Regeringens utredningsdirektiv för avhysning av EU-migranter – Katastrofalt dåligt!

Följande utredningsdirektiv har nu (efter Uppdrag Gransknings program) – ett halvår efter löfte om detta – tagits fram av justitieminster Morgan Johansson och inrikesminster Anders Ygeman:

Regeringskansliet, Justitiedepartementet,
Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Uppdrag 2015-09-30

Uppdrag om hur markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar kan förbättras

Uppdraget

En utredare ges i uppdrag att analysera och ge förslag på hur markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar kan förbättras.
I arbetet ska utredaren beakta intresset av rättssäkerhet i förfarandet. I uppdraget ingår inte att föreslå straffbestämmelser.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 maj 2016.

Red’s kom:
Man får innerligt hoppas antingen att utredaren frångår detta uppenbart bristfälliga utredningsdirektiv alternativt att regeringen kommer med ett tilläggsdirektiv mycket snabbt!

Regeringen har t o m glömt att det inte bara handlar om markockupationer, utan även ockupationer av bostäder, som den Uppdrag Granskning tog upp i Högfors, samt liknande fall.

Närmare om uppdraget

Det kan vara svårt och kostsamt för en markägare att ta till vara sin rätt genom särskild handräckning för att få personer i en otillåten bosättning att lämna platsen.
En utredare ges därför i uppdrag att analysera och ge förslag på hur markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar kan förbättras.

Red’s kom:
Här gör regeringen det allvarliga misstaget att begränsa uppdraget till markägarens möjligheter att få handräckning, istället för att bl a lämna öppet för lagjusteringar så att markägare på egen hand kan begränsa eller beivra ockupanter av fastighet, samt att tillföra nödvändiga kompletteringar till allemansrätten och minimera riskerna med EU-migranter som tar bostäder i besittning.

I arbetet ska utredaren beakta intresset av rättssäkerhet i förfarandet.

Ett barnrättsperspektiv ska ingå som en del i arbetet, bl.a. utifrån vad som regleras i socialtjänstlagen (2001:453) avseende barns särskilda rätt till skydd och stöd och de åtaganden som följer av FN:s barnkonvention.

Red’s kom:
Men barnrättsperspektivet är en helt annan fråga som det aldrig funnits några frågetecken runt. Med eller utan barn ska avhysning kunna ske på exakt samma sätt. Sedan vad som görs efter avhysning med eventuella barn är redan reglerat och är helt fristående från själva avhysningsprocessen som detta utredningsdirektiv avser.

Det skydd som följer av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska också beaktas.

Red’s kom:
Till de mänskliga rättigheterna hör inte att ta annans mark i besittning, och det är svårt att se på vilket sätt ”mänskliga rättigheter” har med frågan om en förenklad avhysning att göra.

Vilka grundläggande friheter är det som ska beaktas?

Det är högst anmärkningsvärt att regeringen inte tydligt fastställlt i utredningsdirektivet att den grundlagsskyddade äganderätten ska vara styrande!

Utredaren ska lämna fullständiga författningsförslag utifrån de överväganden som görs.

Utredaren ska i sina förslag beakta det arbete som den nationella samordnaren för arbetet med utsatta EES-medborgare gör för att främja samverkan med berörda aktörer i samband med avlägsnanden från tillfälliga bosättningar.

Det ingår inte i uppdraget att föreslå straffbestämmelser.

Red’s kom:
Varför inte?
Vem ska då föreslå straffbestämmelser? Eller menar regeringen att det ska vara straffritt att begå brottslig handling?

Eller ska regeringen tillsätta en ny utredning under 8 månader för att utreda straffbestämmelser, efter att denna utredning på 8 månader är klar?

Utredaren ska belysa konsekvenserna av förslagen.

Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.

Red’s kom:
Kostnadsökningar blir det per automatik om utredaren gör sitt jobb, eftersom en fastighetsägare inte ska belastas med kostnader (så som idag, med 600 kr per EU-migrant) för ett samhällsproblem… ett samhällsproblem som dessutom skapats av regeringen.

Varför i hela fridens dar ska utredaren ägna tid åt att föreslå finansiering? Det är regeringens uppgift och har inte på något sätt med den rättsliga frågan att göra.

Utredaren ska i sitt arbete föra en dialog med Kronofogdemyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting.

Utredaren ska även föra en dialog med den nationella samordnaren för arbetet med utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige.

Synpunkter ska även inhämtas från andra berörda myndigheter, kommuner, organisationer och privata aktörer i den omfattning utredaren finner det lämpligt.

Utredaren ska också i lämplig omfattning undersöka hur frågan i förekommande fall har reglerats i andra länder.

Bakgrund

På senare år har flera större tillfälliga bosättningar byggts upp på olika platser i landet och kring de större städerna. Dessa har i stor utsträckning fungerat som boplats för personer som tillfälligt uppehållit sig i Sverige.
I vissa fall har det förekommit barn i dessa bosättningar.
Det rör sig ofta om mycket utsatta människor som lever i svår fattigdom i sina hemländer.
Tillfälliga bosättningar har etablerats både på offentliga platser och på privat mark. I stor utsträckning ägs marken av kommuner eller juridiska personer men även enskilda privata fastighetsägare är berörda.

Allemansrätten

För markägare kan en tillfällig bosättning innebära olägenheter i form av t.ex. skadegörelse, nedskräpning och brandrisk.
Ett tillfälligt ianspråktagande av annans mark behöver inte vara otillåtet. Enligt allemansrätten har alla tillgång till naturen och denna rätt gäller oberoende av markägarens samtycke.
Rätten att vistas tillfälligt på annans mark är dock begränsad. Större bosättningar under en längre tid ligger utanför vad allemansrätten medger. I ett sådant fall krävs samtycke från markägaren för att bosättningen ska få bestå.

Red’s kom:
Här är det högst anmärkningsvärt att regeringen inte explicit lagt in i utredningsdirektivet att klargöranden självklart måste göras även avseende allemansrätten.
T ex;
– Vad avses här med ”tillfälligt ianspråktagande av annans mark”?
– Vad avses här med ”olägenheter”, och vilka olägenheter ska resultera i vad?
– Vad avses här med ”större bosättningar” och hur lång tid är ”en längre tid”?

Att bortse från detta gör utredningen tämligen meningslös!

Offentlig plats

Om det är fråga om en offentlig plats kan regler i ordningslagen (1993:1617) bli tillämpliga. Polismyndigheten får t.ex. förelägga en person att ta bort anordningar som placerats på offentlig plats utan tillstånd eller i strid med kommunala ordningsföreskrifter.
Följs inte föreläggandet får Polismyndigheten vidta åtgärden.

Red’s kom:
Märkligt att regeringen inte vill att det ska klarläggas t ex hur dessa förelägganden ska utformas (hur snabbt ”anordningar” ska tas bort), vad som ska ske med ”anordningar” där ingen på plats vill ta ansvar för, vad som ska göras med de ”anordningar” som polisen tar bort, vad som ska hända om handlingen upprepas, t ex en bit bort, vilken typ av straff som ska vara tillämpliga (t ex beslagta fordon/husvagnar/tält) i vilka sammanhang, etc.

Polisen har rätt att ingripa för att avvärja straffbelagd handling

Polismyndigheten får även ingripa för att avvärja en straffbelagd handling.

Red’s kom:
Det är väl givet för alla. Frågan är emellertid vilken skyldighet polisen har att ingripa?
Varför vill man inte utreda och förbättra detta regelverk?

Ej offentlig plats

Gäller det däremot en otilllåten bosättning på en plats som inte är offentlig är ordningslagen inte tillämplig och markägaren får i stället vända sig till Kronofogdemyndigheten för att ansöka om särskild handräckning.

Red’s kom:
Det är inte korrekt som regeringen säger att ordningslagen inte är tillämplig på plats som inte är offentlig. Om justitieminster och inrikesminster är så okunniga om lagen borde de kanske kontrollera med någon juridiskt kunnig innan de fastställer utredningsdirektivet!

Dessutom, i utredningsdirektivet måste givetvis ingå att fastighetsägare inte ska behöva bli ersättningsskyldig för andras brottsliga handling samt att processen med kronofogde antingen avvecklas helt eller avsevärt förenklas och snabbas upp.

Regeringen har fel om särskild handräckning

Dagens regler om särskild handräckning är utformade med målsättningen att hitta en balans mellan sökandens intressen och nödvändiga rättssäkerhetsgarantier för svaranden.

Red’s kom:
Nej! Dagens regler är helt uppenbart inte ett spår anpassade för fastighetsägares rättsäkerhet.

En regering får inte vara så här okunnig!

Regeringen har fel igen om särskild handräckning

En ansökan om särskild handräckning ska innehålla uppgifter om den som ska förmås att flytta, bl.a. namn, personnummer och adress.

Red’s kom:
Det är omöjligt att ställa krav på att personnummer krävs för den som inte har ett personnummer. Lika omöjligt är det att kräva en adress av någon som inte har en bostadsadress.
T o m kronofogden inser detta och ställer därför inte detta omöjliga krav (även om lagen säger så).

Och naturligtvis ska man inte komma undan genom att vägra identifiera sig.

Kronofogdens orimliga krav

När det gäller tillfälliga bosättningar kan det vara svårt för markägaren att lämna erforderliga uppgifter, bl.a. på grund av språkliga hinder och för att personsammansättningen på platsen ändras med korta intervall. Identifikation är inte en uppgift som Kronofogdemyndigheten kan hjälpa till med. Även om det ofta kan bli aktuellt med interimistiska beslut kan förfarandet ta tid då utgångspunkten är att svaranden ska delges ansökan, få tillfälle att yttra sig och kunna överklaga Kronofogdemyndighetens beslut.

Red’s kom:
Här skulle det stå i utredningsdirektivet att en begärd avhysning ska genomföras inom en specificerad tid, kanske lite beroende på omständigheterna, men för en avhyssning av EU-migranter måste den genomföras inom några dagar (eller timmar, beroende på konsekvenserna om avhysning inte sker omedelbart).

Kostnader för den som utsätts för brott

Den som ansöker om särskild handräckning ska betala en ansökningsavgift och andra kostnader med anledning av målet. Kostnaden för att få ett beslut om särskild handräckning verkställt är 600 kr per person som ska förmås att flytta.
Eftersom svaranden i många fall saknar betalningsförmåga är det ofta den sökande som i slutändan får stå för kostnaderna.

Red’s kom:
Här borde i utredningsdirektivet klargöras att målet måste vara att den som utsätts för brott inte ska behöva stå för kostnader.

Ovanpå allt annat borde lagstiftningen skärpas så att Miljöförvaltningen kan agera.

Särskild handräckning

Ur ett markägarperspektiv kan alltså det nuvarande systemet med särskild handräckning vara både tidskrävande och förenat med stora kostnader. Det är inte heller anpassat för att användas vid avlägsnande av en stor grupp av människor vars identitet kan vara okänd eller svår att fastställa och där gruppens sammansättning varierar.

Stöd och hjälp till dem som bryter mot lagen

Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga. Socialtjänsten ska t.ex. tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem.

Red’s kom:
Det har absolut ingenting med denna utredning om avhysning att göra; ”markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar”!

Nationell samordnare

Regeringen tillsatte i januari 2015 en nationell samordnare för arbetet med utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige (S2015:01).
Samordnaren har i uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer som möter utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Samordnaren ska bl.a. främja samverkan mellan berörda aktörer då det sker ett avlägsnande från tillfälliga bosättningar.


Regeringen skriver i ett pressmeddelande;
Stärkta möjligheter för markägare att avlägsna otillåtna bosättningar utreds

Regeringen har beslutat att ge kammarrättsrådet Maria Åhrling i uppdrag att analysera och ge förslag på hur möjligheterna att avlägsna otillåtna bosättningar kan förbättras. Uppdraget ska redovisas den 30 maj 2016.

På senare år har flera större tillfälliga bosättningar byggts upp på olika platser i landet och kring de större städerna. Dessa bosättningar har främst fungerat som boplats för utsatta EU-medborgare som tillfälligt uppehållit sig i Sverige.

Den 24 juni 2015 aviserade regeringen ett åtgärdspaket för utsatta EU-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Insatserna syftar till att bekämpa utsatthet och tiggeri, med det långsiktiga målet att ingen ska behöva tigga i Sverige. En viktig del av paketet är en bättre hantering av otillåtna bosättningar på allmän och privat mark.

Dagens system med handräckning via Kronofogdemyndigheten är inte anpassat för att användas vid avlägsnande av en stor grupp av människor. Det är både tidskrävande och förenat med stora kostnader. En utredare ges därför i uppdrag att analysera och ge förslag på hur markägares möjligheter att hävda sin rätt kan förbättras. Utredaren ska ha ett barnrättsperspektiv och beakta rättssäkerhetsintressen för dem som berörs.

– Det är inte acceptabelt att det har etablerats allt fler illegala bosättningar i Sverige på senaste tiden. Reglerna om avhysning måste förenklas, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Kontakt
Jonatan Holst
Pressekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson
Telefon 08-405 21 73
Mobil 072-227 85 35
E-post till Jonatan Holst: jonatan.holst@regeringskansliet.se

Maria Åhrling
Utredare
Telefon 072-204 70 50

Se även bl a;
Utredning tillsatt om avhysning av EU-migranter – Vad görs åt problemen fram till 2018?


Mårten Schultz (SvD) menar att allemansrätten ger tiggare rätt att bosätta sig var de vill

EU-migranters bosättningar har inget med allemansrätten att göra

Mårten Schultz förstår inte varför hans svammel om tiggare och allemansrätten väcker reaktioner

Centerpartist vill att vildcampare ska kunna avhysas


Utökade befogenheter för polisen vid avhysning, motion från Moderaterna


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *