Decemberöverenskommelsen och migrationspolitik

Dagens enda intressanta ledare finns i SvD där gästledaren Thomas Gür kommenterar Decemberöverenskommelsen och avsaknaden av att det migrationspolitiska området kommer omfattas av de blocköverskridande samtalen som aviserats.

Han menar att det kan finnas två förklaringar till varför frågan om migrationspolitiken utelämnats i Decemberöverenskommelsen:

• Att försöka förneka problemen inom detta område genom att inte nämna dessa
• Att Alliansen vill på egen hand utveckla ett alternativ för att stoppa läckaget till Sverigedemokraterna.

Det behöver inte vara antingen eller, snarare är förklaringen både och. Samt att socialdemokraterna sitter fast med Svarte Petter i form av Miljöpartiet som är själva grundorsaken till dagens överenskommelse.

Lägg därtill att socialdemokraterna knappast kan sägas vara redo för denna form av ifrågasättande av tidigare politik eftersom de dels är upptagna med att regera, ett regerande som inte blivit lättare med den parlamentariska situationen, dels att partiledningen domineras av Henrik Arnstads tankegods;

En övertygelse bland Bommersviksskolade politiskt sakkunniga att Sverigedemokraterna kan skrikas ihjäl. Detta säger dessvärre en hel del om SSU:s inflytande och den kunskap som förmedlas inom ramen för Bommersviksakademin.

Alliansen tvingas ta tag i problemen

Att Alliansen är på väg att förändras inom detta område är ställt utom allt tvivel. Kristdemokraterna har lanserat sina första steg genom Göran Hägglunds testballong i Dagens Nyheter och även Jan Björklund har givit ledtrådar om att även Folkpartiet är i fullt arbete.

Folkpartiet dammar av frågan om språkkrav

Källor inom FP uppger att i skrivande stund pågår finslipning av ett nytt program där språkkraven och förändrade spelregler på arbetsmarknaden ingår som komponenter. Finslipningen är främst språklig då de vill undvika Arnstadisternas attacker om rasism och fascism och därmed klara hörseln i behåll.

Viktigare att klassificera SD än att ta tag i problemen

En attack eller debatt med en sann Arnstadist resulterar ofta i en viss lomhördhet då debatterna förs i en kolerisk tonart. Att skrika rasist, nazist eller fascist åt all reglering och alla krav på migranter är grundtaktiken samt fastna i en diskurs där det tycks vara viktigare att klassificera Sverigedemokraterna än att ta tag i grundproblematiken till dess tillväxt.

Skolpolitiken

Samtidigt med detta så sänder regeringen ut en testballong i form om invit på ett annat område i dagens DN Debatt. De tre skol- och utbildningsministrarna ber på sina bara knän om en bred uppgörelse i skolpolitiken efter finsk modell.

Det är nästan ett löjeväckande initiativ. Om regeringens företrädare representerat en finsk skolpolitik, med väsentligt hårdare krav, hade inviten möjligen lyckats men så är inte fallet. Nu är inviten ett försök att mildra effekten av det stora antal nederlag som väntar i Riksdagen.

Alliansen har redan aviserat att, då de vet att de kommer få stöd av Sverigedemokraterna i samtliga voteringar inom skolområdet, kommer föra sin politik som av en händelse har mer finskt i sig än vad Gustav Fridolin, MP, representerar.

Alliansen måste, för sin överlevnads skull, visa sina väljare att de är en opposition med makt och kan inte lägga sig platta för Gustav Fridolins inviter.

Decemberöverenskommelsen var illa nog för Alliansens väljare, de vill inte förvärra dess effekter ytterligare med en kravlös skolpolitik som de inte tror på och som ligger långt ifrån just den finska som råkar vara framgångsrik.

Om Gustav Fridolin aviserat en reträtt hade det kanske gått. Nu bedömer jag det som omöjligt och initiativet kan mycket väl baktända till regeringens nackdel. Finsk skolpolitik är sannolikt den rätta medicinen men det är inte den som Gustav Fridolin representerar.

Decemberöverenskommelsen

Decemberöverenskommelsen kommer i varje fall prägla varje dag och vecka under våren och kommer ge alla oss politiska nördar gott om uppslag för kritik och analys av det politiska systemet.

Systemkollaps i mottagningssystemen

Men över hela cirkusen vilar det moln av oro, som riskerar att bryta ut i full storm under 2015, som migrationspolitiken utgör.

Systemkollapsen i mottagningssystemen väntar runt hörnet och när detta slår igenom kommer inga överenskommelser i världen att kunna rädda oss.

Förnekelse på riksplanet

Det värsta är att de politiska ledarna fortfarande tycks förneka förekomsten av detta faktum vilket gör att de lösningar som kommer stå till buds blir färre och färre om vi ska premiera en humanistisk asyl- och flyktingpolitik.

Och de som tror att vi kan slå en bro över mörka vatten till valet 2018 tror sannolikt på för mycket. Den tiden har vi inte, inte heller förmågan då låsningarna och förnekelsen på riksplanet präglar allt arbete samtidigt som kommun efter kommun nu aviserat att de slutar ta emot kommunplaceringar av beviljade uppehållstillstånd och antalet i kö in till det svenska samhället ökar.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *