Regeringens säkerhetspolitiska råd, endast PR-jippo av Löfven?

BT skriver en ledare där man konstaterar att det verkar som om regeringens säkerhetspolitiska råd endast skapats med syfte att lura medborgarna:

Samtidigt som Socialdemokraterna försöker tona ned blir avslöjandena bara värre och värre.

Frågetecknen kring regeringens hantering av säkerhetshaveriet vid Transportstyrelsen fortsätter att bli fler.

Tomas Eneroth (S) som är nytillträdd infrastrukturminister meddelade att regeringen gett Transportstyrelsen själv i uppdrag att utreda hur situationen med läckan kunde uppstå. I övrigt väntar man på Konstitutionsutskottet, KU.

Beskedet gav mest känslan av att regeringen – eller ska vi säga Socialdemokraterna – i sin krishantering helt hamnat efter nyhetsrapporteringen.

Löfven ljuger eller hålls medvetet oinformerad

Samma dag publicerade Svenska Dagbladet ett reportage där källor inne på regeringskansliet menar att det är otroligt att Stefan Löfven inte kände till vad som hänt på Transportstyrelsen. Antingen talar Löfven inte sanning eller så har flera ministrar och statssekreterare gemensamt beslutat sig för att hålla honom utanför, sammanfattade en källa.

Varför informerade Ygemans statssekreterare, Ann Linde (S), varken Ygeman eller övriga i det säkerhetspolitiska rådet?

Dagens Nyheter avslöjade samtidigt att EU-minister Ann Linde känt till läckan sedan september 2015. Hon var då statssekreterare hos inrikesminister Anders Ygeman. Därmed borde hon också ha suttit med vid mötena i det råd som nu alltfler undrar vad det egentligen har sysslat med: det säkerhetspolitiska rådet.

Red’s kom:
Ann Linde kunde alltså, liksom justitiedepartementet (Morgan Johansson & Anders Ygeman), verkat för och sett till att stoppa informationsläckan på Transportstyrelsen som skedde 2015-12-18 (när IBM tog över driften)!

Regeringen kände alltså till – flera månader i förväg – att driften av hemliga personuppgifter skulle hanteras av icke säkerhetsklassad personal i Östeuropa.
* Varför ingrep regeringen inte när Säpo varnat för säkerhetsriskerna?
* Varför valde man att mörka hela IT-haveriet i två år (tills media avslöjade vad som hänt)?

Löfven inrättade det säkerhetspolitiska rådet 2014

Efter ubåtskränkningarna i Stockholms skärgård hösten 2014 inrättade Stefan Löfven ett säkerhetspolitiskt råd [som leds av Stefan Löfven].
Förutom honom själv och vice statsministern som då var Åsa Romson (MP) skulle det bestå av
• inrikesminister Anders Ygeman (S) och
• försvarsminister Peter Hultqvist (S)
• samt deras statssekreterare.

Red’s kom:
Alltså ett säkerhetspolitiskt råd, bestående av 7-8 personer, helt befriat från kompetens och erfarenhet inom området säkerhet (i det fall inte representanter från försvarsmakten och säkerhetspolisen ingick).

Stefan Löfvens motiv för att inrätta det säkerhetspolitiska rådet var för att hantera säkerhetsfrågorna ”på ett mer sammanhållet sätt”.

Säkerhetsskandalen inom Transportstyrelsen har inte dryftats i det säkerhetspolitiska rådet

Med den information vi har nu innebär det att under rådets alla sammanträden efter januari 2016 har Stefan Löfven suttit ned med en krets personer som nästan alla kände till en pågående stor säkerhetsskandal. Men ingen – inte ens försvarsministern [Peter Hultqvist] – kom sig för att säga någonting till honom.

Red’s kom:
Ygemans statssekreterare, Ann Linde, informerades (av okänd person) i september 2015
Ygeman informerades (av okänd person) i januari 2016,
Hultqvist informerades (av okänd person) i mars 2016,
Löfvens statssekreterare – Emma Lennartsson – informerades (av okänd person), enligt Löfven, i december 2016, men måste rimligtvis ha skett tidigare,
Stefan Löfven informerades (av okänd person) i januari 2017,
MP informerades (av okänd person) samtidigt som Löfven, hävdar Gustav Fridolin
• Svar har ej givits på när Hultqvists statssekreterare informerats (eller av vem), men arbetsgången i regeringen är sådan att samtliga statssekreterare (inkl Emma Lennartsson) borde känt till säkerhetsskandalen sedan i alla fall september 2015.

Trots att Löfvens statssekreterare, Emma Lennartsson, informerades om säkerhetsskandalen (som upptäcktes av SÄPO senast i september 2015) i december 2016 så har den största säkerhetsskandalen i modern tid inte varit uppe på dagordningen en enda gång under de ca 13 efterföljande möten som det säkerhetspolitiska rådet ska ha hållits fram till att Löfven slutligen informerades.

Det säkerhetspolitiska rådet var ett PR-jippo?

Det här låter naturligtvis helt galet. Men nu verkar det finnas en möjlig förklaring. Rådet var en bluff.

Enligt källor inne på regeringskansliet som Svenska Dagbladets journalister talat med fanns aldrig det säkerhetspolitiska rådet på riktigt – utan var mer av en ”pr-skapelse” SvD (3/8).

Tanken svindlar, men om det så illa kan det i efterhand förklara varför oppositionen har haft så svårt att få information om hur det säkerhetspolitiska rådet har arbetat.

Riksdagen fick ingen insyn i det säkerhetspolitiska rådet

Riksdagsledamoten och försvarspolitikern Hans Wallmark (M) uppmärksammade redan 2014 bristen på insyn i det Säkerhetspolitiska rådet.

Efter frågor och debatter KU-anmälde Wallmark Stefan Löfven för hindra oppositionen från insyn i säkerhetspolitiska rådet.

Löfven lovade att riksdagen skulle få mötesanteckningarna från det säkerhetspolitiska rådet

Statsministern menade då att det fördes mötesanteckningar och att riksdagen skulle få tillgång till dem. Än så länge har ingen i oppositionen fått se några sådana.

Mötesanteckningar/protokoll hemligstämplade eller så har det säkerhetspolitiska rådet aldrig sammanträtt

Riksdagsledamoten Jan Ericson (M) har på sin blogg ”Ericson i Ubbhult” lagt upp färsk korrespondens med regeringskansliet. Ericson har försökt att få ut handlingar från Säkerhetspolitiska rådet.

Red’s kom:
Ericson skriver:
Svaret var alltså ordagrant detsamma som det tidigare och mina följdfrågor nonchalerades helt. Regeringskansliet vägrar alltså berätta ens om det finns några hemligstämplade handlingar från Säkerhetspolitiska Rådets möten eller inte. Man vill inte ens berätta om när möten hållits eller ens hur många möten man haft – uppgifter som knappast kan vara säkerhetsmässigt problematiska att redogöra för. Jag har aldrig varit med om något liknande hemlighetsmakeri tidigare, man kommer ju inte ifrån känslan av att man verkligen har något att dölja.

Svaret från regeringskansliet är att inga allmänna handlingar i regeringskansliet motsvarar Ericssons begäran. Det borde bero på att minnesanteckningarna inte har gjorts till allmänna handlingar. Men det kan också bero på att rådet aldrig har sammanträtt.

Red’s kom:
Har Stefan Löfven hemligstämplat vilka datum det säkerhetspolitiska rådet sammanträtt?

Tillägg:
2017-08-17 får Jan Ericson (M) ett regeringsbeslut (daterat 2017-08-10) från statsrådsberedningen – undertecknat Morgan Johansson och Per Fabricius – angående handlingar om säkerhetspolitiska rådet där det står;

Begäran att få ta del av allmän handling

Ärendet
Du har begärt att få ta del av samtliga handlingar från det säkerhetspolitiska rådets möten.
Du har informerats om att det inte finns några allmänna handlingar hos Regeringskansliet som motsvarar din begäran.
Du har nu begärt att frågan ska prövas av ett statsråd. Ärendet har överlämnats till regeringen för prövning.

Regeringens beslut
Regeringen avslår din begäran

Skälen för regeringens beslut
Några allmänna handlingar som omfattas av din begäran förvaras inte hos Regeringskansliet. Din begäran ska därför avslås.

Regeringen kommenterar inte Jan Ericsons begäran om att få uppgifter om datum när möten hållits i det aktuella rådet. Eftersom regeringen medvetet undvikit denna fråga har Jan Ericson 2017-08-17 begärt kompletterande beslut även i den delen.

Löfven har lagt locket på om säkerhetspolitiska rådet

Om Stefan Löfven vill ha någon trovärdighet kvar i valrörelsen är det nog dags att han själv stiger fram och försöker kasta så mycket ljus som rikets säkerhet tillåter över vad som egentligen har hänt.

Det duger inte att hänvisa till KU som inte är någon domstol och som inte har rätt att kräva ut information.

Löfven har gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda sig själv

Det räcker inte heller att Transportstyrelsen ska utreda sig själv.

Misstroende mot Löfven, hans regering och demokratin växer

Misstroendet som nu växer gäller Stefan Löfven själv men i förlängningen också den svenska demokratins förmåga att hantera statens kärnuppgifter. Det är en mycket allvarlig situation.

Källa: BT


GP skriver en ledare med rubriken och frågeställningen ”Vad döljer statsministern?”:

Det är fortfarande oklart vad statsministern egentligen visste.

Skandalen med Transportstyrelsen är inte avklarad. Skälen till detta är att det fortfarande inte är klarlagt när representanter för regeringen, däribland Stefan Löfven [och inte minst statssekreterarna], fick reda på läckan.

Statsministern hävdar att han fram tills januari 2017 inget visste.

Ju mer som framkommer om regeringens arbete, ju svårare blir det att förstå hur den överhuvudtaget fungerar internt om det är så att statsministern talar sanning.

Kommunicerar regeringsföreträdare inte med Löfven i kritiska frågor?

Visste statsministern inget fram tills detta år innebär det att regeringsföreträdare inte kommunicerar med statsministern i, för rikets säkerhet, helt avgörande frågor.

Ingen anledning att informera statsministern i frågor om rikets säkerhet?

Den numera före detta inrikesministern Anders Ygeman har för Aftonbladet berättat att han inte berättade för Stefan Löfven om läckan då det inte i ”det läget inte fanns anledning för mig att informera statsministern”. Det var dessutom, enligt Ygeman ingen information man pratar om ”på fikarasten”.

Löfven bildade det säkerhetspolitiska rådet

Efter ubåtsjakten 2014 inrättades av regeringen ett säkerhetspolitiskt råd. I detta råd ingick statsministern, vice statsministern, som då var Åsa Romson (MP), försvarsministern samt inrikesministern. Statsrådens statssekreterare satt även med samt även representanter från försvarsmakten och säkerhetspolisen.

Löfven hävdar att det säkerhetspolitiska rådet sammanträder 1 gång per månad

I en interpellationsdebatt från 2014 förklarade Löfven att rådet sammanträdde en gång i månaden.

Red’s kom:
Stefan Löfven sa då:

Det säkerhetspolitiska rådet har inrättats för att regelbundet kunna diskutera en samordnad hantering av frågor som rör Sveriges säkerhet i bred bemärkelse. Jag har själv lett rådets samtliga möten, där även vice statsministern, utrikesministern, försvarsministern och inrikesministern har deltagit. Även andra statsråd har vid behov kunnat delta i rådets arbete, liksom vissa statssekreterare. Det gäller även företrädare för myndigheter som har vara direkt berörda och som fått göra föredragningar för rådet.

En samordnad hantering”! Regeringen säger nu att det säkerhetspolitiska rådet inte aktiverats med anledning av det som skett på Transportstyrelsen. Trots att det knappast går att finna ett bättre exempel på en fråga kring svensk säkerhet som spänner över så många områden, och därmed myndigheter och departement.

Ett ”beredande och koordinerande organ”

Statsministern beskrev rådet som ett ”beredande och koordinerande organ mellan de statsråd som förväntas ha mest inblandning i den här typen av frågor”. Dvs säkerhetspolitiska frågor.

Trots att rådet träffats omkring femton gånger har alltså statsministern och den vice statsministern inte en enda gång underrättats om läckorna?

MP informerades samtidigt som statsministern

Enligt Gustav Fridolin (MP) visste man i Miljöpartiet inget om läckan innan statsministern visste om den, det vill säga i januari detta år.

Red’s kom:
Men vem informerade vem inom MP?

Fridolin säger:
– Miljöpartiets första information kom i samband med det första formella regeringsbeslutet som var i januari då näringsdepartementet ville entlediga Maria Ågren som generaldirektör. Efter det har vi fått information från statsministerns kansli.

Dags för regeringen att lägga korten på bordet

Vad är syftet med ett säkerhetspolitiskt råd om frågor som rör allvarliga hot mot rikets säkerhet inte diskuteras där? Det är dags att regeringen lägger korten på bordet.Stefan Löfven vägrar svara på frågor om det säkerhetspolitiska rådet

Källa: GP


IT-skandalen och regeringens hantering

TT skriver:
Transportstyrelsen ska byta it-leverantör, men dåvarande generaldirektör Maria Ågren, som tillträdde tjänsten den 1 mars 2015, undertecknade flera beslut om att göra ”avsteg från gällande lagstiftning” och säkerhetsprövningar av personal i utlandet gjordes inte.
Detta ledde till att ett antal sekretessbelagda register blev öppna för icke säkerhetsprövade tekniker i länder i Östeuropa och flera personer har haft full tillgång till system med känslig information.
Säpo får information om att Transportstyrelsen höll på att outsourca en del av sitt it-system till leverantörer i utlandet.

• I april 2015 får IBM uppdraget att ta över Transportstyrelsens IT-drift.
IBM får ett kontrakt på 800 miljoner kronor för att ta över Transportstyrelsens it-drift. Den ska förläggas till underleverantörer i utlandet.

• I maj 2015 undertecknar generaldirektören Maria Ågren på Transportstyrelsen att avsteg kan göras från från lagens krav på säkerhetskontroll av den utländska personalen, dvs från lagar som ska skydda känsliga uppgifter.

• Flera gånger under 2015 beslutar generaldirektör Maria Ågren på Transportstyrelsen att avsteg kan göras från lagar som ska skydda känsliga uppgifter.

• I juni ifrågasätter internrevisorn om beslutet är rätt. Styrelsen agerar inte.

Flera medarbetare på myndigheten reagerar och protesterar mot lagbrottet.
Sommaren 2015 inleder Säkerhetspolisen en kontroll av överflyttningen av IT-driften.

• I september informeras justitiedepartementet [av Säpo] om Säpos oro över att känsliga uppgifter kan hanteras fel.
I september 2015 informerades inrikesministerns (Anders Ygeman) statssekreterare, Ann Linde, om att Säpo var ”mycket oroligt” över vad som pågick på Transportstyrelsen och att man skulle inleda en tillsyn.
All information om mötet hålls än i dag hemligt av både Säpo och regeringskansliet. I normala fall leds denna typ av möten av ansvarig statssekreterare, vilket vid tidpunkten var Ann Linde.

• I oktober 2015 har Säpo inledande möte med Transportstyrelsen där man efterfrågar material bestående av säkerhetsskyddsdokumentation – något man får efter en dryg vecka.
I oktober insåg Säpo att situationen var så allvarlig att rikets säkerhet var i fara och kallade till ett hemligt krismöte. I detta möte deltog företrädare för Säpo, Must och Noa.
I oktober 2015 informerades Ann Linde om att SÄPO rekommenderade ett omedelbart stopp för outsourcingen.

Tillägg:
Hösten 2015: Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (Noa), som arbetar med infiltratörer, informerades och agerade.

Tillägg:
I oktober 2015 informeras Försvarsmakten, genom sin underrättelsetjänst Must, om IT-skandalen och säkerhetsbristerna. Must inledde då motåtgärder. Framför allt gällde det att skydda hemliga svenska agenter som arbetar under täckmantel och falska namn, så kallade kvalificerade skyddsidentiteter. Dessa riskerade att röjas via Transportstyrelsens körkortsregister.

• I november 2015 gör Säpo tillsyn med anledning av uppgifterna man fått in – i syfte att identifiera eventuella brister.
Säpo skriver ett särskilt brev (25/11) till Ågren där man rekommenderar omedelbara säkerhetskyddshöjande åtgärder.
Säpo tar kontakt med åklagare – eftersom det finns misstanke om brott.

• 18 december 2015 tar IBM över driften trots Säpos varningar.

• I januari 2016 [2016-01-26] inleds en förundersökning [av åklagare, med anledning av ”vårdslöshet med hemlig handling”] mot Ågren på misstanken att hon som chef tagit beslut som riskerar att röja sekretessbelagda uppgifter. [Åklagaren inleder en förundersökning med anledning av att hemliga uppgifter kunde ha röjts då Transportstyrelsen lade ut IT-driften på IBM.]
[någon gång i januari 2016] får även inrikesminister Anders Ygeman (S) information om händelsen.

• I februari 2016 får infrastrukturminister Anna Johanssons dåvarande statssekreterare kännedom om läckan.
Protokoll från Säpo visar att Maria Ågren informerade regeringen om sitt beslut, enligt DN. I förhöret ska hon ha sagt att hon inte fick någon ”direkt reaktion” från tjänstemännen men att de lyssnade, enligt tidningen.
Säpo genomför särskilt samtal med Ågren för att påtala allvarligheterna av det man funnit.
Näringsminister Mikael Damberg (S) är sedan 2014 chef för näringslivsdepartementet, och ska därmed ha fått information om IT-läckan i februari 2016, enligt försvarsminister Peter Hultqvist. Det är dock inte bekräftat.
Februari 2016: ÖB fick kunskap om säkerhetsriskerna på Transportstyrelsen och agerade hösten 2015.

• Tillägg (komplettering gjord 2017-08-17):
Försvarsministerns statssekreterare Jan Salestrand informerades den 25 februari 2016 om att Säpo ansåg att Transportstyrelsens utlokalisering av databaser utomlands var en säkerhetsrisk. Den informationen kom från tjänstemän på justitiedepartementet och näringsdepartementet.

• Tillägg (komplettering gjord 2017-08-27):
2017-08-27 avgår Emma Lennartsson (Löfvens ena statssekreterare), med som skäl att hon fått information av Säpo om IT-skandalen på möten i februari 2016 (gissningsvis samtidigt som Jan Salestrand) och augusti 2016.
Dessutom fick hon information 2016-12-22 från tjänstemannaorganisationen i statsrådsberedningen som i sin tur fått den från justitiedepartementet om att ”en generaldirektör eventuellt skulle delgivas misstanke om brott”. 2017-01-09 fick Emma Lennartsson information genom sin statssekreterarkollega i näringsdepartementet. Först 2017-01-09 informerade hon Löfven (om något på något sätt).

• I mars 2016 [2016-03-09] informeras försvarsminister Peter Hultqvist (S) om säkerhetsbristerna.

Våren 2016: Statssekreteraren åt infrastrukturminister Anna Johansson informeras flera gånger, men för inte informationen vidare.

• I maj 2016 meddelar Säpo sina slutsatser, att det finns brister i säkerhetsanalysen.

• I början av januari 2017 får statsminister Stefan Löfven (S) och infrastrukturminister Anna Johansson (S), som ansvarar för myndigheten, vetskap om problemen.

• 9 januari 2017: Infrastrukturminister Anna Johansson, S, säger sig ha fått information om haveriet vid Transportstyrelsen av sin nuvarande statssekreterare Mattias Landgren. Samma dag som han först fick information i frågan från departementets tjänstemän.

• I slutet av januari 2017 får Ågren sluta [ett år efter att förundersökningen mot Maria Ågren inleddes] med motiveringen att ”regeringen och den tidigare generaldirektören har haft olika syn på hur arbetet ska bedrivas”.
[19 januari 2017: Regeringen skickar ut ett pressmeddelande som lyder: ”Regeringen har i dag utsett Jonas Bjelfvenstam som vikarierande generaldirektör för Transportstyrelsen. Inte ett ord om den tidigare generaldirektören Maria Ågren eller varför hon tvingats avgå.]

• 20 januari 2017: Säpo förhör Ågren som säger att hon ”… levde i den tron att man kunde göra så inom ramen för lagen. Hon uppger att hon naturligtvis inte hade dokumenterat det hela om hon vetat att det var olagligt. Det hade betraktats som korkat.
Efter sparken från Transportstyrelsen och efter Säpo-förhöret, där hon erkänner lagbrott, får Maria Ågren en tjänst som generaldirektör i regeringskansliet.

• Juni 2017: Ågren får ett strafföreläggande på 70 000 kronor för ”vårdslöshet med hemlig uppgift”.

• Den 6 juli blir det via medierapporter känt att Ågren erkänt brott angående datahanteringen och godtagit böter på 70 000 kronor för grov oaktsamhet genom att röja sekretessbelagda uppgifter den 30 september 2015 till den 31 mars 2016.

• 14 juli 2017: DN går ut med att miljontals svenskars personliga data i körkortsregistret samt känsliga uppgifter om svenska broar, vägar och hamnar har legat öppna för dataexperter, som aldrig säkerhetskontrollerats, i Serbien och Tjeckien. Annan känslig information som kan ha röjts är uppgifter ur det militära fordonsregistret, hemliga agenters identitet, stridspiloters adresser samt polisens hemliga register och myndigheternas hemliga nätverk för kommunikation.

• Den 18 juli meddelar infrastrukturminister Anna Johansson (S) att myndighetens styrelseordförande Rolf Annerberg [dvs Transportstyrelsens politiskt tillsatte ordförande] får sluta.

• Regeringens hantering KU-anmäls av Mikael Oscarsson (KD).

• Den 19 juli rapporterar DN att det bland uppgifterna funnits information som möjliggör spårning och registrering av individer med hemliga adresser och skyddad identitet.

• 19 juli 2017: Ledamöterna i riksdagens försvarsutskott kallas till krismöte.
19 juli 2017: DN avslöjar att det bland Transportstyrelsens röjda uppgifter fanns information som gör det möjligt att spåra och registrera personer som har hemliga adresser och som lever med skyddad identitet.

• 20 juli 2017: Ågren sparkas från den högbetalda GD-tjänsten i regeringskansliet.

• Den 21 juli öppnar oppositionen [partiledarna Anna Kinberg Batra (M) och Jan Björklund (L)] för misstroendeförklaring mot ett eller flera statsråd. [Samma dag skrev KD:s Ebba Busch Thor i en debattartikel i Svenska Dagbladet att partiet vill ha en oberoende kriskommission oavsett om det blir fråga om misstroendevotum.]
21 juli 2017: DN avslöjar att polisens misstanke- och belastningsregister legat åtkomliga för obehöriga. Dessutom kunde tekniker från Serbien följa trafik mellan myndigheter på ett extra säkert nätverk.
Dagen därpå, den 22 juli, öppnar även Sverigedemokraterna för att väcka eller stödja en misstroendeförklaring och den 23 juli ansluter sig även Vänsterpartiet [och Annie Lööf (C)] till gruppen partier som vill ställa ansvariga ministrar till svars.

22 juli 2017: DN avslöjar att Transportstyrelsen underkänner sin egen it-säkerhet i en intern granskning 2017.

• 23 juli 2017: Löfven bryter tystnaden och meddelar via sin pressekreterare i en skriftlig kommentar att: ”Det är ett haveri som skett på Transportstyrelsen”.

• 24 juli 2017: Stefan Löfven har möte med flera parter, men infrastrukturminister Anna Johansson deltar inte.
Löfven anordnar pressträff tillsammans med Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör Transportstyrelsen, Anders Thornberg, generaldirektör Säkerhetspolisen och Micael Bydén, överbefälhavare Försvarsmakten.
Stefan Löfven meddelar att han känt till läckan sedan januari i år och säger att delar av Transportstyrelsens styrelse ska bytas ut. Han förklarar också att han har förtroende för alla ministrar.
SD kritiserar statsminister Stefan Löfven och de ansvariga ministrarna i it-skandalen. SD menar att både infrastrukturminister Anna Johansson och inrikesminister Anders Ygeman måste gå.

26 juli 2017: Alliansen meddelar att de avser att väcka misstroendeförklaring mot tre ministrar.

• Efter flera informationsmöten med de inblandade ministrarna tycker Alliansen inte att de förklaringar som regeringen Löfven har fört fram håller. Den 26 juli meddelar de att de kommer väcka misstroendeförklaring mot tre ministrar [infrastrukturminister Anna Johansson, inrikesminister Anders Ygeman och försvarsminister Peter Hultqvist. På kvällen kallar regeringen till presskonferens nästkommande dag.].

• Den 27 juli meddelar Stefan Löfven att regeringen ombildas. Tre statsråd lämnar regeringen: Anders Ygeman, Anna Johansson och Gabriel Wikström. Tomas Eneroth blir ny infrastrukturminister [med ansvar över Transportstyrelsen] och Heléne Fritzon ny migrations- och biträdande justitieminister. [Peter Hultqvist blir kvar. Annika Strandhäll får ett utvidgat ansvar efter sjukvårdsminister Gabriel Wikström som lämnar efter sin sjukskrivning. Anders Ygeman föreslås bli ny gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen. Justitieminister Morgan Johansson tar över rollen som inrikesminister.]

31 juli 2017: DN avslöjar att uppgifter om svenskars sjukdomar, adhd-diagnoser, alkoholism och psykiska problem ligger i system som hanteras av tekniker i Rumänien utan svensk säkerhetsprövning.

3 augusti 2017: DN avslöjar att EU- och handelsminister Ann Linde kände till Transportstyrelsens säkerhetsbrister redan i september 2015. Hon var vid tillfället statssekreterare åt inrikesminister Anders Ygeman.

17 augusti 2017. Konstitutionsutskottet inleder sin granskning av IT-skandalen.

Se även bl a;
Ygeman, Hultqvist och Anna Johansson ryker via misstroendeförklaring

Stefan Löfven chansar, låter misstroendevotum mot Peter Hultqvist röstas om

Regeringens mörkläggning av och lögn om IT-skandalen i Transportstyrelsen

Löfven ljög. Mörkläggningen av IT-skandalen på Transportstyrelsen fortsätter

Batra: Löfven har skadat Sverige med sin hantering av IT-skandalen

Ann Linde, Ygemans statssekreterare, fortsätter mörka IT-skandalen


Förutsägelse om riksdagsvalet 2018

Sentio och YouGov pålitligaste opinionsinstitut – SD största parti


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *