EU-migranter utvisas inte – Polis & myndigheter kritiseras

Allmänhetens förtroende för rättsstaten, myndigheter och politiker tar skada när det finns lagar och bestämmelser som ­myndigheter inte bryr sig om att tillämpa. EU-migranter har inte rätt att stanna längre än tre månader, skriver juristen och politikern Eva Edwardsson (L).

Den 1 februari 2016 överlämnade samordnaren Martin Valfridsson utredningen ”Framtid sökes” (SOU 2016:6) till regeringen. En av slutsatserna var att barn till utsatta EU-medborgare inte har rätt till skolgång i Sverige.

På SvD Debatt 10/3 hävdar en doktorand och flera seniora forskare vid Stockholms och Uppsala universitet att dessa barn tvärtom visst har rätt till skolgång i Sverige.

Red’s kom:
Artikeln med de felaktiga slutsatserna i SvD är med all säkerhet skriven enbart av Louise Dane, som sedan fått andra lika okunniga personer (med titlar de inte kan leva upp till) – och med samma politiska läggning som Louise Dane – att skriva under hennes synpunkter. Denna artikel återges på slutet här.

Vad är det som gäller egentligen?

Varför ska kommuner hantera EU-migranter bara för att polis och myndigheter inte upprätthåller lag och ordning

Jag är kommunpolitiker (L) i Uppsala kommun sedan år 2002. Precis som artikelförfattarna framhåller, har jag och andra politiker ett ansvar att hantera även svåra situationer. Men jag vill ställa frågan varför Sveriges kommuner ska behöva hantera situationer som uppstår därför att statliga myndigheter, främst polisen, inte gör sitt jobb?

Paradoxalt nog har både regeringens samordnare och artikelförfattarna rätt i sin analys om barn till utsatta EU-medborgares skolgång. Detta beror på att svensk rätt och EU-rätten har olika svar på frågan, beroende på situation.

Red’s kom:
Det ska dock poängteras att det saknas stöd enligt såväl svensk rätt som EU-rätt för att EU-migranter har rätt till skolgång i Sverige.

Artikelförfattarna har rätt i att skollagen sedan år 2013 säger att barn som vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning har rätt till skola i Sverige. Frågan är dock om detta också gäller unionsmedborgare. Denna fråga är mer osäker och får överlämnas till rättstillämpningen, om inte lagstiftaren agerar för att klargöra rättsläget.

Red’s kom:
Lagstiftaren kommer inte att klargöra rättsläget. I alla fall inte fram till 2018, vilket är så länge som S+MP-regeringen kommer att sitta kvar.

Men frågan är inte osäker:
Det finns inget som tyder på att denna lag (som snarast möjligt måste tas bort, alternativt uppdateras) även avser EU-migranter. Tvärtom så kan man av olika formuleringar i lagtexten uttolka att lagen inte avser EU-migranter.

Det spelar emellertid ingen roll hur man vill tolka lagen. I de fall EU-migranter vistas olagligen i Sverige (vilket i princip alla gör) så ska de utvisas av Migrationsverket och polisen. Men så länge myndigheterna vägrar utföra sitt arbete och följa lagen uppstår ofrånkomligen problem där ett antal svenska kommuner tagit sig rätten att med skattebetalarnas pengar på obestämd framtid försörja de utländska medborgare som olagligen vistas i Sverige. Det torde vara en brottslig handling av dessa kommuner.

EU-migranter uppfyller inte kraven för ”migrerande unionsmedborgare” enligt EU-rätten

EU-rätten gällande migrerande unionsmedborgare är klar:
• Den EU-medborgare som vill stanna längre än tre månader i ett annat EU-land måste tillhöra någon av kategorierna arbetstagare eller egenföretagare eller vara familjemedlem till en sådan.
• För pensionärer, studenter och personer med tillräckliga tillgångar gäller specialregler som också möjliggör vistelse här.

EU-migranter utan sjukförsäkring saknar rätt att vistas i Sverige – Ingen uppehållsrätt efter 3 månader

• För alla som inte försörjer sig själva genom arbete eller företagande krävs en offentlig eller privat heltäckande sjukförsäkring. Utsatta EU-medborgare saknar vanligen sådan försäkring. De saknar då uppehållsrätt i Sverige och ska lämna landet efter tre månader.

