Ju mer religion desto mindre moral, etik och pålitlighet

Stämmer det att vi får ett bättre samhälle om fler människor utövar och praktiserar religion, så som de stora religiösa samfunden påstår? Tack vare nya omfattande data kan vi i dag besvara frågan – och svaret är nej. Människor i religiösa länder litar mindre på varandra, och korruptionen är högre, skriver Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet.

En av de mest överraskande förändringarna både i Sverige och globalt är religionens stärkta ställning i politiken. Jämför vi läget nu med vad som gällde runt 1990 så är förändringarna stora.

Även om Sverige i stort sett är förskonat från de mera extrema rörelserna ser vi också här ett ökat religiöst inflytande över politiken. 1991 kom Kristdemokraterna in i riksdagen. Några år senare fick man igenom att en ändring i läroplanen för grundskolan som innebar att skolans verksamhet bland många andra värden också skulle vila på ”kristen tradition” vilket gäller än i dag. Detta innebär att just en specifik religions etik ska premieras och har tillerkänts en särställning i den obligatoriska svenska skolan.

Till detta har kommit att vi numera har ett utbildningssystem där även tämligen fundamentalistiskt religiösa friskolor erhåller fullt statsbidrag.

Svenska kyrkan agerar numera som en delvis politisk organisation i många frågor liksom naturligtvis många andra religiösa samfund.

De stora världsreligionerna hävdar ofta att de bidrar till skapa en god, ansvarsfull och medmänsklig etik i samhället.

I den gällande svenska läroplanen står det t ex att den kristna traditionen bidrar till att fostra eleverna till ”rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande”.

Sveriges muslimska förbund har i sin vision att man ”arbetar mot främlingsfientlighet och rasdiskriminering och har i dess ställe sått kärlek, respekt och närmande mellan folken”.

Red’s kom:
Det ingår alltså även i det som redan står i den svenska läroplanen.

Katolska kyrkan i Sverige säger att man arbetar för att alla människor ska ha ”rätt till ett värdigt liv; en bra utbildning, en rättvis inkomst som man kan leva på och värdiga arbetsförhållanden”.

Red’s kom:
Svårt att veta vad detta har med skolan att göra, men i den mån det går att göra koppling till skolan så ingår även detta i vad som står i den svenska läroplanen.

Judiska församlingen i Stockholm framhåller på sin hemsida vikten av att alla församlingsmedlemmar efter förmåga deltar i arbetet för ”att skapa en bättre värld för allas bästa”.

Red’s kom:
Ett bra politiskt budskap, men ingår alltså redan i den svenska läroplanen.

Bättre samhälle med mer religion?

Hur väl lyckas religionerna med sina goda föresatser? Stämmer det att vi får ett bättre samhälle om fler människor utövar och praktiserar religion?

I den senaste undersökningen från det världsledande forskningsprojektet ”World Value Study” har man ställt frågor till representativa urval av befolkningen i ett hundratal länder om om människors förhållande till religion. Frågorna handlar om i vilken utsträckning personen ifråga uppfattar sig som en religiös person, hur ofta man deltar i gudstjänster, hur betydelsefull man anser att religionens gud(ar) är i ens liv, om man tror på gudomlig kraft, om vederbörande tror på ett liv efter döden och om personen ifråga får tröst och kraft av någon religiös tro.
På detta sätt kan man  mäta den genomsnittliga graden av religiositet i respektive land.

Mycket religiösa länder är t ex utvecklingsländer som Rwanda, Mali och Ghana, men även mer utvecklade länder som USA, Polen, Mexiko och Jordanien. Lågt religiösa länder är Kina och Japan samt Sverige, Norge, Frankrike och Danmark.

Ju mer sekulärt samhället är desto mindre korruption och mer pålitliga människor

Det finns också mått på den etiska och moraliska halten i olika länder, t ex hur omfattande korruptionen är och i vilken utsträckning befolkningen anser att man i allmänhet kan ”lita på” andra människor. Båda dessa kan ses som mått på den moraliska standarden i respektive land.

Ett tydligt resultat är att ju mer religiös befolkningen är i ett land desto högre är i allmänhet korruptionen och desto mindre anses det att ”folk i allmänhet” är att lita på.

Religion leder inte till högre etik eller bättre moral

Från detta kan vi alltså slå fast att de ovan nämnda världsreligionerna inte förmått leverera vad de utlovar – samhället får inte en högre etik eller bättre moral ju mer befolkningen utövar religion.

Likadan är bilden om vi tittar på mera objektiva mått på mänsklig välfärd såsom spädbarnsdödlighet eller förväntad livslängd. Ju mer religion som utövas desto sämre är som regel värdena på dessa och andra standardmått på mänsklig välfärd.

En given invändning mot detta resonemang har länge varit att människor som lever under svåra förhållanden i sin desperation har större anledning att vända sig till religionen. Denna invändning har emellertid nyligen slagits i spillror av undersökningar från det ekonomiskt välmående USA. När man där jämfört barn som växer upp i religiösa och sekulära familjer visar sig de senare vara mer toleranta, mindre rasistiska, mindre nationalistiska och de löpte mindre risk att hamna i fängelse. Således, även i ett ekonomiskt synnerligen rikt land som USA ser vi denna icke-effekt av religion på etiskt handlande och moral.

Religion och politik ska hållas isär

Som mycket annat av livets goda gör sig religionsutövning bäst när den förbehålls privatlivet. Argumentet att samhället blir mera etiskt och moraliskt högstående eller att vi får mera mänsklig välfärd om vi utövar mer religion eller för in mer religion i politiken visar sig helt sakna bäring.Klicka här för att gå till artikeln i DN, 2015-03-01

En kommentar till “Ju mer religion desto mindre moral, etik och pålitlighet”

  1. ”Stämmer det att vi får ett bättre samhälle om fler människor utövar och praktiserar religion, så som de stora religiösa samfunden påstår?”

    Det skulle aldrig en sant Bibeltrogen kristen säga, eftersom det finns massor med destruktiva religioner – exempelvis islam. Jesus däremot bad oss att be för våra fiender, och att behandla andra människor som vi själva vill bli behandlade. Om denna gyllene regel skulle följas så skulle givetvis världen se bättre ut. Men även människor som kallar sig kristna kan givetvis välja att vara olydiga mot Bibeln och leva tvärt emot sin egen lära. Det borde inte Bibeln dömas för.

    Kristendom är en livsåskådning och agnostisism/ateism är andra livsåskådningar. Ateismen och en fundamenalistisk evolutionstro (såsom den Stalin och Hitler hade) har visat sig skörda flest dödsoffer i värdlen MED RÅGE. Inga religioner kommer i närheten av det som Stalin, Hitler, Mao och Pol Pot har gjort.

    Synd att du har en så svart/vit syn på alla religioner (och att du går emot SD:s linje om kristen etik) för annars hade din sida varit värd att sprida.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *