Global Compact on Refugees: Ryska dockor

Problemet med att de FN-avtal som Sverige antar på löpande band också leder till att Sverige automatiskt godkänner andra avtal har tidigare tagits upp här;
Global Compact for Migration: Länder förpliktigar sig till att följa andra avtal
Varning för konsekvenserna av FN:s Global Compact on Refugees!

Nu har Center for Immigration Studies tittat närmare på vilka avtal, regelverk och konventioner landet förbinder sig till genom att skriva under Global Compact on Refugees, oavsett om landet inte godkänt avtalen tidigare. De inbegriper bl a följande;
New York-deklarationen för flyktingar och migranter
Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
Konventionen om barnets rättigheter
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Europarådets konvention om undvikande av statslöshet
Konventionen relaterad till status för statslösa personer
Agenda 2030 för hållbar utveckling
Parisavtalet (som inte ens är klart)
WHO Framework of Priorities and Guiding Principles
Internationella rekommendationer om flyktingstatistik (IRRS)
• Ett antal andra regelverk som kommer att grävas fram allteftersom tiden går

OGILTIGA AVTAL
Detta är ett smutsigt sätt av ett maktfullkomligt FN att skriva de avtal som länderna undertecknar, och gör i sig – enligt svensk lag – dessa FN-avtal (t ex Global Compact for migration och Global Compact on Refugees) ogiltiga.

VILKA FN-AVTAL HAR SVERIGE UNDERTECKNAT?
Vilka länder som undertecknat respektive konvention, fördrag och avtal från FN är en väl bevarad hemlighet, men av erfarenhet kan vi konstatera att Sverige undertecknar vad än FN vill att Sverige ska underteckna, utan att ifrågasätta något. Och för in ej bindande FN-avtal i svensk lag.

EJ FÖRANKRADE PAKTER
FN påstår att 180 länder (av FN:s 193 medlemsstater) varit med och förhandlat fram avtalet. Men nej, så är det inte alls. Hur många länder som deltagit och vad deras roll varit kommer vi aldrig att få reda på eftersom FN är en antidemokratisk och starkt insynsskyddad organisation, men vad vi vet med säkerhet är att vad FN säger inte är tillförlitligt.

180 ICKE-REPRESENTANTER FÖR FOLKET
Det har kanske varit upp till 180 personer som var och en varit med på 1 till 6 möten om FN-avtalen, men dessa 180 personer representerar inte världens befolkning. Och vad har de presterat? Inte mycket, verkar det som.

15 PERSONER BESLUTAR FÖR DRYGT 7 MILJARDER MÄNNISKOR
Vad nästan ingen känner till är att endast 15 länder av FN:s 193 medlemsstater undertecknade New York-deklarationen som initierade Global Compact on Refugees och Global Compact for Migration. (källa)

Alla i S+MP-övergångsregeringen vägrar svara på frågor – särskilt migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon (S) -, men vi kan vara säkra på att justitieminister Morgan Johansson (S) var en av dessa 15 hemligstämplade personer.

VARFÖR SÅ TYST FRÅN MEDIA?
FN:s pakter har alla mörkats. Man kan undra om media i hela världen sovit sig igenom de senaste två åren, eller om det kanske finns andra eller kompletterande förklaringar till att hela jordens folk hållits i mörker.

En av grundpelarna i dagens situation är naturligtvis att besluten inte ens förankrats i den egna regeringen i respektive land, än mindre bland respektive lands politiker, och definitivt inte bland folket där en mycket klar majoritet i västländerna inte är av samma åsikt som FN i migrationsfrågan.

INNEHÅLL
Nedan beskrivs, utöver FN-avtalet ”Global Compact on Refugees” samt hur andra avtal och skyldigheter bäddats in i flyktingavtalet;
• New York-deklarationen
• USA:s nej till Global Compact on Refugees
• nya åtaganden för internt fördrivna personer (klimatflyktingar och miljöflyktingar)
• hur FN:s avtal eroderar staternas suveränitet
• hur ingen är (eller vågar vara) av avvikande åsikt i FN, en antidemokratisk organisation utan folkvalda, med människor ingen utomstående vet något om
• FN:s palestinska flyktingbyrå, UNRWA
• FN:s önskan om att straffa de länder som inte godkänner det ”icke bindande” avtalet Global Compact for Migration.

Ryska dockor av åtaganden

I Global Compact on Refugees refereras till många internationella instrument och riktlinjer. Bilden som man kommer att tänka här är ryska nästlade dockor. En mindre docka poppar ut varje gång du tror att du har öppnat alla. Jag kommer inte att gå igenom varje docka, men att avtäcka några få kommer att avslöja hur oinformerade regeringar lätt kan låta sig fångas i denna flyktingpakts kvicksand.

New York-deklarationen för flyktingar och migranter

Låt oss börja med att öppna några av dessa dockor:

Global Compact on Refugees är den praktiska tillämpningen av det omfattande ramverket för flyktingåtaganden som anges i 2016 års New York-deklaration för flyktingar och migranter [resolution A/RES/71/ 2016-09-03], ett dokument som anses vara ”oförenlig med USA:s invandringspolitik. Texten i Global Compact on Refugees hänvisar till New York-deklarationen som en ”väsentlig del av den globala pakten. (s. 5).

UNDERTECKNANDE AV GCR INNEBÄR UNDERTECKNANDE AV NEW YORK DEKLARATIONEN
Så att underteckna Global Compact on Refugees innebär att man också omfamnar New York-deklarationen.

New York-deklarationen kräver bl a;
• snabb mottagning för alla personer som anländer till ett land, oavsett om det är flyktingar eller migranter
• bekräftad respekt för asylinstitutionen och rätten att söka asyl
• bekräftelse, i enlighet med principen om icke-avvisning [”non-refoulement”], att individer inte ska skickas tillbaka vid gränserna [dvs varje utlänning som säger sig söka asyl blir per automatik landets ansvar att försörja]
• legal vistelse ges till dem som söker skydd som flyktingar
• regelverk som kriminaliserar gränsöverskridande rörelser gås igenom
• strävan efter alternativ till frihetsberövande
• tillräcklig finansiering för Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar [United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees, UNRWA] – dvs samma organisation som USA nyligen beslutat att sluta finansiera [mer om detta längre ner här].

NEW YORK DEKLARATIONEN INITIERADE GCM & GCR
Efter ett enhällig antagande av New York-deklarationen för flyktingar och migranter från FN:s medlemsstater (inklusive USA tidigare under Obama-administrationen) i september 2016, inleddes två separata FN-pakter;
• GCM: Pakten för säker, ordnad och laglig migration
• GCR: Pakten för flyktingar.

USA DROG SIG UR GCM 2017
Trump-administrationen drog sig ur migrationspakten 2017 (utan att då dra sig ur flyktingpakten). Skälet till detta står att läsa i Förenta Nationernas pressrelease:
USA:s deltagande i Global Compact-processen började 2016, efter Obama-administrationens beslut att ansluta sig till FN:s New York-deklaration om migration. New York-deklarationen innehåller många bestämmelser som inte är förenliga med USA:s invandringspolitik och Trump-administrationens invandringsprinciper.

Nikki Haley, USA:s dåvarande permanenta representant i Förenta nationerna, förkastade också den globala synen på invandringspolitiken som uppmanades till av New York-deklarationen:

Våra beslut om invandringspolitiken måste alltid göras av amerikaner och endast av amerikaner. Vi kommer att bestämma hur vi bäst kan kontrollera våra gränser och vem som får komma in i vårt land. Det globala tillvägagångssättet i New York-deklarationen är helt enkelt inte förenligt med USA:s suveränitet.

FLER LÄNDER DRAR SIG UR GCM
Sedan USA:s utträde från migrationspakten 2017 har åtta andra länder (hittills) följt efter: Australien, Israel, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Polen och Österrike. Schweiz och Italien kommer inte att delta i konferensen där migrationspaketet formellt antas, utan skjuter upp beslutet tills deras parlament debatterat frågan.

Staternas suveränitet reduceras

Utdrag från texten i Global Compact on Refugees och texten om flyktingdelarna i New York-deklarationen klargör utmaningen mot nationell suveränitet:

New York-deklarationen:
• Vi understryker vikten av ett omfattande tillvägagångssätt för de berörda frågorna och kommer att säkerställa en folkcentrerad [”people-centred”?], känslig, human, värdig, könsrelaterad och snabb mottagning för alla personer som anländer till våra länder, och särskilt de i stora rörelser, oavsett om de är flyktingar eller migranter. [s. 5]
• Vi bekräftar att alla individer som korsat eller planerar att korsa internationella gränser har rätt till en snabb process i bedömning av deras rättsliga status, inträde och vistelse, vi kommer att överväga granskning av regelverk som kriminaliserar gränsöverskridande rörelser. Vi kommer också att driva alternativ till frihetsberövande medan dessa bedömningar pågår. [s. 7]
• Vi önskar se en minskning av administrativa hinder, i syfte att påskynda procedurer för att få status som flykting, så långt som möjligt. [s. 13]
• Vi avser att utöka antalet och omfattningen av legala vägar som är tillgängliga för flyktingar som tas emot eller vidarebosätts till tredje land. [s. 14]
• Vi kommer att överväga utvidgningen av befintliga humanitära inträdesprogram, möjliga tillfälliga evakueringsprogram, inklusive evakuering av medicinska skäl, flexibla arrangemang för att underlätta familjeåterförening, privat sponsring för enskilda flyktingar och möjligheter till rörlighet för arbetskraft för flyktingar, bland annat genom partnerskap inom den privata sektorn och för utbildning, till exempel stipendier och studentvisum. [s. 14]
• Stater har som mål att tillhandahålla platser för vidarebosättning och andra lagliga vägar i en omfattning som möjliggör att de årliga vidarebosättningsbehoven uppfylls som identifierats av FN:s flyktingkommissarie [”the Office of the United Nations High Commissioner for Refugees”]. [s. 20]

Och från bilaga I i New York-deklarationen, som beskriver det ”omfattande ramverket för flyktingåtgärder”:
• Tredje land ska: a) Överväga att göra tillgängligt eller expandera, bland annat genom att uppmuntra den privata sektorns engagemang och agerande som en kompletterande åtgärd, möjligheter för vidarebosättning och kompletterande vägar för flyktingars inträde genom sådana medel som medicinsk evakuering och humanitära inträdesprogram, familjeåterförening och möjligheter för kvalificerad migration [”skilled migration”], rörlighet för arbetskraft och utbildning. … c) Överväga att utvidga kriterierna för vidarebosättning och humanitära inträdesprogram i massförflyttning och utdragna situationer, i kombination med, vid behov, tillfälliga humanitära evakueringsprogram och andra former av inträde. (s. 20)
• Värdländer, med beaktande av deras kapacitet och internationella rättsliga skyldigheter, i samarbete med FN:s flyktingkommissariat [”the Office of the United Nations High Commissioner for Refugees”], FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar i Nära Östern [”the United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East”], där så är lämpligt, och andra FN-enheter, finansinstitut och andra relevanta samarbetspartners, ska: a) Ge laglig vistelse för dem som söker och behöver internationellt skydd som flyktingar. [s. 19-20]

Och från Global Compact on Refugees:
• Bidrag kommer att sökas från stater, med hjälp av relevanta intressenter för att etablera, eller öka omfattningen, storleken och kvaliteten på, vidarebosättningsprogrammen. [s. 21]
• De kan också, där det är lämpligt, ta hänsyn till påtvingad intern fördrivning som kan uppkomma från en viss situation. [s. 13. Med andra ord, pakten gäller även mottagnings- och inträdesmekanismer för internt fördrivna personer.]

Internt fördrivna personer

Flyktingpaktens (GCR) utökning av skydd utöver flyktingar till ”internt fördrivna personer” och andra är värt att utforska. För detta ändamål lägger en artikel från 2017, av Patrick Wall, till behovet av att lägga till en ny länk till de befintliga formerna för internationellt flyktingskydd. Wall, som arbetar med UNHCR i Genève, hade till uppgift att ”utveckla och genomföra UNHCR:s strategi för ”Global Compact on Refugees’”.

I sin artikel argumenterar han för att det är dags för ”de två första länkarna i kedjan av det internationella flyktingskyddssystemet – 1951 års flyktingkonventionen och 1967 års protokollet – ska förenas med en tredje. Denna tredje länk … borde ha formen av en mekanism som syftar till att fördela ansvaret för att tillhandahålla skydd och hållbara lösningar för flyktingar mer jämlikt mellan staterna.”.

Den tredje länken är Global Compact on Refugees, som skulle skydda inte bara de som uppfyller definitionen av flykting enligt definitionen i flyktingkonventionen (och i amerikansk lag), utan även för internt fördrivna personer. Enligt Wall: ”Trots det faktum att UNHCR antar en flexibel tolkning av flyktingkonventionens definition i artikel 1A(2), är det allmänt erkänt att denna definition inte omfattar en mängd människor som har tvingats fly från sina hem och förtjänar skydd.

Wall skriver att ett sådant nytt ramverk behövs för att:

Tillåta fördelning av ansvaret att skydda vissa av dem som behöver det men som inte uppfyller definitionen av ”flykting” i flyktingkonventionen, såsom internt fördrivna personer, eller de som flyr effekterna av klimatförändringar och katastrofer. Detta skulle inte innebära en omförhandling av flyktingdefinitionen i 1951 års flyktingkonvention, utan bara utvidga omfattningen av de ansträngningar för ansvarsfördelning som görs inom ramverket.

Följaktligen krävs skydd för internt fördrivna personer i Global Compact on Refugees:

Medan CRRF [New York-deklarationens omfattande plan för ramverk för flyktingåtgärder] specifikt avser stora flyktingsituationer är befolkningsrörelser inte nödvändigtvis homogena, och kan vara av sammansatt karaktär. Vissa kan vara stora rörelser som involverar både flyktingar och andra på resande fot. Andra situationer kan innefatta flyktingar och internt fördrivna personer. Och, i vissa situationer, kan externa tvångsfördrivningar bero på plötsliga naturkatastrofer och miljöförstöring. [s. 5]

Paktens mottagnings- och inträdesmekanismer gäller också för internt fördrivna personer: ”De kunde, vid behov, också beakta tvångsfördrivning som kan bero på en viss situation.” (s. 13)

Vidare, fotnot 42 på sid. 21 anger följande: ”Se även A/RES/54/167 om skydd för och hjälp till internt fördrivna personer och efterföljande generalförsamlings [”General Assembly”] resolutioner i detta ämne, inklusive A/RES/72/182.” Den sista hänvisningen är till en resolution från 2017 i generalförsamlingen om ”Skydd av och hjälp till internt fördrivna personer”.

Slutsats

Allt detta innebär att genom att ansluta sig till Global Compact on Refugees, förbinder sig länderna att ge skydd inte bara till flyktingar utan även till internt fördrivna personer, statslösa personer och de som fördrivs externt genom naturkatastrofer som plötsligt uppstått och även miljöförstöring. Inget av detta är förberett för i amerikansk lag.

Fler dockor i dockor

New York-deklarationen är inte det enda FN-avtal som är inbäddat i Global Compact on Refugees. Flyktingpakten beskriver sig själv som vägledd av ”relevanta internationella instrument för mänskliga rättigheter” (listas på sidorna 3-4), varav USA har vägrat att ratificera de flesta, såsom;
Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter [”the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights”, 1996],
Konvention om avskaffande av alla slags diskriminering av kvinnor [”the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women”],
Konventionen om barnets rättigheter [”the Convention on the Rights of the Child”]
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning [”the Convention on the Rights of Persons with Disabilities”].

Flyktingpakten säger vidare att den ”kompletteras” av andra internationella avtal som USA inte heller har ratificerat, såsom;
Europarådets konvention om undvikande av statslöshet [”the Convention on the Reduction of Statelessness”, 1961]
Konventionen relaterad till status för statslösa personer [”the Convention relating to the Status of Stateless Persons”].

Flyktingpakten säger också att den kompletteras av FN: s resolution A/RES/71/127 7 om ”Förstärkning av samordningen av FN:s nödhjälp av humanitärt bistånd [”Strengthening of the coordination of emergency humanitarian assistance of the United Nations”], som antogs av generalförsamlingen år 2016 utan inspelad omröstning (dvs USA godkände). Den resolutionen säger:
Uttrycker sin djupa oro över det ökade antalet utmaningar som medlemsstaterna och FN:s humanitära svarssystem står inför och deras förmåga till följd av katastrofernas konsekvenser, inklusive de som hör samman med de pågående klimatförändringens fortsatta effekter. … Välkomnar Parisavtalet och dess tidiga ikraftträdande, uppmuntra alla sina parter att fullt ut genomföra avtalet, och parter i FN:s ramverkskonvention om klimatförändringar som ännu inte har gjort det att deponera sina instrument för ratificering, medgivande, godkännande eller anslutning, om så är lämpligt, så snart som möjligt.” [s. 3]

Ännu en docka: Agenda 2030 för hållbar utveckling

En annan docka innästlad inom Global Compact on Refugees är FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Global Compact on Refugees uppmanar det internationella samfundet ”att stödja ansträngningar för att lindra fattigdom, minska katastrofrisker och ge utvecklingsbistånd till ursprungsländer i linje med Agenda 2030 för hållbar utveckling och andra relevanta ramverk.” (s. 5.)

Bland de hållbara utvecklingsmålen som ingår i denna agenda är att ”vidta akuta åtgärder för att bekämpa klimatförändringar och dess konsekvenser”. Som en del av detta kommer ett klimattoppmötet att äga rum i september 2019 för ”att få klimatåtgärder till toppen av den internationella agendan.

MIGRATION INGÅR ÄVEN I AGENDA 2030
En annan inneboende del av Agenda 2030 är migration. Migrationens relevans för de hållbara utvecklingsmålen är uttryckligen: ”Agenda 2030 för hållbar utveckling erkänner för första gången migrationens bidrag till en hållbar utveckling.

Mål 10.7 är: ”Underlätta en ordnad, säker, legal och ansvarsfull migration och rörlighet för människor, bland annat genom införandet av planerade och välskötta migrationsregelverk. …  Innan 2030, minska transaktionskostnaderna för migranters pengaöverföringar till mindre än 3 procent och eliminera pengaöverföringskorridorer med högre kostnader än 5 procent.

Stöd till FN:s palestinska flyktingbyrå
USA beslutade sommaren 2018 att avskaffa finansiering till Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar [the United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East, UNRWA], den särskilda, enda palestinska flyktingbyrån, separerad från UNHCR.

Anledningen till tvisten är att UNRWA som ”flyktingar” räknar ättlingar från palestinska arabersom fördrivits från regionen i krigen 1948 och 1967, liksom deras ättlingar – även om de har medborgarskap i det arabiska landet till vilket deras förfäder flydde.”. UNRWA:s räkning av sådana ”flyktingar” är nu fem miljoner. USA avvisar sådan flyktingbestämning baserad på ättlingar.

Red’s kom:
Det finns naturligtvis ingen logik i att ha tredje generationens flyktingar, mer än att det handlar om pengar. UNRWA är om möjligt mer korrupt än FN, men de håller varandra om ryggen eftersom de drar nytta av varandra.

Men New York-deklarationen, inbäddad som en del av Global Compact on Refugees, stödjer specifikt finansiering av UNRWA. Det står där:
Vi konstaterar med oro ett betydande gap mellan flyktingarnas behov och de tillgängliga resurserna … FN-enheter som FN:s flyktingkommissariat [”the Office of the United Nations High Commissioner for Refugees”] och FN: s hjälporganisation för palestinska flyktingar [”the United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees, UNRWA”] och andra relevanta organisationer kräver tillräcklig finansiering för att kunna utföra sina aktiviteter effektivt och på ett förutsägbart sätt.”[s. 15]

Utöver finansieringsproblemet stödjer UNHCR (som bestämmer om Global Compact on Refugees) UNRWA:s flyktingdefinition i uttrycklig motsättning till USA:s position.

Ännu en docka: Internationella rekommendationer om flyktingstatistik.

Datainsamling spelar en stor roll i texten i Global Compact on Refugees. Denna insamling av data ska baseras på riktlinjerna i ”Internationella rekommendationer om flyktingstatistik” (IRRS). Dessa riktlinjer, som är innästlade i Global Compact on Refugees, tar specifika positioner som inte nödvändigtvis överensstämmer med USA:s politik.

Riktlinjerna beskriver till exempel invandringen av familjemedlemmar till flyktingar och asylsökande som en ”rättighet”:

Respekt för rätten till familjesammanhållning kräver inte bara att stater avstår från handlingar som skulle leda till familjeseparationer, men också att de vidtar åtgärder för att upprätthålla familjesammanhållningen och återförenar familjemedlemmar som har separerats. … I detta sammanhang är familjeåterförening i asyllandet ofta det enda sättet att säkerställa respekten för flyktingens rätt till familjesammanhållning, eftersom han eller hon inte kan återvända till ursprungslandet eller sin hemvist. [sid. 21-22]

Fler ryska dockor lär dyka upp

Det finns utan tvekan fler dockor som kommer att avslöjas i Global Compact on Refugees. Men en föregående granskning är tillräcklig för att klargöra att USA gjorde rätt att rösta emot antagandet av Global Compact on Refugees, och inte borde backa.

FN vill straffa dem som inte stödjer FN:s GCM

Reaktionen från Louise Arbor, FN:s särskilda sändebud för internationell migration, och hennes kommentarer till länder som gått ur Global Compact for Migration är också relevanta för Global Compact for Refugees. Arbor föreslog att;

Länder som går ur FN:s första migrationsavtal någonsin ska stå till svars för deras vändning.

Tydligen är ord som ”stats suveränitet”, ”icke-juridiskt bindande”, ”med hänsyn till nationella verkligheter” etc. bara säljargument som inte behöver beaktas.

Global Compact on Refugees, GCR


Not.
Beteckningen ”non-refoulment” finns inte översatt till svenska (vilket man kan tycka är märkligt om den ska vara grundläggande), men innebär följande:
Non-refoulement är en grundläggande princip i internationell rätt som förbjuder ett land som tar emot asylsökande från att skicka tillbaka dem till ett land där det skulle kunna finnas en sannolik risk för förföljelse grundad på ”ras, religion, nationalitet, medlemskap i en viss social grupp eller politisk åsikt”.
Till skillnad från politiskt asyl, som gäller för dem som kan bevisa en välgrundad rädsla för förföljelse baserad på viss kategori av personer, refererar ”non-refoulement” till den generiska repatrieringen av människor, inklusive flyktingar till krigszoner och andra katastrofländer.
Det är en princip av sedvanlig internationell rätt, vilket gäller även stater som inte är part i 1951 års konvention om flyktingars status eller dess protokoll från 1967. Det är också en princip i nationernas laga rätt.
Det är diskutabelt om non-refoulement är en jus cogens (en juridisk term för grundnormer – regler, rättigheter och förpliktelser – i folkrätten som inte ska kunna förhandlas bort och från vilka avsteg eller övertramp aldrig ska tillåtas, vilka utgör förutsättningen för att världssamfundet ska kvarbli och den internationella rättsordningen ska upprätthålla) av internationell rätt.

Källa: CIS

Se även bl a;
UNHCR förklarar vad deras flyktingavtal är – Missvisande/barnslig propaganda

Varning för konsekvenserna av FN:s Global Compact on Refugees!

181 länder antog 17/12 Global Compact on Refugees under total medietystnad

Global Compact on Refugees, UNHCR:s flyktingavtal, avancerad version – Fastställt av oredovisade länder 2018-07-20


Sveriges 237 förpliktelser genom FN:s Global Compact for Migration

USA listar invändningar mot FN:s migrationsavtal – 2018-12-07

Sanningen om FN-avtalet om öppna gränser och censur av kritik mot migration

Klimatflyktingar – FN:s nya grupp som ska få flyktingstatus

Vad saknas i FN:s migrationspakt Global Compact for Migration?

Frågor om FN:s migrationsavtal till Sveriges politiker – Lista över de absolut viktigaste frågorna att utkräva svar på från politikerna om FN:s migrationsavtal

FN:s migrationsavtal grundas på en lögn!

S+MP-regeringen ljög om FN:s migrationsavtal – Med lista över länder som inte kommer att skriva under FN:s migrationspakt

S+MP-regeringen besviken över att alternativa medier avslöjade FN:s migrationsavtal – Lars Westbratt

Efter två år nämner SVT FN:s migrationspakt – SVT ljuger!!!

Cecilia Wikström (L) sprider desinformation om Global Compact for Migration

FN:s Global Compact for Migration är politiskt/juridiskt bindande

Global Compact for Migration: Länder förpliktigar sig till att följa andra avtal

FN:s plan för att flytta 3:e världen till väst – Global Compact for Migration

Global Compact for Migration om att forma/manipulera folket, mål 17

Familjeåterförening för migranter krävs – FN:s Global Compact for Migration

FN:s Global Compact for Migration omöjliggör utvisning av migranter

FN:s censur enligt Global Compact for Migration har nu påbörjats

Moraliskt stötande att diskutera effekter av FN:s migrationsavtal enligt Youtube

Presskonferens i Marrakech om Global Compact for Migration

NGO på FN:s propagandakonferens håller ilsket tal – Migration ett brott?

Här avslöjas vem Sveriges övergångsregering skickat att godkänna FN:s migrationsavtal

Lövens statssekreterare lovordar FN:s migrationsavtal – Migranter tog pizza till Sverige – Hävdar felaktigt att Sverige redan infört migrationsavtalets punkter

EU sprider desinformation om FN:s Global Compact for Migration

Rasmus Ling (MP): Migrationsavtalet är bara bra, även FN:s censur

Moderaterna samarbetar med V om fri invandring – Anna Maria Corazza Bildt

Massprotester i Bryssel mot Global Compact of Migration – Public Service tysta

159 länder antog 19/12 Global Compact for Migration under total medietystnad


GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATIONIntergovernmentally negotiated and agreed outcome 13 juli 2018


Max 10% av befolkningen i EU önskar fler migranter


Migranter stormade Ceuta, men får inte söka asyl i EU. Rätt?


Centralamerika kopierar migrationsvågen i Europa – People without borders
Mycket få människor utanför FN känner till kopplingarna mellan migrant-karavanerna från Honduras till Tijuana och FN:s Global Compact-avtal, och det har aldrig nämnts ett ord om detta i media, men dessa två händelser är mycket intimt sammanvävda på olika sätt. Mer om det vid annat tillfälle.


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

En reaktion på “Global Compact on Refugees: Ryska dockor”

  1. Vi behandlas som obekväma husdjur och behöver gå ut på gatorna med ett antal skyltar.

    Vi kräver en författningsdomstol.

    Stora beslut om landets roll internationellt kräver folkomröstning.

    Skattefinansiering av SR/SVT är skandal.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *