Kriminellt organiserat utnyttjande av EU-migranter i Hässleholm

Rivaliteten mellan tiggare i Hässleholm skärptes i samband med invigningen av City Gross.
– Vi blev hotade till livet, berättar en tiggare, som vill vara anonym.

En ledande person bland tiggarna ska ha krävt 6 000 kronor i ”hyra” för den attraktiva platsen utanför City Gross. Det fick han inte. Istället kom tre rivaliserande klaner överens om att turas om att sitta vid City Gross en vecka i taget.

EU-migrant hänvisad till plats där kunder inte stördes

Men den förste tiggaren gav upp redan på fredagsförmiddagen. Väktare och personal hade hänvisat tiggeriet till en undanskymd plats som de flesta kunder missade.

Hotade mörda tiggarnas familj

Bråket ska ha pågått en tid. På onsdagsmorgonen drabbade tiggare samman i närheten. Stämningen ska ha varit mycket hotfull innan parterna nådde fram till en förhandlingslösning.

– De hotade döda hela vår familj.

Liksom på många andra håll i landet verkar det alltså i Hässleholm finnas personer som mutar in områden utanför butikerna och tar betalt av de tiggare som vill hyra plats. Det kan kosta 1 500, 2 000 eller 4 000 kronor. Men City Gross skulle alltså varit dyrare.

Om tiggarplats lämnas får annan EU-migrant betala för platsen

I de flesta fall ska det vara en engångssumma, men någon av tiggarna i Hässleholm betalar också hyra per vecka.
– När vi har fått en plats måste vi vara där hela tiden, annars blir vi av med den, berättar tiggaren.

När någon åker tillbaka till hemlandet en period får någon annan i familjen eller klanen därför sitta där.

Tiggarbossen är rom från Rumänien

Ledaren som tar betalt för platserna är rom från Rumänien, liksom de flesta av tiggarna.

– Men det finns andra som står bakom honom. De är inte romer, en del är rumäner och en del kommer från andra länder, även svenskar, berättar tiggaren.

Red’s kom:
Svenska tiggarbossar? Men oavsett var de kommer från torde ursprunget vara Rumänien/Bulgarien/Romer.

Efter kompromissen vid City Gross behövde ingen betala för att sitta där. Men platsen visade sig inte vara så inkomstbringande som tiggarna trott.
– Vi får inte tillåtelse att sitta nära entrén utan fem-sex meter därifrån, bakom en vägg där ingen ser, berättar tiggaren.

Mannen som hade första passet fick inte in mycket pengar och på fredagen satt han bara några timmar innan han gav upp.

EU-migranterna rädda för repressalier om de anmäler tiggarbossarna

De undviker att kontakta polisen i Sverige, trots att de känner sig hotade.
– Vi är rädda, kanske blir det ännu värre om vi anmäler.

Ingen anmälan om tiggarbråk har kommit in till polisen

Polisens regionledningscentral i Malmö hade på fredagen inga uppgifter om bråk mellan tiggare i Hässleholm på onsdagen.

EU-migranternas tiggeri är ett samhällsproblem

Mats Karlsson, butikschef på City Gross, konstaterar att tiggeriet är ett samhällsproblem.
– Det är tragiskt, men det är något som nationella myndigheter ska ta tag i. Ett enskilt företag kan inte lösa det, konstaterar han.

Tiggarbråk om vem som hade rätt till tiggarplats

I december 2015 kom polisen till Kvantum på grund av hot och bråk mellan tiggare som gjorde att en av kunderna, en 80-årig kvinna, inte vågade gå in i butiken.

Dåvarande handlaren Arne Henrysson tyckte att det fick vara nog och förbjöd tiggarna att sitta omedelbart utanför entrén. Även den gången handlade det om vem som hade rätt till platsen utanför butiken.

Polisen försökte först förneka den organiserade tiggarverksamheten

Bråket eskalerade under några veckor. Polis tillkallades igen och lovade att ha mer tillsyn på platsen, men avfärdade till en början alla uppgifter om både rivaliserande tiggargrupper och organiserad verksamhet. Hässleholms närpolischef Per Cederholm förklarade dock att uppgifterna från Kvantum kan tyda på att människor blir utnyttjade av kriminella. Informationen skulle lämnas vidare till polisens underrättelsetjänst.

Polisens då färska rapport Nationell lägesbild: Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare i Sverige, bekräftar också att kriminella aktörer på flera orter i Sverige försöker kontrollera inkomstbringande platser för tiggeri.

En rumänsk man dömdes 2015 i Kalmar för bland annat försök till utpressning efter att med hot om våld ha försökt tvinga utsatta EU-medborgare att betala för de platser där de tiggde. Tiggeri kan också ha koppling till organiserad brottslighet, främst människohandel.

Polisens rapport om utnyttjande av tiggare för tiggeri, sexuella ändamål och tvångsarbete

Misstankar om att EU-migranter i Hässleholm utnyttjats för tiggeri, sexuella ändamål och tvångsarbete nämns i en rapport från 2014 av Nationella sekretariatet mot prostitution och människohandel vid länsstyrelsen i Stockholm.
Se även bl a;
Hemlösa svenskar glöms bort när romer prioriteras – Friggebodar åt EU-migranter