Länsstyrelsen fastställer fastighetsägarens skyldighet att städa upp efter EU-migranter i Malmös kåkstad

Länsstyrelsen Skåne har 2015-06-22 beslutat att fastighetsbolaget Industrigatan i Malmö AB är skyldig att städa upp efter EU-migranterna på den fastighet vid Industrigatan i Malmö som EU-migranterna ockuperat sedan över ett år.
Dock säger Länsstyrelsen att detta föreläggande inte ska vara förenat med vite, pga att ”möjligheten att till fullo efterkomma föreläggandet får anses vara beroende av att bosättningen har upphört”.

Fastighetsägaren får av länsstyrelsen mer tid på sig att städa upp. De tre veckorna förlängs – helt omotiverat – till tre månader.

Länsstyrelsen konstaterar också att fastighetsägaren till den ockuperade tomten vid Industrigatan varit passiv och borde ha agerat mycket tidigare när EU-migranter flyttade in på fastigheten. Pga denna passivitet, menar Länsstyrelsen, blir fastighetsägaren ansvarig för EU-migranternas nedskräpning.

De EU-migranter som skräpar ner är alltså ansvarsbefriade och straffbefriade för sina lagbrott!

De handlingar som Länsstyrelsen baserade sitt beslut på återfinns här;
Föreläggande vid vite angående nedskräpning av EU-migranter;
– Bilaga 1: Från Fastighetsägaren till Miljöförvaltningen Malmö
– Bilaga 2: Från Miljöförvaltningen till Länsstyrelsen
– Bilaga 3: Från Fastighetsägaren till Länsstyrelsen

Länsstyrelsen Skånes beslut följer nedan:

Skäl för beslutet

Enligt 2 kap. 2 § miljöbalken (MB) ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.

Hänsynsregler
2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.

Enligt 2 kap. 3 § MB ska alla som bedriver en verksamhet utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Enligt 2 kap. 7 § MB gäller kraven ovan i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.

7 § Kraven i 2-5 §§ och 6 § första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.

I 9 kap. 3 § MB anges att med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

3 § Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Enligt 15 kap. 5 a § MB ska den som innehar avfall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.

Avfallsinnehavarens ansvar
5 a § Den som innehar avfall skall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.
En bestämmelse om att producenter kan åläggas skyldighet att ta hand om avfall finns i 6 §. Bestämmelser om att kommuner har och kan åläggas skyldighet att ta hand om avfall finns i 8, 10 och 17 §§. Lag (2003:1187).

Av 15 kap. 18 § MB framgår att när avfall ska transporteras genom kommunens eller en producents försorg, får avfall inte komposteras eller på annat sätt återvinnas eller bortskaffas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren. Det gäller dock inte om avfallet kan tas om hand på fastigheten utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Hantering av avfall
18 § När avfall skall transporteras genom kommunens eller en producents försorg, får avfall inte komposteras eller på annat sätt återvinnas eller bortskaffas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om avfallet kan tas om hand på fastigheten utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Kommunen får i enskilda fall tillåta fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare att själva ta hand om avfall som uppkommit hos dem och som annars skall tas om hand av kommunen, om de kan göra detta på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön och det finns särskilda skäl för en sådan dispens.
Även om tillstånd inte krävs, får tillstånd sökas hos kommunen för sådan verksamhet eller sådana åtgärder som avses i andra stycket. Lag (2002:175).

Miljönämnden, i egenskap av tillsynsmyndighet, får enligt 26 kap. 9 § MB i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas.

Förelägganden och förbud
9 § En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas.
Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.

Enligt 26 kap. 14 § MB får beslut om förelägganden eller förbud förenas med vite.

Vite
14 § Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite.

Länsstyrelsen gör följande bedömning

Fastighetsägaren, Industrigatan i Malmö AB, har invänt mot föreläggandet av huvudsakligen två skäl. Dels anser fastighetsägaren att denne inte är verksamhetsutövare och därför inte ansvarig för nedskräpningen, dels anser fastighetsägaren att denne inte har faktisk möjlighet att vidta de förelagda åtgärderna så länge personer befinner sig på fastigheten.

Det har framkommit att det i olika omgångar förekommit problem med nedskräpning och personer, ”uteliggare”, som vistats på fastigheten. Tidigare fastighetsägare har därför förelagts att städa upp på fastigheten vid äventyr av vite. Såvitt framgår av miljöförvaltningens yttrande har uppstädning också skett men problemen har återkommit. Enligt klaganden fanns det inget problem med nedskräpning vid förvärvstillfället.


Fastighetsägaren är verksamhetsutövare

Nuvarande fastighetsägare är att betrakta som verksamhetsutövare genom sitt ägande av fastigheten och med det följer ett ansvar att med jämna mellanrum kontrollera fastigheten.

Krav på kontroll och åtgärder för fastighetsägare

Frågan är hur långtgående den kontrollen ska vara samt vilka åtgärdskrav som är rimliga att ställa.

Inhägning av fastighet

Ett sätt att förhindra att en ödetomt används som boplats eller skräpas ned är att inhägna fastigheten. Fastigheten har enligt ingivet arrendeavtal upplåtits för parkeringsändamål, vilket inte skulle vara möjligt eller åtminstone försvåras om fastigheten var helt inhägnad.

Den här omständigheten visar dock att verksamhet förekommit på fastigheten och att den därför inte har varit att betrakta som en ödetomt.

Central placering, högre risk för nedskräpning/övernattning

Därtill ligger fastigheten relativt centralt i Malmö och länsstyrelsen anser att den därmed löper en högre risk att utsättas för nedskräpning eller tas i anspråk av hemlösa för övernattning.

Kontinuerligt underhåll kan förväntas

Tidigare problem med nedskräpning och bosättningar bör ha varit kända för fastighetsägaren och denne har genom sin uthyrning använt fastigheten på sådant sätt att kontinuerligt underhåll kan förväntas.

Fastighetsägaren borde agerat omgående

Länsstyrelsen anser att klaganden har haft ett ansvar att omgående agera när den nu aktuella bosättningen inleddes och nedskräpningen var av mindre omfattning. Det måste därtill, med hänsyn till att fastigheten uppläts som parkering, snabbt ha kommit till fastighetsägarens kännedom att personer bosatt sig på fastigheten.


Fastighetsägaren uppger felaktigt att Kfm & polis inte kunde agera

Klaganden hävdar att man redan i ett tidigt skede tog kontakt med polisen och kronofogden men att båda ansett sig inte ha möjlighet att agera.

Red’s kom:
Fel #1. Fastighetsägaren tog kontakt med polisen endast för att begära avhysning, vilket var fel instans att vända sig till för detta. Fastighetsägaren skulle vänt sig först till polisen med begäran om identifiering av EU-migranter och sedan till kronofogden med begäran om avhysning.
Pga denna felaktiga hantering av fastighetsägaren agerade inte polisen.

Fel #2. Anledningen till att kronofogden inte agerade var för att fastighetsägaren inte ombett polisen att identifiera de EU-migranter som ockuperat fastigheten.
Pga denna felaktiga hantering av fastighetsägaren kunde kronofogden inte göra något.

Felaktig slutsats av fastighetsägaren om moment 22

Därtill uppger fastighetsägaren att han varit i kontakt med andra fastighetsägare och kommit till slutsatsen att situationen utgör ett ”moment 22”.

Red’s kom:
Det uppstod ett moment 22-läge endast pga att fastighetsägaren hanterat frågan felaktigt enligt ovanstående ”Fel #1” och ”Fel #2”.

Länsstyrelsen hävdar felaktigt att påstående om moment 22 stöds av dokumentation

Påståendet stöds delvis av den dokumentation som ingivits i ärendet i form hindersbevis vid delgivning av förelägganden om särskild handräckning samt en polisanmälan.

Red’s kom:
Det är en felaktig slutsats av Länsstyrelsen!
Fel #1: Fastighetsägarens polisanmälan bekräftar enbart att fastighetsägaren vänt sig till fel instans när polisen (som inte är den instans som avhyser ockupanter från privat mark) kontaktades istället för kronofogden.

Fel #2: Hindersbevis vid delgivning av förelägganden om särskild handräckning bekräftar enbart att fastighetsägaren begått fel i sin hantering av avhysningen.

Fastighetsägaren har ej vidtagit åtgärder i tidigare skede

Dessa handlingar avser dock åtgärder som vidtagits först på senare tid. Klaganden har såvitt framgår av utredningen inte, i samband med att problemen uppstod, polisanmält de boende eller ansökt om särskild handräckning.

Pga fastighetsägarens passivitet övergår ansvar för nedskräpning till fastighetsägaren

Även om klaganden gör gällande att personerna muntligen informerats om att de inte får bo där framstår det sammantaget som att klaganden har utgått från att situationen inte går att lösa. Länsstyrelsen anser att denna passivitet utgör en sådan tillkommande omständighet som medför att ansvaret för nedskräpningen övergår till fastighetsägaren.

Fastighetsägare har faktisk och rättslig möjlighet att efterkomma föreläggande om avfall

Fastighetsägare har normalt faktisk och rättslig möjlighet att efterkomma ett föreläggande om att avlägsna avfall från den egna fastigheten.


Åtgärder som fastighetsägaren förelagts av miljöförvaltningen att vidta

När det gäller frågan om de åtgärder som klaganden i aktuellt fall förelagts att vidta gör länsstyrelsen följande bedömning.

Föreläggande att städa bort löst liggande skräp och avfall inom hela fastigheten

Av föreläggandet framgår att klaganden har att städa bort löst liggande skräp och avfall inom hela fastigheten.

EU-migranternas läger ger svåra gränsdragningar för vad fastighetsägaren ska städa bort?

Föreläggandet innebär att städningen ska ske på ett område där det för närvarande befinner sig ett stort antal människor. Om bosättningen hade varit övergiven hade kvarvarande föremål kunnat betraktas som avfall och kunnat forslas bort men under rådande förhållanden kan framför allt de saker som återfinns inom lägerområdet ge upphov till svåra gränsdragningar.

Red’s kom:
Överdrivet om svåra gränsdragningar. Det är upp till fastighetsägaren att bedöma och sedan får miljöförvaltningen godkänna eller inte godkänna resultatet.

Svårt för fastighetsägaren att bevisa att föreläggande efterkommits

Därtill innebär den omständigheten att nedskräpning löpande pågår att det är förenat med uppenbara svårigheter att visa att föreläggandet har efterkommits, med mindre än att fastighetsägaren bistår med en permanent avfallslösning för de som bosatt sig på fastigheten.

Permanent avfallslösning för dem som bosatt sig på fastigheten

Ett sådant krav kan inte ställas i förevarande fall.

Red’s kom:
Varför inte?
Fastighetsägaren har bevisligen gjort fel. Det har t o m Länsstyrelsen konstaterat, även om de missat det viktigaste.

De handlingar som klaganden ingivit till länsstyrelsen bekräftar de påstådda svårigheterna att enbart med kronofogdemyndighetens hjälp avhysa personer som inte utan vidare kan identifieras.

Red’s kom:
Återigen resonerar Länsstyrelsen fel.
Det finns inget som visar att polisen inte skulle kunna identifiera ockupanterna.
Länsstyrelsen spekulerar istället för att utgå från fakta.

Länsstyrelsen drar fel slutsats om vite – motivering ej korrekt

Eftersom möjligheten att till fullo efterkomma föreläggandet får anses vara beroende av att bosättningen har upphört bör föreläggandet inte vara förenat med vite.

Red’s kom:
Återigen resonerar Länsstyrelsen fel.
Fastighetsägaren har närhelst tidigare kunnat låta avhysa EU-migranterna, genom att göra det i rätt ordning, dvs genom att först uppmana polisen att göra sitt uppdrag med identifieringen, och sedan anlita kronofogden för själva avhysningen med polisens identifikationsuppgifter som grund. Denna möjlighet för fastighetsägaren finns kvar än idag.

Därmed har fastighetsägaren gjort fel i processen med själva avhysningen och föreläggandet ska vara förenat med vite.

Länsstyrelsen fastställer att fastighetsägaren fortfarande är skyldig att städa upp

Fog att förelägga fastighetsägaren att städa upp på fastigheten kvarstår dock. Föreläggandet som sådant ska således kvarstå, men tidpunkten för efterkommande flyttas fram och förlängas betydligt till tre månader efter det att länsstyrelsens beslut vunnit laga kraft.

Red’s kom:
På vilken grund anser Länsstyrelsen det rimligt att förlänga tidsfristen med ytterligare 3 månader?

Vad förändras under dessa tre månader? Förutsättningarna kommer inte att ha ändrats efter att dessa tre månader passerat enligt Länsstyrelsens ovan angivna motiveringar till varför städning inte kunnat ske av fastighetsägaren tidigare.

Är det rimligt att ett uppenbart miljöproblem – som även Länsstyrelsen instämmer i att det är – ska kvarstå obehindrat ytterligare drygt 3 månader?
I praktiken blir miljöproblemet ”för evigt” (enligt Länsstyrelsens resonemang) eftersom utan vite har föreläggandet ingen effekt och fastighetsägaren kommer därför inte att göra något.

Har Länsstyrelsen bara tre personer som arbetar med juridiska frågor?

Beslut i ärendet har fattats av länsassessor Maria Philipsdotter Svensson efter föredragning av länsassessor Erik Molander. I den slutsliga handläggningen har även rättschef Leif Nyberin deltagit.

Red’s kom:
Detta är exakt samma personer som på märkliga och ofullständiga grunder kom fram till att Miljöförvaltningens förbud mot boende på den ockuperade fastigheten skulle upphävas.Klicka här för en större bild
Se även bl a;
Misslyckad avhysning av EU-migranter i Malmö
Bilagorna som visar avhysningsförsöket av tre utav runt 150 EU-migranter i EU-migranternas läger vid Industrigatan.


Markägare för EU-migranters läger på Industrigatan hotas med vite


EU-migranter i Malmö använder kyrkogård vid EU-migranternas kåkstad som toalett


ÖVERKLAGAN AV MILJÖFÖRVALTNINGENS FÖRBUD OM BOENDE PÅ FASTIGHETEN:

Överklagan avhysning av EU-migranter från Malmös kåkstad, del 1

Överklagan avhysning av EU-migranter från Malmös kåkstad, del 2

Överklagan avhysning av EU-migranter från Malmös kåkstad, del 3

Länsstyrelsen upphäver Miljöförvaltningens beslut mot EU-migranter i Malmös kåkstad

Miljöförvaltningen överklagar Länsstyrelsens beslut om EU-migranter i Malmö


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

En reaktion på “Länsstyrelsen fastställer fastighetsägarens skyldighet att städa upp efter EU-migranter i Malmös kåkstad”

  1. Varför kallar du zigenare för ”EU-migranter”? Är ”EU-migranter” någonsin, i ett enda fall, något annat än just zigenare? Om så är fallet, vad är de då?

    Red’s kom:
    EU-migranter är det gängse använda uttrycket, finns ingen anledning att bryta mot en invand term (hur fel den än må vara).
    De kan också kallas tiggare, men det är galet, eftersom man med denna term inte klargör att det är utländska tiggare. I så fall borde det heta EU-tiggare.

    Jag vill inte använda mig av den term gammelmedia och regering försöker påtvinga oss; ”utsatta EU-medborgare” eller ”utsatta EU-medborgare som tvingas att tigga”, även om den är mer rätt än EU-migranter. Diskussioner kretsar för mycket runt termer, när det är problemidentifiering och problemlösningar som är det viktiga.

    Ja, alla EU-migranter är inte romer, även om säkert en klar majoritet är detta. De kan vara tredjelandsmedborgare.
    Tror Stadsmissionen i Stockholm tar emot/hjälper ca 4.000 EU-migranter om året varav kanske 65% är romer, dvs zigenare. Resten av EU-migranterna kommer bl a från icke EU-länder (diverse afrikanska länder).

    Men när det gäller dem från andra länder som tigger på gatorna skulle jag gissa att 95-99% är romer. Det är dock inte någon som vet vad som gäller här eftersom ingen kontroll finns av de 5.000-6000 EU-tiggarna i Sverige.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *