Empatilös Alex Schulman gråter krokodiltårar när han filmas

Alex Schulman, känd för att ha kallat Marcus Oscarsson för Sveriges farligaste man och för att ha skrivit en krönika i Expressen där han beklagar hur empatilösa alla svenskar är (Se: Alex Schulman: Marcus Oscarsson måste stoppas! Svenskar empatilösa), var med i Radio NRJ för ett antal år sedan, där Alex Schulman får en fråga om en bok han skrivit:

Alex Schulman svarar väldigt ryckigt som om han har svårt att säga vart och vartannat ord;
– Det har varit en väldigt svår resa. Min far dog för fem år sedan och man kan säga att jag sedan dess haft svårt att hantera att han inte längre finns. Att han är borta. Jag tänker tillbaka och de här dofterna…

Det är nästan svårt för dig att berätta?

– Jag kan prata om väldigt mycket men just… men jag ska försöka… stammar Alex Schulman fram

Vad är det för dofter?

– De här dofterna av sommar, det är så otroligt mycket som påminner om att han liksom inte finns kvar, snyft, snyft, usch vad hemskt, jag känner mig lite larvig. Kan du inte spela en låt? Jag vill komma tillbaka och försöka prata om det här.

Så fort låten börjar spelas, gapskrattar Alex Schulman, och säger;
– Ka-tjing. Alltså du vet, de går ju på den här grejen varje gång. Du vet sådär, reportrar står och gråter, och hela DN:s kulturredaktion bara; o, vad synd det är om Alex, o, hans pappa dog. Jag bara garvar, hela vägen till banken. Det är så jävla kul.Alex Schulman brister ut i gapskratt så fort han tror han är ur sändning

Vi ska alltså berätta att Alex Schulman är i studion, och vi ska strax hämta Olle Waller…

Här tycks det gå upp för Alex Schulman att det är en kamera i studion.
Alex Schulman 1
Alex Schulman 2
Alex Schulman 3

– Vad är det här för någonting? Går det ut någonstans? Frågar Alex Schulman.
Alex Schulman 4

Alex Schulman 6

Alex Schulman 7

– Det är helt orimligt att ni sänder både TV och radio, det är helt orimligt, ryter en tvärilsk Alex Schulman samtidigt som han lämnar studion.

Ovanstående händelse har av Schulmans arga vänsterextremist-fans avfärdats som en sketch, en humorbefriad sådan där han skojar om sin döda far. Det finns inget (varken från NRJ eller Schulman själv) som bekräftar att det är en sketch (dessutom; ljudet är dåligt och kameran är i flera kritiska lägen bortvänd från Alex Schulman), men det spelar ingen roll. Alex Schulman är ingen trevlig person, enligt min mening. Det finns många andra historier som styrker detta.

Den egocentriske Alex Schulman – som gärna vill berätta om sina personliga problem och tror att vi bryr oss – verkar hata många och har bland åtskilliga dumma och kränkande saker sagt att Marcus Birro är ”störd i huvet”. Problemet är att Alex Schulman inte har något intressant att säga. Han är bara en okunnig skvallertant, och då tycks han se att vägen till ett kändisskap går genom att ljuga, bluffa, förolämpa och ösa sitt hat över olika personer som inte delar hans vänsteråsikter.

Senast igår skrev Alex Schulman ännu en av sina snyftkrönikor i Expressen under rubriken ”Den mest hjärtskärande siffran är 45”, där han syftar på Expressens avslöjanden om flyktingar;
93% av asylsökande vill aldrig återvända till sitt hemland, 100% från Somalia.

I denna krönika skriver Alex Schulman följande gråtmilda, faktalösa och osakliga tyckande – behäftat med en rad felaktigheter – om asylsökande/migranter, som han i sin okunnighet benämner ”flyktingar”:

84 procent av de tillfrågade önskar skapa en permanent tillvaro i Sverige. Men när de får frågan om de tror att de bor i Sverige om 10 år så svarar 45 procent: jag vet inte.

Nästan hälften av dom som lever på svenska flyktingförläggningar lever i ständig ovisshet. Det är en osäkerhet som de flesta av oss andra inte kan förstå. Vi lever med en annan typ av ovisshet i vår vardag. Vi vet inte om vi får biljetter till derbyt. Vi vet inte om vi får råd med semesterresan i påsk. Vi vet inte om det blir en vit jul. Den osäkerhet som flyktingarna blickar in i är något helt annat. Den rör existensen.

Asylboendena har svämmats över så till den grad att flyktingarna tvingats leva under svåra förhållanden. Trångt och improviserat. Men detta är väl kanske ändå den mest odrägliga omständigheten – den att inte veta.

Vad gör den ovissheten med en människa?

Bakom siffrorna i Asylrapporten finns människor
Det är nu över ett år sedan flyktingströmmen var som starkast i Sverige. Vi öppnade gränserna. Vi var villiga att hjälpa. Vi ömmade för dem som kom hit, vi såg dem som människor. Sen kom förändringen. Det mörknade i Sverige. Vi stängde plötsligt gränserna och säkrade dem hårt. Det rådde politisk konsensus om att vi inte klarar mer – och svenska folket höll med. Och de flyktingar som redan var här placerades i flyktingboenden och nu ser vi dem bara som siffror, statistik som används av dem som förebådar systemkollapsen.

Men bakom siffrorna finns människor.

Bakom siffran 84 döljer sig alla som drömmer om Sverige.

Bakom siffran 45 döljer sig alla som inte vet något om hur allt ska bli.

Det är så ledsamt, allting.

Vad han skriver i sin krönika här är bland det mest överdrivna jag någonsin läst av alla vänsterextremister. Han borde skämmas! Skriver han snyfthistorier i Expressen bara för pengarnas skull? Eller är det ett skämt? Ena stunden öser han sitt hat över andra personer och i andra stunden vill han ge sken av att han ömmar för ”flyktingar” på ovanstående extrema och overkliga sätt. Hans hat mot andra rimmar illa med hans ömmande för asylsökande. Är det någon som kan ta denna bluffmakare seriöst?
Alex Schulman
2016-07-01 skriver Expressen under rubriken ”Alex Schulman om mörka stunderna med sin mamma”;

Han har valt bort Aftonbladet – i helgen debuterar Alex Schulman som krönikör i Expressen.
I en öppenhjärtig intervju berättar han om överklasskomplex, den komplicerade relationen till sin mor, kärleken till hustrun Amanda och varför han ständigt är pank.
– Jag är rädd att dö med pengar på banken och ouppfyllda idéer och drömmar, säger han.

Expressen fortsätter med fler Schulmantårar (också ett skämt om Schulmans pappa, som dog för ca 12 år sedan?):

Hanterar du din mors död annorlunda än din fars?
– Det är så olika. Min relation med min pappa var fylld av kärlek. Min relation med mamma var fylld av längtan efter kärlek.
Gör det inte oerhört ont att erkänna en sådan sak?
– Jo. Men inte lika ont som…
Alex stannar upp i orden.

Schulman upprepar alltså här, på exakt samma sätt, vad som hände i NRJ-sändningen. Expressen, om ni inte vill stämplas som oseriösa, låt inte Alex Schulman fortsätta skratta på vägen till banken. Ge denna patetiska person kicken, med omedelbar verkan! Låt oss glömma Alex Schulman för gott och istället ägna oss åt samhällsproblemen på ett seriöst, verklighetsförankrat och konstruktivt sätt istället.

Alex Schulman är en sorglig person, och har helt uppenbart inga som helst skrupler!

Se även bl a;
Alex Schulman kritiserar regeringens uttalanden om EU-migranter – Aftonbladet


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.

2 reaktioner till “Empatilös Alex Schulman gråter krokodiltårar när han filmas”

  1. Bland det vidrigaste jag har sett. Jag har alltid haft på känn att Alex Schulman var ett riktigt svin men efter att jag för några år sedan läste en väldigt vacker text om hans döda pappa så omvärderade jag honom. Men det visar sig nu att min första bedömning av Alex tydligen var korrekt.

    Hur i helvete kan man svärta ned minnet av sin pappa på ett sånt fruktansvärt sätt genom att använda honom som en ploj för att skaffa sig fördelar? Och vad säger det om ens karaktär att man dessutom öppet skryter om vilken lögnare och hycklare man är? Den här människan är den absolut vidrigaste typen jag vet. En sliskig godhets-posör som borde steglas och släpas längs med gatorna.

    Och att han kan vara kvar i media är ofattbart? Varför hängs inte den här pajasen ut ordentligt?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *