Jordan Peterson kör över Annie Lööf och Skavlan

Den ”kontroversielle” kanadensiske psykologiprofessorn Jordan B Peterson intervjuas av den starkt vänsterinfluerade Skavlan tillsammans med Centerpartiets partiledare, Annie Lööf.

Jordan Peterson konstaterar (till publikens applåder) bl a att Annie Lööf baserar sina åsikter på något annat än vetenskaplig grund.

Varför Jordan B Peterson alltid får epitetet ”kontroversielle” kan man fråga sig. Finns det någon person i världen där alla håller med om dennes åsikter? Varför finns det aldrig någon på vänsterkanten som definieras som ”kontroversiell”?

Henrik Jönsson konstaterar, på sitt sedvanligt eminenta sätt, bl a följande om Skavlans intervju med Jordan Peterson och Annie Lööf:

Kontrasten mellan Petersons och gästernas perspektiv utgjorde en frapperande kulturchock.

Svensk konsensuskultur, i media

Sverige, mer än kanske något annat land, genomsyras av en konsensuskultur där även konflikter hanteras inom tydligt definierade råmärken.

Svensk diskurs möter väldigt sällan konträra perspektiv offentligt utan att först filtrera dem genom en svensk uttolkare, t ex en journalist eller redaktör.

Dessa översätter inte bara språkligen de utomvarande perspektiven utan stöper även om dem i ideologiska kategorier som gör dem ”begripliga” för en svensk publik.

Red’s kom:
Dvs agendasättande journalister lägger in sina personliga värderingar på ett sätt så att varje diskussion dödas med flummigheter, där sakfrågorna hamnar i skymundan.

Annie Lööf och Skavlan vill inte förstå

Gästerna i Skavlan misslyckas med något så grundläggande som att ens förstå varandra.

Det hela blir ofrivilligt en uppvisning i hur den man som New York Times dubbat som ”en av vår tids största intellektuella” möter den Skandinaviska provinsiellt ideologiska lingonserien.

En vilja i Sverige att avfärda Peterson som en skojare

Önskan att avfärda honom som allt från irrelevant till lurendrejare är mycket brett förankrad i de skandinaviska tjattrande klasserna. Men detta tenderar att säga mer om belackarnas obsoleta verklighetsbild än om Peterson.

Red’s kom:
Skavlan trodde tydligen han skulle få övertaget om han ersatte faktafrågor med simpla känslofrågor hemmahörande i någon liten skvallerblaska producerad av en lågskoleelev. Skavlan försöker med sina okunniga, irrelevanta och ideologiska frågor sätta Jordan Peterson på det hala, men resultatet blir bara att Skavlan framstår som en pinsam person.

Den research som Skavlans redaktion gjort framstår så påtagligt banal att den inte tillhandahåller några samtalsmässiga tyglar överhuvudtaget utan istället reduceras till att återkommande och allt mer genant försöka oskadliggöra med hjälp av etikettering av Jordan Peterson.

Skavlan frågar Jordan Peterson:

Du är konservativ i hjärtat, eller hur?

– Inte särskilt, svarar Jordan Peterson.

Det är en dålig idé att som amatör försöka slå en expert på vederbörandes egen hemmaplan. Detta stoppar dock inte Skavlan från att försöka utpsykologisera mästerpsykologen.

Man önskar nämligen genom en gymnasial faderskomplexanalys utmåla Peterson själv som ett offer för de patriarkala strukturer han påstås försvara.

Man försöker därigenom upprätta ett överlägset medlidande för honom samtidigt som man kullkastar de teser han driver som ”ofrivillig konservatism”, vilka driver alltmer mot fascism.

Svaga män är ett problem?

Peterson bedöms alltså förfäkta samhällsfarligt tankegods, vilket gör det nödvändigt för Skavlan att tydligt illustrera varför detta är förkastligt och olyckligt samtidigt som man i upplysningsanda, i alla fall på ytan, önskar företräda det tolerant utforskande goda samtalet.

Av detta skäl har man påtagligt missvisande döpt programavsnittet med Peterson till ”Svaga människor är ett problem”.

Red’s kom:
De som kallar sig för feminister har som främsta mål att försvaga alla män på alla sätt möjliga, inte att stärka kvinnor.

Skavlan frågar Jordan Peterson:

Varför är svaga män ett sådant problem?

Man öppnar här med att göra Peterson till fiende med hela den svenska modellen.

– Svaga människor är ett problem, i allmänhet, och jag menar inte fysiskt svaga utan fega, ohederliga. Jag tänker mer i termer av moralisk svaghet. T ex om du inte kan försörja dig, då måste någon annan göra det, svarar Jordan Peterson.

Det är intressant att vid detta tillfälle observera Annie Lööfs djupt bekymrade ansiktsuttryck.
Annie Lööf och Jordan Peterson
Med tanke på att Annie Lööf i sin tidigare karriär angav författarinnan Ayn Rand som en betydande ungdomsinfluens framstår det inte helt orimligt att Annie Lööf redan innan detta intervjutillfälle stiftat bekantskap med föreställningen om självförsörjning som i alla fall ett romantiskt ideal.

Måste det alltid i alla sammanhang finnas en lika stor andel kvinnor som män?

Skavlan frågar Jordan Peterson:

Varför tror du att så många unga män följer dig?

Skavlan fortsätter med att ifrågasätta könsobalansen i Petersons publik med en insinuans om att ett balanserat perspektiv har en balanserad publik.

Detta är en identitetspolitisk tankefigur som gör gällande att alla ojämnt representerade gruppsammansättningar utgör uttryck för förtryckande strukturer vilka social ingenjörskonst bör kompensera för.

Red’s kom:
I det politiskt korrekta Sverige gäller detta dock bara för män eller svenska medborgare… som då ska ses om de förtryckande strukturerna (exkl. muslimer).

Är Sverige ett tyranniskt patriarkat?

Peterson kritiserar som svar konceptet om ett förtryckande patriarkat som en felaktig samhällsanalys. Vilket Skavlan uppfattar som en generell kritik av själva jämlikhetstanken.

– Jag antar att det är en del av föreställningen att det västerländska samhället karaktäriseras av ”ett tyranniskt patriarkat”, vilket i mina ögon är en vedervärdig doktrin, svarar Jordan Peterson.

Skavlan konstaterar därefter följande om Jordan Peterson:

Det du gör nu är att ifrågasätta jämlikhet mellan könen.

Varför ska det vara minst lika många kvinnor som män i alla situationer?

Peterson nyanserar nu jämlikhetsbegreppet där jämlikhet i process och möjlighet framhålls som synnerligen bra, medan strävan efter jämlikhet i utfall avfärdas som både farligt och orealistiskt.

– Jämlikhet i möjligheter är absolut produktivt som fundamental princip, men den har inget att göra med jämlikhet i utfall. Att eftersträva jämlikhet i utfall är dårskap och har historiskt visat sig vara både farligt och omöjligt, svarar Jordan Peterson, nu märkbart irriterad över Skavlans infantila påståenden.

Red’s kom:
Målet kan inte rimligen vara att det ska finnas lika många män som kvinnor överallt och inom alla yrken!

När det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor är det viktigaste att se till att allas möjligheter till livsval är så lika som möjligt. Det blir fel att fokusera på utfallet, så som görs av alla som påstår sig vara feminister (utan att de själva ens vet vad ordet betyder), och inte minst av politiker som Annie Lööf.

Denna angelägna skillnad kan förstås som att alla medborgare, oavsett individuella och subjektiva karaktäristika, bör behandlas lika i sina möjligheter att få fatta egna beslut och göra egna karriärval.

Man kan däremot inte kräva att utfallet av alla dessa olika val ändå ska bli likadant.

En person som väljer att studera Mergers and Aquistitions-juridik i flera år på universitetsnivå kommer sannolikt att ha ett påtagligt annorlunda liv, både socialt och ekonomiskt, än en person som väljer att försörja sig på ströjobb som surfinstruktör och purple-haze-konnässör. Båda valen har för- och nackdelar och är helt legitima livstidsval vilka inget politiskt maskineri bör försöka kompensera för.

Ökad jämlikhet leder till större skillnad mellan män och kvinnor

– Vad vi upptäcker är att ju mer jämlikt ett samhälle är desto större blir skillnaden mellan män och kvinnor, förklarar Jordan Peterson.

Lööf upprepar vad Peterson sagt, men i en otrolig massa ord

Skavlan frågar Annie Lööf:

Är det här något du kan känna igen?

Annie Lööf ägnar nu ett mycket stort antal ord åt att säga att jämlikhet i process är en god idé, vilket Peterson håller med om.

– Jag anser att jämlikhet i möjligheter är en helt rimlig idé, upprepar därefter Jordan Peterson i förhoppning om att Skavlan ska förstå att vad Annie Lööf säger i oändligt många ord är just vad han sagt tidigare i några få ord.

Skavlan driver nu frågan om det problematiskt ojämlika utfallet vidare. Vilket Peterson förklarar med att fria val accentuerar divergent beteende hos populationen som helhet.

Skavlan frågar Jordan Peterson:

Varför tror du att detta leder till en större skillnad?

– På grund av att män och kvinnor bara skiljer sig åt på två punkter: Den ena är kulturell och den andra är biologisk. Om man minimerar de kulturella skillnaderna maximerar man de biologiska skillnaderna. Detta kan inte minimeras med social ingenjörsskap.
Vad är syftet med att skapa ett samhälle som maximerar möjligheten till fria val? Ett av svaren är att du maximerar möjligheten att välja fritt. Om du maximerar det fria valet maximerar du också olikheter mellan människor, svarar Jordan Peterson.

Lööf motsäger Peterson, i en väldig massa ord

Lööf bekymras av denna hållning och inleder nu en mycket, mycket lång och vildvuxen monolog som kan sammanfattas med att Annie Lööf tror mer på socialisering än på biologi.

Vad Lööf tycker motsägs av vetenskapen

Det hela slutar lite småbissart med att Lööf kommer ut som företrädare för en annan åsikt än vad det vetenskapliga underlaget gör gällande.

– Det är inte vad underlaget påvisar, svarar Jordan Peterson – till publikens applåder.

Det centrala problemet vid detta tillfälle är att varken Skavlan eller Lööf är benägna att acceptera att olikhet kan vara ett uttryck för frihet.

Red’s kom: Eller, i vissa fall, för ofrihet.

Lööf förstår inte att Peterson inte är emot jämställdhet

Lööf återvänder, trots Petersons upprepade förklaringar, till en oartig frågeställning som antyder att Peterson räds det verklighetsfrånvända perspektiv hon själv företräder.

Annie Lööf frågar Jordan Peterson:

Vad är så skräckinjagande med jämlikhet mellan könen?

– Inget! Vad menar du med jämlikhet? Vill du att kvinnor ska ha fritt val eller ej? Frågar Petersson upprört Annie Lööf.

Petersons perspektiv uppfattas i studion felaktigt som ett underkännande av hela jämställdhetstanken. Skavlan vill nu försöka förklara Petersons underliggande motiv genom att i medhåll till Lööfs påstående positionera Peterson som rädd för jämställdheten.

Skavlan & Lööf utmålar Peterson som en konservativ kraft istället för att diskutera sakfrågor

Skavlan frågar Jordan Peterson:

En del av kaoset är att reglerna nu är så svåra att varsebli? Reglerna är inte längre så uppenbar?

Frågan följs av ett battemang av populärpsykologiserande diagnosticeringsförsök. Upprepade gånger etablerar man Peterson som en utpräglad konservativ kraft. Vilken kan ställas i kontrast till den skandinaviska modellen och förklara på vilka reaktionära grunder den överhuvudtaget dristas utmanas.

Skavlan frågar Jordan Peterson:

Du är konservativ i hjärtat, eller hur?

Skavlan försöker utreda varför Peterson tänker som han gör istället för att diskutera sakfrågor

Man går vidare med att ifrågasätta om hans fadersrelation möjligen var patriarkalt förtryckande.

Skavlan frågar Jordan Peterson:

Vem var din manliga förebild?

Slutligen vill man fastslå att Peterson växt upp i en miljö som föraktar svaghet.

Kommer du från en miljö där svaghet sågs som något dåligt?

Varför ska system ändras baserat på ideologi?

Det förekommer ingen självkritik rörande den sociala ingenjörskonstens eventuella tillkortakommanden och han tvingas själv sammanfatta sin ideologiska position på ett tydligt och pragmatiskt sätt eftersom ingen efterfrågat den.

– Jag är mycket skeptisk inför välmenande försök att justera storskaliga sociala system baserat på ideologi, klargör Peterson märkbart irriterad över de okunniga och irrelevanta frågor som haglar över honom.

Kommunikationssvårigheter för journalister & politiker i Sverige

Kommunikation är svårt. Det innebär att försöka verbalisera tankar och erfarenheter och vokalisera dem. Med förhoppningen att mottagaren ska ta emot dem och komplettera sin egen erfarenhetsbas med dessa på ett begripligt och konstruktivt sätt.

Skavlan-intervjun illustrerar flera välkända kommunikationsbarriärer:

KULTURELLA BARRIÄREN
Den i Skandinavien överordnade kommunikationsbarriären är av kulturell natur.

Socialpsykologen Irvin Janis begrepp ”grupptänkande” beskriver en överordnad önskan om samstämmighet till den grad där utmanande perspektiv avfärdas eller helt ignoreras med syfte att bibehålla gruppens värdegemenskap intakt.

Red’s kom:
Kännetecknande för vänsterextremister.

Detta exemplifieras i Skavlans intervju av det konsekventa misslyckandet att förstå skillnaden mellan process och utfall, men även genom det reduktionistiska underminerande som Skavlan ägnar sig åt när han försöker förklara motpartens bevekelsegrunder genom en traumatiserad barndom.

Tips till Skavlan och Lööf, m fl:
Våga utforska perspektiv utanför din egen bekvämlighetszon

PERCEPTUELLA BARRIÄREN
Olika människor uppfattar världen på olika sätt.

Ett exempel på en perceptuell barriär i Skavlans intervju är när han uppfattar Petersons kritik mot utfallsjämlikhet som en kritik mot jämställdhetens själva idé och värde.

Skavlan konstaterar om Jordan Peterson:

Vad du gör nu är att utmana tanken om jämlikhet mellan könen!

Tips till Skavlan och Lööf, m fl:
Utforska olika sätt att uppfatta verkligheten snarare än att betrakta alternativa verklighetsuppfattningar som illegitima. Även de – kanske i synnerhet de – du uppfattar som mest absurda.

EMOTIONELLA BARRIÄREN
Denna barriär härrör från mottagarens rädsla, misstro och misstänksamhet gentemot avsändaren.

Ett exempel på en emotionell kommunikativ barriär är när Lööf frågande utbrister varför Peterson är så rädd för jämställdhet.

Tips till Skavlan och Lööf, m fl:
Ge dem du misstror en chans att förklara sig utan att avfärda dem ohörda!

SPRÅKLIGA BARRIÄREN
Tala med bönder på bönders sätt men med lärde män på latin.

Skandinavisk media domineras idag kanske inte helt av just lärde män.

Källa:

Källa: SVT- Svaga människor är ett problem

Se även bl a;
Feministiska män – Mannen är ett problem – Om Jordan Peterson


Flum flum som alltid från Jag-vill-Annie Lööf

Annie Lööf kan inte ge några vallöften


Centerpartiets kontroversiella mål


Centerpartiet allierar sig med vänsterextrema Expo

Annie Lööfs vänstervridning av Centern – Fri invandring

Centern vill ge alla från Afghanistan asyl i Sverige oavsett asylskäl

Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Centerpartiets integrationspolitik


Annie Lööf klargör att en regering endast kan bildas på hennes villkor

Lööf och Björklund kräver att Löfven samarbetar med dem

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Sveriges partiledare på en öde ö, vem överlever? 🙂

Partiledarnas sandlåda


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

En reaktion på “Jordan Peterson kör över Annie Lööf och Skavlan”

  1. De som eftersträvar jämn könsfördelning på arbetsplatser verkar ta för givet att det finns exakt lika många män respektive kvinnor som VILL arbeta inom alla yrken. Feminister verkar bara vilja ha in kvinnor till välbetalda mansdominerade yrken, men det är ju aldrig eller sällan någon feminist önskar fler kvinnor som ex. renhållningsarbetare, ”sopgummor”, eller andra i deras ögon oattraktiva arbeten. Då är det inte så viktigt.

    Red’s kom:
    Absolut. Det handlar för feministerna bara om att ta över makten, oavhängigt kompetens, kunskap eller erfarenhet för respektive maktposition. ”Skitjobben” kan männen fortfarande få sköta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *