EU-migranternas läger i Malmö, utredning av ansvar för svartbygge

Parallellt med Miljöförvaltningens arbete med att komma tillrätta med miljöproblemen för kåkstaden vid Industrigatan i Malmö pågår en utredning om svartbygge av EU-migranter i kåkstaden.

Nedanstående är Stadsbyggnadskontorets utredning som skickats till fastighetsägaren följt av fastighetsägarens svar via sitt juridiska ombud.

Malmö stad Stadsbyggnadskontoret

Datum: 2015-05-06

Industrigatan I Malmö AB
Box 55938
102 16 STOCKHOLM

Diarienummer: SBN 2015-000428 Fastighet: BRÄNNAREN 19

Ärendet avser: Utredningsärende ang. bostäder

Stadsbyggnadskontoret har fått in flera anmälningar om olovligt byggande på er fastighet Brännaren 19, se bilaga. Kontoret besökte fastigheten 2015-03-31 och kunde konstatera att flera byggnader uppförts, se bilaga.

Kontoret känner inte till att byggnaderna skulle fått bygglov. Skäl kan därför finnas för påföljd eller ingripande enligt bygglagstiftningen.

Lagstöd

Bygglov krävs för nybyggnad enligt 9 kap. 2 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) (PBL). En åtgärd som kräver bygglov får inte påbörjas innan man fått startbesked enligt 10 kap. 3 § 1 PBL.

Vid överträdelse av dessa regler är stadsbyggnadsnämnden skyldig att ta ut en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 § PBL. Byggsanktionsavgiften ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet enligt 11 kap. 53 § PBL. Avgiften ska dock inte tas ut om det är oskäligt bland annat med hänsyn till att överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige inte kunnat förutse eller påverka.

Byggsanktionsavgiften ska inte tas ut om rättelse sker innan frågan tas upp vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde enligt 11 kap. 54 § PBL.

Om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har begåtts får avgiften sättas ner till hälften eller en fjärde del enligt 11 kap. 53 a § PBL. Vid prövning om det finns skäl att sätta ner avgiften ska särskilt beaktas om åtgärden inte har skett uppsåtligen, av oaktsamhet eller är av mindre allvarlig art.

Avgiften ska tas ut av den som när överträdelsen begicks var ägare till fastigheten eller byggnadsverket som överträdelsen avser, den som begick överträdelsen eller den som fått nytta av överträdelsen enligt 11 kap. 57 § PBL.

Stadsbyggnadsnämnden har även möjlighet att förelägga den som äger en fastighet eller byggnadsverk att vidta rättelse om en åtgärd vidtagits i strid mot lagen enligt plan- och bygglagen 11 kap. 20 § PBL. Ett sådan föreläggande får förenas med vite enligt 11 kap. 37 § eller om föreläggandet inte följs genomföras på den försumliges bekostnad enligt 11 kap. 28 § PBL

Bedömning

Stadsbyggnadskontoret bedömer det troligt att flera byggnader uppförts utan bygglov på fastigheten och att det behöver utredas om det finns skäl att ingripa eller påföljd.

Industrigatan I Malmö AB bedöms ha varit ägare till fastigheten när överträdelsen begicks och kan vara den byggsanktionsavgiften ska tas ut av.

Stadsbyggnadskontoret bedömer att byggnaderna används för boende och att det troligen inte är möjligt att få bygglov för byggnaderna i efterhand då bland annat användningen strider mot de regler som gäller om hur man får bygga i området (detaljplan DP 4190) samt att kraven på boendekvalitéer inte uppfylls.

Upplysningar

Ni får nu möjlighet att ta del av vad som framkommit i ärendet samt yttra er över detta. Ert yttrande skall ha kommit in till stadsbyggnadskontoret senast torsdagen den 4 juni 2015 (2015-06-04). Det går även bra att lämna yttrande via mail.

Bilagor:

Fotodokumentation från platsbesök 2015-03-23

• Inkomna anmälaningar
Anmälan 1 inkommen 2015-02-13
Anmälan 2 inkommen 2015-03-03
Anmälan 3 inkommen 2015-03-08
Anmälan 4 inkommen 2015-03-13
Anmälan 5 inkommen 2015-03-18
Anmälan 6 inkommen 2015-04-08 (med utdrag ur ärendehantningsystem)


SVAR FRÅN FASTIGHETSÄGAREN

Göteborg den 18 maj 2015

Stadsbyggnadskontorets ärende SBN 2015-000428

Fastigheten Malmö Brännaren 19; fråga om olovligt byggande

I egenskap av ombud för Industrigatan i Malmö AB (”Fastighetsägaren”) får jag med stöd av bifogad fullmakt yttra mig i ärendet enligt följande.

1. Närmare om den aktuella fastigheten

1.1
Fastigheten Brännaren 19 är tänkt att i framtiden användas till nybyggnation av bostäder. Nuvarande detaljplan tillåter inte användning för bostadsändamål utan nybyggnation av bostäder förutsätter en detaljplaneändring. Fastighetsägaren förvärvade fastigheten den 31 december 2010 och lagfart beviljades den 5 januari 2011.

Red’s kom:
Alltså är EU-migranternas bostäder (vid husvagnar och husbilar) ej enligt detaljplan.

1.2
I september 2014 bosatte sig ett antal personer på fastigheten.
Fastighetsägaren har aldrig samtyckt till detta utan har vid upprepade tillfällen försökt få den olovliga bosättningen att upphöra.

Red’s kom:
Enligt dokumentation från Miljöförvaltningen i Malmö har endast ett försök gjorts att avhysa bosättarna.
Den gången bara genom att fastighetsägaren kopierade tre namn från tidningen City, där alla tre namn var felstavade varför inte ens avhysning av dessa tre tiggare kunde ske.

Det finns ingen dokumentation om att fastighetsägaren anlitat polisen för att identifiera markockupanterna. Polisen är skyldig att utföra identifiering, men det förutsätter att fastighetsägaren begär detta av polisen.
Då ska samtliga EU-migranter som vid tillfället befinner sig i lägret identifieras (alltså görs en sådan identifiering vid 5-tiden på morgonen), inte bara 3 utav upp till 200 EU-migranter.

1.3
De personer som olovligt bor på Fastigheten är från Rumänien.
Fastighetsägaren har informerat med hjälp av advokat och rumänsk tolk, samt anslagit information på fastigheten på rumänska, om att fastigheten är privat egendom och att det inte är tillåtet att bo på Fastigheten.

Red’s kom:
Samt från Bulgarien och förmodligen fler länder (polskregistrerade bilar syns ofta i EU-migranternas läger på fastigheten Brännaren 19).

1.4
Vid kontakter med polisen i Malmö för biträde till att få den olovliga bosättningen att upphöra, har polisen hänvisat till kronofogden.

Red’s kom:
Kronofogden sköter den formella avhysningen med polisens stöd (och fastighetsägaren eller dess ombud närvarande), men det är fastighetsägarens ansvar att uppmana polisen att innan detta identifiera samtliga ockupanter.

Fastighetsägaren har vid flera tillfällen ansökt om särskild handräckning hos kronofogden och yrkat att vissa personer ska förpliktas avflytta.

Red’s kom:
Från Miljöförvaltningens dokumentation har jag bara sett en dylik begäran av fastighetsägaren till kronofogden.

Inga avhysningar har verkställts, antingen för att svaranden inte gått att identifiera för delgivning eller för att svaranden inte gått att hitta, bilaga 1.

Red’s kom:
Det stämmer inte. Avhysningar har inte verkställts pga fel hantering av fastighetsägaren, där polisen ej fått i uppdrag att identifiera samtliga EU-migranter som olovligen ockuperat fastigheten.

1.5
Fastighetsägaren har inte haft möjlighet att identifiera någon ytterligare av de personer som olovligen uppehåller sig på fastigheten. Därför har inte heller någon ytterligare ansökan om handräckning kunnat göras, eftersom varje svarande måste kunna anges i en sådan ansökan.

Red’s kom:
Om inget seriöst försök görs att identifiera dem som olagligen berett sig tillträde till området kan Kronofogden inget göra med dagens otillfredsställande regelverk.

1.6
Fastighetsägaren har den 2 april 2015 gjort en polisanmälan avseende olaga intrång och/eller egenmäktigt förfarande och samtidigt begärt att polisen ingriper mot den olovliga bosättningen med stöd av polislagen, bilaga 2.

Polisen utreder ärendet och har ännu inte vidtagit någon åtgärd.

Red’s kom:
Enligt kronofogden behövs inte personnummer (av den enkla anledningen att alla inte har ett sådant) för att kunna avhysas. Det räcker med namn, så länge det går att unikt identifiera personerna.

Vad har polisen bemött anmälan med för åsikter i frågan?

1.7
Fastighetsägaren har naturligtvis inte sökt något bygglov för de byggnader som uppförts på fastigheten och har inte heller lämnat något samtycke till varken bosättning eller någon byggnation. Fastighetsägaren har inte heller haft någon kännedom om de olovligt boendes planer på att uppföra byggnader, utan har fått kännedom om detta först när byggnader uppförts.

2. Fastighetsägarens inställning

2.1 Byggsanktionsavgift

2.2
De uppförda byggnaderna torde vara bygglovspliktiga och Fastighetsägaren har varit lagfaren ägare till fastigheten när överträdelserna begicks. De uppförda byggnaderna används för boende av personerna på fastigheten.

Fastighetsägaren har ingen nytta av de uppförda byggnaderna.

Red’s kom:
Bra att fastighetsägaren inte motsäger det faktum att EU-migranternas byggnader är bygglovspliktiga.

2.3
Det har varit omöjligt för Fastighetsägaren att förutse att okända personer skulle bosätta sig på fastigheten. Detta ensamt är skäl för att inte ta ut byggsanktionsavgift (PBL 11:53 2 st punkten 2).

Red’s kom:
Det är inget starkt skäl eftersom fastighetsägaren har ett visst tillsynsansvar.

2.4
Från det att den olovliga bosättningen började så har Fastighetsägaren agerat för att försöka få den att upphöra. Även om uppförandet av byggnader inte är en naturlig följd av att människor börjar uppehålla sig på en viss plats, så har Fastighetsägaren alltså dessutom gjort vad man har kunnat för att få den olovliga bosättningen att upphöra och därigenom försökt förebygga även den olovliga byggnationen. Även detta agerande är alltså ett skäl för avgiftsbefrielse (PBL 11:53 2 st punkten 3).

Red’s kom:
Frågan är om dessa försök varit tillräckliga, och i tid?

2.5
Det måste också noteras att PBL:s regler om byggsanktionsavgift bygger på antagandet att det i praktiken är uteslutet att ett olovligt byggande på en fastighet ska kunna ske utan fastighetsägarens medverkan. Så är säkert situationen i de allra flesta situationer, men så är faktiskt inte fallet här.

2.6
Av den anledningen är det särskilt viktigt att frågan om byggsanktionsavgift bedöms i ljuset av Europadomstolens praxis och att kraven för att erhålla befrielse därför inte får tolkas alltför restriktivt (prop. 2009/10:170 s 345).

2.7
Slutsatsen är att rekvisiten i PBL för att underlåta att ta ut byggsanktionsavgift uppenbart är uppfyllda.

2.8 Föreläggande om rättelse

2.9
Ett föreläggande om att vidta rättelse skulle vara en olämplig åtgärd. Det är inte praktiskt möjligt att vidta rättelse så länge den olovliga bosättningen pågår. Ett sådant föreläggande skulle dessutom vara orimligt att utfärda, eftersom inte heller stadsbyggnadskontoret skulle ha möjlighet att vidta sådan rättelse även om den skulle ske på Fastighetsägarens bekostnad.

2.10
Rättelse — vilket i praktiken innebär att riva de olovligt uppförda byggnaderna — skulle medföra risk för skada på de personer som uppehåller sig på fastigheten. Det går helt enkelt inte att vidta några åtgärder så länge det finns personer som olovligt bor på fastigheten. Föreläggande om rättelse ska endast användas i sådana situationer där rättelse är en reell möjlighet för mottagaren av föreläggandet.

Red’s kom:
Någon sådan risk finns inte. Det är naturligtvis – som alltid annars – upp till fastighetsägaren att se till att de byggnader som rivs inte innehåller människor.
Rivning kan vid behov göras successivt.Klicka här för en större bild
Se även bl a;
EU-migranternas kåkstad utreds om det är svartbygge

Räddningstjänsten anser inte åtgärder behövs för säkerhetsrisker i EU-migranternas läger


EU migranter – Bilder du inte får se i media

Bilder från EU-migranternas läger i Malmö, förr och nu

Bilder från tiggarnas kåkstad i Malmö 2015-03-21

Bilder från EU-migranternas kåkstad i Malmö, nyaste området

Malmös kåkstad, bilder från 2015-04-17 – aggressivare EU-migranter


För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *