda rätten att uttrycka åsikterna.

Även det som vissa anser heligt måste kunna ifrågasättas

Som författaren Elisabeth Åsbrink konstaterar (DN 19/2), med hänvisning till Galileo Galilei:
Vi ska vara rädda om den ädla konsten att häda, och beundra dem som vågar utföra den. Utan blasfemi skulle vi fortfarande tro att solen och stjärnorna kretsar runt jordklotet, och fortfarande insistera på att vi människor är centrum av universum.”.

Ska friheten begränsas av folks känslor?

Kritiken handlar ofta om att den som ser yttrandefriheten som absolut tänker på tok för teoretiskt. Att friheten i praktiken behöver begränsas, av folks känslor, av det ena och det andra. Men ska yttrandefriheten vara äkta får den begränsas bara av det lagen uttryckligen pekar ut som hets mot folkgrupp.

Red’s kom:
Problemet är att lagen är för luddig här, som nästan alltid annars. Det mesta kan tolkas precis hur man vill om det är hets mot folkgrupp eller ej, vilket tydligt belyses av att det finns åklagare som menar att om man liknar böneutrop vid åsneskri så är det hets mot folkgrupp.

Bara för att någon inte vill se profeten som rondellhund så betyder inte det att andra inte får teckna den.

Det är tydligen oklart vad 1700-talsjuristen Thomas Thorild menade med sin devis som står i guldbokstäver över ingången till aulan i universitetshuset i Uppsala: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större.”. Det finns försök att förklara bort den mest självklara förklaringen, att ”rätt” tankar går före det fria tänkandet. Att överheten, makten, visste bättre. Att någon kunde slå fast vad som var rätt och någon annan skulle anpassa sig. Så är det hur som helst idag på många håll i världen.

Det är dock inget skäl att hos oss betrakta ordet som bara villkorligt frigivet. För att någon annars blir ledsen. Eller går bärsärkagång med automatvapen.Klicka här för att gå till artikeln i SDS, 2015-02-20