Försvaret sprider vänsterpropaganda

Regeringen gav i juni 2016 FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) i uppdrag att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda. Med en budget på 1,8 miljoner kr under sex månader 2016, totalt nästan 5 miljoner kr 2016-2018, och en oredovisad kostnad för 2019.

RASISTISK RAPPORT
Under rubriken ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” skriver Lisa Kaati, på uppdrag av Kulturdepartementet (Alice Bah Kuhnke, MP), en rapport som handlar om ”det vita hatet” utan att någon förklaring ges till vad som menas med ”det vita hatet”. Alla som är vita är hatare… och hat är signifikativt för vita…. eller mest bara för vita medelålders heterosexuella män?

Kommer en uppföljare till denna rapport som heter ”Det svarta hatet”?

RUBRIK EN SAK, RESULTAT EN HELT ANNAN SAK?
Hur vet Lisa Kaati vilken ”färg” det är på alla de som skrivit på de sex olika sajterna som hon tar upp i rapporten?

Eller har Lisa Kaati gett rapporten en rubrik – enbart i syfte att sprida propaganda – som inte på något sätt stöds av rapporten?

Lisa Kaati skriver:
I den här rapporten presenteras forskning och analys som gjorts inom ramen för det uppdrag som regeringen har tilldelat Totalförsvarets forskningsinstitut (Ku2016/01373/D – Uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda).

PROPAGANDA OM PROPAGANDA
Det blir lite märkligt att Lisa Kaati skriver en rapport om ”våldsbejakande extremistisk propagandautan att ens definiera ordet ”propaganda. Dessutom en rapport som genomgående kan uppfattas som ren vänsterpropaganda, av ett mycket stort antal skäl (några få av dem nämns nedan), där yttrandefriheten ifrågasätts och där man grundlöst uttrycker en vilja att begränsa yttrandefriheten.

Det är oroväckande när en tung statlig myndighet sänker sig till en så här låg nivå eftersom det annars bara är i världens diktaturer som det går till så här.

Varför reagerar Sveriges politiker inte på diktaturmetoder som dessa?

Not.
När projektledaren Lisa Kaati skriver ”vi” i rapporten så är det är oklart om hon definierar sig själv som ”vi” eller om det finns fler skribenter bakom rapporten, men som inte vågar stå för sina åsikter (på motsvarande sätt som hennes föregående rapport i januari 2017).

Även för den första rapporten i denna serie av Totalförsvarets forskningsinstitut  ville författarna inte uppge vem de var. Rapporten, som beställts av S+MP-regeringen, heter ”Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer”.

Peter Kadhammar skriver om att de som stod bakom rapporten inte vill framstå med namn;
Detta torde vara den första forskningsrapport beställd av en svensk regering vars författare begär anonymitetsskydd. Vad säger det om vårt land? Vad säger det om rättssäkerheten? Om subkulturerna i samhället? Om vår oförmåga att hantera brottslingar och pöbelhopar på nätet?
Lars Lindberg, enhetschef på FOI, säger att vissa medarbetare klargjorde att de inte skulle delta i forskningsprojektet om deras namn blev offentliga.

Men den största frågan är kanske:
Hur trovärdig blir en rapport där de som ger sina åsikter (rapporterna innehåller väldigt få fakta av relevans för något) inte ens vill uppge vem de är (dvs precis som det fungerar på TT)?

Man kan se att de som skriver för FOI gillar vänsterextrema grupper på Facebook. Lisa Kaati gillar t ex ”Solidaritet med kamraterna i Malmö” (#kämpaShowan).

Följande står i inledningen av rapporten:

Detta verk är skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, vilket bl.a. innebär att citering är tillåten i enlighet med vad som anges i 22 § i nämnd lag. För att använda verket på ett sätt som inte medges direkt av svensk lag krävs särskild överenskommelse.

Hur kan en rapport som till fullo finansierats med skattemedel, dvs av dig och mig, vara skyddad enligt lagen om upphovsrätt? Blotta tanken är ju absurd.

Vad rapporten egentligen handlar om

Regeringens uppdrag avser ”våldsbejakande extremistisk propaganda”, men om man i inledningen klargjort att rapporten enbart handlar om invandringen (oavsett om åsikter i denna fråga är våldsbejakande/extremistisk eller ej) skulle det bli lättare att läsa rapporten såväl som mellan raderna.

Det är många väldigt vaga formuleringar i rapporten som det blir betydligt svårare att förstå innebörden av om man inte har denna insikt om vad formuleringarna egentligen avser.

VARFÖR FÖLJS INTE REGERINGENS UPPDRAG?
Längre ner här visas hur Lisa Kaati försöker motivera varför hon inte håller sig inom uppdraget från regeringen. Däremot ges ingen förklaring till varför hon helt bortser från regeringens grundläggande krav på vad rapporten skulle resultera i (enl. vad som beskrivs i slutet av detta inlägg).

Högerpropaganda relateras inte till vänsterpropaganda

Som framgår av rapportens rubrik ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” handlar det enbart om högerextremism. Vänsterextremism nämns inte med ett ord och relateras aldrig till på något sätt.

Genom att inte ställa det som Lisa Kaati uppfattar som högerpropaganda mot vänsterpropaganda får man ingen bild av hur stort problemet skulle kunna vara jämfört med vänsterextremismen och vänsterns avsevärt mer omfattande propaganda.

Ingen negativ effekt av högerpropaganda påvisas

Faktum är att inget i Lisa Kaatis rapport indikerar något som helst problem med det som hon definierat som högerpropaganda. Dvs det kan inte påvisas att den högerpropaganda hon anser sig ha identifierat skulle ha någon negativ effekt.

Brist på våldsbejakande extremistisk propaganda

Lisa Kaati går helt oförblommerat utanför sitt uppdrag att författa en rapport om ”våldsbejakande extremistisk propaganda”.

Istället för att säga som det är, dvs att hon bara lyckats hitta en enda sajt som hon kan hävda sprider ”våldsbejakande extremistisk propaganda” – men utan att ens för denna sajt kunna beskriva på vilket sätt detta sker – så ger hon en helt obegriplig förklaring till varför hon inkluderat fem andra sajter (enligt vad som visas längre ner här) i sin rapport.

Det är anmärkningsvärt att en rapport som skrivs på regeringens uppdrag innehåller vänsterextremisternas terminologi ”Det vita hatet” och det blir inte bättre av att ordet ”radikal” petats in (t o m i röd färg) trots att Lisa Kaati sedan bara kan ge exempel på en sajt i Sverige som enligt hennes mening, och med vaga skäl, passar in på detta ord.

Oförklarade referenser till andra länder

Rapporten innehåller ett stort antal referenser till andra länder (USA) men det förklaras aldrig vad alla dessa referenser syftar till.

Mixat med referenser till andra verk förekommer märkliga personliga åsikter i en enda obegriplig röra.

Det viktigaste?

Lisa Kaati sammanfattar vad hon tycker är viktigast i sin rapport:

1.3 Rapporten i korthet
• Det finns en stor mängd digitala forum som sprider hatbudskap.

Red’s kom:
Hur vet rapportens författare detta?
1. Hur många är ”en stor mängd”? Lisa Kaati har bara lyckats ge sex exempel som – enligt hennes personliga och genomgående omotiverade åsikt – ”sprider hatbudskap”.
2. Vilka ”forum”?
3. Vilka ”hatbudskap”?

4. Hatbudskap, enligt vem?
5. Hatbudskap enligt vilken definition?

• I Sverige finns det ett flertal digitala forum som förenas av deras immigrationskritiska samhällssyn.

Red’s kom:
Ett ”flertal”? Lisa Kaati kan nämna sex stycken vad hon kallar ”digitala forum” som hon personligen menar har en ”immigrationskritisk samhällssyn”.

Lisa Kaati går helt i vänsterextremisternas fotspår när hon jämställer migrations- och integrationspolitisk kritik med en ”immigrationskritisk samhällssyn” och dessutom bortser från de verkliga orsakerna.

Mycket av det vi definierar som hat är grundat i fördomsfullhet.

Red’s kom:
Det finns primärt tre problem med detta påstående.
1. Vilka är ”vi” och varför vill Lisa Kaati inte förklara detta?
2. Det finns ingen definition av ”hat”. För en vänsterextremist är det t ex ett hat mot alla utländska medborgare att förespråka en effektivare hjälpinsats (där avsevärt fler stöttas) i hemlandet istället för att (som V och C vill att det ska fungera) ha öppna gränser där all världens medborgare får fri och full tillgång till den svenska välfärden utan några krav på motprestation.
3. Det finns absolut inget som styrker att ”mycket” hat är grundat i ”fördomsfullhet”. Det finns heller inget ens i Lisa Kaatis rapport som på något sätt stödjer denna teori. Men om så varit fallet är frågan vilken relevans det har för vad?

• Gruppolarisering gör att människors attityder inom en grupp förstärks och blir mer extrema. Det bidrar till att distansera gruppen från andra grupper och får gruppen att fatta extrema beslut.

Red’s kom:
Att människors attityder kan förstärkas och bli mer extrema i en grupp är givet, men Lisa Kaatis personliga åsikt att det alltid skulle vara så saknas stöd för.
Denna effekt förekommer alldeles särskilt i vänsterextrema miljöer, men om detta vill Lisa Kaati inte nämna ett ord.
– Om resultatet skulle bli att en grupp distanseras från andra grupper så måste man beakta vad alternativet skulle vara, dvs att alla grupper av alla kategorier tycker likadant. Någon som tror att det är möjligt, eller ens bra?
En konsekvens av att ett ämne diskuteras i en grupp skulle kunna vara att gruppen som helhet blir klokare, men denna möjlighet vill Lisa Kaati inte beakta.
– ”Får gruppen att fatta extrema beslut”? Det är enbart personligt tyckande utan värde för något, men vad är det för beslut som Lisa Kaati menar att det fattas i dessa ”extrema” grupper (som Lisa Kaati inte ens kan exemplifiera)?

Lisa Kaati skriver att i en ”politisk grupp” stärks sammanhållningen genom att diskutera förhållanden i samhället samt deras orsaker, konsekvenser och lösningar utifrån gruppens perspektiv. Ja, som i alla andra diskussionsgrupper, men vad är problemet med detta?

Därefter skriver hon att det i dessa diskussioner ofta förekommer ”en eller flera utgrupper som hålls ansvariga för till exempel eventuella missförhållanden”. Lisa Kaati exemplifierar detta med en ”berättelse” i Nordfront som handlar om ”hur Sverige håller på att förstöras av lägre stående kulturer som importeras av en naiv vänsterrörelse och en judisk maktelit”. Varför dylika diskussioner skulle vara negativa framgår inte. Det finns ju en viss sanning i detta även om det kan uppfattas som bryskt och inte politiskt korrekt formulerat. Men visst måste man väl i en demokrati ha rätt att tycka och uttrycka att en ”naiv vänsterrörelse” riskerar att förstöra välfärden för medborgarna? Det finns ju redan idag otvetydiga exempel på detta. även om det skulle vara så att diskussionen spårat ur just på Nordfront (men som inte redogörs för av Lisa Kaati).

• Kategorisering och stereotypt tänkande är centrala element i fördomsfullhet.

Red’s kom:
Ja, men vilken relevans har detta för vad?

• Fördomsfullhet kan också förklaras med individens karaktäristiska särdrag eller personlighet.

Red’s kom:
Ja, t o m mer troligt/vanligt än föregående påstående av Lisa Kaati, men vilken relevans har detta för vad?

• Citattecken kan användas som dispytmarkörer för att visa att ett ord eller uttryck är föremål för dispyt, och kan ifrågasättas.

Red’s kom:
Ja, men vilken relevans har detta för vad? Vad är problemet?

Under rubriken ”4.3 Citattecken som dispytmarkörer” skriver Lisa Kaati ett antal påståenden som mest bara kan beskrivas som komiska;
Citattecken används normalt antingen för att markera direkta citat eller för att markera att ett ord eller ett uttryck används på ett annorlunda eller nytt sätt. Ett relativt nytt specialfall av den senare användningen är att markera en ironisk eller sarkastisk användning av ett ord eller ett uttryck. Denna användning av citattecken markerar inte bara att ordet eller uttrycket används på ett speciellt sätt som bör noteras, utan även att själva ordet eller uttrycket är föremål för dispyt, och alltså kan ifrågasättas.

Ofta vill man med en sådan användning av citattecken dels ifrågasätta legitimiteten hos ett ord eller uttryck, och dels vill man förminska ordet eller uttryckets värde; man markerar helt enkelt att man inte håller med om den gängse användningen av ordet eller uttrycket.

Lisa Kaati syftar på följande ord  (som hon själv sätter inom citat);
ensamkommande
barn/en
flyktingar

Dvs citattecken används som det gjorts i alla tider, även om Lisa Kaati inte uppmärksammat detta.

Dessutom exkluderar Lisa Kaati den sista och viktigaste delen av termen ”ensamkommande”. Att sätta enbart ”ensamkommande” inom citattecken kan vara nog så välbefogat med tanke på de ostridiga fakta vi känner till, men det som oftast sätts inom citattecken är medias envist förekommande omskrivning av denna grupp: ”ensamkommande flyktingbarn” (med vissa varianter den senaste tiden).
– ”Ensamkommande”? Hur många har kommit ensamma och hur många har kommit i grupp, primärt som förtrupp till sin familj?
– ”Flyktingar”? De är per definition inte flyktingar förrän de fått flyktingstatus även om media envisas med att kalla asylsökande för flyktingar.
– ”Barn”? Uppemot 86% som ålderstestats är 18 eller över och följaktligen, också per definition, inte barn.
Med andra ord; Kan citattecken bli mer välbefogat än i ovanstående fall?

Att Lisa Kaati hänger upp sig på oväsentligheter som detta visar att rapporten inte kan tas det minsta seriöst.

• Hatsymboler används på olika sätt inom radikala nationalistiska miljöer. Antingen för att visa sina sympatier med en ideologi eller internt för att signalera gemenskap eller för att skapa rädsla och/eller förolämpa sina fiender.

Red’s kom:
Vad är en ”hatsymbol”?
Om vi bortser från vänsterns hatsymboler, finns det någon annan hatsymbol än svastikan (dvs den uråldriga solsymbolen)?

Det är möjligt att högerextremister använder ”hatsymboler” (enligt valfri definition) lika frekvent som vänsterextremister (även om det är föga troligt), men vilken relevans har detta för vad? Vad är problemet?

Vilka ”radikala nationalistiska miljöer” menar Lisa Kaati att det finns? En fråga som är särskilt intressant med tanke på att Lisa Kaati bara lyckats identifiera en enda dylik miljö i Sverige.

• Den största andelen skribenter och kommentatorer på Avpixlat är män.

Red’s kom:
Vad kan detta möjligen ha någon relevans för överhuvudtaget?

• På webbplatsen Avpixlat diskuteras invandring, brott, Sverige, politik och polisen.

Red’s kom: Jaha, och?

• På Nordiska motståndsrörelsens webbplats Nordfront diskuteras bland annat media, politik, Sverige, brott, judar, invandring och nationalism.

Red’s kom: Jaha, och?

• Det är svårt för forskare och lagstiftare att enas om definitioner för våldsbejakande extremism och hatbudskap eftersom det inte alltid är klart vad begreppen innebär och hur dessa definitioner ska samspela med yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Red’s kom:
Det hindrar dock inte Lisa Kaati från att göra sina egna definitioner av ord och termer som ”våldsbejakande extremism”, ”hat” och ”hatbudskap”, där dessa definitioner starkt kan ifrågasättas.

• White sharia är vit makt-rörelsens motsvarighet till de muslimska sharialagarna. Syftet med white sharia är att skydda det västerländska samhället från ett förfall genom att bland annat sätta restriktioner på vad kvinnor får och inte får göra.

Red’s kom:
Lisa Kaati ger en mängd referenser till andra länder, främst USA, men det saknas kopplingar till Sverige och hon kan inte beskriva vilken relevans dessa referenser har för vad.

• Ett flertal av Europas politiska ledare vill lägga ett ökat ansvar hos teknikföretagen för innehåll som publiceras på deras plattformar.

Red’s kom:
Ett ”flertal”??? Hur många är detta? Och hur många är dessa i relation till de politiska ledare som ser problemen med att regeringar ger teknikföretag ansvaret för yttrandefriheten på lösa boliner och därför inte vill ha en sådan (o)ordning?

Lisa Kaati kan inte ens ge ett enda namn på politiska ledare som vill detta (även om vi vet från andra källor att Angela Merkel vill begränsa yttrandefriheten).

• Flera av de stora teknikföretagen jobbar redan idag aktivt med att försöka identifiera och ta bort terrorrelaterat material från sina respektive plattformar. Att helt automatiskt identifiera våldsbejakande propaganda har dock visat sig vara svårt.

Red’s kom:
Vad Lisa Kaati inte vill nämna är de vänsterextremister på teknikföretagen som istället ägnar sig åt att stänga av användare som uttrycker kritik mot regeringens invandrings- och integrationspolitik.

I den här rapporten har vi studerat ett flertal invandringskritiska digitala miljöer.

Red’s kom:
Nej, Lisa Kaati har studerat 1-2 högerextrema sajter och 3-4 sajter kritiska till regeringens för alla uppenbart misslyckade invandrings- och integrationspolitik samt till Sveriges starkt vänstervridna media.

I rapportens resonemang görs ingen åtskillnad mellan den högerextrema sajten och de sajter hon själv klargjort är varken våldsbejakande eller extremistiska.

De kommentarer som ”granskats” i Nya Tider och Nyheter idag motsvarar 0,5% av de ”granskade” kommentarerna, men ändå görs ingen åtskillnad mellan sajterna. De resultat hon anser sig fått fram om den högerextrema sajten menar hon alltså ska gälla även för övriga sajter.

Utöver detta har referenser gjort (i princip uteslutande till andra länder) utan att Lisa Kaati kunnat förklara vilken relevans dessa referenser har för vad.

De miljöer vi har studerat skiljer sig ideologiskt från varandra men de förenas av en invandringskritisk samhällssyn.

Red’s kom:
Lisa Kaati, med sin politiska syn, verkar inte förstå skillnaden mellan kritik mot invandrings- och integrationspolitik och ”invandringskritisk. Det är en himmelsvid skillnad, men alla vänsterextremister vägrar göra denna väsentliga distinktion.

Förutom de våldsbejakande ideologierna har vi i Sverige en stor scen av invandringskritiska alternativmedier, ofta med aktiva kommentarsfält.

Red’s kom:
Men tydligen kan Lisa Kaati inte lista dessa, vilket knappast tydligare understryker att det är hennes personliga åsikt och inget som har med forskning att göra.

Förutom att Lisa Kaati inte tycks förstå begreppet ”invandringskritisk” så framgår det att hon inte ens förstår skillnaden mellan en blogg och media.

Det kan tyckas att den pluralism av informationskällor som informationssamhället medför är ett positivt inslag ett demokratiskt samhälle där yttrande- och åsiktsfrihet är viktiga grundstenar.

Red’s kom:
Det är många vänsterextremister som vill backa tillbaka till den gamla goda tiden när vänstern hade mer eller mindre monopol på vad medborgarna ska få kunskap om och vad vi skulle tycka.

Men i den mån de nya medierna börjar tänja på yttrandefrihetens gränser, och de alternativa vinklingarna på aktuella händelser övergår i hat och kränkningar, hotas andra viktiga demokratiska värden.

Red’s kom:
Problemet här är att vänsterextremisternas främsta mål är att inskränka yttrandefriheten till fördel för dem själva.

Ett annat problem är att ingen vet var gränserna för yttrandefrihet går, men att yttrandefriheten alltmer begränsas. Detta parallellt med att allt fler som är kritiska till regeringens migrations- och integrationspolitik ska skrämmas till tystnad av vänsterextremister och media såväl som av de styrande och av myndigheter (inte minst med stöd av Alice Bah Kuhnke, MP).

Sedan är frågan varför vänstermedia ska ensamrätt på ”alternativa vinklingar”?
Varför är vänstern inget hot mot demokratiska värden?

Vi riskerar här att hamna i vad Karl Popper kallade för toleransparadoxen det vill säga att ett samhälle som är fullständigt tolerant inför olika sorters åsikter i slutänden genom sin tolerans kommer att undergräva sig själv.

Red’s kom:
Risken är nog avsevärt större att vi hamnar i ett Karl Marx samhälle, som bara är tolerant för en sort av åsikter.

Åsiktsfriheten medför nämligen att även intoleranta åsikter måste tillåtas.

Red’s kom:
Här är det en tolkningsfråga om vad som är en intolerant åsikt.

Då förespråkare för intoleranta åsikter sällan är mottagliga för dialog eller argumentation, och ofta beredda att acceptera våld som ett medel för att få igenom den världsordning de förespråkar, kan de utnyttja den demokratiska ordning som tillåter dem att sprida sina budskap utan att själva delta i densamma.

Red’s kom:
Det finns väl ingen grupp som är mindre mottaglig för dialog och argumentation än vänsterextremister? Vi behöver inte ens ta alla sten- och bangerskastande vänsterextremister som exempel på detta. Det är bara att ta i princip vilken som helst av alla diskussioner om invandring och integration som någonsin förekommit mellan vänstern och icke-vänstern.

Och ju mer makt intoleranta, totalitära och våldsbejakande rörelser får, desto mer kommer andra människors frihet att begränsas.

Red’s kom:
Vänsterextremisterna är väl ett lysande exempel på hur andra människors frihet begränsats?Demokrati och yttrandefrihet. Media monopol på vad vi ska veta?

Definition av ”våldsbejakande radikal nationalism”

Lisa Kaati menar att ”våldsbejakande radikal nationalism” identifieras av tre kriterier i kombination med varandra:
Vi har tidigare använt begreppet våldsbejakande radikal nationalism för att beteckna ideologier som innefattar
1) en uppfattning om att det föreligger en konflikt på samhällsnivå mellan olika grupper,
2) en avståndstagande och nedvärderande hållning gentemot minst en av dessa grupper,
3) ett ideologiskt rättfärdigande av våld utanför det våldsmonopol som tilldelats vissa aktörer inom ramen för en demokratisk rättsstat, och är baserade på föreställningen att ett territorium som anses tillhöra en viss etnicitet, ras eller kultur med våld behöver försvaras mot andra etniciteter, raser eller kulturer.

NORDFRONT OCH AVPIXLAT
I denna rapport gör vi framför allt nedslag i två främlingsfientliga (inte nödvändigtvis radikala) digitala miljöer: Avpixlat (som har bytt namn till Samhällsnytt efter att undersökningen gjordes) och Nordfront.

Red’s kom:
Inte nödvändigtvis radikala”? Varför formulerar Lisa Kaati sig på detta vis när hon bara någon rad längre ner i sin rapport fastställer att Avpixlat inte är radikal (där hon skriver att Avpixlat inte uppfyller kriterierna)?

På vilket sätt Lisa Kaati menar att Avpixlat och Nordfront är ”främlingsfientliga” vill hon inte redogöra för i sin rapport.

ENDAST NORDFRONT UPPFYLLER KRITERIER
Nordiska motståndsrörelsen uppfyller kriterierna för våldsbejakande radikal nationalism, det gör inte Avpixlat.

MOTGIFT, NORDISK UNGDOM, NYA TIDER, NYHETER IDAG
Även sajterna Motgift, Nordisk ungdom, Nya tider och Nyheter idag undersöks i rapporten.

”FRÄMLINGSFIENTLIGA DIGITALA MEDIER”? – VARKEN VÅLDSBEJAKANDE ELLER RADIKALA
Anledningen till att vi inkluderar främlingsfientliga digitala medier som inte i sig är våldsbejakande eller radikala är att det även i dessa medier, framför allt i de omodererade kommentarsfälten, förekommer hatiska och våldsbejakande uttryck där grupper och individer hotas, nedvärderas och avhumaniseras, så kallade hatbudskap.

Red’s kom:
Lisa Kaati konstaterar alltså öppet att Avpixlat, Motgift, Nordisk ungdom, Nya tider och Nyheter idag inte är varken våldsbejakande eller radikala, och därmed inte inbegrips i det uppdrag regeringen gett FOI.

LISA KAATIS SKÄL TILL VARFÖR HON GÅR UTANFÖR UPPDRAGET
Som motivering till varför hon inte vill hålla sig till uppdraget från regeringen uppger hon att de övriga fem sajterna är främlingsfientliga. Någon förklaring till på vilket sätt dessa sajter skulle vara främlingsfientliga vill eller kan hon inte ge mer än att om en eller flera externa personer skriver ”hatiska och våldsbejakande uttryck” så ska hela sajten definieras som ”främlingsfientlig” istället för att avgränsa denna definition till dem som står för kommentarerna.

Därmed är kriterium 1) och 2) uppfyllda för samtliga i rapporten inkluderade medier.

Red’s kom:
Dvs de kriterier som Lisa Kaati ställt upp för att definiera ”våldsbejakande radikal nationalism”, alltså enligt sin personliga definition, är;
1. Om man uttrycker en uppfattning om att det finns en konflikt (oavsett om den bekräftas av media och forskning) mellan olika samhällsgrupper så är det samma som ”våldsbejakande radikal nationalism”.
2. Om man uttrycker ett avståndstagande och ”nedvärderande” (enligt någons, vem som helst, personliga bedömning) hållning mot en samhällsgrupp – oavsett skälen för detta – så är det liktydigt med ”våldsbejakande radikal nationalism”.

SAJTER SOM INTE ÄR VÅLDSBEJAKANDE ELLER RADIKALA ÄR VÅLDSBEJAKANDE OCH RADIKALA?
Därefter menar Lisa Kaati att ”medier” som inte är varken våldsbejakande eller radikala men kan innehålla ”hatbudskap” – enligt Lisa Kaatis personliga bedömning – i kommentarfält därmed ändå uppfyller ovanstående två kriterier för ”våldsbejakande radikal nationalism” trots att dessa ”medier” varken är våldsbejakande eller radikala.

Någon som begriper detta extremt ologiska och osammanhängande resonemang?

Med denna märkliga definition inkluderas de facto samtliga ”medier” som är öppna och där invandrings- och integrationspolitik diskuteras.

Med sin definition lägger Lisa Kaati en skuld på själva ”mediet” i sig för vad utomstående skriver, och det finns kanske en del att säga om detta synsättt.

Vad är ett ”främlingsfientligt” media?

När Lisa Kaati skriver att hon ”inkluderar främlingsfientliga digitala medier som inte i sig är våldsbejakande eller radikala” så förklarar hon inte varför hon kategoriserar dessa medier som ”främlingsfientliga”.

Lisa Kaati gör en kategorisering av t ex Nyheter idag där hon inte kan eller vill förklara varför hon anser att detta media uppfyller kriteriet att vara främlingsfientligt.

Argumentet för att Nyheter idag är främlingsfientligt tar hon ur luften, till synes för att detta skäl är en förutsättning för hennes övriga argument.

Lisa Kaati definierar inte ens vad hon menar med ”främlingsfientlig”. En detaljerad definition av ”främlingsfientlig” hittar du emellertid här.

Sammanfattningsvis:
Vad som karaktäriserar ett ”främlingsfientligt” media enligt Lisa Kaati får vi inte veta och varför Nyheter idag skulle uppfylla dessa kriterier får vi heller inte veta. Lisa Kaati tycks bara av personliga skäl vilja definiera Nyheter idag som främlingsfientligt i syfte att kunna kritisera detta media.

Lisa Kaatis osammanhängande resonemang är typiskt för vänsterextremister eftersom deras förmåga till logiskt tänkande i regel har stora brister.

Vad är ”hatbudskap”?

Därefter definierar Lisa Kaati ordet ”hatbudskap” enligt följande:

Hatbudskap är kommunikation som kraftigt nedvärderar eller verbalt attackerar en individ eller grupp på grund av icke självvald grupptillhörighet som kön, etnicitet, ras, sexuell läggning, funktionsvariation eller annan minoritetsstatus.

Red’s kom:
Denna definition har ett antal brister, t ex;
• Vad ”kraftigt nedvärderar” innebär är upp til vart och en bedöma. Lisa Kaati ger ingen definition eller ens något konkret exempel.
• Vad ”verbalt attackerar” innebär är upp til vart och en bedöma. Lisa Kaati ger ingen definition eller ens något konkret exempel.

SKA INTE SAMHÄLLSGRUPPER KUNNA KRITISERAS?
Med Lisa Kaatis definition skulle man t ex inte kunna kritisera asylsökande afghaner som utger sig för att vara under 18 i syfte att skaffa sig särskilda privilegier på skattebetalarnas bekostnad och för att få asyl baserat på lögner, utan att ha asylskäl.

Varför ska det inte vara möjligt att kunna kritisera t ex tiggande romer från Rumänien och Bulgarien och tiggarbossar för den negativa effekt de bevisligen har på det svenska samhället?

Varför ska det inte vara möjligt att kunna kritisera samhället för att inte vidta några åtgärder för att stoppa dessa negativa effekter?

Det handlar ju i regel inte om att man säger att alla dessa tiggare är värdelösa människor eller om att det inte finns grund för någon av dem att ägna sig åt stölder, bedrägeri, prostitution, etc, etc. Det handlar istället om att de – som samhällsgrupp – skapar ett problem i Sverige som ansvariga politiker och myndigheter inte vill, vågar eller kan stävja.

Om en samhällsgrupp innefattar en negativ karaktär, varför ska denna samhällsgrupp inte kunna kritiseras som den grupp den är och varför ska samhället inte kunna kritiseras för att inte vidta effektfulla åtgärder mot de problem som den aktuella samhällsgruppen skapar?

Bilder eller symboler

Hatbudskap innefattar inte bara verbala budskap, utan även bilder eller symboler.

Red’s kom:
Vilken relevans har detta för vad?
Menar Lisa Kaati att ironiska teckningar inte ska tillåtas? T ex en Muhammedteckning? Eller en rondellhund?

Är ”hatbudskap” en förutsättning för ”hatbrott”?

Hatbudskap kan betraktas som en föregångare till, eller under vissa omständigheter ett specialfall av, hatbrott, det vill säga kriminella handlingar i syfte att skada eller skrämma människor på grund av kön, etnicitet, ras, sexuell läggning, funktionsvariation eller annan minoritetsstatus.

Red’s kom:
Någon förklaring till varför ”Hatbudskap kan betraktas som en föregångare till, eller ett specialfall av, hatbrott” ges inte.

Menar Lisa Kaati att ”hatbudskap” leder till ”hatbrott”? Per automatik?
Menar Lisa Kaati att ”hatbrott” förutsätter ”hatbudskap”?
Det existerar ingen forskning som kan påvisa ett sådant samband.

Dessutom är det en omöjlighet att kunna påvisa att hatbudskap leder till hatbrott, och lär aldrig kunna göra detta, utan ens en begriplig och tydligt avgränsad förklaring till vad ”hatbudskap” är.

Det är en väldigt stor mängd spekulationer från Lisa Kaati i hennes rapport.

Lisa Kaatis definition av hatbrott (”kriminella handlingar i syfte att skada eller skrämma människor på grund av kön, etnicitet, ras, sexuell läggning, funktionsvariation eller annan minoritetsstatus”) kan också starkt ifrågasättas.

Fejkade uppgifter om antal ”aktiva användare”

Lisa Kaati redogör för hur många ”aktiva användare” det finns i sajternas kommentarsfält. Hon kan inte förklara hon hur hon kommit fram till detta utan att veta exakt vart vilka IP-adresser går och har gått i varje stund.

Vi kan alltså förutsätta att alla siffror om detta är fejkade.

Övrigt

Det finns väldigt mycket att tillägga om resten av Lisa Kaatis starkt subjektiva rapport, men det får räcka så här för stunden.

Det kan dock allmänt konstateras att Lisa Kaatis rapport inte ger ett enda svar på en enda relevant fråga och att rapporten uteslutande är en mix av personligt tyckande och referenser till andras verk utan förklaring till vilken relevans dessa referenser har för något.

Efter att ha läst rapporten från första till sista ord har ingen kunskap tillförts avseende ”omfattningen av och innehållet i den våldsbejakande propaganda som förekommer på internet och i sociala medier och vilken roll den digitala miljön har för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorism”. Ej heller ges någon insikt överhuvudtaget i om ”sambandet mellan extremistiska aktioner som sker och extremistiska aktiviteter i den digitala miljön”, enligt regeringens uppdrag.Vänsterpropaganda om Högerpropaganda


Regeringens uppdrag

Källa: Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer (Pdf)

Se även bl a;
FOI:s vänsterrapport om högersajter


Den stora bluffen av samordnaren mot våldsbejakande extremism avslöjas här!

Stiftelsen Tryggare Sverige sprider desinformation om extremism


SVT sprider Fake News om extremister i Sverige – Finns inga vänsterextremister?


Kraftig ökning av presstöd för att sprida ”röd” propaganda

Vänsterpropaganda i SVT om ”ensamkommande”

EXPO försöker skrämma bort stödet för Peter Springare, propaganda & rasism


Vänsterorganisationers propaganda om EU-migranter vilseleder barnen

Propagandaprogrammet ”Vi kallas tiggare… som tycker om att ligga”

Propagandaprofessorerna Swärd & Haglund försöker minimalisera problemen med EU-migranter


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *