Populism (sanningen) vs Politiskt korrekthet (etablissemangets lögner)

I en krönika om anledningen till Donald Trumps framgång skriver Erik  Hörstadius följande under rubriken ”I Trumps mun är sanningen ful”, där han bl a menar att lögnen om att Sverige tjänar på invandringen enbart skapar en misstro mot etablissemanget:

Jag ska nu vara lite grov och hävda: Ett skäl till populisternas frammarsch, är att de på centrala områden talar sanning när etablissemanget ljuger.

Ideologiska eller socioekonomiska orsaker

Två förklaringsmodeller har kommit att dominera framgångsanalysen av diverse antietablissemangsrörelser. Vare sig det gällt Donald Trump, Brexitkampanjen, Marine Le Pen eller SD, har betoningen legat på antingen ideologiska eller socioekonomiska faktorer.

”Den vite mannen”

Den som känner sig hemma i identitets­politisk vänster talar om den vite mannens giriga privilegieförsvar.

Hjärtligt trött på olika minoriteters kamp för makt och erkännande, dunkar han näven i bordet: ”Nu får det vara nog!” Nog med mångkultur, feministiskt gnäll och vältrandet i Västerlandets historiska skuld.

Red’s kom:
Konflikter och missförstånd, som kulturell olikhet ofta medför, trollas enkelt bort med hänvisning till kreativ mångfald i PK-Sverige.

Globaliseringens baksida

En mer socialliberal tolkning lyfter fram globaliseringens baksida: mångas status och identitet devalveras när traditionella jobb försvinner eller förvisas till otrygg låglönesektor.

Är det rasister som röstar på Donald Trump?

Är det alltså den marginaliserade arbetaren eller den rasistiskt anfäktade mansgrisen som röstar på Trump, Brexit och SD? Självklart kan svaret vara både och.

Aktivism MOT välfärd, trygghet och jobb

Förklaringarna är inte antagonistiska. Men den ena pockar mer på
• ideologisk motoffensiv – exempelvis genus­vetenskap i skolan, antidiskrimineringskampanjer och striktare hetslagstiftning – samt på
• etnisk och könsmässig kvotering eller positiv särbehandling.

Medan den andra implicerar social ingenjörskonst av gammalt snitt:
• trygghet, välfärd och jobbchanser ska fördelas brett.

Politiska partier och vänsterstyrt media ger sanningen till sina motståndare

Vad båda förklaringarna missar, är att etablerade partier och medier på vissa centrala områden gett bort ett kraftfullt vapen till sina nya motståndare. Nämligen sanningen.

Sanningen = verkligheten

Sanning är ett svårt ord, och utrymmet här medger ingen filosofisk utläggning.

Definition av ”politiskt korrekt”

Jag ska heller inte fördjupa mig i begreppet ”politisk korrekthet”, annat än att säga att engelska Wikipedia träffar ganska rätt:

Språk och politikåtgärder vars huvudsyfte är att inte förolämpa eller åsidosätta en viss samhällsgrupp.

Den politiskt korrektes huvudsyfte är följaktligen inte sanningen; ej heller den mest effektiva åtgärden. Utan snarare att framstå som anständig.

Politisk korrekthet är inget annat än tanke- och åsiktskontroll:
Steg 1. Skapa en oro för folk att förnärma någon.
Steg 2. Väl rädd att säga vad man tycker, bli rädd för att tänka det.
Steg 3. Väl rädd för att tänka så yttras det aldrig.
Steg 4. Kontroll över folket uppnådd.

Botemedel? Säg din mening och frigör dem runt dig.

Vad blir effekten av att etablissemanget ljuger?

Jag ska nu vara lite grov och hävda: Ett skäl till populisternas frammarsch är att de på centrala områden talar sanning när etablissemanget ljuger.

Red’s kom:
Populism” – ibland förtydligad som ”högerpopulism” – används oavbrutet som ett skällsord trots att betydelsen är att göra det som alla politiker ska göra (inte minst den som styr), dvs följa folkets vilja.

När folkets vilja går emot vad ett parti eller dess anhängare tycker så blir det snabbt ”populism”, dvs någon säger som det är, beskriver verkligheten som den är utan eufemismer och följer en folkvilja som inte stämmer överens med vad ett parti eller en partiledare anser.

Är det ingen som tycker det är märkligt att populism alltid (enligt vänstern) kommer från höger och att man i samma veva försöker ge ordet populism (som alltså är något positivt) en negativ klang?

Vad är du helst? Populist eller idealist (dvs man står fast vid sina värderingar oavsett omständigheter och oavsett vad som är bäst).

Efterkonstruerade definitioner av populism

I takt med att ordet ”populism” används allt mer i syfte att förolämpa eller nedvärdera en viss person eller en viss grupp så försöker man konstruera olika definitioner av ordet.

Ett av dessa förslag till tolkning av ordet populism är att den avser någon form av motsättning mellan folk och elit, kombinerat med en föreställning om ett enhetligt folk. Sedan försöker man sätt ordet ”populism” (= ”kulturkamp”) i motsatsförhållande till socialism (= ”klasskamp”). Detta i syfte att försöka hävda att det bara finns högerpopulism men inte vänsterpopulism. Begripligt? Nej, knappast.

Somliga hävdar att ”populism” är en motreaktion på vänstern, som idag uppfattas som en moraliserande överhet som inte lever som den lär, med tynande intresse för klassfrågor men med ett överdrivet intresse för perifera symbolfrågor. Detta i motsats till högerns ekonomiska expertresonemang och individualism. Högern angriper staten. Vänstern angriper nationen.

Man har pratat om ”marknaden” och ”mänskliga rättigheter” som om de vore naturlagar istället för specifika ståndpunkter i syfte att främja avregleringar eller invandring. När detta kombineras med digitaliseringen, som slagit sönder alla former av informationskontroll, blir revolten ett faktum.

Populister sägs sakna en ”tydlig ideologi”, som om att det skulle finnas någon grupp som har en sådan. Populister sägs också vara motståndare till ”liberala principer”. Oklart vilka dessa skulle vara, men påståendet stämmer föga med de som utpekas som populister av vänstern.

Eliten ses som motsatsen till populisterna, men hur kan då Donald Trump etiketteras som ”ärkepopulist”?

Vissa delar av eliten (främst media och vänstern) har haft svårt med insikten att de verkar i ett sammanhang, att de tillhör en befolkning på en bestämd plats. Den arrogansen har straffat sig i land efter land.

Förnekelse genom politisk korrekthet: Skillnad mellan män och kvinnor

En sådan lögn är att det inte finns medfödda eller biologiska skillnader mellan könen (förutom de uppenbara). I stället talar man om könsskillnader som en ”social konstruktion”.

Men både bland naturvetare och ”vanligt fölk” vet man att detta är nonsens. Evolutionen har ju inverkat på han-könet och hon-könet och deras olika roller i reproduktionen under årmiljoner. Hjärnans struktur och hormonnivåer är därför könsskiljande (på gruppnivå). Vilket medför skillnad i preferenser, beteenden, känslorepertoar. 50/50-visioner när det gäller arbetsmarknad och föräldraskap är därför djupt omänskliga.

Jämställdhet är rätt – men likhets­direktiv alltid fel.

Red’s kom:
Vänsterfeministernas försök att införa ordet ”hen” är ett led i dessa tramsiga, och för samhället farliga, försök att sudda ut skillnader mellan män och kvinnor. Just därför ska vi aldrig använda oss av ordet ”hen”.

Folket litar på den som säger sanningen, men är skeptiska till dem som ljuger

Om nu bara populister hävdar detta, om de alltså står ensamma i denna sanningsnisch – ja, då växer förstås deras trovärdighet, medan etablissemangets krymper. För varför lita på dem som ljuger?

Lögnen om likhet

Ett annat exempel hämtar vi från skolan. I ett vetenskapligt baserat skolsystem får barn förstås gå olika fort fram. De skiljer sig ju åt i både begåvning och motivation. Ändå läser de allt i samma takt. Den högbegåvade blir uttråkad, den lågbegåvade förnedrad.

Lögnen om likhet dödar här tid, självkänsla och effektivitet.

Lögnen om att vi tjänar på invandringen

En tredje uppenbar lögnillustration är mantrat fram till hösten 2015 om att ”vi tjänar på invandringen”. Att den sammansättning av invandringen vi hade då – flyktingar, inte arbetskraft – skulle höja välfärden, fanns det exakt noll forskningsstöd för. Kombinerat med bostadsbrist och brist på låglönejobb, gick kalkylen på kraftigt minus.

Ett samhälle som stödjer lögner

Vi hejar på barnet som säger att kejsaren är naken. Vi avskyr påvens män, som tvingar Galileo till avbön. För i grund och botten älskar vi sanningen. Men den blir ju så vedervärdigt ful när den kommer ur Donald Trumps mun.

Vi borde faktiskt kunna bättre.Klicka här för att gå till artikeln i Affärsvärlden, 2016-11-08


Under rubriken ”Krampaktig godhet har lagt grunden för dagens vurm i svenskhet” skriver professor Mats Alvesson om vad politisk korrekthet innebär, t ex att ”Politisk korrekthet gör oss dummare”:

PK = Undvika uttryck som skiljer människor åt på ett negativt sätt

PK handlar om att undgå uttryck som kan uppfattas som att negativt särskilja människor utifrån kön och etnicitet. PK innebär ett instämmande i åsikterna hos det för tillfället ledande kulturskiktet i frågor som rör politik och samhälle. Konformism och försiktighet är viktigt. Man bör inte avvika.

Red’s kom:
Försiktighet, politisk korrekthet och inlindat blomsterspråk täcker över problem.

Politiskt korrekt innebär att man försöker flyta ovanpå genom att ge sin egen åsikt en social och moralistisk pondus där fakta är mindre relevant. Politiskt korrekt kan sägas vara motsatsen till sunt förnuft.

PK intar regelmässigt en moralistisk och socialt dominant position. Det är kärleksbudskap, alla människors lika värde, en humanistisk människosyn, Europadomstolen och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter som tornar upp sig som en hejarklack bakom den rätta värdegrunden. Vitsen med PK är att den ska inge sådana starka krav på respekt och underkastelse att fakta och sakskäl är överflödiga. Budskapet predikas med eftertryck som i gammaldags barnuppfostran. PK-strategin är att undvika debatt genom hegemoni.

De som uttrycker sig politiskt korrekt insisterar på att PK-språket ska användas av alla. Att uttrycka sig politiskt korrekt innebär att ord måste bytas ut. På lösa boliner. Ord ändras från något som är tydligt till något luddigt som kan tolkas olika. T ex ska zigenare bytas ut till EU-migrant, och gärna med epitet som ”utsatta” eftersom man ska känna medlidande för denna grupp i samhället. Missvisande beteckningar som ”ensamkommande flyktingbarn” skapas och krav ställs på att alla andra också måste använda sig av dessa beteckningar.

De politiskt korrekta försöker ofta ge sken av att de inte förstår vad politiskt korrekt är.Politiskt korrekt

PK begränsar den öppna debatten och förståelsen om problem

PK tenderar att hindra öppen debatt och problemmedvetenhet: bristande jämställdhet blir (enbart) en fråga om att män väljer män (snarare än att kvinnor kanske inte väljer karriär eller karriäryrken), etniska minoriteters problem handlar (exklusivt) om strukturell rasism och att de ställs utanför samhället (snarare än att de eventuellt ställer sig själva utanför detta) och så vidare.

PK = Hyckleri och funktionell dumhet – PK fördummar

Om PK drivs för långt slår det över i hyckleri och funktionell dumhet.
Hyckleri innebär att man säger sådant som man egentligen inte tror på.
Funktionell dumhet innebär att man köper påståenden som låter bra men som vid reflektion inte håller måttet. PK är här centralt. Det fördummar ofta.

Red’s kom:
PROBLEM SKA SES SOM UTMANING
Var finns politiker som vågar prata om samhällsproblem? Idag kallas alla problem för ”utmaningar”.

KRITISKT TÄNKANDE
PK kännetecknas av en oförmåga och ovilja till kritiskt tänkande och reflektion.

Högerextremist, Flyktingfientlig, Rasist, Ute i grumliga vatten

PK omhuldas. Under lång tid förnekades eller bagatelliserades problem med invandring. Ett problem är att länder där många flyktingar kommer ifrån präglas av antingen brutala diktaturer, religiös fundamentalism eller, vid demokrati-försök, totalt kaos. Detta färgar flyktingströmmar, där en uppsjö av problem nu blivit så tydliga att de passerat flertalets PK-filter: från trakasserier av kvinnor till hedersmord, gängbildningar, förorter som präglas av kriminalitet och utanförskap, utryckningsfordon som slås sönder, låg sysselsättning och högt bidragsberoende, hård belastning på skola och socialvård och asylboenden där bråk och förtryck av minoriteter håller polisen sysselsatt. Förföljelser av judar och homosexuella är andra problem, liksom terroristhot och att Sverige är storleverantör per capita till IS.

Här tänker kanske läsaren att författaren är en högextremist med flyktingfientliga åsikter. Eller är ute i grumliga vatten. Eller är ett uttryck för strukturell rasism.

Naiv förnekelse av problem

Dessa ryggmärgsframkallade uppfattningar har bidragit till att vidmakthålla en grad av problemförnekande som de flesta i dag torde se som otroligt naiv.

Hata SD

Man har ”löst” problem genom enkla slogans som ”invandring gynnar Sverige” eller helt enkelt genom att hata Sverigedemokraterna och ta avstånd från allt och alla som kan förknippas med, eller uppfattas gynna, partiet.

PK = Strutspolitik och krampaktig godhet

Strutspolitik, krampaktig godhet och främlingsfientlighet-fientlighet sammanfattar PK – och svenska värderingar.

PK hindrar öppenhet om problem och åtgärder mot problem

Ett välfungerande samhälle kräver öppenhet om problem och ett kraftfullt arbete med att ta tag i dessa. PK hindrar detta.

Det är lätt att prata vitt och brett om nolltolerans – och samtidigt praktisera låt gå-politik. Att försöka göra något verkningsfullt är svårt.

Nolltolerans mot kriminalitet – Indragning av uppehållstillstånd

Vill man ha en human men välfungerande flykting- och asylpolitik kan man t ex välkomna många flyktingar men sedan ha lågtolerans mot kriminalitet och andra tecken på dåligt fungerande.

Vid flera tecken på involvering i bråk, trakasserier och ovilja till skolgång kan man t ex nekas fortsatt uppehållstillstånd.

Vänstern bäddar för främlingsfientlighet

Detta skulle möjliggöra en mer generös asylpolitik gentemot välfungerande flyktingar och motverka den främlingsfientlighet som landets elit nu bäddat för.

Vem är Mats Alvesson?

Mats Alvesson, professor vid Lunds Universitet. Studerar bland annat funktionell dumhet i arbetslivet, dvs hur okritiskt accepterande av dominerande idéer betalar sig. Han har nyligen publicerat The Stupidity Paradox. The Power and Pitfalls of Functional Stupidity at Work, med André Spicer.

Källa: Aftonbladet

Se även bl a;
Stefan Löfven kritiserar hatiskt debattklimat i USA – kastar sten i glashus


Populismen präglar politikerna

Anders Lindberg (Aftonbladet) förirrar sig i populism och Jonas Sjöstedt

M hoppar på ”populisttåget” och för SD-politik när de vill vidta åtgärder mot EU-migrantproblemen?

S och V: Människofientligt & populistiskt att föreslå tiggeriförbud

Aftonbladet ger ”båda” sidor av ett tiggeriförbud – Två sidor av rött

Rom och cola – Inget att skämta om?


Public Service försöker legitimera PK-eliten, dvs sig själva, via FI-sympatisörer


Grand Hôtel viker sig för vänstern – Ändra ditt betyg till 1


Häpnadsväckande debatt om yttrandefrihet – Janne Josefsson tappar tålamodet


Feministiskt Initiativ vill förbjuda åsikter som de inte gillar


Vad är en vänsterextremist?

Vänstervridningen: Erfors & Helmerson mot Linderborg & Croneman


Henrik Arnstad i debatt om flyktingar – alla tokigheter listas här

Henrik Arnstad, behövs han?


Svenskar mest invandringspositiva i EU… eller?


Varför ska SD följa medias vilja istället för folkets?


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *