Göteborgs illegala bosättningar kostade skattebetalarna minst 16 miljoner kr 2014

Nedanstående är ett utdrag ur Göteborgs skrift; ”Illegala bosättningar i Göteborg” som sammanställer problemen med EU-migranter i Göteborg 2014.

Den summa på 16 miljoner kr som Göteborg kommit fram till att EU-migranterna kostade 2014 är bara en liten del av den verkliga kostnaden som ligger betydligt högre om man räknar in t ex vårdkostnader, skola/utbildning, kostnader för brott och rättsväsendet, gratis hemresor, etc.

För år 2015 är säkert kostnaderna för EU-migranter rejält högre.

Det känns lite som att kommunen själv skapar problem för sig genom att inte vidta rätt åtgärder. Alla nedanstående problem skulle drastiskt minska tillsammans med tillhörande kostnader genom ett tiggeriförbud, för att med tiden upphöra mer eller mindre helt.

Problemformulering

Illegala bosättningar medför tre större problem:

• Att människor bor där man inte får bo.
• Att bosättningarna blockerar eller hindrar annat berättigat nyttjande, t.ex. uthyrda P-platser, gång- och cykelstråk.
• Att det snabbt uppstår sanitära olägenheter i samband med bosättning.
• Att människor riskerar att fara illa vid dessa bosättningar.
Vid några platser har barn uppmärksammats och staden har ett ansvar i att barn inte far illa


Boplatser i Göteborg

Sedan sommaren 2014 har det funnits platser med ett eller flera tält och husvagnar över större delen av Göteborg. Bosättningarna har varierat i storlek mellan ett fåtal till 130 personer.

Särskilt attraktiva platser
Vi ser att det är ett antal platser som är mer attraktiva än andra.
En sådan plats är Kviberg där det funnits bosättningar sedan i våras. Kviberg ligger nära staden, men ändå lite avskilt och det finns tillgång till vatten och toaletter vid idrottsanläggningen.
En annan attraktivt plats flera är pendelparkeringen vid Kallebäck/Delsjön där det under sommaren vistades cirka 130 personer. Det var utifrån denna boplats som det stadsövergripande arbetet inleddes, och en rutin togs fram.

Samtliga platser
Av de förvaltningar som har haft flest platser kan nämnas;
• Fastighetskontoret har haft kännedom om 28 illegala bosättningar under 2014. 23 av dessa beboddes av EU-medborgare, tre platser av asfaltsläggare samt 2 platser av ”svenska bosättare”.
• Park- och naturförvaltningen har kännedom om 20 platser som bebotts av EU-medborgare under 2014 samt fem platser som ockuperats av asfaltsläggare.
• Älvstranden utveckling har under 2014 haft tre olovliga etableringar vararv två var EU-emigranter och en av så kallade asfaltsläggare.

Platser som varit aktuella som illegala bosättningar under 2014 för EU-medborgare (inkl asfaltsläggare) har varit;
Kvibergsnäs, Polstjärnegatan samt Askims Badväg, Kvibergsområdet, Blidvädersgatan, Bergfotsgatan, Tellusgatan, Lillhagsvägen, Harry Martinssons väg/Röda Sten, Gränsgatan/Södermalmsgatan, Bratteråsgatan, Rasmusgården, Smörvattenstigen, Celsiusgatan, Vattenverksgatan, Polstjärnegatan, Ringön, Frihamnen, Karlavagnsgatan, Askims Badväg, Tuve Torg, Bergslagsparken, Fricksgatan/Guldhedsgatan, Skansberget/Leijonsparres väg, Distansgatan, Norra Dragspelsgatan, Burgårdsparken, Ehrenströmsgatan, Dr Hålens gata, Gårdsten/Agnesberg, Askimsbadet, Hovåsbadet, Väderutsikten, Färjenäsparken, Anekdotgatan, Rasmusgården, Lundbyhamnen Helgered/Biskopsgården, Grästuvevägen/Hisingsparken, Kallebäck, Ruskvädersgatan, Delsjö golfbana, Bergslagsgatan, Von Utfallsgatan, Götatunneln och Delsjömotet.


I dagsläget har Stockholm 44 aktiva boplatser som används av EU-medborgare

Red’s kom:
Idag har Stockholm tappat kontrollen över EU-migranterna och vet därför inte hur många bosättningar det finns.
För drygt två månader sedan fanns det 60 bosättningar i Stockholm.

Se: Stockholm förlorat kontrollen över EU-migranter – avhysningar avstannat

Omvärldsbevakning

I Malmö kom problemet med boplatser något senare. Där har man även tagit ett beslut att inte göra avhysningar utan istället ska fältarbetare motivera människor att flytta.
Socialsekreterare/uppsökare besöker platserna och informerar. Man har idag tre boplatser i Malmö, varav en med 23 personer som bor på kommunens mark.

Red’s kom:
Det är inte korrekt.
Det har inte tagits något beslut att inte avhysa EU-migranter.
Idag finns bara en bosättning, och den är under viadukten vid Malmö stadshus.

KOSTNADER SOM EU-MIGRANTER ORSAKAR I GÖTEBORG

Social resursförvaltning har sedan 1 september 2014 en samordnare som arbetar med frågan kring EU-medborgare ur ett helhetsperspektiv.
Fältarbetarna har arbetat inom befintliga resurser, vilket gjort att deras uppdrag riktat mot den hemlöse göteborgaren har påverkats.
Park– och naturförvaltningen har gjort en uppskattning att arbetet med att städa/sanera, transporter och avfallskostnader har kostat över 300 tkr under året.

Uppskattad nedlagd under året för medarbetarna på fastighetskontoret är ca 600 timmar.
Fastighetskontoret har avsatt en person för att ha samordnings- och genomförandeansvar gällande boplatserna. Anledningen till detta är att varje boplats påverkar flera medarbetare och att det krävde mycket tid för att hålla ihop enheten. Fastighetskontoret uppskattar att kostnaden för städning, transport och avgifter till Kronofogdemyndigheten kommer att hamna mellan 350-400 tkr (inkl vissa insatser av OSA-lag).

Parkeringsbolaget har sedan slutet av juni, satt in extra väktare som besöker parkeringsplatser i centrum för att först och främst be dem som tar upp en parkeringsplats betala avgift och gör de inte detta be dem lämna platsen.

Detta kostar parkeringsbolaget cirka 80 tkr per månad.
Utöver dessa kostnader, finns det även förlorade intäkter i utebliven parkeringsavgift i biljettautomaterna samt obetalda kontrollavgifter.

Trafikkontoret uppskattade kostnader ligger på 10 tkr, detta för containerhyra, administration och material. Utöver detta tillkommer personella kostnader.

Idrott– och förening gör en uppskattning av kostnaderna för sanering av ytorna, uppskattningsvis 40 tkr. Här ingår arbetstid och entreprenadkostnader.
De har haft stora problem på Kviberg trots att det inte är Idrott- och förening som är markägare, då de boende har använt områdets servicebyggnader (dusch och toalett) som ägs av förvaltningen.

Miljöförvaltningen har haft fyra handläggare under året som hanterat klagomål rörande nedskräpning, inklusive hygieniskt avfall (toalett), samt eldning.

Bara inom Kvibergsområdet har det under årets hanterats tio enskilda ärenden. Nedlagd tid uppgår till ca 170 h, varav ytterst få har kunnat debiteras. Med en taxa om 900 kr/h motsvarar detta en kostnad på ca 150 000 kr.

Miljöförvaltningen arbetar även med en problematik kring ”fria åkare”, Åkarna parkerar sina fordon på gator och parkeringsplatser där de stör så lite som möjligt och får vara i fred. De gör service på fordonen och utför mindre reparationer. Exempel: byte av olja, och släpper då oljan rätt ner i dagvattenledningarna. Allt skräp som finns i dragbil och uppe på trailern slängs på gatan/gångbanan eller p-platsen där de står för tillfället. Chaufförerna har ingenstans som de kan göra sina toalettbehov, utan detta sker ute i det fria i närhet av fordonet. Detta innebär ett hygienproblem, med risk för smittspridning.

Kostnader 2014

I och med att alla förvaltningar inte sammanställt kostnaderna som kan sättas i samband med hanteringen är följande förteckning inte en komplett bild för staden. Vad gäller Social resursförvaltnings kostnader så innefattar det mer arbete än det riktat mot illegal bosättning.

Social resursförvaltning
INSATS:
Inom befintlig ram, uppsökares uppdrag och en samordnare.
Extramedel förstärkning av Socialjouren samt ökat anslag till Prostitutionsgruppen: 2 100 000 kr.

Bräcke Diakoni, nattplatser: 4 152 125 kr.

Frälsningsarmén, dagcentral: 3 805 170 kr.

Räddningsmission, öppen förskola för romska barn, uppsökande verksamhet samt tillfälligt boende för barnfamiljer: 1 700 000 kr.

Stadsmissionens Crossroads, inbokare till nattplatserna samt uppsökande arbete: 2 387 500 kr.

Park– och naturförvaltningen
INSATS:
Städning/sanering, transporter och avfallskostnader: 300 000 kr.

Fastighetskontoret
INSATS:
600 arbetstimmar: 100 000 kr
Städning, transporter samt avgifter till Kronofogden: 400 000 kr.

Parkeringsbolaget
INSATS:
Extra väktare som besöker P-platser (fr. o. m juni): 500 000 kr.

Trafikkontoret
INSATS:
10 procentig tjänst plus städning: 10 000 kr.
PLUS PERSONELLA KOSTNADER!

Miljöförvaltningen
INSATS:
Handläggning: 150 000 kr.

TOTALT: 15 604 975 kr.

Problematiken med illegala bosättningar kräver allt mer arbete från alla parter (både kommunen och myndigheter) och medför därmed också ökade kostnader i handläggningen av ärendena. Det är därför av vikt att kommunen och myndigheter fortsätter sitt arbete med fokus kring samverkan, metodutveckling och lagstiftningsutveckling för att underlätta arbetet med att motverka illegala bosättningar. Samhällets alla parter behöver också se över lagstiftningen för att underlätta handläggningen och förkorta tiden som bosättningarna är aktiva på en och samma plats.


Vilka bor på de illegala boplatserna?

I de allra flesta fall är det vuxna som bor på boplatserna, dock är det konstaterat att det på i några fall funnits minderåriga barn. När det finns minderåriga på plats eller misstanke om minderåriga så informeras respektive stadsdels socialtjänst.

På de allra flesta boplatser rör det sig om rumänska och bulgariska medborgare. De är i Sverige för att försöka försörja sig och man reser tillsammans med sitt nätverk. Det är både män och kvinnor som lever på boplatserna, dock är männen i majoritet. Språkkunskaperna är oftast begränsade till det egna hemspråket, vilket gör att kommunikation och överlämnande av information blir svårare.

På de större platserna, såsom Kallebäck och Skatås, har det funnits några personer som ”företrätt” gruppen och de har också pratat engelska.

Red’s kom:
Alltså vänsterextremister.


Utmaningar

Samtliga inblandade förvaltningar är överens om att vi inte löser problemet med illegala bosättningar långsiktigt med nuvarande förfarande. Förfarandet kräver många inblandade, är trögt, tar tid och flera av de personer som blir föremål för handräckning, flyttar vidare till nästa plats i närheten. Många har lärt sig ”systemet” och vet att man har ett par veckor på sig mellan polisens id-kontroll till kronofogdens handräckning.
En annan svårighet är att de som inte blir identifierade inte heller omfattas av Kronofogdemyndighetens beslut om avhysning.
Detta innebär att de som är identifierade inte behöver vara på plats vid verkställandet, utan andra kan vara där som inte är identifierade. Detta resulterar i att den illegala bosättningen blir kvar.

Markförvaltarna har uppfattat det som att det i vissa fall varit svårt att få tag i handläggare på socialtjänsten när det funnits barn i bosättningarna.

Ett annat problem med de attraktiva platserna är att till exempel Kallebäck inte kunde polisanmälas ytterligare en gång, eftersom det redan gjorts. Det har också varit svårt att veta vart man ska skicka polisanmälan då polisen har olika ingångar.
Genom vår samverkan i gruppen tillsammans med Polismyndigheten, hoppas vi att vi tillsammans får mer kännedom om varandras organisationer vilket kommer att underlätta processen.

Vid ett par tillfällen har det brunnit i husvagnar och på boplatser. Hur ser kommunens ansvar ut utifrån en säkerhet och skyddsaspekt? Av denna anledning, brandsäkerhet, är det också vikigt att boplatserna inte tillåts att bli stora och etablera sig.
Vid två platser har det brunnit i ett eller flera fordon, oklart av vem.


Förslag framåt

Arbetet med hanteringen kring de illegala bosättningarna tar mycket resurser i anspråk, och det finns behov av en gemensam funktion som kan samordna arbetet med boplatserna och rutinen. Detta skulle vara mer kostnadseffektivt än idag då varje enskild förvaltning blir involverad. Samordnaren skulle kunna ta olika kontakter, polisanmäla, följa upp, begära handräckning hos Kronofogden och bedriva efterarbete. Personen skulle ha ett helhetsperspektiv över flödet i staden och prioriteringar vad gäller insatser. Fördelen skulle också innebära en likartad hantering över staden.
Arbetet är för omfattande för att rymmas inom social resursförvaltnings övergripande samordning av frågor kring mobila EU medborgare.
Trafikkontoret samt Park- och naturförvaltningen har sett möjligheter till att vara med att delfinansiera en sådan tjänst.
Ett första förslag för det fortsatta arbetet innebär att en gemensam funktion för staden tillsätts i arbetet riktat mot illegala bosättningar i Göteborg.
Vidare, så lyfts följande förslag från samverkansgruppen:

• Frågan om boplatser berör många av stadens förvaltningar.
Förankringen och informationen om rutinen när en illegal bosättning upptäcks behöver spridas ytterligare.
• Stadsdelarnas insatser varierar när de får en bosättning. Några stadsdelar gör det uppsökande arbetet enligt socialtjänstlagen – andra inte.
• Det behövs en kontaktlista över vilka som är ansvariga för dessa ärenden inom Polismyndigheten och inom vilka distrikt. Detta för att underlätta kommunikation och därmed effektivisera ärendehantering.
• Markförvaltare kan inför sommaren röja och gallra ut de skogsdungar där EU-migranter kunnat bygga upp boplatser utan att bli upptäckta.
• Markförvaltare kan stänga av infartsvägar till markområden som kan tänkas lockande att bosätta sig på.
Dock blir detta ett bekymmer då staden enligt exempelvis Vision Älvstaden ska vara öppen och inkluderande och att fler delar av staden öppnas upp med temporära/platsskapande aktiviteter. Stänger man då av dessa platser, motverkar detta syftet med stadsutvecklingen.


Juridiska frågeområden

Utifrån de resonemang som förts så är det ett antal juridiska frågeområden som uppkommit när det gäller hanteringen av illegal camping.

• Möjligheten till att kunna avhysa utan identifiering av Polisen, vilket skulle kunna innebära att polisens resurser kan nyttjas till annat. Eller att man kunde ha id-kontroll och handräckning av Kronofogdemyndigheten vid samma tillfälle.
• Möjlighet att delgivning och handräckning sker på tidig morgon eller kvällstid för att nå så många som möjligt.
• Bötfälla på plats för illegal camping, vilket skulle bli ett styrmedel för staden.
• Göteborgs lokala ordningsföreskrifter som förbjuder camping på offentlig plats.
Kan man se över vilka områden som berörs, som exempelvis Kvibergs idrottsplats?
• Staden skulle också kunna använda sig av den möjlighet som finns gällande fordonsflytt, vilket innebär att när böter uppkommit till 5000 kr så kan en flytt
göras. Idag står många fordon på parkeringar, och upptar en plats för boende eller gäster. En gemensam rutin för fordonsflytt behöver tas fram.
• Skydds- och säkerhetsaspekt för boplatser. Behövs en planering för exempelvis brand och smittspridning?
Vilket ansvar har staden när människor väljer att bosätta sig på detta vis.
• Vid de flesta tillfällen önskar markförvaltare att ej genomföra en avhysning direkt utan att ge både sociala myndigheter och personerna själva ett handlingsutrymme (tid). Problemet är att man då som fastighetsägare riskerar att bryta mot fastighetsägaransvaret avseende miljö, hälsa, brand mm. Hur för håller sig juridiken gällande detta, utifrån ansvar om man som förvaltare tillåter en etablering under viss tid.

Samverkansgruppen har fått i uppdrag att återkomma till berörda förvaltningsdirektörer med ett konkret förslag på innehåll och placering av en gemensam funktion som arbetar med de illegala bosättningarna och utreder de förslag samverkansgruppen lyfter för tydlighet och ansvarsfördelning i denna rapport.


Miljöperspektivet

Miljöförvaltningen har under 2013 och 2014 handlagt ett flertal klagomål om illegal camping, nedskräpning och eldning på stadens mark. Det har rört sig om allt från camping med tält till ibland större grupper med fordon inklusive husvagnar och lastbilar. I några fall har det skett på känsliga platser, exempelvis vid Säveån som är Natura 2000 skyddat.

Denna camping och boende på stadens mark har inneburit eldning för matlagning, eldning av avfall, utsläpp av orenat tvättvatten bland annat från tvättmaskiner drivna med dieselverk, uträttande av toalettbehov fritt i naturen, dumpning av tillhörigheter, kläder, hushållsavfall, matavfall samt även dumpning av farligt avfall.

Staden har inte som ambition att bistå med t.ex. portabla toaletter eller containrar på dessa platser. I kommunens syn så skulle en sådan hantering befästa boplatsen. Dock har det i några fall behövts göra ändå. En plats där detta gjordes är Kallebäck, detta med anledning av att det var så många boende och det kom många samtal om nedskräpning. På platsen ställdes det en container och det delades ut handskar och soppåsar till de boende. Vid boplatsen Röda Sten har det ställts ut portabla toaletter. Detta på grund av att processen blivit väldigt utdragen och situationen för allmänheten med nedskräpning var ohållbar.

Göteborgs Stad är en stor fastighetsägare med många förvaltningar och olika utförare.
Åtgärderna som vidtagits har skiljt sig mellan olika förvaltningar. Även i de fall en förvaltning valt att genomföra avhysning så snart man fått kännedom om en illegal bosättning så har det tagit ganska många dagar innan det har kunnat verkställas, väl över en vecka och ibland mer där nedskräpningsproblematiken fortsatt under tiden.

Göteborgs Stad har som andra städer i Europa en utmaning att hantera nedskräpning och bristande avfallshantering från campande EU-migranter och andra som illegalt använder stadens mark.

På gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan enligt plan- och bygglagen där kommunen är huvudman, ansvarar kommunen för att platserna genom exempelvis gaturenhållning och liknande åtgärder hålls i ett sådant skick att uppkomsten av olägenheter för människors hälsa hindras och de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet.

Även för andra platser utomhus där allmänheten får färdas fritt är kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Med andra ord; oavsett om en nedskräpning har skett på kommunal mark eller privat mark har kommunen ofta det yttersta ansvaret för att se till att städning sker enligt lag om gaturenhållning.


Bilaga 1

Rutin för hantering av illegala bosättningar i Göteborg

Under de senaste åren har ett nytt fenomen uppstått i Göteborg: fattiga EU-medborgare kommer från främst Bulgarien och Rumänien för att söka jobb i staden. Under tiden de är i Göteborg slår de sig ner med husvagnar och tält på olika platser utan att fråga markägaren. Det har hänt att fler än hundra personer bosatt sig illegalt på parkeringsplatser, i grönområden eller parker.

Allemansrätten gör det möjligt för människor att tälta någon enstaka natt på undanskymt ställe utan att fråga markägaren. Har man husvagn ska man dock alltid fråga om lov och är man flera måste man också prata med markägaren eftersom boplatsen sliter på naturen.

Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Vid bosättningarna uppstår också ofta problem med nedskräpning och olägenheter för människors hälsa. Om bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning.

Nedan hittar du en rutin för hur Göteborgs Stad hanterar illegala bosättningar.Klicka här för en större bild av rutin för avhysning av illegala bosättningar i Göteborg
Illegala bosättningar i Göteborg


Se även: ”SD Kommunala insatser för EU-medborgare (tiggare)” med Jörgen Fogelklou:
Klicka här för att gå till videoklippet


Se även bl a;
Sverige betalar mest i världen för EU-migranter, precis som EU-avgift och bistånd

Missade papperskorg, får böta 800 kr – Aldrig böter för EU-migranters nedskräpning


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *