Migrationsverkets statistik 2014-2016

Migrationsverkets statistik, sammanställning av det viktigaste från Migrationsverkets årsredovisning (158 sidor) 2016. Där finns en hel del intressant information som traditionella media inte belyst:

1. Asylansökningar och bifallsfrekvens (inkl Dublinförordningen)
2. Överklaganden av asylansökan
3. Verkställighetshinder avvisning/utvisning
3b. Vidarebosättning/Kvotflyktingar
4. Anhöriginvandring
5. Beviljade ansökningar om uppehållstillstånd (och om ny lag)
5b. Skäl för att uppehållstillstånd beviljats 2016
6. Ensamkommande
7. Återvändande till hemlandet
8. Utresor 2016 med och utan polis
9. Säkerställande av id-uppgifter
10. Ersättningar från staten till kommuner, landsting och apotek
11. Asylsökandes boende och kostnader
12. Hur många asylsökande har arbetat?
13. Arbetstillstånd
14. Ansökan om svenskt medborgarskap

Asylsökande i Sverige 2005-2016
Ansökningar om asyl från s k 'ensamkommande' under 2005-2016
Flest män som söker asyl i Sverige

Bil. 18 sid. 156
Inskrivna asylsökande efter handläggningsstatus vid 2016 års slut, totalt: 122 708 (2015 års slut = 181 890, 2014 = 79 387, 2013 = 52 774)
• varav 71 037 med öppet asylärende
• varav 27 741 med uppehållstillstånd
• varav 9 875 med ej lagakraftvunnet överklagande
• varav 5 653 i Migrationsverkets återvändandefas
• varav 3 094 i återvändandefas överlämnade till polisen
• varav 5 298 odefinierade [?]

• 2016: 157 376 genomsnittligt antal inskrivna i mottagningssystemet, varav 29 322 s k ”ensamkommande barn”.

1. Asylansökningar

Figur 3, sid. 24 (och Figur 14 sid 31)

Ansökningar om asyl – Nya asylsökande (exkl. förlängningar)
• 2014: 81 301. Varav 7 049 asylsökande ”ensamkommande barn” med 75% bifall: 3 269 av 4 334 avgjorda asylärenden i första instans
• 2015: 162 877. Varav 35 369 asylsökande ”ensamkommande barn” med 66% bifall: 3 076 av 4 660 avgjorda asylärenden i första instans) – Ca 134 000 av ca 163 000 sökte asyl under andra halvåret 2015 [utan att säkerhetsläget i de asylsökande hemländerna förändrades nämnvärt].
• 2016: 28 939. Varav 2 199 asylsökande ”ensamkommande barn” med 72% bifall: 6 853 av 9 491 avgjorda asylärenden i första instans [i snitt 86% för åldersgrupp 0-17 år har beviljats asyl redan i första instans]Antal asylsökande i Sverige 2014, 2015 och 20162014 var de flesta asylsökande från Syrien (38%), Eritrea, statslösa, Somalia och Afghanistan och Irak.
2015 var de flesta asylsökande från Syrien (32%), Afghanistan, Irak, statslösa, Eritrea och Somalia.
2016 var de flesta asylsökande från Syrien (19%), Afghanistan, Irak, Somalia, statslösa, Iran och Eritrea.

2013 fanns även Kosovo (1 209) och Etiopien (383) med i denna topplista.

Bil. 14 sid. 148
• 28 939 inkomna asylärenden 2016
varav 11 047 män och 6 305 pojkar varav 1 764 ”ensamkommande” pojkar
varav 6 983 kvinnor och 4 604 flickor varav 435 ”ensamkommande” flickor

28 939 asylansökningar 2016 (Bil 1):

Medborgarskap Under 18 18-64 64+ Män (0-∞) Kvinnor (0-∞)
Syrien (5 459) 2 725 2 588 146 2 803 2 656
Afghanistan (2 969) 1 717 1 233 19 1 980 989
Irak (2 758) 1 038 1 613 107 1 647 1 111
Somalia (1 646) 691 894 61 917 729
Statslös (1 339) 534 747 58 710 629
Iran (1 279) 286 961 32 720 559
Eritrea (1 151) 355 756 40 577 574
Övriga (12 388) 3 563 8 650 125 7 998 4 340
TOTALT 10 909 17 442 588 17 352 11 587

Avgjorda asylärenden grundprövning – Förstagångs
• 2014: 53 503 – Bifall: 31 220, 58,3%
• 2015: 58 802 – Bifall: 32 631, 55,5%
• 2016: 111 979 – Bifall: 67 258, 60,1%

Att bifallsandelen har legat över 50 procent de senaste åren förklaras till stor del av att många av de asylsökande kommer från Syrien [Den högsta bifallsfrekvensen är 2016 (60,1%), men bara 19% kom från Syrien 2016], vilket i sig generellt sett är grund för asyl om sökande gör sannolikt att hen är därifrån.

Bil. 18 sid. 156
Asylprövning på Migrationsverket
• 2016: 112 019 avgjorda asylärenden (2015: 162 877 asylsökande)
varav 10 375 Dublin (2015: 5 790 avgjorda av drygt 17 000 inkomna Dublinärenden)
varav 1 808 OH/OT (OH/OT=Omedelbar verkställelse till hemland/tredjeland)
varav 17 880 avslag i normalprocessen
varav 67 258 bifall (2015: ca 33 000 bifall av ca 59 000 asylärenden)
varav 14 298 avskrivna, inkl. övriga
varav 400 odefinierade

Not. Med avslag menas ärenden där sökande har blivit av- eller utvisad enligt utlänningslagen. I avslag ingår inte personer som blivit avvisade enligt Dublinförordningen eller personer som blivit avvisade med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen.

Avgjorda asylärenden – Förlängningar
• 2014: 1 785 – Bifall: 1 329
• 2015: 40 – Bifall: 25
• 2016: 40 – Bifall: 29

Figur 7 sid. 26 (och Figur 14 sid. 31)
Indikatorer vistelsetider ogrundade ansökningar

varav avgjorda Dublinärenden (asylärenden för överföring enl. Dublinförordningen)
• 2014: 6 424 (9 656 inkomna Dublinärenden)
• 2015: 5 790 (17 258 inkomna Dublinärenden)
• 2016: 9 901 (5 003 inkomna Dublinärenden)

Eftersom en stor andel av de asylsökande reser till Sverige via ett annat EU-land borde en annan ansvarig medlemsstat ha identifierats i den absoluta majoriteten av de totalt inkomna ärendena. Att så inte är fallet förklaras av den låga registreringsgraden i inreseländerna.

År 2015 har knappt 5 800 beslut om överföring i enlighet med Dublinförordningen fattats, vilket är en minskning jämfört med 2014 då 6 400 beslut om överföring togs.
Av de avgjorda ärendena år 2015 var en stor del beslut om överföring till Italien (cirka 1 500), följt av Ungern (cirka 1 100) och Tyskland (cirka 800).

ÖVERFÖRING ASYLSÖKANDE FRÅN SVERIGE TILL SCHENGENLÄNDER
Migrationsverket har under 2015 ställt knappt 14 000 begäranden om återtagande och övertagande till andra medlemsstater [Huvudsakligen Italien].
Cirka 12 000 av dessa hade under 2015 besvarats av den ansvariga medlemsstaten.
Drygt 8 000 begäranden har accepterats av den ansvariga medlemsstaten.
Under 2014 ställdes knappt 11 000 begäranden, cirka 10 000 besvarades av den ansvariga medlemsstaten och 7 200 accepterades.

ÖVERFÖRING ASYLSÖKANDE TILL SVERIGE FRÅN SCHENGENLÄNDER
Migrationsverket har 2015 mottagit cirka 3 300 begäranden om återtagande eller övertagande av vilka cirka 1 800 har accepterats. Motsvarande siffror för 2014 var cirka 3 400 respektive cirka 1 800 ärenden som accepterades.

Bil 14 sid. 149

Avslag/överföring enligt Dublinförordningen
• 2014: 1 413 kvinnor, 3 765 män, 573 flickor och 673 pojkar (totalt 6 424)
• 2015: 1 134 kvinnor, 3 462 män, 562 flickor och 632 pojkar (totalt 5 790)
• 2016: 2 207 kvinnor, 4 992 män, 1 240 flickor och 1 462 pojkar (totalt 9 901)

Figur 14 sid. 31
Asylprövning-ärendeutveckling förstagångsansökningar och förlängningsansökningar

varav omedelbar verkställighet till EU-land, avgjorda asylärenden
• 2014: 400
• 2015: 447
• 2016: 144

varav utvisning till EU-land, avgjorda asylärenden
• 2014: 431
• 2015: 807
• 2016: 693

varav omedelbara verkställigheter (omedelbart hemland och omedelbart tredjeland), avgjorda asylärenden
• 2014: 2 068, 3,8% av avgjorda asylärenden
• 2015: 4 242, 7,2% av avgjorda asylärenden
• 2016: 1 807, 1,6% av avgjorda asylärenden

Red’s kom:
Migrationsverkets statistik går inte riktigt ihop här. För t ex 2016 hävdas att 44 721 fick avslag på sin asylansökan.
Men av dessa 44 721 avslag är det bara 9 068 som redovisas ha lämnat Sverige (6 424 fick avslag pga att de inte var berättigade asyl enl. Dublinförordningen, 144 transporterades direkt tillbaka till något EU-land, 693 utvisades till EU-land och 1 807 transporterades omedelbart till hemland eller tredjeland).
Beror det på att 35 653 av de 44 721 avslagen 2016 överklagats till nästa instans?

Not.
Enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen (2005:716) får ett beslut om avvisning förenas med ett förordnande om att det får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft, s k omedelbar verkställighet. Det ska då vara uppenbart att det inte finns grund för asyl och att det är uppenbart att uppehållstillstånd inte kan beviljas på någon annan grund, t ex anknytning eller synnerligen ömmande omständigheter.
Ett beslut om omedelbar verkställighet till hemlandet eller till ett tredje säkert land kan verkställas även om det överklagas.
Denna regel kan inte tillämpas i ärenden som är äldre än tre månader.

Figur 27 (och Bil 14 sid. 149)

Avgjorda uppenbart ogrundade asylansökningar – Beslut om avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet
• 2014: 1 805 (460 kvinnor, 709 män, 297 flickor och 339 pojkar)
• 2015: 4 207 (935 kvinnor, 2 022 män, 563 flickor och 687 pojkar)
• 2016: 1 800 (387 kvinnor, 935 män, 207 flickor och 271 pojkar)

År 2016 sökte 1 800 personer med ursprung från västra Balkan [Albanien, Serbien, Kosovo, Makedonien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro] asyl i Sverige, jämfört med drygt 6 500 [6 578] år 2015. Trenden är att ansökningar från samtliga länder på västra Balkan minskar, men det land som i antal minskar mest är Albanien följt av Kosovo och Serbien [Fig. 28-29]. Förklaringarna till att färre personer från västra Balkan väljer att söka asyl kan vara att de får beslut snabbt.

• Mellan 40-56 ärenden har under 2014-2016 avgjorts per årsarbetskraft.

Migrationsverkets kostnad per avgjort grundärende i första instans, anslag 1.1
• 2014: 19 711 kr
• 2015: 24 643 kr
• 2016: 16 780 kr


2. Överklaganden av asylansökan

Figur 14 sid. 31
Asylprövning-ärendeutveckling förstagångsansökningar och förlängningsansökningar

Figur 46 Omprövningsbeslut 2014-2016

Avgjorda överklagandeärenden – Omprövning av asylansökan
• 2014: 11 835 varav 15 beslut ändrats av Migrationsverket och 11 638 överlämnats till migrationsdomstol
• 2015: 11 233 varav 17 beslut ändrats av Migrationsverket och 11 001 överlämnats till migrationsdomstol
• 2016: 25 219 varav 106 beslut ändrats av Migrationsverket och 24 724 överlämnats till migrationsdomstol

Bil. 18 sid. 156
Migrationsdomstolarna – omprövning av asylärende
• 2016: 15 623 avgjorda överklaganden omräknat till asylärenden (Domstolsverket)

5.6 sid. 45
Omprövning och processföring avser att en sökande överklagar ett avslagsbeslut på sin ansökan. När ett beslut blir överklagat överväger Migrationsverket om beslutet ska omprövas. Om beslutet inte ändras lämnar myndigheten överklagandet vidare till migrationsdomstol. I domstolsprocessen är Migrationsverket part och företräds av särskilda processförare.


3. Verkställighetshinder avvisning/utvisning

Figur 3, sid. 24

Inkomna ärenden för prövning av verkställighetshinder i samband med lagakraftvunna beslut om avvisning eller utvisning
• 2014: 12 047 V-UT
• 2015: 10 842 V-UT (varav 1 152 beviljades, varav 75 ”Mottagarlandet inte villigt ta emot utlänningen”)
• 2016: 8 486 inkomna prövningar av VUT, Migrationsverket (Bil. 18 sid. 157)

Avgjorda ärenden om verkställighetshinder
• 2014: 11 365 V-UT
• 2015: 11 019 V-UT
• 2016: 7 921 avgjorda prövningar av VUT, Migrationsverket (Bil. 18 sid. 157)

Ovanstående statistik överensstämmer ej med Migrationsverkets statistik på sidan 45:

Figur 46 Omprövningsbeslut 2014-2016

Omprövning av verkställighetshinder
• 2014: 2 648 varav 6 beslut ändrats av Migrationsverket och 2 616 överlämnats till migrationsdomstol
• 2015: 2 295 varav 13 beslut ändrats av Migrationsverket och 2 267 överlämnats till migrationsdomstol
• 2016: 1 699 varav 8 beslut ändrats av Migrationsverket och 1 684 överlämnats till migrationsdomstol

Bil. 18 sid. 156
Migrationsdomstolarna – omprövning av asylärende
• 2016: 3 000 inkomna och avgjorda verkställighetshindersärenden

Årsarbetskrafter / Avgjorda ärenden per årsarbetskraft
• 2014: 47 / 241
• 2015: 42 / 264
• 2016: 60 / 132


3b. Vidarebosättning

KVOTFLYKTINGAR
Sverige är ett av drygt 25 länder som erbjuder FN:s flyktingorgan UNHCR en årlig flyktingkvot. Riksdagen beslutar varje år vilken summa Sverige ska avsätta för att vidarebosätta flyktingar på detta sätt. Migrationsverket får därefter regeringens uppdrag att ta ut och överföra flyktingarna på förslag av UNHCR. Cirka 1 900 flyktingar, som lever i otrygghet och utan möjlighet att återvända hem, kan därigenom varje år få ett nytt hem i Sverige.

2016 – 5.5 Vidarebosättning
Migrationsverket har i uppdrag att ta ut och överföra kvotflyktingar och skyddsbehövande genom vidarebosättning. Migrationsverket ska pröva individers skyddsskäl, anvisa kommunplatser och förbereda överföringen.
Under 2016 har Migrationsverket haft i uppdrag att ta ut och överföra 1 900 flyktingar och skyddsbehövande inom ramen för vidarebosättning.
Totalt har 1 907 individer överförts. Totalt har också 1 889 personer beviljats uppehållstillstånd.

2015 – 2.3 Vidarebosättning
Migrationsverket har under 2015 överfört 1 902 personer och beviljat 1 860 personer uppehållstillstånd.

Figur 44 Vidarebosättning 2016 – Beviljade uppehållstillstånd
Figur 24 VIDAREBOSÄTTNING 2015 – BEVILJADE UPPEHÅLLSTILLSTÅND
Medborgarskap
Syrien: 606 (varav 306 kvinnor) – 2015 = 673 (varav 304 kvinnor)
Kongo: 332 (varav 180 kvinnor) – 2015 = 231 (varav 123 kvinnor)
Somalia: 237 (varav 140 kvinnor) – 2015 = 211 (varav 110 kvinnor)
Statslös: 0 – 2015 = 170 (varav 77 kvinnor)
Afghanistan: 182 (varav 118 kvinnor) – 2015 = 161 (varav 107 kvinnor)
Eritrea: 169 (varav 87 kvinnor) – 2015 = 0
Övriga: 363 (varav 172 kvinnor) – 2015 = 414 (varav 205 barn)
Totalt: 1 889 (varav 888 barn under 18) – 2015 = 1 860 (varav 873 barn under 18)

Se bl a: Omfördelning av migranter – EU-länder förhalar – Inte ens 10% av de 23 ländernas kvot har omfördelats efter 1,5 år

Figur 45 Kostnad för vidarebosättning
2014: 403 388 000 kr
2015: 415 324 000 kr
2016: 426 751 000 kr

2014: 1 908 överförda kvotflyktingar, 1 976 beviljade uppehållstillstånd. Kostnad: 403 388 000 kr.
2013: 1 902 överförda kvotflyktingar, 2 182 beviljade uppehållstillstånd. Kostnad: 400 801 000 kr.

Not.
* Varför fler kvotflyktingar beviljats uppehållstillstånd under 2013-2014 än vad som överförts förklarar inte Migrationsverket.
* Sveriges totala kvot är 3 766 personer utav 160 000 asylsökande (utöver de som själva tagit sig, och fortsätter ta sig, till Sverige på egen hand). Varför Sverige då överfört 7 619 (i st f 3 766) personer 2013-2016 förklarar Migrationsverket heller inte.
* Ovanpå detta avser Migrationsverket – dvs S+MP-regeringen – att överföra ytterligare 3 400 kvotflyktingar till Sverige under 2017 och därefter 5 000 kvotflyktingar/år.
Det innebär att Sverige till slut kommer att ha tagit emot lika många kvotflyktingar som resten av EU tillsammans (möjligen exkl. Tyskland), utöver den stora mängd asylsökande och anhöriga från primärt Mellanöstern och Afrika som kommer till Sverige varje år.


4. Anhöriginvandring

Figur 68 sid. 56
Ärendeutveckling 2014–2016 arbetsmarknads-, besöks- och bosättningsärenden vid Migrationsverket

Inkomna anknytningsärenden (första ansökan)
• 2014: 62 694 varav 34 989 kvinnor (och varav 5 299 barn födda i Sverige)
• 2015: 60 463 varav 34 330 kvinnor (och varav 6 180 barn födda i Sverige)
• 2016: 65 035 varav 36 816 kvinnor (och varav 8 320 barn födda i Sverige) – Att jämföra med de 28 939 nya asylansökningarna för 2016

Avgjorda anknytningsärenden (första ansökan) och andel bifall Bil. 15 sid 150
• 2014: 48 599 – 33 759 beviljade (varav 18 706 kvinnor) 69% bifall
• 2015: 48 323 – 34 105 beviljade (varav 19 134 kvinnor) 71% bifall
• 2016: 53 904 – 35 296 beviljade (varav 20 080 kvinnor) 65% bifall

Inkomna förlängningar av anknytningsärenden
• 2014: 18 890 (varav 11 003 kvinnor)
• 2015: 15 682 (varav 9 212 kvinnor)
• 2016: 14 754 (varav 8 738 kvinnor)

Avgjorda förlängningar av anknytningsärenden
• 2014: 18 607 – 17 722 beviljade (varav 10 353 kvinnor) 95% bifall
• 2015: 14 639 – 14 013 beviljade (varav 8 348 kvinnor) 96% bifall
• 2016: 15 864 – 14 931 beviljade (varav 8 945 kvinnor) 94% bifall

Det finns 22 skäl som vart och ett leder till att anhörig beviljas uppehållstillstånd:

BILAGA 6 – Grunder för beviljade förstagångstillstånd till anhöriga
B Anhöriga till personer som bor i Sverige, exklusive personer under K
B3 Anknytning på grund av tidigare vistelse i Sverige
B4 Annan anhörig som har ingått i samma hushållsgemenskap som någon som bor i Sverige eller som har uppehållstillstånd för bosättning i Sverige
B5 Anhöriginvandring som regleras av EG-direktiv
B6 Anhöriginvandring som regleras av nationell lagstiftning
B7 Försörjningskravet uppfyllt
B8 Försörjningskravet inte uppfyllt, men särskilda skäl
BB Barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd
BF Förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige, 5 kap 3a § första stycket 3 UTLL.
BR Förälder som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, med ett barn som är bosatt i Sverige, 5 kap 3a § första stycket 4 UTLL.
F Adoption
K Anhöriga till personer som bor i Sverige, som fått uppehållstillstånd av flyktingskäl, som skyddsbehövande i övrigt eller på humanitära grunder
K1 Anhöriga till personer som bor i Sverige, som fått permanent uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen
K4 Annan anhörig (ex hushållsgemenskap) till personer boende i Sverige med samma klassning som ovan
K5 Make/maka/sambo/barn till svensk medborgare som klassats med A*, G, M*, X1, X2
K7 Försörjningskravet uppfyllt för anhöriga till personer som bor i Sverige, som fått permanent uppehållstillstånd av flyktingskäl och skyddsskäl eller humanitära grunder
K8 Försörjningskravet ej uppfyllt, särskilt skäl för anhöriga till personer som bor i Sverige, som fått permanent uppehållstillstånd av flyktingskäl och skyddsskäl eller humanitära grunder
F Förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige – när barnet har klassning A*, G, M*, X1 eller X2
KR Förälder som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, med ett barn som är bosatt i Sverige – när barnet har klassning A*, G, M*, X1 eller X2
N1 Bifall enligt 6 § TL – Uppehållstillstånd enligt 5 kap 3 § UTLL beviljas när anknytningspersonen är flykting med ”välgrundade utsikter” att beviljas PUT
N2 Bifall enligt 7 § TL – Uppehållstillstånd beviljas när anknytningspersonen är skyddsbehövande om ansökan är registrerad den 24 november 2015 eller tidigare
N4 Bifall enligt 13§ TL – Uppehållstillstånd till utlänning som inte befinner sig i Sverige p.g.a. anknytning, om ett avslag skulle strida mot svenskt konventionsåtagande

Not. Nästan alla anhöriga (39 032 enl. bil 15) beviljades uppehållstillstånd 2016 enligt i första hand K (14 603) B5 (7 615) och BB (7 283). Därefter kommer B6 (4 273), B (4 105) och K4 (376). Övriga skäl är nästintill försumbara (777 personer fördelades på övriga 16 kategorier).

De anhöriga som beviljats uppehållstillstånd enbart enligt klass B (”Anhöriga till personer som bor i Sverige”) kan starkt ifrågasättas.

Antal inkomna förstagångsansökningar för anknytningsärenden från personer från Eritrea har ökat för varje år sedan 2012, men 2016 skedde en drastisk ökning från Eritrea (mer än en fördubbling av ansökningar för anhöriginvandring).

Not. Siffran för hur många anhöriginvandrare som beviljades uppehållstillstånd skiljer sig i bil 6 (39 032) från siffran i bil 15 (35 296).


5. Beviljade ansökningar om uppehållstillstånd

5.2.2
NY LAGSTIFTNING
Den 20 juli 2016 trädde lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (”Gymnasieundantaget”) i kraft.

Den största förändringen jämfört med tidigare är att de allra flesta skyddsbehövande beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd i stället för permanenta tillstånd [Ej sant! Se nedan!].

Red’s kom:
Som kan konstateras av Migrationsverkets statistik har istället antalet permanenta uppehållstillstånd som utfärdats 2016 kraftigt ökat med 13 434 permanenta uppehållstillstånd 2016 jämfört med 2015.
Detta beror till stor del på att Migrationsverket snabbehandlade tiotusentals ärenden i syfte att föregå lagen som trädde i kraft i juli 2016.
Migrationsverkets agerande här bekräftar att asyl beviljas på politiska grunder istället för baserat på skyddsbehov och asylregler. Se Asylaktivism på Migrationsverket. Denna händelse visar med all önskvärd tydlighet att beslut om asyl i stor del tas baserat på handläggarnas politiska åsikt och att denna åsikt är starkt rödfärgad.

Bedöms sökande som flykting beviljas hen ett treårigt uppehållstillstånd.
Bedöms sökande som alternativ skyddsbehövande beviljas hen ett uppehållstillstånd om 13 månader.

Figur 20 sid. 34
Permanenta uppehållstillstånd och tillfälliga uppehållstillstånd i första instans 2014 till 2016

Beviljade ansökningar om permanenta uppehållstillstånd
• 2014: 31 061
• 2015: 32 417
• 2016: 45 851 OBS! Hur många fick PUT före 2016-07-20?

Red’s kom:
Migrationsverket försöker i sin redovisning ta fokus från antalet beviljade permanenta uppehållstillstånd 2016 och vill inte ge någon förklaring till varför det blev så.

Beviljade ansökningar om tillfälliga uppehållstillstånd
• 2014: 159
• 2015: 214
• 2016: 21 407

Totalt antal beviljade ansökningar om uppehållstillstånd
• 2014: 31 220
• 2015: 32 631
• 2016: 67 258

Beviljade uppehållstillstånd 2016
70% av de som beviljades uppehållstillstånd under 2016 fick alltså detta i egenskap av ”alternativt skyddsbehövande”.
0,2% av de som beviljades uppehållstillstånd under 2016 fick alltså detta i egenskap av ”Övriga skyddsbehövande”. I den tillfälliga utlänningslagen som började gälla 2016-07-20 togs detta alternativ bort helt som möjligt skäl för att beviljas asyl.

Det märkligaste här är att endast 25% beviljats uppehållstillstånd under 2016 i egenskap av flyktingar, och då enbart som ”konventionsflyktingar (dvs där någon annan än Sverige klassat dessa som flyktingar, på lösa boliner).

Var är alla verkliga flyktingar? Det sägs ju finnas drygt 65 miljoner av dem där ute någonstans.
Se: SVT ärlig om vilka migranterna är. Dublinförordningen måste skrivas om

BEVILJADE TILLSTÅND I FÖRSTA INSTANS 2015
56% Alternativ skyddsbehövande
39% Konventionsflyktingar
4% Särskilt ömmande omständigheter
0% Övriga skyddsbehövande
1% Övriga grunder


5b. Skäl för att uppehållstillstånd beviljats 2016

Bilaga 3 sid. 135
Grunder för beviljade av förstagångstillstånd till flyktingar m.fl. 2016 – Beslut i första och andra instans
(Syrien, Eritrea, Statslös, Afghanistan, Somalia, Irak, Iran och övriga)

Red’s kom:
Drygt 93% av dem (70 501 personer, exkl. de som beviljats uppehållstillstånd i domstol) som beviljades uppehållstillstånd 2016 fick det av följande skäl;
• Tortyr, alternativt skyddsbehövande 4 kap 2 § UTLL (AT = 47 833 personer)
• Flykting UtlL kap 4:1§ UTLL (Genevekonventionen, dvs FN:s flyktingkonvention eller ”1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning”, reglerar staternas skyldigheter i förhållande till konventionsflyktingar) (Konventionsflyktingar, AF = 17 913 personer)

Räknas sedan in även de 4 001 som fick uppehållstillstånd enligt;
• Särskilt och synnerligen ömmande omständigheter 5 kap 6 § UTLL (G = 2 112 personer) OBS! I den tillfälliga utlänningslagen som började gälla 2016-07-01 togs synnerligen och särskilt ömmande omständigheter bort som asylskäl
• Organiserad överföring av flyktingar m.m. (kvot) (KV = 1 889 personer)
så är det 99% av de asylsökande som beviljas uppehållstillstånd pga ovanstående fyra skäl.

Endast ett fåtal asylsökande fick uppehållstillstånd 2016 pga ”väpnad konflikt”.


Konventionsflyktingar

AF Flykting UtlL kap 4:1§ UTLL (Genèvekonventionen)
Under 18 år: 5 846 därav barn utan vårdnadshavare (”ensamkommande”): 2 001
Mellan 18-64 år: 11 787
Över 64 år: 280
Män: 10 099
Kvinnor: 7 814
Totalt: 17 913

Alternativt skyddsbehövande

AT Tortyr, alternativt skyddsbehövande 4 kap 2 § UTLL
Under 18 år: 16 271 därav barn utan vårdnadshavare (”ensamkommande”): 3 514
Mellan 18-64 år: 30 784
Över 64 år: 778
Män: 30 745
Kvinnor: 17 088
Totalt: 47 833

AC Väpnad konflikt, alternativt skyddsbehövande 4 kap 2 § UTLL
Under 18 år: 388 därav barn utan vårdnadshavare (”ensamkommande”): 322
Mellan 18-64 år: 133
Över 64 år: 1
Män: 448
Kvinnor: 74
Totalt: 522

Övriga skyddsbehov

AV Väpnad konflikt, övrig skyddsbehövande 4 kap 2 a § UTLL
Under 18 år: 10 därav barn utan vårdnadshavare (”ensamkommande”): 5
Mellan 18-64 år: 21
Över 64 år: 0
Män: 21
Kvinnor: 10
Totalt: 31

AS Svåra motsättningar, övrig skyddsbehövande 4 kap 2 a § UTLL
Under 18 år: 79 därav barn utan vårdnadshavare (”ensamkommande”): 41
Mellan 18-64 år: 73
Över 64 år: 7
Män: 109
Kvinnor: 50
Totalt: 159

KV Organiserad överföring av flyktingar m.m. (kvot)
Under 18 år: 888 därav barn utan vårdnadshavare (”ensamkommande”): 28
Mellan 18-64 år: 961
Över 64 år: 40
Män: 886
Kvinnor: 1 003
Totalt: 1 889

G Särskilt och synnerligen ömmande omständigheter 5 kap 6 § UTLL
Under 18 år: 1 520 därav barn utan vårdnadshavare (”ensamkommande”): 967
Mellan 18-64 år: 531
Över 64 år: 61
Män: 1 501
Kvinnor: 611
Totalt: 2 112

AI Uppehållstillstånd p.g.a. Sveriges internationella åtaganden 5 kap 4 § UTLL
Under 18 år: 0 därav barn utan vårdnadshavare (”ensamkommande”): 0
Mellan 18-64 år: 1
Över 64 år: 0
Män: 1
Kvinnor: 0
Totalt: 1

N3 Avslag strider mot konventionsåtagande (11 § TL)
Under 18 år: 12 därav barn utan vårdnadshavare (”ensamkommande”): 1
Mellan 18-64 år: 28
Över 64 år: 1
Män: 26
Kvinnor: 15
Totalt: 41

Red’s kom:
Drygt en miljon utländska medborgare har under ett kvarts sekel beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa är hela nio av tio varken klassade som flyktingar eller som skyddsbehövande.

Permanent uppehållstillstånd för asylsökande

Om du får permanent uppehållstillstånd har du rätt att bo och arbeta i Sverige på samma villkor som alla andra som är bosatta här.
Ditt permanenta uppehållstillstånd gäller så länge du bor i Sverige.
Du kan resa in och ut ur landet, men när du åker från Sverige måste du ha ett giltigt pass och ditt uppehållstillståndskort för att kunna återvända.
När du har blivit folkbokförd kan du också skaffa en svensk identitetshandling, som behövs till exempel för att öppna ett bankkonto.

ANHÖRIGINVANDRING/ANKNYTNINGSÄRENDE
Om du får permanent uppehållstillstånd har din familj möjlighet att söka uppehållstillstånd för att flytta till dig i Sverige.
Du kan omfattas av ett så kallat försörjningskrav. Det betyder att du måste kunna försörja dig själv och din familj. Du måste också ha en bostad av tillräcklig storlek och standard som ni kan bo tillsammans i när din familj flyttar till Sverige.

KAN PUT DRAS TILLBAKA?
Ditt permanenta uppehållstillstånd kan återkallas om du flyttar från Sverige.
Tillståndet kan också återkallas om du uppgav en falsk identitet när du ansökte om uppehållstillstånd, eller om du medvetet ljög eller inte berättade om något som hade betydelse för ditt uppehållstillstånd.
Om du döms för ett brott kan domstolen besluta att du ska utvisas. Då återkallar Migrationsverket ditt uppehållstillstånd.

HUR LÄNGE GÄLLER PUT?
Som bevis för ditt uppehållstillstånd får du ett uppehållstillståndskort.
Du behöver inte ansöka om förlängning av ditt uppehållstillstånd, men uppehållstillståndskortet gäller som längst fem år. För att få ett nytt uppehållstillståndskort måste du besöka Migrationsverket för att bli fotograferad och lämna fingeravtryck igen.


6. Ensamkommande

5.2.3
ENSAMKOMMANDE BARN
Totalt sökte 2 199 ensamkommande barn asyl i Sverige under 2016.

Andelen av de asylsökande som utgjordes av ensamkommande barn var därmed nästan 8 procent för 2016, vilket är en kraftig minskning jämfört med 2015 men på samma nivå som 2014.

Den grupp som har minskat mest i andel ansökningar från ensamkommande barn är afghaner [men är fortfarande den överlägset största gruppen].

Figur 25 sid. 36

Inkomna ansökningar för ensamkommande barn 2016, nationalitet och kön
Afghanistan: 665 (varav 62 flickor)
Somalia: 421 (varav 154 flickor)
Syrien: 180 (varav 62 flickor)
Marocko: 144 (varav 0 flickor)
Etiopien: 133 (varav 36 flickor)
Övriga: 656 (varav 121 flickor)

Asylsökande s k 'ensamkommande' under 2014, 2015 och 2016

Se: Asylansökningar av ”ensamkommande” 2008-2016

2 199 asylansökningar från ”ensamkommande barn” 2016

Medborgarskap 0-6 år 7-12 13-17 Pojkar Flickor
Afghanistan (665) 6 46 613 603 62
Somalia (421) 9 45 367 267 154
Syrien (180) 17 36 127 118 62
Marocko (144) 0 4 140 144 0
Etiopien (133) 1 5 127 97 36
Albanien (104) 1 1 102 102 2
Irak (93) 6 19 68 72 21
Övriga (459) 21 34 404 361 98
TOTALT 61 190 1 948 1 764 435

35 369 asylansökningar från ”ensamkommande barn” 2015
Afghanistan: 23 480 (varav 674 flickor) – 2014 = ca 1 500
Syrien: 3 777 (varav 645 flickor)
Somalia: 2 058 (varav 508 flickor)
Eritrea: 1 939 (varav 455 flickor)
Irak: 1 097 (varav 134 flickor) – Ökning med drygt 1 200% jämfört med 2014
Övriga: 3 018 (varav 431 flickor)

Ensamkommande barn” 2015 (8,7% flickor)
0-12 år: 2 563 (varav 578 flickor)
13-15 år: 15 238 (varav 1 057 flickor)
16 år: 13 462 (varav 787 flickor)
17 år: 4 106 (varav 425 flickor)

Av det totala antalet ansökningar under 2015 kom 2 847 från flickor. Flest antal asylsökande flickor kom under 2015 från Afghanistan. Störst andel flickor bland de asylsökande har dock statslösa, Somalia och Eritrea, där cirka en fjärdedel av de sökande är flickor.

Not. Det är alltid ett kraftigt underskott på kvinnor/flickor som ansöker om, och beviljas, asyl. Nästan alla ”ensamkommande” uppger sig vara i åldern ”13-17” (notera att för 2016 har Migrationsverket försökt mörka sanningen genom att slå ihop alla som uppger sig vara 13-17 år i en grupp istället för att särredovisa antalet som för år 2015).

Avgjorda ärenden för ensamkommande asylsökande under 2016Som framgår av Migrationsverkets statistik är 90% av de avgjorda ärendena för ensamkommande i åldersgruppen 13-17 år (dvs den ålder de asylsökande själva uppgivit). Det finns mycket stark anledning att misstänka att det skulle vara en ungefär lika stor andel (90%) om åldersspannet varit 16-17 år.

Det ska noteras att den verkliga siffran i snitt är att 85% av asylansökningarna som beviljas för dem som utger sig för att vara ensamkommande i ålder ”13-17 år” (om de som avviker ej räknas in).

De 86% ”ensamkommande” som i realiteten beviljas uppehållstillstånd (redan innan överklagande i domstol) kan jämföras med Norge som 2016 beviljade 28 procent av totalt 900 asylsökande afghaner uppehållstillstånd, enligt UDI (Norges motsvarighet till Migrationsverket).

Under år 2015 fattade Migrationsverket beslut i knappt 4 700 ärenden som rör barn som kommit till Sverige utan vårdnadshavare. Knappt 3 100 beslut (72%) var bifall [exkl bifall i högre instans].


7. Återvändande

Figur 59 sid. 50
Totalt avslutade återvändandeärenden och genomsnittliga handläggningstider på Migrationsverket

Självmant återvändande
• 2014: 7 599, 37% – varav ensamkommande: 66 (21%)
• 2015: 9 718, 43% – varav ensamkommande: 92 (32%)
• 2016: 14 924, 56% – varav ensamkommande: 241 (53%)

Bil. 18 sid. 156
• 2016: 14 384 självmant återvändande med Migrationsverkets hjälp

Överlämnade till polis – avviken
• 2014: 7 350, 36% – varav ensamkommande: 130 (41%)
• 2015: 7 590, 34% – varav ensamkommande: 87 (30%)
• 2016: 5 942, 22% – varav ensamkommande: 87 (19%)

Bil. 18 sid. 156
• 2016: 5 730 överlämnade till polisen, avviken (efterlyst), ej inskrivna

Överlämnade till polis – tvång
• 2014: 3 762, 18% – varav ensamkommande: 78 (24%)
• 2015: 3 366, 15% – varav ensamkommande: 50 (17%)
• 2016: 2 279, 9% – varav ensamkommande: 53 (12%)

Bil. 18 sid. 156
• 2016: 2 240 överlämnade till polisen, tvång (inskrivna)

Bil. 18 sid. 157
• 2016: Totalt 2 988 utresta med tvång, TPT
• 2016: 2 523 återvändande med tvång

Bil. 18 sid. 157
Verkställigheter polisen
• 2016: Totalt 7 970 nya överlämnande ärenden till Polisen
varav 5 370 avvikna (efterlyst), ej inskrivna
varav 2 240 tvång (inskrivna)
varav 360 övriga

Avskrivna mm
• 2014: 1 667, 8% – varav ensamkommande: 46 (14%)
• 2015: 1 850, 8% – varav ensamkommande: 61 (21%)
• 2016: 3 586, 13% – varav ensamkommande: 74 (16%)

Totalt utanför asylprövningen
Totalt återvända, på väg att utvisas, avvikna/försvunna och avskrivna mm
• 2014: 20 378 – varav ensamkommande: 320
• 2015: 22 494 – varav ensamkommande: 290
• 2016: 26 731 – varav ensamkommande: 455


8. Utresor 2016 med och utan polis

Figur 64 sid. 53

Antalet utresor med hjälp av Migrationsverket från Sverige i samband med utskrivning från mottagningssystemet 2016 fördelat på medborgarskap och destination
Irak: 2 976 till hemland, 1 123 till Dublinland, 196 Övrigt – Totalt 4 295
Afghanistan: 854 till hemland, 1 537 till Dublinland, 66 Övrigt – Totalt 2 457
Syrien: 82 till hemland, 1 723 till Dublinland, 334 Övrigt – Totalt 2 139
Albanien: 951 till hemland, 86 till Dublinland, 56 Övrigt – Totalt 1 093
Iran: 483 till hemland, 291 till Dublinland, 50 Övrigt – Totalt 824
Övriga: 3 063 till hemland, 2 044 till Dublinland, 499 Övrigt – Totalt 5 606 !!!
• Totalt: 8 409 till hemland, 6 804 till Dublinland, 1 201 Övrigt – Totalt 16 414

Antalet utresor med hjälp av Polisen från Sverige i samband med utskrivning från mottagningssystemet 2016 fördelat på medborgarskap och destination
Irak: 36 till hemland, 93 till Dublinland, 11 Övrigt – Totalt 140
Afghanistan: 21 till hemland, 133 till Dublinland, 1 Övrigt – Totalt 155
Syrien: 0 till hemland, 80 till Dublinland, 10 Övrigt – Totalt 90
Albanien: 347 till hemland, 16 till Dublinland, 38 Övrigt – Totalt 401
Iran: 12 till hemland, 18 till Dublinland, 0 Övrigt – Totalt 30
Övriga: 989 till hemland, 573 till Dublinland, 126 Övrigt – Totalt 1 688 !!!
• Totalt: 1 405 till hemland, 913 till Dublinland, 186 Övrigt – Totalt 2 504

UTRESOR TOTALT 2016
Irak: 4 435 (2015: 1 126 + 1 203)
Afghanistan: 2 612
Syrien: 2 229 (2015: 615 + 683)
Albanien: 1 494 (2015: 1 799 + 2 225)
Iran: 854
Övriga: 7 294 !!!
Totalt: 18 918

Se: 54 år för att utvisa alla illegala migranter som kom till Sverige 2015


9. Säkerställande av id-uppgifter

5.11 sid. 54
Säkerställande av identitetsuppgifter

De fem vanligaste nationaliteterna som givit träff i Eurodac är:
1. Syrien
2. Afghanistan
3. Irak
4. Somalia
5. Statslös

Se: 130 000 migranter har ”försvunnit” i Tyskland, hur många i Sverige? – 400 000-600 000 migranter som inte anses ha formellt ansökt om asyl befann sig i Tyskland 2016. 300 000 av dessa förekommer i Eurodac-registret.

De fem vanligaste medlemsstaterna som Migrationsverket har fått träff mot i Eurodac är [dvs de länder som ovanstående kommit från och där de skulle sökt asyl i nedanstående länder istället]:
1. Grekland
2. Tyskland
3. Ungern
4. Italien
5. Danmark

Visa Information System (VIS) är Schengenländernas gemensamma system för viseringar som har varit i funktion sedan oktober 2011.
De fem vanligaste länderna vi fått träff mot i VIS är:
1. Georgien
2. Iran
3. Syrien
4. Irak
5. Eritrea
Av träffarna i VIS-databasen 2016 hade cirka 3 400 träffar med så kallad Dublinindikation, dvs träffar där visering i ett Schengenland var giltig eller hade löpt ut max sex månader från asylansökningsdatum räknat.
Detta är ett av de kriterier som måste vara uppfyllt för att Migrationsverket, med stöd av Dublinförordningen, ska kunna utreda om annat land är ansvarigt för att pröva asylansökan.


10. Ersättningar från staten till kommuner, landsting och apotek

Figur 98 sid. 80

Statlig ersättning till kommuner, landsting och apotek 2014-2016 (tkr)
• 2014: 4 miljarder kr (4 608 880 tkr) varav 2,5 miljarder kr för ensamkommande
• 2015: 9 miljarder kr (8 619 908 tkr) varav 5,4 miljarder kr för ensamkommande
• 2016: 30 miljarder kr (30 213 584 tkr) varav 25 miljarder kr för ensamkommande.

Ersättningar till kommuner och landsting för nyanlända som tagits emot i en kommun
• 2014: 8 miljarder kr (7 586 106 tkr) varav 4 miljarder kr för ensamkommande
• 2015: 10 miljarder kr (9 622 193 tkr) varav 5 miljarder kr för ensamkommande
• 2016: 12 miljarder kr (12 238 077 tkr) varav 6 miljarder kr för ensamkommande.

Bil 11 sid. 145
Utbetalade statliga ersättningar till kommuner och landsting för flyktingmottagande 2014–2016

Särskilda kostnader för barn utan vårdnadshavare (boendeplatser, familjehem, stödboende, barnschablon)
2014: 3 miljarder kr (3 403 611 170)
2015: 4 miljarder kr (4 379 944 712)
2016: 6 miljarder kr (6 062 076 800)

Direkta kostnader för kvotflyktingar [Se ovan, 3b]
2014: 13 194 973
2015: 18 197 338
2016: 21 913 907

Sjukvårdsersättningar
2014: 248 818 170 kr för varaktig vård inkl. hälsoundersökning (23 miljoner kr)
2015: 233 845 741 kr för varaktig vård inkl. hälsoundersökning (12 miljoner kr)
2016: 287 448 691 kr för varaktig vård inkl. hälsoundersökning (23 miljoner kr)

SFI för anläggningsboende
2014: 287 000 kr
2015: 8 092 000 kr
2016: 11 581 500 kr (drygt 40 ggr mer än 2014)

TOTALT UTBETALADE ERSÄTTNINGAR:
2014: 7 miljarder kr (6 908 048 783)
2015: 9 miljarder kr (8 907 278 613)
2016: 12 miljarder kr (11 943 602 556)

FRÅGETECKEN
Frågan är vad det är för skillnad mellan uppgifterna i
Figur 98 Statlig ersättning till kommuner, landsting och apotek 2014-2016 (tkr)
och
Bilaga 11 Utbetalade statliga ersättningar till kommuner och landsting för flyktingmottagande 2014–2016

I Figur 98 uppges;
Statliga ersättningar till kommuner, landsting och apotek för asylsökande
• 2014: 4 608 880 tkr varav 2 494 510 tkr för ensamkommande
— Totalt (inkl Ersättningar till kommuner och landsting för nyanlända som tagits emot i en kommun) 12 194 986 tkr varav 6 437 746 tkr för ensamkommande barn
• 2015: 8 619 908 tkr varav 5 436 054 tkr för ensamkommande
— Totalt (inkl Ersättningar till kommuner och landsting för nyanlända som tagits emot i en kommun) 18 242 101 tkr varav 10 422 823 tkr för ensamkommande barn
• 2016: 30 213 584 tkr varav 24 633 574 tkr för ensamkommande.
— Totalt (inkl Ersättningar till kommuner och landsting för nyanlända som tagits emot i en kommun) 42 451 661 tkr varav 30 694 965 tkr för ensamkommande barn

I Bilaga 11 uppges;
TOTALT UTBETALADE ERSÄTTNINGAR:
2014: 6 908 048 783 kr varav 3 403 611 170 kr i Särskilda kostnader för barn utan vårdnadshavare
2015: 8 907 278 613 kr varav 4 379 944 712 kr i Särskilda kostnader för barn utan vårdnadshavare
2016: 11 943 602 556 kr varav 6 062 076 800 kr i Särskilda kostnader för barn utan vårdnadshavare

Det är alltså helt olika summor för samma sak i figur 98 jämfört med bilaga 11.
För t ex 2016 är, i figur 98, totalsumman 42 miljarder kr (eller 30 miljarder kr exkl nyanlända som tagits emot i kommun) varav 31 miljarder kr för ensamkommande (eller 25 miljarder kr exkl nyanlända som tagits emot i kommun).
Totalsumman i bilaga 11 är emellertid betydligt lägre: 12 miljarder kr varav 6 miljarder kr för ensamkommande.


11. Asylsökandes boende och kostnader

Figur 38, sid. 41 (och Figur 39 sid. 42)
Antal inskrivna 2014–2016

Antal boendedygn per år
• 2014: 23 miljoner (22 607 679) dygn
• 2015: 37 miljoner (36 560 577) dygn
• 2016: 57 miljoner (57 353 369) dygn

Genomsnittligt antal inskrivna/inregistrerade (inkl. förvar) per dygn totalt
• 2014: 61 939 varav 12 043 som fått avslag på asylansökan i högre instans
• 2015: 100 166 varav 12 297 som fått avslag på asylansökan i högre instans
• 2016: 157 376 varav 11 243 som fått avslag på asylansökan i högre instans

Figur 39 Sid. 42
Kostnad för mottagande, bosättning, återvändande (exkl. anslagsavräknade utgifter och kostnader)

Kostnad för mottagande av asylsökande m m (tkr)
• 2014: 10 miljarder kr (9 899 444) varav 342 mkr (341 7559 för förvar och 39 mkr för utresor
• 2015: 17 miljarder kr (16 866 547) varav 399 mkr (398 937) för förvar och 48 mkr för utresor
• 2016: 43 miljarder kr (42 808 413) varav 439 mkr (438 741) för förvar och 75 mkr för utresor

Från september 2015 till och med februari 2016 hade Migrationsverket cirka 600 heltidsanställda väktare och ordningsvakter. Vid slutet av 2016 hade de minskat till cirka 300 heltidsarbetare.

Kostnad för förvar per inskriven och dygn totalt
• 2014: 3 924 kr per dygn och inskriven
• 2015: 4 053 kr per dygn och inskriven
• 2016: 3 644 kr per dygn och inskriven

Figur 3 sid. 24

Andel boendeplatser med eget hushåll (ABE, ABK) av totalt anläggningsboende (ABO)
• 2014: Uppgift saknas
• 2015: 37%
• 2016: 52%

KOSTNADER FÖR BOENDE TILL ASYLSÖKANDE 2016
Kostnader för asylsökandes boende. ABO = Anläggningsboende. EBO = Eget boende. BUV = Boende för ensamkommande
FICKPENGAR TILL ”ENSAMKOMMANDE”
Det kan bl a noteras att bara ersättningen till de som utgett sig för att vara ”ensamkommande barn” (eller ”barn utan vårdnadshavare” som Migrationsverket också kallar denna grupp) låg på 18 miljarder kr av de 43 miljarder kr som de asylsökande kostade under 2016.

Denna kostnad kan jämföras med Sveriges bistånd (i princip högst i världen per capita) som 2015 låg på 40 miljarder kr.

Idag får svenska medborgare stå tillbaka för asylsökande som ges förtur till lägenheter. I t ex Malmö har kommunen köpt upp ett stort antal bostadsrätter för att ge till specifikt asylsökande.


12. Hur många asylsökande har arbetat?

Figur 43 sid. 43
Antal asylsökande som arbetat 2014 till 2016. Fördelat efter kön.

Män
• 2014: 330
• 2015: 386
• 2016: 1 027

Kvinnor
• 2014: 117 (Andel: 26%)
• 2015: 108 (Andel: 22%)
• 2016: 244 (Andel: 19%)


13. Arbetstillstånd

Figur 71 sid. 58

Totalt antal beviljade tillstånd för arbetstagare 2016, tio största yrkesgrupper

IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl.: 3 737 varav 646 kvinnor
• Bärplockare och plantörer m.fl.: 3 199 varav 222 kvinnor
Civilingenjörsyrken: 790 varav 141 kvinnor
• Kockar och kallskänkor: 532 varav 137 kvinnor
• Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl.: 397 varav 63 kvinnor
Ingenjörer och tekniker: 335 varav 56 kvinnor
• Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.: 234 varav 131 kvinnor
Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl.: 201 varav 5 kvinnor
• Städare och hemservicepersonal m.fl.: 192 varav 92 kvinnor
Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare: 158 varav 105 kvinnor
• Övriga: 2 751 varav 742 kvinnor
• Totalt: 12 526 arbetstillstånd varav 2 340 kvinnor

Red’s kom:
Av de 12 526 som fått arbetstillstånd 2016 är det alltså bara 1 271 asylsökande (10 %) som arbetat i någon form och vid någon tidpunkt. Man kan misstänka att en klar majoritet av de 1 271 asylsökande som arbetat (vilket kan vara endast ett fåtal från Mellanöstern och Afrika) gjort detta inom städ samt bärplockning (men denna statistik vill Migrationsverket inte visa).

Under 2016 beviljades drygt 3 900 arbetstillstånd till de allra simplaste yrken, som inte kräver någon utbildning/kunskap eller erfarenhet överhuvudtaget (huvudsakligen bärplockare e dyl).



14. Ansökan om svenskt medborgarskap

Figur 82 sid. 62

Inkomna medborgarskapsärenden – de fem största grupperna 2014 till 2016.

1. Somalia
2014: 3 178
2015: 4 733
2016: 9 715

2. Syrien
2014: 726
2015: 2 010
2016: 6 775

3. Statslös
2014: 1 722
2015: 3 696
2016: 5 270

4. Irak
2014: 6 429
2015: 4 619
2016: 3 704

5. Afghanistan
2014: 1 125
2015: 1 447
2016: 3 545

6. Övriga
2014: 28 421
2015: 31 806
2016: 34 957

Red’s kom:
En kraftig ökning 2016 av dem från framförallt Somalia, Syrien, statslösa och Afghanistan som vill ha svenskt medborgarskap för att därmed kunna åtnjuta alla förmåner i Sverige som de svenska skattebetalarna uppnått genom hårt arbete.

Totalt inkomna medborgarskapsärenden
2014: 41 601 (Avgjorda ärenden: 35 563)
2015: 48 311 (Avgjorda ärenden: 42 700)
2016: 63 966 (Avgjorda ärenden: 56 796)

Figur 84 sid. 63 och fig 83 sid 62

Antal avgjorda medborgarskapsärenden 2014 till 2016
2014: 35 563 varav 31 006 avgjorda naturalisationsärenden (36 805 inkomna) – 84% bifall
2015: 42 700 varav 33 547 avgjorda naturalisationsärenden (38 333 inkomna) – 84% bifall
2016: 56 796 varav 35 832 avgjorda naturalisationsärenden (42 632 inkomna) – 83% bifallAvgjorda medborgarskapsärenden 2014-2016Not.  Naturalisation innebär förvärv av medborgarrätt.
En utlänning kan efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap (naturaliseras), om hon eller han har
• styrkt sin identitet
• fyllt arton år
• har permanent uppehållstillstånd i Sverige
• hemvist här i landet
– – sedan två år i fråga om dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare
– – sedan fyra år i fråga om den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716)
– – sedan fem år i fråga om övriga utlänningar
• haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt.

2016 fick 60 000 utlänningar svenskt medborgarskap.

Sverige sticker ut genom att det är i praktiken kravlöst att få svenskt medborgarskap.

Förändringar som föreslås:

  • Klara språk och samhällstest (Kunskaperna ska visas upp genom prov eller till exempel godkända betyg från universitetskurser)
  • Egen försörjning (t ex att den huvudsakliga inkomsten inte utgörs av försörjningsmedel)
  • Sju års hemvist i Sverige, i stället för nuvarande 5 år (integrationsbonus 5 år, dvs personer med kunskaper i svenska språket och som försörjer sig själva kan få medborgarskap i Sverige tre år tidigare)
  • Medborgarskap ska kunna återkallas, som i t ex Tyskland, Storbritannien och Canada, om det beviljas genom oriktiga uppgifter eller genom muta, eller för den som begått terrorbrott.

Sid. 45
Figur 46 Omprövningsbeslut 2014-2016

Omprövning av medborgarskapsärenden
2014: 1 257 varav 167 beslut ändrats av Migrationsverket och 1 029 överlämnats till migrationsdomstol
2015: 1 120 varav 138 beslut ändrats av Migrationsverket och 932 överlämnats till migrationsdomstol
2016: 1 432 varav 204 beslut ändrats av Migrationsverket och 1 142 överlämnats till migrationsdomstol

Källa: Migrationsverkets årsredovisning 2016
(Se även Migrationsverkets årsredovisning 2015)

Not. Uppgifter i detta dokument kommer att fyllas på efterhand om relevant information av särskilt intresse. Något du saknar här?

Se även bl a;
Dublinförordningen tolkas idag av Sverige helt annorlunda jämfört med igår

Expert klargör att Sverige kan skicka tillbaka alla migranter till Danmark/Tyskland

Moderaterna föreslår att Dublinförordningen ska följas med stopp för asylsökande

Ska Dublinförordningen följas? S mot SD om migrationen

EU-domstolen klargör att asyl ska sökas i första asylland enligt Dublinförordningen


EU vill tvinga alla EU-länder att ta emot flyktingar

14 av 28 EU-länder tar emot kvotflyktingar – Sverige flest!


0-5 av 581 ensamkommande flyktingbarn har konstaterats vara barn – Över 80 procent av de ”ensamkommande” som hittills ålderstestas av Rättsmedicinalverket är vuxna, alltså över 18 år med marginal, precis som i Danmark och Norge (inlägget handlar även om George Soros)

Runt 35 procent av alla till EU ensamkommande flyktingar under 18 år söker sig till Sverige.Dvs som allra minst 35 procent av alla som kommer till EU och själva hävdar att de är under 18 år, söker sig till Sverige. Gissa varför.

Regeringen: Ensamkommande som beviljats asyl på felaktiga grunder får stanna


”Ensamkommande flyktingbarn” – Statistik, 70% Afghanistan


Ensamkommande flyktingbarn kostar 34 miljarder kr/år, minst


Fler statslösa i Sverige än i hela övriga EU tillsammans


54 år för att utvisa alla illegala migranter som kom till Sverige 2015


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Göteborgs illegala bosättningar kostade skattebetalarna minst 16 miljoner kr 2014

Nedanstående är ett utdrag ur Göteborgs skrift; ”Illegala bosättningar i Göteborg” som sammanställer problemen med EU-migranter i Göteborg 2014.

Den summa på 16 miljoner kr som Göteborg kommit fram till att EU-migranterna kostade 2014 är bara en liten del av den verkliga kostnaden som ligger betydligt högre om man räknar in t ex vårdkostnader, skola/utbildning, kostnader för brott och rättsväsendet, gratis hemresor, etc.

För år 2015 är säkert kostnaderna för EU-migranter rejält högre.

Det känns lite som att kommunen själv skapar problem för sig genom att inte vidta rätt åtgärder. Alla nedanstående problem skulle drastiskt minska tillsammans med tillhörande kostnader genom ett tiggeriförbud, för att med tiden upphöra mer eller mindre helt.

Problemformulering

Illegala bosättningar medför tre större problem:

• Att människor bor där man inte får bo.
• Att bosättningarna blockerar eller hindrar annat berättigat nyttjande, t.ex. uthyrda P-platser, gång- och cykelstråk.
• Att det snabbt uppstår sanitära olägenheter i samband med bosättning.
• Att människor riskerar att fara illa vid dessa bosättningar.
Vid några platser har barn uppmärksammats och staden har ett ansvar i att barn inte far illa


Boplatser i Göteborg

Sedan sommaren 2014 har det funnits platser med ett eller flera tält och husvagnar över större delen av Göteborg. Bosättningarna har varierat i storlek mellan ett fåtal till 130 personer.

Särskilt attraktiva platser
Vi ser att det är ett antal platser som är mer attraktiva än andra.
En sådan plats är Kviberg där det funnits bosättningar sedan i våras. Kviberg ligger nära staden, men ändå lite avskilt och det finns tillgång till vatten och toaletter vid idrottsanläggningen.
En annan attraktivt plats flera är pendelparkeringen vid Kallebäck/Delsjön där det under sommaren vistades cirka 130 personer. Det var utifrån denna boplats som det stadsövergripande arbetet inleddes, och en rutin togs fram.

Samtliga platser
Av de förvaltningar som har haft flest platser kan nämnas;
• Fastighetskontoret har haft kännedom om 28 illegala bosättningar under 2014. 23 av dessa beboddes av EU-medborgare, tre platser av asfaltsläggare samt 2 platser av ”svenska bosättare”.
• Park- och naturförvaltningen har kännedom om 20 platser som bebotts av EU-medborgare under 2014 samt fem platser som ockuperats av asfaltsläggare.
• Älvstranden utveckling har under 2014 haft tre olovliga etableringar vararv två var EU-emigranter och en av så kallade asfaltsläggare.

Platser som varit aktuella som illegala bosättningar under 2014 för EU-medborgare (inkl asfaltsläggare) har varit;
Kvibergsnäs, Polstjärnegatan samt Askims Badväg, Kvibergsområdet, Blidvädersgatan, Bergfotsgatan, Tellusgatan, Lillhagsvägen, Harry Martinssons väg/Röda Sten, Gränsgatan/Södermalmsgatan, Bratteråsgatan, Rasmusgården, Smörvattenstigen, Celsiusgatan, Vattenverksgatan, Polstjärnegatan, Ringön, Frihamnen, Karlavagnsgatan, Askims Badväg, Tuve Torg, Bergslagsparken, Fricksgatan/Guldhedsgatan, Skansberget/Leijonsparres väg, Distansgatan, Norra Dragspelsgatan, Burgårdsparken, Ehrenströmsgatan, Dr Hålens gata, Gårdsten/Agnesberg, Askimsbadet, Hovåsbadet, Väderutsikten, Färjenäsparken, Anekdotgatan, Rasmusgården, Lundbyhamnen Helgered/Biskopsgården, Grästuvevägen/Hisingsparken, Kallebäck, Ruskvädersgatan, Delsjö golfbana, Bergslagsgatan, Von Utfallsgatan, Götatunneln och Delsjömotet.


I dagsläget har Stockholm 44 aktiva boplatser som används av EU-medborgare

Red’s kom:
Idag har Stockholm tappat kontrollen över EU-migranterna och vet därför inte hur många bosättningar det finns.
För drygt två månader sedan fanns det 60 bosättningar i Stockholm.

Se: Stockholm förlorat kontrollen över EU-migranter – avhysningar avstannat

Omvärldsbevakning

I Malmö kom problemet med boplatser något senare. Där har man även tagit ett beslut att inte göra avhysningar utan istället ska fältarbetare motivera människor att flytta.
Socialsekreterare/uppsökare besöker platserna och informerar. Man har idag tre boplatser i Malmö, varav en med 23 personer som bor på kommunens mark.

Red’s kom:
Det är inte korrekt.
Det har inte tagits något beslut att inte avhysa EU-migranter.
Idag finns bara en bosättning, och den är under viadukten vid Malmö stadshus.

KOSTNADER SOM EU-MIGRANTER ORSAKAR I GÖTEBORG

Social resursförvaltning har sedan 1 september 2014 en samordnare som arbetar med frågan kring EU-medborgare ur ett helhetsperspektiv.
Fältarbetarna har arbetat inom befintliga resurser, vilket gjort att deras uppdrag riktat mot den hemlöse göteborgaren har påverkats.
Park– och naturförvaltningen har gjort en uppskattning att arbetet med att städa/sanera, transporter och avfallskostnader har kostat över 300 tkr under året.

Uppskattad nedlagd under året för medarbetarna på fastighetskontoret är ca 600 timmar.
Fastighetskontoret har avsatt en person för att ha samordnings- och genomförandeansvar gällande boplatserna. Anledningen till detta är att varje boplats påverkar flera medarbetare och att det krävde mycket tid för att hålla ihop enheten. Fastighetskontoret uppskattar att kostnaden för städning, transport och avgifter till Kronofogdemyndigheten kommer att hamna mellan 350-400 tkr (inkl vissa insatser av OSA-lag).

Parkeringsbolaget har sedan slutet av juni, satt in extra väktare som besöker parkeringsplatser i centrum för att först och främst be dem som tar upp en parkeringsplats betala avgift och gör de inte detta be dem lämna platsen.

Detta kostar parkeringsbolaget cirka 80 tkr per månad.
Utöver dessa kostnader, finns det även förlorade intäkter i utebliven parkeringsavgift i biljettautomaterna samt obetalda kontrollavgifter.

Trafikkontoret uppskattade kostnader ligger på 10 tkr, detta för containerhyra, administration och material. Utöver detta tillkommer personella kostnader.

Idrott– och förening gör en uppskattning av kostnaderna för sanering av ytorna, uppskattningsvis 40 tkr. Här ingår arbetstid och entreprenadkostnader.
De har haft stora problem på Kviberg trots att det inte är Idrott- och förening som är markägare, då de boende har använt områdets servicebyggnader (dusch och toalett) som ägs av förvaltningen.

Miljöförvaltningen har haft fyra handläggare under året som hanterat klagomål rörande nedskräpning, inklusive hygieniskt avfall (toalett), samt eldning.

Bara inom Kvibergsområdet har det under årets hanterats tio enskilda ärenden. Nedlagd tid uppgår till ca 170 h, varav ytterst få har kunnat debiteras. Med en taxa om 900 kr/h motsvarar detta en kostnad på ca 150 000 kr.

Miljöförvaltningen arbetar även med en problematik kring ”fria åkare”, Åkarna parkerar sina fordon på gator och parkeringsplatser där de stör så lite som möjligt och får vara i fred. De gör service på fordonen och utför mindre reparationer. Exempel: byte av olja, och släpper då oljan rätt ner i dagvattenledningarna. Allt skräp som finns i dragbil och uppe på trailern slängs på gatan/gångbanan eller p-platsen där de står för tillfället. Chaufförerna har ingenstans som de kan göra sina toalettbehov, utan detta sker ute i det fria i närhet av fordonet. Detta innebär ett hygienproblem, med risk för smittspridning.

Kostnader 2014

I och med att alla förvaltningar inte sammanställt kostnaderna som kan sättas i samband med hanteringen är följande förteckning inte en komplett bild för staden. Vad gäller Social resursförvaltnings kostnader så innefattar det mer arbete än det riktat mot illegal bosättning.

Social resursförvaltning
INSATS:
Inom befintlig ram, uppsökares uppdrag och en samordnare.
Extramedel förstärkning av Socialjouren samt ökat anslag till Prostitutionsgruppen: 2 100 000 kr.

Bräcke Diakoni, nattplatser: 4 152 125 kr.

Frälsningsarmén, dagcentral: 3 805 170 kr.

Räddningsmission, öppen förskola för romska barn, uppsökande verksamhet samt tillfälligt boende för barnfamiljer: 1 700 000 kr.

Stadsmissionens Crossroads, inbokare till nattplatserna samt uppsökande arbete: 2 387 500 kr.

Park– och naturförvaltningen
INSATS:
Städning/sanering, transporter och avfallskostnader: 300 000 kr.

Fastighetskontoret
INSATS:
600 arbetstimmar: 100 000 kr
Städning, transporter samt avgifter till Kronofogden: 400 000 kr.

Parkeringsbolaget
INSATS:
Extra väktare som besöker P-platser (fr. o. m juni): 500 000 kr.

Trafikkontoret
INSATS:
10 procentig tjänst plus städning: 10 000 kr.
PLUS PERSONELLA KOSTNADER!

Miljöförvaltningen
INSATS:
Handläggning: 150 000 kr.

TOTALT: 15 604 975 kr.

Problematiken med illegala bosättningar kräver allt mer arbete från alla parter (både kommunen och myndigheter) och medför därmed också ökade kostnader i handläggningen av ärendena. Det är därför av vikt att kommunen och myndigheter fortsätter sitt arbete med fokus kring samverkan, metodutveckling och lagstiftningsutveckling för att underlätta arbetet med att motverka illegala bosättningar. Samhällets alla parter behöver också se över lagstiftningen för att underlätta handläggningen och förkorta tiden som bosättningarna är aktiva på en och samma plats.


Vilka bor på de illegala boplatserna?

I de allra flesta fall är det vuxna som bor på boplatserna, dock är det konstaterat att det på i några fall funnits minderåriga barn. När det finns minderåriga på plats eller misstanke om minderåriga så informeras respektive stadsdels socialtjänst.

På de allra flesta boplatser rör det sig om rumänska och bulgariska medborgare. De är i Sverige för att försöka försörja sig och man reser tillsammans med sitt nätverk. Det är både män och kvinnor som lever på boplatserna, dock är männen i majoritet. Språkkunskaperna är oftast begränsade till det egna hemspråket, vilket gör att kommunikation och överlämnande av information blir svårare.

På de större platserna, såsom Kallebäck och Skatås, har det funnits några personer som ”företrätt” gruppen och de har också pratat engelska.

Red’s kom:
Alltså vänsterextremister.


Utmaningar

Samtliga inblandade förvaltningar är överens om att vi inte löser problemet med illegala bosättningar långsiktigt med nuvarande förfarande. Förfarandet kräver många inblandade, är trögt, tar tid och flera av de personer som blir föremål för handräckning, flyttar vidare till nästa plats i närheten. Många har lärt sig ”systemet” och vet att man har ett par veckor på sig mellan polisens id-kontroll till kronofogdens handräckning.
En annan svårighet är att de som inte blir identifierade inte heller omfattas av Kronofogdemyndighetens beslut om avhysning.
Detta innebär att de som är identifierade inte behöver vara på plats vid verkställandet, utan andra kan vara där som inte är identifierade. Detta resulterar i att den illegala bosättningen blir kvar.

Markförvaltarna har uppfattat det som att det i vissa fall varit svårt att få tag i handläggare på socialtjänsten när det funnits barn i bosättningarna.

Ett annat problem med de attraktiva platserna är att till exempel Kallebäck inte kunde polisanmälas ytterligare en gång, eftersom det redan gjorts. Det har också varit svårt att veta vart man ska skicka polisanmälan då polisen har olika ingångar.
Genom vår samverkan i gruppen tillsammans med Polismyndigheten, hoppas vi att vi tillsammans får mer kännedom om varandras organisationer vilket kommer att underlätta processen.

Vid ett par tillfällen har det brunnit i husvagnar och på boplatser. Hur ser kommunens ansvar ut utifrån en säkerhet och skyddsaspekt? Av denna anledning, brandsäkerhet, är det också vikigt att boplatserna inte tillåts att bli stora och etablera sig.
Vid två platser har det brunnit i ett eller flera fordon, oklart av vem.


Förslag framåt

Arbetet med hanteringen kring de illegala bosättningarna tar mycket resurser i anspråk, och det finns behov av en gemensam funktion som kan samordna arbetet med boplatserna och rutinen. Detta skulle vara mer kostnadseffektivt än idag då varje enskild förvaltning blir involverad. Samordnaren skulle kunna ta olika kontakter, polisanmäla, följa upp, begära handräckning hos Kronofogden och bedriva efterarbete. Personen skulle ha ett helhetsperspektiv över flödet i staden och prioriteringar vad gäller insatser. Fördelen skulle också innebära en likartad hantering över staden.
Arbetet är för omfattande för att rymmas inom social resursförvaltnings övergripande samordning av frågor kring mobila EU medborgare.
Trafikkontoret samt Park- och naturförvaltningen har sett möjligheter till att vara med att delfinansiera en sådan tjänst.
Ett första förslag för det fortsatta arbetet innebär att en gemensam funktion för staden tillsätts i arbetet riktat mot illegala bosättningar i Göteborg.
Vidare, så lyfts följande förslag från samverkansgruppen:

• Frågan om boplatser berör många av stadens förvaltningar.
Förankringen och informationen om rutinen när en illegal bosättning upptäcks behöver spridas ytterligare.
• Stadsdelarnas insatser varierar när de får en bosättning. Några stadsdelar gör det uppsökande arbetet enligt socialtjänstlagen – andra inte.
• Det behövs en kontaktlista över vilka som är ansvariga för dessa ärenden inom Polismyndigheten och inom vilka distrikt. Detta för att underlätta kommunikation och därmed effektivisera ärendehantering.
• Markförvaltare kan inför sommaren röja och gallra ut de skogsdungar där EU-migranter kunnat bygga upp boplatser utan att bli upptäckta.
• Markförvaltare kan stänga av infartsvägar till markområden som kan tänkas lockande att bosätta sig på.
Dock blir detta ett bekymmer då staden enligt exempelvis Vision Älvstaden ska vara öppen och inkluderande och att fler delar av staden öppnas upp med temporära/platsskapande aktiviteter. Stänger man då av dessa platser, motverkar detta syftet med stadsutvecklingen.


Juridiska frågeområden

Utifrån de resonemang som förts så är det ett antal juridiska frågeområden som uppkommit när det gäller hanteringen av illegal camping.

• Möjligheten till att kunna avhysa utan identifiering av Polisen, vilket skulle kunna innebära att polisens resurser kan nyttjas till annat. Eller att man kunde ha id-kontroll och handräckning av Kronofogdemyndigheten vid samma tillfälle.
• Möjlighet att delgivning och handräckning sker på tidig morgon eller kvällstid för att nå så många som möjligt.
• Bötfälla på plats för illegal camping, vilket skulle bli ett styrmedel för staden.
• Göteborgs lokala ordningsföreskrifter som förbjuder camping på offentlig plats.
Kan man se över vilka områden som berörs, som exempelvis Kvibergs idrottsplats?
• Staden skulle också kunna använda sig av den möjlighet som finns gällande fordonsflytt, vilket innebär att när böter uppkommit till 5000 kr så kan en flytt
göras. Idag står många fordon på parkeringar, och upptar en plats för boende eller gäster. En gemensam rutin för fordonsflytt behöver tas fram.
• Skydds- och säkerhetsaspekt för boplatser. Behövs en planering för exempelvis brand och smittspridning?
Vilket ansvar har staden när människor väljer att bosätta sig på detta vis.
• Vid de flesta tillfällen önskar markförvaltare att ej genomföra en avhysning direkt utan att ge både sociala myndigheter och personerna själva ett handlingsutrymme (tid). Problemet är att man då som fastighetsägare riskerar att bryta mot fastighetsägaransvaret avseende miljö, hälsa, brand mm. Hur för håller sig juridiken gällande detta, utifrån ansvar om man som förvaltare tillåter en etablering under viss tid.

Samverkansgruppen har fått i uppdrag att återkomma till berörda förvaltningsdirektörer med ett konkret förslag på innehåll och placering av en gemensam funktion som arbetar med de illegala bosättningarna och utreder de förslag samverkansgruppen lyfter för tydlighet och ansvarsfördelning i denna rapport.


Miljöperspektivet

Miljöförvaltningen har under 2013 och 2014 handlagt ett flertal klagomål om illegal camping, nedskräpning och eldning på stadens mark. Det har rört sig om allt från camping med tält till ibland större grupper med fordon inklusive husvagnar och lastbilar. I några fall har det skett på känsliga platser, exempelvis vid Säveån som är Natura 2000 skyddat.

Denna camping och boende på stadens mark har inneburit eldning för matlagning, eldning av avfall, utsläpp av orenat tvättvatten bland annat från tvättmaskiner drivna med dieselverk, uträttande av toalettbehov fritt i naturen, dumpning av tillhörigheter, kläder, hushållsavfall, matavfall samt även dumpning av farligt avfall.

Staden har inte som ambition att bistå med t.ex. portabla toaletter eller containrar på dessa platser. I kommunens syn så skulle en sådan hantering befästa boplatsen. Dock har det i några fall behövts göra ändå. En plats där detta gjordes är Kallebäck, detta med anledning av att det var så många boende och det kom många samtal om nedskräpning. På platsen ställdes det en container och det delades ut handskar och soppåsar till de boende. Vid boplatsen Röda Sten har det ställts ut portabla toaletter. Detta på grund av att processen blivit väldigt utdragen och situationen för allmänheten med nedskräpning var ohållbar.

Göteborgs Stad är en stor fastighetsägare med många förvaltningar och olika utförare.
Åtgärderna som vidtagits har skiljt sig mellan olika förvaltningar. Även i de fall en förvaltning valt att genomföra avhysning så snart man fått kännedom om en illegal bosättning så har det tagit ganska många dagar innan det har kunnat verkställas, väl över en vecka och ibland mer där nedskräpningsproblematiken fortsatt under tiden.

Göteborgs Stad har som andra städer i Europa en utmaning att hantera nedskräpning och bristande avfallshantering från campande EU-migranter och andra som illegalt använder stadens mark.

På gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan enligt plan- och bygglagen där kommunen är huvudman, ansvarar kommunen för att platserna genom exempelvis gaturenhållning och liknande åtgärder hålls i ett sådant skick att uppkomsten av olägenheter för människors hälsa hindras och de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet.

Även för andra platser utomhus där allmänheten får färdas fritt är kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Med andra ord; oavsett om en nedskräpning har skett på kommunal mark eller privat mark har kommunen ofta det yttersta ansvaret för att se till att städning sker enligt lag om gaturenhållning.


Bilaga 1

Rutin för hantering av illegala bosättningar i Göteborg

Under de senaste åren har ett nytt fenomen uppstått i Göteborg: fattiga EU-medborgare kommer från främst Bulgarien och Rumänien för att söka jobb i staden. Under tiden de är i Göteborg slår de sig ner med husvagnar och tält på olika platser utan att fråga markägaren. Det har hänt att fler än hundra personer bosatt sig illegalt på parkeringsplatser, i grönområden eller parker.

Allemansrätten gör det möjligt för människor att tälta någon enstaka natt på undanskymt ställe utan att fråga markägaren. Har man husvagn ska man dock alltid fråga om lov och är man flera måste man också prata med markägaren eftersom boplatsen sliter på naturen.

Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Vid bosättningarna uppstår också ofta problem med nedskräpning och olägenheter för människors hälsa. Om bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning.

Nedan hittar du en rutin för hur Göteborgs Stad hanterar illegala bosättningar.Klicka här för en större bild av rutin för avhysning av illegala bosättningar i Göteborg
Illegala bosättningar i Göteborg


Se även: ”SD Kommunala insatser för EU-medborgare (tiggare)” med Jörgen Fogelklou:
Klicka här för att gå till videoklippet


Se även bl a;
Sverige betalar mest i världen för EU-migranter, precis som EU-avgift och bistånd

Missade papperskorg, får böta 800 kr – Aldrig böter för EU-migranters nedskräpning


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Städning efter EU-migranter kostade Stockholm 2,2 miljoner kr år 2014

Under 2014 har tolv olovliga tältläger tvingast flytta eller lokalisera om sina boende. De flesta tälten tillhörde EU-migranterna som bosatt sig på mark som Stockholm stad äger men, som ännu inte exploaterats. Städningen efter bouppsättningarna har under förra året kostat exploateringskontoret 2,2 miljoner kronor.

Läs; Exploateringskontoret har utfört 12 avhysningar i Söderort under 2013 och 2014 till en total kostnad på 2,1 miljoner kronor

Endast två avhysningar av EU-tiggare i Stockholm 2015

I år har två avhysningar ägt rum men då av Kronofogdemyndigheten.

Exploateringskontoret anser att det inte är hållbart att skapa illegala boplatser runt om i staden.

Förenklad avhysning av EU-migranter

Regeringen har tillsatt särskilld nationell samordnare för att jobba med just utsatta EU-migranter. Just nu ser man över lagstiftningen om hur man kan underlätta för markägare att avhysa människor som bosätter sig illegalt, det skriver stockholmdirekt.se.

SD har tidigare ansökt om förbud mot tiggeri i Stockholm men förvaltningen ger klara besked om att de inte tänker stödja SD:s politik, det skriver tidningen stockholmdirekt.se.

Red’s kom:
Vilken förvaltning? Varför uttalar sig en förvaltning i politiska frågor? En förvaltning ska utföra sitt arbete – dvs förvaltningen – oavsett om det följer SD:s politik eller ej!

Not.
Ovanstående dåligt formulerade text – med uselt journalistiskt arbete – har skrivits av Amela Mahovic, som är en av otaligt många på SVT som har svårt för stavning (i rubriken står det t o m ”mijoner”) och som inte lärt sig använda  stavningskontroll.Klicka här för att gå till artikeln i SVT, 2015-08-13
Se även bl a;
Fattigdomsinvandring och medföljande miljöproblem i Malmö

Polisen: Förundersökning nedlagd om brott mot miljöbalken

Miljöförvaltningens anmälan om miljöbrott för kåkstaden i Malmö läggs ner pga att brott ej går att utreda

Polis, chefsåklagare och vice överåklagare vill inte utreda uppenbart miljöbrott av EU-migranter i Malmö

Markägare för EU-migranters läger på Industrigatan hotas med vite

Föreläggande vid vite angående nedskräpning av EU-migranter; kåkstaden Malmö

Länsstyrelsen fastställer fastighetsägarens skyldighet att städa upp efter EU-migranter i Malmös kåkstad

http://hotpot.se/politik/eu-migranter-skiter-i-kyrkogarden-bokstavligen/

Fi försöker arrangera städning i Malmös kåkstad

Solidaritet med EU-migranter kräver ersättning av Malmö stad för 51 EU-migranters sopor


Tiggare avhyses, städnota på 50.000 kr


Polis avhyser ett hundratal EU-migranter från p-plats i Kista


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

EU-medborgare som beviljats asyl i Sverige år 2014, flest från Rumänien

I HD skriver Fredrik Bengtsson, presschef Migrationsverket, följande;
Enligt svensk lagstiftning har alla människor, även EU-medborgare, rättighet att söka asyl i Sverige. Var gränsen ska gå för rätt till skydd regleras i utlänningslagen som riksdagen har beslutat om.

År 2014 ansökte ca 200 EU-medborgare asyl i Sverige, jämfört med ca 31 000 syrier som var den största asylsökande gruppen. Totalt sökte ca 81 000 personer asyl 2014. I de flesta fall, fattas beslut för EU-medborgare inom några veckor.

Oavsett vilka skäl man åberopar i sin asylansökan, så har alla rätt att få sitt ärende prövat.


Under 2014 beviljades 20 medborgare i Rumänien asyl i Sverige.

52 rumäner, gissningsvis romer, ansökte om asyl, varav 31 st var barn (att jämföra med år 2013 då 26 rumäner sökte asyl i Sverige, varav 8 var barn).
Dvs, antalet asylsökande från Rumänien har dubblats på endast ett år, och antalet barn har fyrdubblats.

Sedan tillkommer anhöriginvandring, som är betydligt fler (drygt 500 år 2014), för rumänerna.

35% av de rumäner som sökte asyl beviljades asyl, vilket är den klart högsta andelen av beviljade asylansökningar från EU-länders medborgare.

Migrationsverkets handläggningstid för rumäner ligger bland de högsta. Att de är särskilt tidskrävande tyder på ett otydligt regelverk.

Andra länder i EU där dess medborgare beviljats asyl i Sverige år 2014:
• Ungern = 1 st.
• Polen = 1 st.
• Grekland = 6 st.

Det skulle vara intressant att veta på vilka grunder som EU-medborgare får asyl i Sverige. Och om något annat land beviljar rumäner asyl.

2015

Så här långt under 2015 (till 1/4) har 9 rumäner (varav 2 barn) sökt asyl i Sverige.

Statslösa = Papperslösa?

Ett stort antal statslösa fick asyl i Sverige 2014; 4 324 st (93% av de statslösa beviljades asyl). Var dessa kommer från är okänt… förutom att ytterligare 31 personer beviljades asyl med okänt medborgarskap.

Hur många sökte asyl i Sverige 2014? Hur många beviljades asyl i Sverige 2014?*1 Asylprövningen ska övertas av annan stat inom ramen för Dublinförordningen, dvs Sverige prövar inte ansökan i sak.

*2 Övriga ansökningar som Migrationsverket ej prövat i sak, t ex avskrivna ansökningar. En ansökan avskrivs bl a när den sökande avviker eller återtar sin ansökan.


RUMÄNIEN – anhöriginvandring

Registrerade uppehållsrätter och beviljade uppehållstillstånd, första och andra instans (beslut av Migrationsverket och Migrationsdomstolarna). Förstagångstillstånd. 2014.

• Anhöriga – arbetsmarknad = 1 st.
• Anhöriga – flykting-/asylgrunder = 22 st.
(Anhöriga till personer som fått uppehållstillstånd som konventionsflyktingar/ skyddsbehövande/ särskilt ömmande omständigheter / tidsbegränsat tillstånd )
• Anhöriga – övriga = 102 st.
• EU/EES = 378 st.
• Tillfälliga/tidsbegränsade = 16 st.
• Verkställighetshinder = 1 st.

Dvs totalt ca 520 rumäner fick uppehållsrätt/uppehållstillstånd år 2014.

Uppehållstillstånd och uppehållsrätter beviljade från såväl Migrationsverket som Sverige ambassader i utlandet.

Siffror omfattar bara beviljade förstagångsbeslut, dvs personer som haft ett uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och blir beviljade en förlängning av detta, är exkluderade.

Uppehållsrätt ges till EES-medborgare och barn/maka/make till EES-medborgare, medan uppehållstillstånd ges till personer som inte är EES-medborgare (s k tredjelandsmedborgare).


Här ser du aktuell statistik från Migrationsverket över asylärenden i Sverige.

Här ser du Migrationsverkets statistik från tidigare år.


Skäl för att bevilja asylsökande uppehållstillstånd

Migrationsverket uppger att det finns följande skäl för att bevilja asylsökande uppehållstillstånd:

1. Flykting
Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av:
• ras/etnicitet
• nationalitet
• religiös eller politisk uppfattning
• kön
• sexuell läggning eller
• tillhörighet till viss samhällsgrupp.

1b. Alternativ skyddsstatusförklaring
Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som:
• löper risk att straffas med döden
• löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller
• som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

1c. En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om han eller hon
• inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet,
• känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller
• inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof.

2. Synnerligen ömmande omständigheter i undantagsfall
Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter, som är direkt knutna till deras personliga förhållanden, som synnerligen allvarligt hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. För barn gäller att uppehållstillstånd kan beviljas om det föreligger särskilt ömmande omständigheter.

Se Asylregler för Migrationsverket

Frågan är på vilka av ovanstående grunder som 20 rumäner beviljades asyl i Sverige år 2014?


EU-migranter som söker asyl har rätt till bistånd av Sverige

Samtliga som ansöker om asyl (uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande) har tätt till bistånd enligt LMA, se 1 § första stycket 1 p, 3 § tredje stycket och 8 § LMA.

Eftersom inga undantag finns för EU-medborgare i LMA har även asylsökande EU-medborgare rätt till förmåner enligt LMA.

Rätten till bistånd enligt 12 § LMA upphör först när EU-medborgaren lämnar landet.

En lagändring är nödvändig för att EU-medborgare inte ska omfattas av LMA!


2013-08-24 skriver SvD;
I slutet på 90-talet ökade antalet tiggare kraftigt i Stockholm. Orsaken var bland annat stora neddragningarna inom sjukvård och socialtjänst under 90-talet. Dessutom spred sig informationen från medier om att en tiggare kan få ihop över tusen kronor på en dag.

1999 fanns det 166 aktiva tiggare i Stockholmsområdet. En femtedel var kvinnor, två tredjedelar drogmissbrukare.

Det är inte olagligt att tigga.

Även den som inte har arbetstillstånd i Sverige har rätt att tigga och uppträda som gatumusikant. Men finns det en medhjälpare som går runt och samlar in pengar krävs tillstånd.

Lokala föreskrifter reglerar vad som gäller för att uppträda på vissa platser. På Drottninggatan i Stockholm behövs inget tillstånd om en grupp på max tre personer spelar akustiska instrument utan förstärkning klockan 12-14 och 16-18. I övriga fall och på övriga tider måste tillstånd sökas hos polisens tillståndsenhet. I Stockholms kommun krävs tillstånd för insamling av pengar i bössor eller liknande.

Antalet asylsökande rumäner ökar kraftigt i Sverige. 1999: 45 ärenden 2000: 67 2001: 82 2002: 534 2003 (t o m juli): 475

De flesta sökande är romer som hävdar att de trakasseras av myndigheter och landets övriga invånare. Det räcker inte som skäl, enligt Migrationsverket.

Av de 441 ärenden som fram till augusti 2013 avgjorts från 2002 har ingen beviljats asyl.

Källor: Migrationsverket, polisen samt rapporten ”Tiggeri – ett nygammalt fenomen” av Ulla Beijer


Se även bl a;
Vad gäller juridiskt för EU-migranters vistelse i Sverige? Regler för avvisning/utvisning av EU-migranter/tiggare

Utvisning av EU-migranter utan vistelserätt sker inte i Sverige

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Valresultat 2014

Valresultat 2014
Valresultat Riksdag 2014-09-14

 

Antal mandat för respektive politiskt parti i Riksdagen efter valet 2014

Valresultat mandat 2014
• S+MP+V    = 159 mandat (dvs 16 mandat från hälften).
• Alliansen = 141 mandat.

Valprognos efter decemberöverenskommelsen 2014

En sådan valprognos saknas men den 11 december 2014 publicerade Aftonbladet en undersökning med följande resultat; Valundersökning 2014-12-11Undersökningen omfattar intervjuer med 1574 personer under perioden 4 december-10 december och är genomförd som en webbundersökning på uppdrag av Sverige Tycker. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre.
Undersökningsfrågan som ställdes i den senaste valundersökningen var:
Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag?

De borgerliga partierna får 43,4 procent mot 41,1 procent för de tre rödgröna partierna. Det innebär, med detta resultat, att Alliansen skulle ha vunnit ett extraval i mars 2015.

Mätning Januari 2015 TV4/Novus

M 24,1 (+0,4)
FP 4,1 (-0,2)
C 6,0 (-0,6)
KD 4,5 (+0,6)
S 30,0 (-2,0)
V 5,3 (0)
MP 6,4 (+0,4)
SD 16,5 (+0,5)
FI 2,2 (+1,1)

Regeringspartierna har tillsammans med Vänsterpartiet stöd av 41,7 procent av väljarna medan Allianspartierna har 38,7 procent.

Förändringarna är inte statistiskt säkerställda. Novus intervjuade 2007 personer per telefon under perioden 22 december 2014 till 18 januari 2015.

Ipsos 2015-01-12 — 2015-01-26:Klicka här för att gå till artikeln i DN, 2015-01-31

V   5,8 (+0,4)
S  34,3 (+2,3)
MP  6,3 (-0,4)
SD 13,1 (+0,6)
C   5,0 (-0,1)
FP  6,2 (+0,6)
KD  3,8 (-0,1)
M  23,2 (-3,1)

Ipsos/DN mätning med felfaktor från valet 2014:Klicka här för en större bild

Se även bl a;

Personröstning regler – Vikten av att personrösta i valet 2018


Förutsägelse om riksdagsvalet 2018

Slutresultat i riksdagsvalet 2018


Media försöker desperat förklara bort att SD är Sveriges största parti

SD Sveriges största parti enligt Yougov, 2 veckor innan valet 2018


98 % av Sverige ogillar S+MP, enligt undersökning av IPSOS


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

KNÄCKFRÅGAN SOM ALLIANSEN DUCKAR FÖR

Oklarhet om budget

Decemberuppgörelsen skulle låsa upp dödläget i riksdagen och möjliggöra för minoritetsregeringar att få igenom sina budgetar. Men inför vårbudgeten riskerar det ändå att bli problem, eftersom frågetecken kring hur det ska fungera praktiskt kvarstår. Om Alliansen lägger ett gemensamt budgetförslag kan den inte rösta på det utan att riskera att Sverigedemokraterna återigen fäller regeringens budget. Men lägger allianspartierna enskilda förslag parti för parti kan allianssamarbetet börja luckras upp, enligt statsvetare.

Regeringen får total makt

Borgerliga företrädare har varnat för att regeringen nu kan få igenom vad den vill, oavsett stöd i riksdagen.

I DN-intervjun med statsminister Stefan Löfven efter att överenskommelsen presenterats, sa han att man kommer att regera med stöd av Vänsterpartiet så länge blockpolitiken kvarstår.

S-budget i samarbete med V

I gårdagens DN slog V-ledaren Jonas Sjöstedt fast att V och regeringen är överens om att göra statsbudgeterna gemensamt under resten av mandatperioden. Men det är oklart vad som händer om Vänsterpartiet av någon anledning i framtiden inte stöder regeringens budget.

Erik Ullenhag

Om S och MP går fram med en egen budget är Alliansen den största partikonstellationen och då kan vi rösta på vår egen budgetmotion”, twittrade Erik Ullenhag, Folkpartiets ekonomisk-politiska talesperson, under söndagen.

Här kan man emellertid fråga sig vad skillnaden är om Alliansens budget vinner enbart med stöd av Alliansen eller om deras budget vinner med stöd av SD?

Anna Kinberg Batra

Jo självklart kommer vi lägga både egna budgetförslag och and­ra förslag. Sverige behöver olika, och mer av Alliansens, alternativ”, twittrade Anna Kinberg Batra (M), den 27 december, samma dag som överenskommelsen presenterades.

Om Alliansen lägger eget förslag på budget, och röstar på detta, vad innebar då decemberuppgörelsen?

Tomas Tobé

Tomas Tobé, vice gruppledare för Moderaterna i riksdagen och blivande partisekreterare säger:
De som kritiserar oss säger att vi blir ett stödparti till Socialdemokraterna. Jag kan ha respekt för den åsikten, men jag delar den inte.

Problem med decemberuppgörelsen

Tommy Möller är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och tidigare talskrivare åt Carl Bildt. Han ser flera svårigheter med decemberöverenskommelsen.
– Uppgörelsen betyder antingen att
Oppositionen inte lägger gemensamma budgetmotioner och i stället lägger enskilda som inte kan få majoritet i riksdagen,
eller att
Oppositionen lägger gemensamma motioner för att understryka att man är ett regeringsalternativ, men då kommer man ju inte att kunna rösta på sitt förslag. Då ger man regeringen carte blanche.

– I princip kan allt som har med ekonomi att göra tas med budgetbeslutet. Minska strafftiden för personer som sitter i fängelse för att spara pengar, till exempel. Det kommer att bli mycket debatt om vad som är en budgetfråga och matar man in för mycket så försvagas riksdagens ställning rejält. Det är en utveckling vi kommer att se, säger han.
Han anser att en annan konsekvens blir en ”mycket svag opposition”.

Presskonferensen om decemberöverenskommelsen som innebär att en minoritet ska kunna styra över en majoritet i Sverige.
Frågan är om man tar ansvar för Sverige genom att begränsa demokratin?

Rädslan för att Sverigedemokraterna ska öka ännu mer verkar vara den enda drivkraften för förhandlingar.