Red’s kom:
EU-migranterna har inte ens rätt att vistas i Sverige under de tre första månaderna om de inte kan försörja sig själva med boende, mat och allt de behöver. Dvs vare sig de har en sjukförsäkring eller ej.

Enligt EU-rätten kan EU-medborgares barn som erbjuds skola få uppehållsrätt tillsammans med föräldrarna

Helt annorlunda bedöms emellertid enligt EU-rätten situationen om barn till unionsmedborgare får gå i skola i värdlandet Sverige. Efter en tid i svensk skola – oklart hur lång tid – erhåller den unga unionsmedborgaren en självständig uppehållsrätt grundat på EU-rätten.

Red’s kom:
Om lagstiftaren inte fastställt hur lång tid som avses torde EU-rätten vara tandlös bara av detta skäl.

Barnets föräldrar får som anhöriga till en unionsmedborgare med uppehållsrätt också uppehållsrätt i Sverige, sannolikt fram till att barnet har avslutat sin grundläggande utbildning.

Red’s kom:
Om lagstiftaren inte fastställt hur lång tid som uppehållsrätten gäller för barnen och föräldrarna torde EU-rätten vara om möjligt ännu mer tandlös.

När barnet vistas här med uppehållsrätt gäller ett krav på likabehandling. Det betyder att barnets föräldrar får rätt till försörjningsstöd och bistånd till skäliga boendekostnader, om de inte kan försörja sig själva.

Red’s kom:
Att likabehandlingsprincipen skulle innebära att barnets föräldrar får rätt till försörjningsstöd och bistånd till skäliga boendekostnader ställer jag mig tveksam till. De kanske får det av andra skäl men att det skulle vara just likabehandlingsprincipen som styr detta låter inte plausibelt.

EU-medborgare som vistas lagligen i Sverige under fem år får permanent uppehållsrätt

Efter fem års laglig vistelse i Sverige får unionsmedborgaren permanent uppehållsrätt här.

Politiker omedvetna om vilka ekonomiska konsekvenser deras stöd till EU-migranter kan få

Landets kommunalpolitiker som i dag erbjuder skolgång till barn till utsatta EU-medborgare kan knappast vara helt medvetna om vilket ekonomiskt åtagande de är på väg att ta på sig.

Red’s kom:
Politiker är i regel inte bara okunniga, de är dessutom inte intresserade av att utreda rättsläget. Därför vet de ofta inte vilka konsekvenser deras beslut får.

Men detta gäller inte bara kommunpolitiker. Motsvarande gäller regering och riksdag.

Det finns goda skäl till att polis och Migrationsverket/myndigheter ska utföra sina skyldigheter

Med nuvarande rättsläge finns därför goda skäl att förhindra att utsatta EU-medborgare stannar i Sverige längre än de tre månader de enligt svensk rätt och EU-rätten har rätt till. Detta är statliga myndigheters, främst polisens, uppgift.

Red’s kom:
Främst polisens och Migrationsverkets uppgift.

Polisen arbetar inte för att EU-migranter ska lämna landet när de saknar rätt att vistas i Sverige

I samband med ett partiinternt seminarium för kunskapsinhämtande i Uppsala 2015 frågade jag en representant för polisen om myndigheten arbetar med att få EU-medborgare som ägnar sig åt tiggande att lämna Sverige efter tre månader. Svaret blev nej.

Red’s kom:
Det är nog uppenbart för alla att polisen är helt ointresserad av att upprätthålla lagen här. Polisen gör ju som de vill. Regering samt riksdag verkar heller inte intresserade av att tvinga polisen till att utföra sina skyldigheter.

Polisen skyller på att de inte kan upprätthålla lagen för att de inte vet hur länge EU-migranterna vistats i Sverige

Polisen gav uttryck för något som jag tror är en vanlig missuppfattning inom poliskåren, nämligen att polisen inte kan agera, eftersom de inte vet när EU-medborgaren reste in i Sverige.

Bevisbördan för hur länge man vistats i Sverige ligger på EU-migranten

En representant för Migrationsverket upplyste då om att enligt verkets uppfattning är det unionsmedborgaren själv som har bevisbördan för vistelsetidens längd.

Red’s kom:
Det är något jag påpekat här många gånger tidigare (utan att behöva rådfråga Migrationsverket). Som lagen är skriven är det solklart att bevisbördan för vistelsetiden ligger på EU-migranterna.

Med andra ord: Om EU-migranten inte kan bevisa hur länge denne vistats i Sverige så ska EU-migranten skickas på porten (enkel biljett till hemlandet).

Men sedan uppstår ett annat problem. Rörlighetsdirektivet saknar klarläggande om hur lång tid som måste passera innan man kan återvända till Sverige för en ny tremånadersperiod.

Eftersom rörlighetsdirektivet inte fungerar i praktiken är det fritt för Sverige att själv sätta denna gräns… till dess att rörlighetsdirektivet skrotats, EU upplösts eller Sverige gått ur EU.

Förtroendet för rättsstaten skadas allvarligt när myndigheter struntar i regelverken

Jag tror inte det finns något som är så skadligt för allmänhetens förtroende för rättsstaten, myndigheter och politiker som att det finns lagar och bestämmelser som myndigheter inte bryr sig om att tillämpa.

Alla som vistas i den svenska gatumiljön ser ju att det finns tiggande EU-medborgare som stannar här månad efter månad.

Kommuner tar på sig försörjningsansvar för EU-migranter enbart för att polis/Migrationsverket missköter sitt arbete

Kommunerna är beroende av att polisen sköter sina uppgifter enligt utlänningslagen. Om så inte sker måste kommunerna på sikt ta på sig ett försörjningsansvar de annars inte skulle haft.

Detta i en tid då kommuner har nog med uppgifter relaterade till de unionsmedborgare och andra utländska medborgare som faktiskt har rätt att vistas i Sverige.

Är det inhumant att upprätthålla lag och ordning?

Det kan naturligtvis invändas att det vore inhumant att tvinga utsatta EU-medborgare att lämna Sverige efter tre månader. Men ett sådant förhållningssätt skulle förbättra de berörda barnens möjligheter att få gå kvar i sina skolor i Bulgarien och Rumänien.

Försörjningsstöd i Sverige för andra EU-länders medborgare löser inga problem

På sikt är det ökat ekonomiskt välstånd i dessa länder till följd av EU-medlemskapet som kommer göra skillnad för de grupper som i dag befinner sig i utanförskap. Inte försörjningsstöd i Sverige för enskilda EU-medborgare.

Red’s kom:
Inte minst är detta försörjningsstöd av kommunerna till EU-migranterna inte förenligt med lagen. Kommunerna stödjer på detta sätt bl a olaglig verksamhet av andra länders medborgare.

Eva Edwardsson,  docent i offentlig rätt, jur dr i Europarätt och ledamot av Uppsala kommunfullmäktige (L)Klicka här för att gå till artikeln i SvD, 2016-03-26


DUBBLA BUDSKAP OM BARNS RÄTTIGHETER

Det pågår just nu en politisk diskussion om olika grupper i samhället ska ha olika rätt till välfärdsinsatser, dvs om vissa människor inte ska ha samma rätt som andra.

Red’s kom:
Det är så världen fungerar och alltid har fungerat. Olika grupper i samhället har olika rätt till välfärdssamhället av naturliga skäl. Ingen svensk medborgare kan åka till Rumänien eller något annat land i världen och förvänta sig att bli försörjd av det landet.

På fredagen presenteras Barnrättighetsutredningens betänkande om hur barnkonventionen ska bli svensk lag, ett förslag det ­råder stor politisk enighet kring. Mot bakgrund av viljan att stärka barnkonventionens ställning i svensk rätt är det anmärkningsvärt att diskussionen om att exkludera vissa grupper från vissa välfärdsinsatser, exempelvis socialt bistånd och utbildning, även rör barn.

Red’s kom:
Varje land har ansvar för sina egna medborgare.

Barnkonventionen ger nämligen inget utrymme att särskilja barn.

Red’s kom:
Fel. Barnkonventionen ger inte alla andra länders barn samma rättigheter som landets egna barn.

En av konventionens fyra grundprinciper uttrycker tydligt att varje barn ska tillförsäkras rättigheterna i konventionen – utan åtskillnad av något slag.

Red’s kom:
Med undantag av nationalitet.

Principen, och den omfattande kritik för oförmågan att efterleva den som Sverige mottagit från FN:s barnrättskommitté, låg bakom att…

Red’s kom:
Det är en lögn av Louise Dane (m fl) att Sverige fått en ”omfattande kritik” av FN:s barnrättskommitté för att Sverige gör som samtliga övriga länder i världen.

… Sverige år 2013 införde rätt till utbildning samt hälso- och sjukvård för barn som lever i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (s k papperslösa barn).

Red’s kom:
Det finns inget i svensk lag som säger att EU-migranterna eller deras barn är papperslösa.

Varför skulle specifikt romer klassificeras som papperslösa bara för att de är romer?

Den 1 februari i år presenterade regeringens nationella samordnare, Martin Valfridsson, en utredning gällande situationen för utsatta EU-medborgare i Sverige. En slutsats i utredningen är att minderåriga EU-medborgare som lever i utsatthet i Sverige inte ska ha rätt till utbildning här.

Red’s kom:
En självklarhet och i överensstämmelse med alla lagar.

Slutsatsen är märklig från ett rättsligt perspektiv.

Den strider inte bara mot barnkonventionens krav utan bygger också på en felaktig tolkning av skollagen.

Red’s kom:
S+MP-regeringens (m fl) slutsats strider absolut inte mot barnkonventionen, och det finns heller aldrig någon som kunnat påvisa detta (vilket är en omöjlighet med tanke på att detta krav inte finns).

S+MP-regeringens (m fl) slutsats bygger heller inte på en felaktig tolkning av skollagen bara för att vänsterextremister tycker detta och har sin egen tolkning.

Minderåriga EU-medborgare som utan stöd av EU-rätten lever här ska ses som papperslösa och omfattas av denna reglering.

Red’s kom:
Var och en är fri att tycka vad den vill, men att EU-migranters barn ska räknas som papperslösa bara för att EU-migranterna vistas olagligen i Sverige och polis samt Migrationsverket vägrar utföra sina uppgifter är inte vad som står i något regelverk överhuvudtaget.

Minderåriga EU-migranter som lever i Sverige utan stöd av EU-rätten ska omedelbart utvisas.

Detta har konstaterats av bland andra Skolverket och Skolinspektionen.

Red’s kom:
Det har inte konstaterats av Skolverket och Skolinspektionen, även om enstaka anställda på Skolinspektionen (Maria Mohlin) gett uttryck för sin politiska läggning i denna fråga, utan stöd i lagen.

EU-medborgare som vistas i Sverige med laglig rätt måste enligt EU-rätten likabehandlas med svenska medborgare.

Red’s kom:
EU-medborgare som lagligen vistas i Sverige måste givetvis inte alls likabehandlas med svenska medborgare, och det är heller inte vad EU-rätten säger. Men nu vistas EU-migranter inte i Sverige med laglig rätt så det spelar ingen roll.

Valfridssons utredning har tidigare kritiserats för att präglas av allvarliga metodologiska brister, främst rörande urvalet av källor, men kritik finns alltså även att rikta mot utredningens rättsliga analys.

Red’s kom:
Vänsterextremister har kritiserat källorna, vilket är tramsigt. Det finns mycket att kritisera i utredningen, men inte vad avser S+MP-regeringens slutsats att EU-migranterns barn inte har och inte ska ha rätt till skolgång i Sverige bara för att EU-migranterna bryter mot lagen.

Några synpunkter på utredningen kommer inte att hämtas in genom remissförfarande. Slutsatserna riskerar därmed att få stå oemotsagda.

En statlig offentlig utredning kan misstas för bindande riktlinjer. Utredningen riskerar därmed att leda till att kommuner nekar barn rätt till utbildning i strid med gällande rätt.

Red’s kom:
Utredningen leder förhoppningsvis till att kommuner förstår att EU-migranterns barn inte ska erbjudas skolgång samt att de förstår att det naturligtvis inte finns någon rätt för EU-migranters barn att erbjudas skola i Sverige.

Utredningen väcker dock fler frågor än hur statliga offentliga utredningar bör genomföras, användas och tolkas. Den djupare frågan rör synen på barns rättigheter.

När barnkonventionen nu ska bli lag är det viktigt att påminna om vad dess icke-diskrimineringsprincip innebär.

Red’s kom:
Vänsterextremister har svårt att skriva en text utan att få in ordet ”diskriminering” samtidigt som de har sin alldeles egna tolkning av vad detta innebär.

En grundtanke i konventionen är att barn har fullt och lika människovärde.

Red’s kom:
Självklart har EU-migranternas barn samma människovärde som svenska barn. Det innebär dock inte att de har samma rättigheter.

Rätten till icke-diskriminering gäller oavsett barnets så kallade legala status. Så länge ett barn faller under en stats jurisdiktion är staten skyldig att tillgodose barnets rättigheter.

Red’s kom:
EU-migranternas barn faller inte under Sveriges jurisdiktion i alla avseenden bara för att föräldrarna väljer att bryta mot lagen i Sverige.

Det är inte någon slump att barnkonventionen är utformad för att omfatta också papperslösa barns rättigheter.

Red’s kom:
EU-migranternas barn är inte papperslösa.

Detta diskuterades noggrant fram under arbetet med att ta fram konventionen.

Red’s kom:
Om detta vet vi inget, men vi kan alla konstatera att det inte står i barnkonventionen att EU-migranters barn ska kategoriseras som papperslösa och därmed ges särrättigheter.

I februari föreslogs att vissa grupper av barn ska vägras sina rättigheter.

Red’s kom:
Nej, EU-migranters barn vägras inte sina rättigheter. Däremot vägras de rättigheter som de inte har.

Ungefär samtidigt lade regeringen fram förslag till en ny tillfällig utlänningslag som helt saknar barnrättsperspektiv.

Red’s kom:
Denna tillfälliga utlänningslag saknar inte barnrättsperspektiv. Den konstaterar bara att brott av andra länders medborgare inte alltid ska löna sig.

Så kommer i dag förslaget om att göra barnkonventionen till svensk lag – i syfte att på allvar stärka barns rättigheter.

Att underteckna konventioner innebär en skyldighet att efterleva vad som stadgas.

Red’s kom:
Det finns egentligen ingen sådan skyldighet, men oavsett vilket så bryter inte Sverige mot barnkonventionen när EU-migranters barn inte erbjuds skolgång i Sverige.

Skyldigheten i sig förändras inte genom att göra barnkonventionen till lag, …

Red’s kom:
Louise Dane m fl undertecknare måste nog gå en grundkurs i juridik.

… men politiker som nu står bakom en inkorporering kan inte endast få plocka politiska poäng på denna åtgärd, de måste också se till att skyldigheterna tas på allvar. Det är ytterst viktigt att i lagstiftningsarbetet klargöra vad barnkonventionens icke-diskrimineringsartikel faktiskt innebär.

Red’s kom:
Det finns oerhört mycket i lagstiftningsarbetet som är ytterst viktigt, men som ändå aldrig klargörs.

Vi kan konstatera att samhället står inför utmaningar och att det ibland är svårt, men att det är svårt får inte vara ett argument för att diskriminera.

Red’s kom:
Det är ingen som diskrimineras bara för att hela världens befolkning inte har samma rättigheter i Sverige som svenska medborgare.

Politiker har ett ansvar att hantera även svåra situationer. Det kan finnas skäl att diskutera hur välfärden ska fördelas. Diskussionen måste dock föras med respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande rättsliga principer som instiftats i vår rättsstat bl a för att skydda mot odemokratiska svängningar och förenklade lösningar.

När det gäller barn finns i enlighet med barnkonventionen inte något utrymme att ge olika rättigheter.

Red’s kom:
Det finns utrymme för detta.

Ovanstående har undertecknats av följande docenter, doktorand och professor, som tydligen alla kraftigt brister i kunskap inom sitt område.

Louise Dane, doktorand i offentlig rätt, juridiska institutionen, Stockholms universitet

Pernilla Leviner, docent i offentlig rätt, juridiska institutionen, Stockholms universitet

Anna Sara Lind, docent i offentlig rätt, juridiska institutionen, Uppsala universitet

Rebecca Stern, docent i folkrätt, juridiska institutionen, Uppsala universitet

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, juridiska institutionen, Uppsala universitet

Thomas Erhag, docent i offentlig rätt, juridiska institutionen, Göteborgs universitet


Se även bl a;
EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret eller använd sökfunktionen.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *