Mariefredsmodellen (Pingstkyrkan) – EU-migranter utnyttjas som slavar i Sverige

Det visar sig att den s k ”Mariefredsmodellen” – som hyllats av många, bl a MP, för att EU-migranter ska få arbete i Sverige – har utnyttjats av Pingstkyrkan för att EU-migranter i Strängnäs skulle tvingas jobba svart, oförsäkrade och för i princip ingen lön alls. EU-migranterna har t o m tvingats äta från sopor. Pingstkyrkan – som inte visar någon ånger överhuvudtaget – har alltså fått EU-migranterna att under slavliknande förhållanden sälja produkter som tillverkats av masajkvinnor i Tanzania och som Pingstkyrkans församlingsmedlem Ingela Almqvist tagit med till Sverige.

Facket säger att Mariefredsmodellen dessutom slår undan fötterna för de företag som vill jobba seriöst inom hushållsnära tjänster:

De åkte i väg för att tigga. Och hamnade i svartarbete med slavlöner – organiserat av svenskar i Sörmland. Hur blev det så?

Cristina och hennes man, Marian Gaman, har varit i Strängnäs och Mariefred.

7 200 – 9 600 kr/månad skattefritt på att tigga i Sverige

Marian åkte först. Han hade hört av andra att det gick att göra pengar i Sverige. Hans släktingar hade varit i Mariefred och tiggt ihop 300–400 kronor per dag. Tigger man sex dagar i veckan blir det 7 200–9 600 kronor netto i månaden.

Medellönen i Rumänien är 3 880 kronor efter skatt.

Familjen Gaman betalar 215 kronor i månaden för elektricitet och 43 kronor för kabel-tv. Huset äger de så de betalar ingen hyra, men de behöver betala av lånen och köpa mat och kläder och skolmaterial till barnen, samt ved den kalla årstiden.

Lånade pengar för bussresa av släkting

Efter en skral vinter förra året, när familjen levt på ströjobb och barnbidragen framstod Sverige som ett lovande alternativ. För att få råd med bussresan till landet i norr lånade familjen av en släkting som redan varit där.

Kom till Strängnäs i mars 2015

I mars 2015 kom Marian Gaman till Strängnäs. Många från Crovu var i den lilla sörmländska staden och det fanns inga lediga tiggarplatser.

– Man vågar inte ta en plats från någon som varit där längre tid. I andra svenska städer har jag hört att tiggarna betalar rumäner för platserna, men i Strängnäs och Mariefred handlade det om att hitta en plats, berättar Cristina.

”Mariefredsmodellen” i Strängnäs gav knappt 1 500 kr/månad

Ett av flera projekt som drogs i gång var att snida slevar och fågelholkar. Tillverkningen skedde i januari och såldes i huvudsak januari till april via Facebook. Intäkterna från detta blev knappt 1 500 kronor per person och månad.

Ingela Almqvist, Pingstkyrkan, anlitade 12 rumäner för att sälja halsband och tygväskor utanför butiker

Pingstkyrkans församlingsmedlem Ingela Almqvist, som driver missionsprojekt i Tanzania och är hotellchef i safaristaden Arusha, satte tolv rumäner i arbete. De fick stå utanför butiker som Coop och sälja halsband och tygväskor som gjorts av masajkvinnor i Tanzania.

EU-migranter utlovades 20% av försäljningen, 10 000 kr/person

Enligt Marian blev de lovade 20 procent av försäljningen. 80 procent skulle till masajkvinnorna.

Rumänerna säger att de övertygades gå med på detta efter att ha lockats med att de skulle tjäna 10 000 kronor var per person på mindre än två månader.

Marian jobbade sex dagar i veckan fem till åtta timmar per dag beroende av vädret. Produkterna var svåra att sälja och han började fundera över hur mycket pengar han egentligen skulle få.

Fem av 12 EU-migranter hoppade av efter några veckor utan lön

Efter några veckor hoppade fem av för att de inte längre vågade gå och vänta på en osäker betalning – de behövde pengar både till sin egen vardag och för att skicka hem till barnen i Rumänien.

Svensk betalade flygresa till Sverige för Marian Gamans fru

I samma veva kom Cristina Gaman till Strängnäs. En svensk betalade hennes flygbiljett.
– Jag kom till Sverige för att jag också skulle sälja Tanzania-hantverk, säger hon.

10 veckors arbete utan en krona i ersättning

Totalt jobbade Marian sex veckor med försäljningen och Cristina fyra.
– Vi fick inte en krona, hävdar Marian.

Cristina drar ihop ögonbrynen:
– Vi fick ingen lön, vi vet inte hur mycket pengar som kom in eller vad Ingela Almqvist gjorde med dem.

Tvingades äta från sopor

– Det var ett väldigt hårt liv i Sverige, vi fick ett mål mat om dagen, resten åt vi från soporna som kastades bakom Coop på kvällarna, maten i butikerna var alldeles för dyr för oss, säger Cristina.

Hushållsnära tjänster gav upp till 70-75 kr/timme

Vid sidan av försäljningen av Tanzania-hantverket fick rumänerna jobba med hushållsnära tjänster hos ortsborna – städa, fixa i trädgårdar, riva, måla, flyttstäda.

Cristina jobbade i folks hem en till tre timmar per dag under helgerna och tjänade runt 70–75 kronor i timmen. Ibland fick hon mindre:
– En kvinna betalade mig 100 kronor för tre timmar.

Rekommendationen har varit att man ska betala 75 kronor i timmen, men att man får ”betala efter samarbete och förmåga”.

En rumän vittnar om att han jobbat sex dagar från morgon till kväll med rivningsjobb och fått 30 kronor, ett paket cigaretter och lite mat.

En lön för alla EU-migranter

Rumänerna fick inte heller bestämma över sina egna löner.
– Ingela sa att vi skulle ha gemensamt konto, vi gillade inte det, säger Marian.

14 dagars arbete gav 800 kr i lön

Under våren fick Marian jobb som plåtslagare hos en smed som heter Ulf Haake. Han arbetade varje dag i två veckor och tjänade 4 800 kronor – men fick bara behålla 800 kronor.

Hur kunde du få så lite som 800 kronor för två veckors jobb?
– Jag fick ju lov att dela min lön med fem andra, som knappt jobbade alls. Det var bara två av dem som hade trädgårdsarbete i ett par dagar.

EU-migranter hade tjänat mer på att tigga

Totalt för allt arbete under mars och april fick Marian och Cristina tillsammans 4 000 kronor. Även om man räknar lågt är det mindre än om de hade tiggt.
– Det kändes inte bra, jag tyckte inte om det alls. Jag gjorde nästan allt arbete, jag kan lite engelska och har yrkeskunskap. Jag var den enda som gick upp fem på morgonen, säger Marian.

Pastor Fredrik Olsson, Pingstkyrkan, påstår att varje EU-migrant tjänade 20 000 kr

Pastor Fredrik Olsson säger att varje rumän fick ihop cirka 20 000 kronor på tio veckor genom att jobba för Ingela Almqvist och ta sidouppdrag.

Provision mellan noll och 10-20 %

Pastor Fredrik Olsson hävdar att provisionen på Tanzania-hantverket var 40 procent.
Ingela Almqvist själv uppger att provisionen var 25 procent.

Enligt rumänerna var provisionen mellan 10 och 20 procent.

Fyra säger att de inte fick något betalt alls för att sälja Tanzania-hantverket. Alla känner att de utnyttjades.

Angelica Andersson bekräftar att EU-migranterna utnyttjats

Rumänernas version bekräftas av Angelica Andersson som i princip dagligen har lagat mat åt rumänerna både i pingstkyrkans kök och i sitt eget hem. När hon insåg att de inte alls skulle få den lön som de lockats med hoppade hon av Tanzania-projektet.
– Jag tycker att de utnyttjades. Det var inte rimligt att de skulle få 10 000 kronor var när de sålde för 500–600 kronor per dag. Då backade jag, för jag har en bra relation till alla rumäner och ville inte vara med i soppan när hon ska betala ut deras löner, säger Angelica Andersson som inte är medlem i pingstförsamlingen.

EU-migranter okunniga om procent

Hon berättar också att rumänerna inte kände till vad procent är. En dag höll hon upp en hundralapp och förklarade hur många som skulle dela på den. Då förstod de att de aldrig skulle tjäna vad de uppfattat att de blivit lovade.

Pingstkyrkan sparkade Angelica Andersson för att sanningen inte skulle komma fram

Nu får Angelica Andersson inte längre laga mat i kyrkan, timmar som hon fick aktivitetsersättning för av Arbetsförmedlingen. Hon utbrister:
– Jag har fått sparken från mitt jobb för att pingstkyrkan inte vill att jag ska säga sanningen om rumänernas löner till Expressen.

Pastor Fredrik Olsson bekräftar att han ringt Angelica och sagt åt henne att inte sprida en bild ”som framställer kyrkan som slavdrivare”.

Pastor Fredrik Olsson tycker 10 kr/timme låter lite

Fredrik Olsson medger att Ingela Almqvist tycks ha missbedömt hur bra hantverket skulle sälja, men försvarar henne ändå:
– Ingela är medlem i vår kyrka. Vi stöttar henne och tycker att det hon gör är jättebra.

Enligt våra beräkningar tjänade Marian och Cristina Gaman 10 kronor i timmen under sin första vistelse i Sverige. Håller du med om att det kan ses som en slavlön?
– Tio kronor i timmen låter onekligen väldigt lite. Jag tror inte jag skulle ha råd att köpa mat den dagen ens om jag hade fått den lönen. Jag vet att de som har varit i Strängnäs har åtminstone fått mat och boende.

Pastor Fredrik Olsson förnekar svartjobb

När vi frågar pastorn hur han ser på att pingstkyrkan har sagt åt rumänerna att de ska arbeta för att få husrum och sedan satt dem i svartjobb svarar han bestämt:
– Den kopplingen kan du inte göra. Och det har inte varit några svartjobb.

Pastor Fredrik Olssons metod för att göra svartjobb vita

Det man har sagt till ortsborna är att man får anlita en privatperson för max 999 kronor per år utan att redovisa det. Sedan kan frun anlita upp till max 999 kronor, sedan grannen, och så vidare. Det här för Fredrik Olsson fram som argument för att de hushållsnära tjänsterna är vita.

EU-migranter som jobbar längre än 6 månader måste betala skatt som svenskar

Men enligt Skatteverket har 999-kronorsregeln ingenting med skatter och sociala avgifter att göra – den regeln säger bara att arbetsgivare inte är skyldiga att lämna kontrolluppgift upp till den nivån.

Hur skatter och sociala avgifter ska betalas beror på om den som anlitas betalar A-skatt eller SINK-skatt, som är särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Används SINK-skatt ska både skatt och arbetsgivaravgifter betalas från första kronan. Har man jobbat i Sverige längre än sex månader, som kan vara fallet för flera av rumänerna, är man skyldig att betala skatt på samma sätt som svenskar och deklarera.

Nästa fråga är då hur rumänerna skulle kunnat betala skatter och egenavgifter på så låga inkomster som 75 kronor per timme? Det skulle ju inte bli mycket kvar.

Facket emot hur Pingstkyrkan utnyttjat EU-migranter

Fackförbundet Kommunals Johan Ingelskog, enhetschef för arbetsrätt och kollektivavtal, är helt emot det sätt som rumänerna satts i jobb på.
– I det här fallet är det människor som har velat göra något godhjärtat men som har spårat ur fullständigt. Att rumäner utnyttjas på det här sättet, att man utnyttjar deras beroende av hjälp, det tycker jag är osmakligt.

Mariefredsmodellen är jobbtrafficking

Han jämför med turerna kring bärplockarna.
– Som vi ser det är det här ren jobbtrafficking. Inom bärplockning har vi lyckats ordna upp det och skrivit kollektivavtal och fått upp lönenivån till minimum 17 000 kronor i månaden.

Lönedumpning och urholkning av arbetsrätten – slår ut företag som erbjuder hushållsnära tjänster

Johan Ingelskog anser även att det handlar om lönedumpning och urholkning av arbetsrätten när man går ut och rekommenderar timlönen 75 kronor.

– Det som är allvarligt är att man slår undan fötterna för de företag som vill jobba seriöst inom hushållsnära tjänster, företag som betalar löner enligt kollektivavtal och som betalar sociala avgifter så att de som jobbar får rätt till sjukpenning och pension. Nu står de här personerna helt utan rättigheter och det blir en ohälsosam konkurrenssituation.

Skulle man kunna driva det här rättsligt?
– Ja, om de här människorna blev medlemmar i Kommunal så skulle vi kunna driva det här även om det inte finns kollektivavtal, eftersom att de som har en starkare ställning måste beakta det när de erbjuder jobb till människor i en utsatt position.

Ingela Almqvist ser inga problem med löner på 10 kr/timme och att seriösa företag slås ut

Trots kritiken försvarar Ingela Almqvist modellen.
– Det är ett väldigt bra sätt att hjälpa människor som är i nöd, att hjälpa dem slippa tigga. Vi kan inte ge alla arbete. Mitt syfte var inte att de skulle stanna i Sverige.

Hennes plan var att rumänerna skulle tjäna 10 000 kronor var och sedan åka hem. Ingela Almqvist menar bestämt att de pengarna skulle räcka ett år, trots att det bara är hälften av den lagstadgade minimilönen i Rumänien.

Enligt Ingela Almqvist fick varje rumän till slut med sig drygt 2 500 kronor hem efter betald returresa, vilket hon inte tycker är lite för sex veckors jobb. Då har hon räknat in allas löner som delats inom gruppen, oavsett om de sålde hantverk eller jobbade i en trädgård.

I Marians och Cristinas fall motsvarade det knappt tio kronor per timme.

Tycker du fortfarande att den kollektiva lösningen var bra?
– Ja, jag tycker fortfarande att det var ett bra sätt, för de behöver lära sig att ta hand om varandra.

Varför ska du bestämma över dem?
– Jag vill att de ska jobba i team, för man är stark i team. De var från samma by och lika fattiga. Ska jag bara förse en eller två personer med väldigt mycket pengar, kommer det bara att skapa mer bekymmer.

Ingela Almqvist hävdar att det inte skulle vara bra för Marian att tjäna en högre lön och ger 20 000 kronor i månaden som exempel.
– Om han kommer hem och kan tjäna 20 000 kronor i månaden, tror jag inte det är så lätt att komma hem när alla andra fortfarande är fattiga och har det besvärligt. Det är inte rätt mot honom och inte rätt mot andra heller.

8 000 av 14 000 kr gick till bil och bensin för hemresa

I maj åkte Marian och Cristina hem till Crovu och vände. I juni var de tillbaka. Under sommaren jobbade Marian ett par månader för Ulf Haake mot en vit timlön om 100 kronor och fick totalt ut 14 035 kronor, som han inte behövde dela.

5 000 kronor gick till att köpa den gamla Forden. Bensinen för att köra den till Crovu kostade 3 000 kronor.

Vill skicka sin 14-årige son till Sverige

Nu sitter Marian och Cristina i sitt vardagsrum på den rumänska landsbygden och säger att de vill skicka 14-årige sonen Daniel till Sverige för att tjäna pengar, men att de vet att det kan bli svårt eftersom han är minderårig.Klicka här för att gå till artikeln i Expressen, 2015-11-30
Se även bl a;
Rumänsk by flyttar till Strängnäs för att EU-migranterna ska försörjas av samhället

MP lovordar temporära jobb till EU-migranter som inte ger skatteintäkter


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *