Förslag på åtgärder för Rumänien i stället för ­missriktad svensk solidaritet till EU-migranter

Den 1/4 kom Rickard Klerfors, biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta, med förslag på vad Sverige borde göra åt EU-migranterna. Dessa förslag höll jag delvis med om, men i andra delar kritiserade jag det hårt;
Hjärta till hjärtas lösningar på Sveriges runt 5.000 EU-migranter

Två veckor senare återkommer Rickard Klerfors med fyra nya förslag på åtgärder, denna gång med vad som behöver göras i Rumänien. Det märks tydligt att dessa förslag bygger på kunskap och erfarenhet.

OBS! Nedanstående fyra uppunktade förslag leder inte till färre romer som kommer till Sverige för att tigga. I alla fall inte under de närmaste decennierna. Därför krävs även andra åtgärder. En förutsättning för att Richard Klerfors utmärkta förslag ska fungera i Rumänien är att de sker parallellt med att strömmen av EU-migranter till Sverige stryps. Den enda fungerande vägen för detta är någon form av tiggeriförbud.

EU-migranter saknar förutsättningar för att få arbete i Sverige

Många vill ha bostad och arbete i Sverige, men det kommer helt enkelt inte att ske för EU-migranterna, som Klerfors förklarar (utöver bristande arbetserfarenhet och yrkeskunskaper);
Utan skolgång och språkkunskaper platsar de inte på vår arbetsmarknad.

Lösning kommer att ta ett antal decennier och kan bara ske i hemlandet

Vi måste vara lösningsorienterade samtidigt realistiska, skriver Klerfors, och fortsätter;
Lösningen på problematiken ligger i förändrade förhållanden i hemländerna. Jag är övertygad om att förändring är möjlig men det kommer att ta tid.

Sverige cementerar fast EU-migranter i beroendeställning

Klerfors skriver;
Arbetsföra personer som uteslutits från arbetsmarknaden på grund av etnisk tillhörighet ska inte cementeras fast i beroendeställning genom passiva bidrag. Bryt strukturerna som är orsaken till fattigdomen i Europa!

Missriktad svensk solidaritet leder bara till ökad migration

Klerfors skriver;
Jag har dessvärre sett katastrofala följder av en missriktad svensk solidaritet. Det är naturligt att vi vill hjälpa de individer vi lärt känna utanför vår matbutik – de har för oss blivit ett ansikte och en person. Men om vi ensidigt kopplar insatser och hjälp till det faktum att man varit i Sverige riskerar våra välmenade intentioner att bli ytterligare ett starkt incitament till ökad migration.

Exempel på hur svensk välvilja får motsatt effekt än önskat

Klerfors ger ett exempel på hur stöd till EU-migranter lett till en ökad ström av nya EU-migranter;
Två personer från ett urbant ghetto i Rumänien tog sig till Sverige. De fick god kontakt med några privatpersoner som öppnade plånboken rejält och såg till att familjen kunde bygga sig ett hus hemma i Rumänien. Familjen har byggt ett bättre hus men också skaffat sig en minibuss och startat en transportverksamhet till Sverige. De tigger inte längre i Sverige men just nu är ett hundratal personer i vårt land från detta urbana ghetto. Dessa har kommit till Sverige genom den transportverksamhet som de första startat.

Bättre utfall om EU-migranter i Sverige inte givits stöd av Sverige

Klerfors skriver;
Om resurserna i stället satsats på ett bredare projekt i ghettot och man inte vare sig exkluderat eller premierat de som kommit till Sverige, hade utfallet blivit ett helt annat.

Lösningen på Europas fattigdom finns i migranternas hemländer.

Rumänien – Ett av Europas rikaste länder

Rumänien är ett av Europas rikaste länder, sett till naturtillgångar och resurser. Trots det lever en stor andel av befolkningen under landets fattigdomsgräns.

Lösningsförslag för Rumänien

Följande åtgärder skulle effektivt kunna ändra på det, enligt Klerfors:

1. Genomför en arrendereform.
Stora arealer av Rumäniens bördiga jordar ligger obrukade. Man ska försvara äganderätten men att denna resurs får ligga för fäfot samtidigt som delar av befolkningen saknar mat är vansinne! Låt kommunerna anordna arrendeaktioner för jordar som legat obrukade under några år. Det finns en win-win-effekt. Jordägaren får betalt. Arrendatorn kan försörja sig.
Ge stöd till personer som uppbär socialbidrag (arrende, utsäde mm). Relativt snabbt minskar kostnaderna för socialbidrag.
Från 1989 och framåt har Rumänien varit en nettoimportör av livsmedel vilket påverkat landets bytesbalans negativt.

2. Organisera materialförsörjning och avsättning för produktionen.
De rumänska småbrukarna är inte organiserade. Stöd bildandet av producentföreningar och kooperativ. Kostnaderna för inköp av material kan sänkas rejält. Tonvis med produkter ruttnar bort hos producenterna medan stadsbefolkningen knappt har råd med maten. Hos livsmedelskedjorna finns det uteslutande importerade livsmedel. Varför? En enskild bonde kan inte teckna avtal. Det är nödvändigt med samarbete i större enheter.
På sikt kan Rumänien bli en nettoexportör av livsmedel.

3. EU-medel och absorbering. Sluta med jobbcoaching!
EU har avsatt enorma summor för fattigdomsbekämpning. Rumänien har bl a genomfört jobbcoaching och korttidsutbildningar för hundratusentals romer. Resultaten, personer som fått jobb efter dessa insatser, är extremt dåliga.
Man försöker lösa en u-landsproblematik med i-landsmetoder. Anpassa regelverket till verkligheten – coaching skapar inte arbetstillfällen. Ett gott hushållande av resurser och skapande av mervärden gör däremot det.

4. Brist på långsiktighet och fragmentering. Insatser under decennier.
Processerna som kan utrota fattigdomen i Europa är komplexa. Det är orimligt att ha korta perspektiv men det har EU har i dag. Man kan inte söka medel för projekt som spänner över olika områden under lång tid. Det som behövs är långsiktiga integrerade insatser under ett antal årtionden.
Håller EU fast vid ett kortsiktigt och fragmenterat perspektiv kommer man att genomföra insatserna enligt regelboken men resultaten kommer att bli magra och situationen för de fattiga oförändrad samtidigt som våra skattemedel förbrukas.

Vem tar ett politiskt ansvar för att se till att de offentliga medel som satsas från EU verkligen används på ett effektivt sätt och att de olika insatserna verkligen leder till reell förändring för de fattiga?

Det finns en europeisk strategi för inkludering av den romska minoriteten. En strategi för inkludering har också antagits av de olika medlemsstaterna på nationell nivå. Så länge som långsiktigheten saknas och fragmenteringen består för olika typer av projekt och finansieringen av dessa kommer strategierna för inkludering av den romska minoriteten att förbli vackra ord och målsättningar utan någon verkligen innebörd för Europas fattiga romer. Skärpning EU!

Red’s kom:
Utmärkta förslag som säkert alla är nödvändiga. Klerfors har bara glömt en mycket viktig punkt; utbildning. Alla fattiga måste ges lika bra utbildning som övriga, med obligatorisk skolplikt i Rumänien och ett socialt system som inte tvingar barn att stanna hemma eller arbeta.

Sedan måste det till krafttag för att minska korruptionen i Rumänien.

Nu vet vi alltså bättre än någonsin tidigare vilka insatser som behöver göras. Återstår bara att reda ut vem som ska göra vilket av detta, och hur.

Vi vet också att det som görs och har gjorts av organisationer i stil med ”Hem”, ”Solidaritet med EU-migranter” och ”Tiggare i Lund” samt politiska partier som Feministiskt initiativ, Vänsterpartet och Miljöpartiet varit fel. Återstår bara att försöka få dessa organisationer och partier att förstå att de gör fel.

Sedan återstår problemet hur de 115 miljoner övriga fattiga i Europa ska hjälpas. Bara för att det finns en fattig folkgrupp som ockuperar svensk mark och står runt hela landet som reklampelare för fattigdom innebär det inte att de förtjänar mer stöd än den fattiga majoriteten i EU.Klicka här för att gå till artikeln i DN, 2015-04-16
Se även bl a;
Migrationsforskare Ioana Bunescus icke-lösningar på EU-migranter – Förbjuda fattigdom?

Förbjud tiggeri, skriver fem moderata riksdagsledamöter

Förbud mot tiggeri minskar fattigdom och EU-migranter

Varför inte förbjuda tiggeri?

Sverige och Finland enda länder utan förbud mot tiggeri

Riksdagsledamöter emot förbud mot tiggeri

Endast 36% av svenskarna emot att lagstifta mot tiggeri

Vad är kostnaden för Sveriges 5.000 EU-migranter idag? 6 miljarder kr/år?

Gratis vård i Sverige för rumäner! Samtliga vårdfakturor till EU-migranter är obetalda – mörkas av media

EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

3 reaktioner på ”Förslag på åtgärder för Rumänien i stället för ­missriktad svensk solidaritet till EU-migranter”

  1. Incitamentet för att arbeta och anta ett lands värderingar måste finnas.
    80%-90% av Romerna uppger enl. uppgift att de hellre lever som de gör än tar ett erbjudet lönearbete.
    Förklara för mig varför jag är ansvarig för dessa preferenser och varför mina värderingar är mindre värda än deras.
    En enkel och bra princip är att leva och låta leva, det betyder att vi lever som vi finner gott och de lever som de finner gott.
    En annan ide som är aktuell i sammanhanget är att varje människa har frihet att handla och leva som den vill så länge denna rätt inte inskränker andra människors lika rättigheter.
    För att uttrycka det brutalt: ge fan i mina höns!
    Om stöld, bedrägeri och tiggeri är en del av en kultur har andra kulturer en rätt att på bästa sätt skydda oss mot detta beteende, det handlar inte om diskriminering det handlar om de två principer jag tidigare nämnt.
    Principer vi anser fundamentala för ett liberalt, civiliserat modernt samhälle grundat på kristna värderingar och ett antagande om personligt ansvar för våra handlingar.

    Red’s kom:
    Jag vill understryka att det finns inget belägg för att 80-90% av romerna uppger att de hellre lever som de gör än har ett riktigt arbete.

    Det är givet att romerna inte ska särbehandlas på det sätt som sker idag. Det gäller att försöka få ett antal välgörenhetsorganisationer och vänsterextremister att förstå att deras välgörenhet mot romerna är kontraproduktivt, där de bara befäster romernas fattigdom och gör det svårare att hjälpa dem ur sin fattigdom.
    Lagbrott i Sverige ska heller inte bemötas mildare bara för att det sker av någon som kommer från ett annat land och/eller är fattig. Vi måste alla stå lika inför lagen.

    1. Min kommentar till Reds kom.
      Det är möjligt att jag övertolkat en Rumänsk rapport om arbetslösheten bland Romer.
      Det påstods där att trots massiva försök att inlemma Romerna i samhället med bl. a. erbjudande om lönearbete (bekostat av EU-bidrag) så föredrog 80-90% av Romerna att inte delta i dessa arbeten. Olika i olika familjer, men genomgående såg de lönearbete som något mycket negativt, närmast att förslava sig.
      Kanske har de rätt och vi fel, vem vet.

      Red’s kom:
      Det är inget jag läst, men länka gärna till denna rapport så att den kan utvärderas.

      Vem står bakom rapporten? Om denna rapport genomförts av den Rumänska regeringen så kan det vara en konsekvens av antiziganismen i detta korrumperade land.

      Not:
      Romernas situation i 11 EU-medlemsstater
      – Inom ramen för denna undersökning intervjuades 22  203 romer och icke-romer i elva EU-stater (ej Sverige!).
      De gav information om 84 287 hushållsmedlemmar. Dvs i snitt 3,8 personer i varje hushåll
      – Det uppges att i snitt färre än en av tre romer har ett förvärvsarbete.
      – En av tre bland de intervjuade romerna uppgav att de är arbetslösa. 27% i Rumänien, vilket kan jämföras med 26,8% för den arbetsföra beolkningen i Grekland och 24,8% arbetslöshet i Spanien – år 2014.
      – Andra – dvs ca 1/3 – svarade att de är hemmafruar, pensionärer, arbetsoförmögna eller egenföretagare.
      – En av tre bland de intervjuade romerna i åldern 35–54 uppger att de har hälsoproblem som begränsar dem i deras dagliga liv.
      – I genomsnitt saknar omkring 20 procent av de romska intervjupersonerna en sjukförsäkring eller känner inte till om de är försäkrade.
      – I snitt bor ungefär 90 procent av de intervjuade romerna i hushåll med en inkomst under den nationella fattigdomsgränsen.
      – I genomsnitt går bara hälften av romska barn på förskola eller daghem.
      – Med undantag för Rumänien, Bulgarien och Grekland uppges att nio av tio romska barn i skolåldern (mellan 7 och 15 år) går i skolan.
      – 22% av de romska barnen i Rumänien i skolåldern (mellan 7 och 15 år) går inte i skolan (36% i Grekland). För icke romska barn är det 15% som inte går i skolan i Rumänien, så problemet är inte enbart ett utslag av antiziganism!
      Även denna rapport ska tas med en nypa salt, men kan ändå ge en liten uppfattning om läget för några frågor (hela rapporten, 2012).

      Ett intressant resultat av undersökningen

      För Rumänien:
      I åldern 20-64 år har 32 % av romerna ett lönearbete, men skillnaden är inte så stor jämfört med icke-romer. Endast 45% av icke-romer i Rumänien har ett lönearbete.
      Antiziganism finns naturligtvis i Rumänien, men detta pekar på att anklagelserna – från främst svenskt håll – om antiziganism i Rumänien är kraftigt överdrivna.

      En annan – tveklöst subjektiv – undersökning:
      Romers rätt – en strategi för romer i Sverige 30 juli 2010;
      Arbetslösheten bland romer beräknas till cirka 80 procent, en majoritet av alla romer uppskattas sakna komplett grundskoleutbildning.

      1. Ja, det är en rapport från Rumänien. Jag läste en artikel av K-O Arnstberg och googlade därefter på Rumänien och Romer för att få mer kött på benen. Främst därför att Rumänien väljer att inte ställa upp med sin del i erbjudandet från EU för Romernas integrering i samhället. Jag har inte kvar länken och minns inte hur jag fann den, fastnade dock speciellt för den uppseendeväckande siffran att 80-90% av Romerna ansåg att lönearbete är slaveri och de vägrade därmed att delta i det program Rumänska myndigheter föreslagit dem. Som jag förstod det skulle Romerna arbetsträna genom att utföra enklare manuella arbeten under organiserade former med fasta arbetstider och en låg men marknadsmässig lön, bl.a. jordbruksarbete. Jag fick uppfattningen att rapporten är skriven av Rumänska myndigheter och därmed naturligtvis en partsinlaga som kan spegla ziganism i samhället. Jag har inte kunnat eller brytt mig om att verifiera siffrorna utan lagt dem på minnet då de och motivationen var så uppseendeväckande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *