Regeringen besviken att alt media avslöjade migrationsavtal

Statssekreterare Lars Westbratt, Socialdemokraterna, uttrycker sitt missnöje i Expressen om att FN:s migrationsavtal, ”GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATION”, avslöjats och diskuterats i alternativa medier:
Lars Westbratt, statssekreterare, Socialdemokraterna
”FELAKTIGA SAKLIGHETER”?
Lars Westbratt (S) säger till Expressen att han ser det som beklagligt att FN:s migrationsavtal diskuteras i alternativa medier;
– Vi lever i en polariserad värld där man inte drar sig från att använda sig av rent felaktiga sakligheter. Jag tycker det är synd att det är så. Det är naturligtvis viktigt att vi får upp en bra diskussion om det här kring de fakta som faktiskt gäller, och att vi är transparenta kring det här.

Red’s kom:
Ja, en regering som gjort sitt yttersta att hemlighålla FN:s migrationspakt innan det skrevs under tycker säkert det är trist att detta ändå till slut avslöjades av alternativa medier. Det är trist att vi lever i ett land där regeringen inte drar sig för att ljuga och bedra det svenska folket på detta sätt.

REGERINGEN VILL HA EN DISKUSSION OM DET REGERINGEN MÖRKAT?
Det är ett hån mot svenska folket när Lars Westbratt (S) säger att det ”naturligtvis är viktigt att vi får upp en bra diskussion om det här kring de fakta som faktiskt gäller” samtidigt som vi idag vet att S+MP-regeringen just gjort allt den kunnat för att dölja dessa fakta som nu diskuteras… och de ansvariga kommer att fortsätta på denna linje, särskilt så länge varken det statliga Public Service eller andra traditionella medier granskar makten utan istället, till stor del, håller dem bakom ryggen.

DISKUTERA FAKTA OM FAKTALÖST AVTAL?
FN:s migrationsavtal innehåller inte några fakta, det är till 100 procent faktabefriat. De är ett fullt ut känslostyrt dokument som inte på något sätt i någon del baseras på fakta eller forskning. Vad är det då Socialdemokraterna och Miljöpartiet tycker att det är för fakta som ska diskuteras?

MIGRATIONSAVTALET AVSLÖJADES FÖR SENT
Om något är beklaglig så är det att avslöjandet inte kom tidigare eftersom det nu inte hinner bli den genomlysning av FN-avtalet som är nödvändigt innan Löfven skriver under om 12 dagar.

HUR HAR S+MP-REGERINGEN VARIT TRANSPARENT?
Regeringen har haft noll transparens i migrationsavtalet!!! Hur menar Lars Westbratt att regeringen varit öppen och ärlig genom att mörka och ljuga?

Har Lars Westbratt ingen skam i kroppen? Hur har han mage att kritisera alternativa medier bara för att de skapar en diskussion om det Lars Westbratt och S+MP-regeringen mörklagt?

Källa: Expressen

Se även bl a;
Sveriges 237 förpliktelser genom FN:s Global Compact for Migration

USA listar invändningar mot FN:s migrationsavtal – 2018-12-07

Sanningen om FN-avtalet om öppna gränser och censur av kritik mot migration

Klimatflyktingar – FN:s nya grupp som ska få flyktingstatus

Vad saknas i FN:s migrationspakt Global Compact for Migration?

Frågor om FN:s migrationsavtal till Sveriges politiker – Lista över de absolut viktigaste frågorna att utkräva svar på från politikerna om FN:s migrationsavtal

FN:s migrationsavtal grundas på en lögn!

S+MP-regeringen ljög om FN:s migrationsavtal – Med lista över länder som inte kommer att skriva under FN:s migrationspakt

Efter två år nämner SVT FN:s migrationspakt – SVT ljuger!!!

Cecilia Wikström (L) sprider desinformation om Global Compact for Migration

FN:s Global Compact for Migration är politiskt/juridiskt bindande

Global Compact for Migration: Länder förpliktigar sig till att följa andra avtal

FN:s plan för att flytta 3:e världen till väst – Global Compact for Migration

Global Compact for Migration om att forma/manipulera folket, mål 17

Familjeåterförening för migranter krävs – FN:s Global Compact for Migration

FN:s Global Compact for Migration omöjliggör utvisning av migranter

FN:s censur enligt Global Compact for Migration har nu påbörjats

Presskonferens i Marrakech om Global Compact for Migration

Här avslöjas vem Sveriges övergångsregering skickat att godkänna FN:s migrationsavtal


GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATION – FINAL DRAFT, 11 July 2018


Varning för konsekvenserna av FN:s Global Compact on Refugees!

Global Compact on Refugees: Ryska dockor


Migranter stormade Ceuta, men får inte söka asyl i EU. Rätt?


Centralamerika kopierar migrationsvågen i Europa – People without borders
Mycket få människor utanför FN känner till kopplingarna mellan migrant-karavanerna från Honduras till Tijuana och FN:s Global Compact-avtal, och det har aldrig nämnts ett ord om detta i media, men dessa två händelser är mycket intimt sammanvävda på olika sätt. Mer om det vid annat tillfälle.


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Vad saknas i FN:s migrationspakt Global Compact for Migration?

FN har tagit fram ett dokument – Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration – som i praktiken syftar till att avveckla alla landsgränser och skapa fria transportvägar för alla från bl a MENA-länderna att ta sig till valfritt land i Europa i form av ekonomiska migranter/välfärdsmigranter.

FN:s migrationsavtal är kliniskt rent från data och fakta. Avtalet består enbart av känslostyrda åsikter, utan minsta stöd i forskning, empiri eller kunskap.

Bara det faktum att termen ”mänskliga rättigheter” nämns 62 gånger i FN:s migrationsavtal utan att termen definierats (och nya egenskaper lagts in för denna term) kommer att skapa oöverstigliga tolkningsproblem.

Osökt uppstår frågan om FN infiltrerats av den vänsterextrema organisationen ”People without borders”, eller har denna organisation kanske alltid varit mer eller mindre en del av FN?

FN:s migrationsavtal ska undertecknas av de medlemsländer i FN som så önskar den 10-11 december 2018. Sveriges övergångsregering har sagt sig vara ett av de länder som ska underteckna migrationsavtalet som inbegriper ett omfattande antal åtaganden och skyldigheter.
GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATION

Hela det 34-sidiga faktalösa FN-avtalet är fullt av åtaganden med skyldigheter och krav på det land som undertecknar FN:s migrationspakt. Men om man för en stund bortser från vad konsekvenserna blir, att en konsekvensanalys saknas, och att det inte finns den minsta plan för hur målen ska uppnås i praktiken, så kan man konstatera att det är väldigt mycket som FN-avtalet inte beaktar.

Stefan Molyneux har sammanställt några de viktigaste punkter som saknas i det migrationsavtal som nu Sveriges övergångsregering avser att underteckna. Dessa synpunkter på migrationspakten redovisas här nedan:

Vad saknas i FN:s migrationsavtal?

All form av rådgörande med befolkningen i de berörda länderna har exkluderats från FN:s migrationspakt.
– Den lokala befolkningen har inte tillfrågats om de vill ha miljoner av människor från tredje världen som väller in över deras gränser, kulturer och plånböcker genom välfärdsstaten. De har inte konsulterats. De har inte tillfrågats. Det har inte ens förkommit någon offentlig diskussion om detta. Sveriges samtliga media har varit väldigt tysta.

Om folket tillfrågats skulle avtalet bestämt avvisas:
– 78% av europeiska civila medborgare önskar bättre kontroll över Europas externa gränser.
– 68% av Europas folk säger att de antingen starkt eller ganska starkt fruktar afrikanska migranter som kommer i stora grupper till Europa.

Det har hävdats att migranter flyr kaos, krig och instabilitet, men nu visar undersökningar att de flesta européer anser att migranter kommer till Europa pga av s k ”pull factors”, t ex ekonomi, sociala förmåner, välfärd, vård, utbildning, etc. Detta istället för ”push factors” som krig, extrem fattigdom, kaos, politisk instabilitet eller klimatförändringar.

Det finns hundratals miljoner människor runt om i världen som omedelbart skulle flytta till väst om de kunde. 50% av folket i Kenya [med mer än 50 miljoner invånare] skulle direkt flytta till ett annat land om de kunde.

70% av européerna anser att en växande muslimsk närvaro i Europa är ett problem. Endast 8% av européerna tror att en ökad muslimsk närvaro inte är något hot [där dessa 8% gissningsvis utgjordes av de muslimer som redan är här].

Det finns naturligtvis alltid argumentet att eftersom den europeiska befolkningen reproducerar sig på en så låg nivå, med en ”ersättningsnivå” på 2,1, så måste man ta in en massa människor från den tredje världen för att betala för socialbidrag, välfärdsbidrag, etc. Men hur sant är detta? (se källhänvisningar i slutet av denna artikel);
– I Holland kostar varje muslimsk migrant över 10 465 000 kr.
– 2016 uppskattade Tyskland att migrationsrelaterade kostnader låg på över 783 miljarder kronor under en period av fyra år.
– I Tyskland måste 12 tyskar arbeta för att betala tillräckligt mycket skatt för att finansiera kostnaden för endast en migrant.
– 2017 planerade Italien att spendera 42 miljarder kronor på migranter. Det är 1/7 av Italiens budget för 2016.
– För migranter som kom till England från utanför Europa kostar dessa 1 200 miljarder kr under en period av 17 år, enligt en rapport i England.
• 2017 uppskattas kostnaden för s k ”flyktingar” i Sverige till 186 miljarder kr (9,3 gånger högre än budgeten). Bara kostnaden för ”flyktingar” (varav många är migranter) är 19% av regeringens budget och 3,2% av BNP.
– I Sverige kostar varje flykting 600 000 kr/år. Snittinkomsten för hushåll i Sverige ligger på strax under 290 000 kr/år.

Specifik plan för implementering av FN:s migrationsavtal saknas.

Planering saknas för hur motsägelser ska lösas
– T ex FN:s attack i avtalet på yttrandefriheten; kritik mot migrationspolitiken ska inte tillåtas samtidigt som FN säger sig vilja ha yttrandefrihet.
– Alla former av bidrag från staten ska dras in för de som kritiserar migrationspolitiken, samtidig som man säger sig skydda rätten för media att säga vad de tycker.

Ingen planering finns överhuvudtaget för hur kostnader för migrationen på hundratals miljarder kr ska finansieras.
– När man har något som konsumerar 10, 15, 20 procent av ett lands budget är det oundvikligt att landet måste dra in på en massa andra delar av välfärden. Men inget av detta nämns överhuvudtaget av FN. Pengar betraktas bara som en outsinlig källa. Pengar är som syre. Pengar växer på träd.
– Var och en som undrar vad kostnaden blir eller vilka uppoffringar som måste göras för att kunna flytta resurserna från välfärden till att hantera migrationen betraktas som rasister för att de vill ta med matematik och verklighet i beräkningarna.

FN adresserar inte det faktum att migrationen endast är riktad en väg.
– Det är kanske inte så många som planerar att flytta till t ex Somalia eller Libyen

FN adresserar inte riskerna med att ett växande antal smittsamma sjukdomar sprids till Europa.
– Det kommer stora mängder med människor från MENA-länderna som bär på olika sjukdomar som kan vara mycket farliga för den inhemska befolkningen, inte minst för barnen.

Inte den minsta oro finns i FN:s migrationsavtal över otillräcklig infrastruktur för att ta emot stora mängder människor från MENA-länderna – elektricitet, vägar, hus, läkare, utbildning, översättningsbehov, etc.
– Om man tittar på platser som t ex Libanon, där det finns ganska många flyktingar eller migranter, så har användningen av elektricitet gått i taket, vilket enbart detta i sig skapar många problem i systemet.
– Finns det elektrisk kapacitet för alla dessa människor? Är vägar byggda och förberedda för detta? Finns bostäder? Finns det tillräckligt med lärare? Finns det tillräckligt med skolor? Hur ska man hantera de växande behoven av översättningar? Inget av detta adresseras överhuvudtaget i FN:s dokument… för det hade varit att införa praktiska frågor till FN:s fantasier.

Ökad brottslighet och kraftigt ökade kostnader för säkerhet beaktas inte det minsta. Trots att alla vet att det oundvikligen kommer att bli resultatet.

Ingen planering och inget tak för migrationsnivåer.
– Hur många migranter är för många? Vem ska bedöma detta? Vad händer när det tak nås som FN anser inte finns?
– Hur många migranter ska ett land ta emot under ett givet år? Inte ett ord om detta.
Frågor som de ovan beaktas inte eftersom det skulle vara att föra in grundläggande verklighet i frågorna om migration. Detta är globalisterna och vänsterextremisterna i FN inte intresserade av.

Inget nämns om Israel. En väldigt stor andel av migranterna kommer från Mellanöstern. Borde inte Mellanöstern också öppna sina gränser för att reducera risker? Det innebär ju många risker att åka den längre sträckan till Europa.

FN:s migrationsavtal säger att migration måste vara datastyrd, men trots detta förmår FN inte att ge några data. Migrationsavtalet från FN är kliniskt rent från fakta om migration. Allt vad forskning kommit fram till är ointressant för FN.
– Det nämns t ex inget om hur kostsam migrationen är. Det nämns inget om vilka försämringar av välfärden som blir en konsekvens av migrationen. Det nämns inget om att utbildningen av den inhemska befolkningen kommer att försämras kraftigt eftersom så mycket resurser måste gå till att hantera utbildning av migranterna.

FN är inte en organisation som valts av folket och svarar inte inför folket.
– Ingen kan hålla FN ansvarig för något som de gör (vilket vi sett bl a genom den omfattande korruption som rått inom FN).
– Varför ska länder ge FN kontroll över sina länders immigrationsnivåer? FN, och dess medarbetare, har inget som helst att frukta över vad de än gör eller för vilka konsekvenserna blir. De är ”untouchable”.

Det finns inget om hur integrationen ska gå till eller finansieras.

Det finns inte det minsta krav på migranterna eller vad som ska hända de migranter som missköter sig.

Det finns ingen strategi för hur man ska hantera problemet med att man inte vet till vilket land man ska avvisa/utvisa personer eftersom de ljugit om var de kommer från och saknar all form av identifikation.

Det nämns inget om hur återinvandring till hemländerna ska gå till eller underlättas.

Det nämns inget om den inhemska befolkningens rättigheter i förhållande till migrationen/migranterna.

Källor:

GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATION

Marrakech, Morocco, 10-11 december 2018
Varje muslim kostar Holland över 1 150 000 USD
Migrationsrelaterade kostnader i Tyskland landar på över 80 miljarder USD under fyra år
Okontrollerad massmigration kostsamt
Immigration från utanför Europa kostar 120 miljarder pund
Refugees Will Cost Sweden $18.6 Billion 2017 — 9.3x Over-Budget – Migrants Will Cost Sweden 19% Of It’s National Budget. Sweden’s 318,000 ”Syrian” refugees, or migrants, will cost the country a bare minimum of $18.6 billion USD in 2017.
UN Easter Message: Migration Is ‘Inevitable – Desirable – Necessary’
Opposition To The Global Compact For Migration Is Just Sound And Fury

Se även bl a;
Sveriges 237 förpliktelser genom FN:s Global Compact for Migration

USA listar invändningar mot FN:s migrationsavtal – 2018-12-07

Sanningen om FN-avtalet om öppna gränser och censur av kritik mot migration

Klimatflyktingar – FN:s nya grupp som ska få flyktingstatus

FN:s migrationsavtal grundas på en lögn!

Frågor om FN:s migrationsavtal till Sveriges politiker – Lista över de absolut viktigaste frågorna att utkräva svar på från politikerna om FN:s migrationsavtal

S+MP-regeringen ljög om FN:s migrationsavtal – Med lista över länder som inte kommer att skriva under FN:s migrationspakt

S+MP-regeringen besviken över att alternativa medier avslöjade FN:s migrationsavtal

Efter två år nämner SVT FN:s migrationspakt – SVT ljuger!!!

Cecilia Wikström (L) sprider desinformation om Global Compact for Migration

FN:s Global Compact for Migration är politiskt/juridiskt bindande

Global Compact for Migration: Länder förpliktigar sig till att följa andra avtal

FN:s plan för att flytta 3:e världen till väst – Global Compact for Migration

Global Compact for Migration om att forma/manipulera folket, mål 17

Familjeåterförening för migranter krävs – FN:s Global Compact for Migration

FN:s Global Compact for Migration omöjliggör utvisning av migranter

FN:s censur enligt Global Compact for Migration har nu påbörjats

Presskonferens i Marrakech om Global Compact for Migration

Här avslöjas vem Sveriges övergångsregering skickat att godkänna FN:s migrationsavtal


GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATION – FINAL DRAFT, 11 July 2018


Varning för konsekvenserna av FN:s Global Compact on Refugees!

Global Compact on Refugees: Ryska dockor


Migranter stormade Ceuta, men får inte söka asyl i EU. Rätt?


Centralamerika kopierar migrationsvågen i Europa – People without borders
Mycket få människor utanför FN känner till kopplingarna mellan migrant-karavanerna från Honduras till Tijuana och FN:s Global Compact-avtal, och det har aldrig nämnts ett ord om detta i media, men dessa två händelser är mycket intimt sammanvävda på olika sätt. Mer om det vid annat tillfälle.


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Frågor om FN:s migrationsavtal till Sveriges politiker

Här listas de frågor som är viktigare än alla andra att ställa till politikerna med anledning av FN:s migrationspakt, ”GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATION” som i praktiken innebär öppna gränser och fri migration utan begränsningar för fattigdomsinvandring, ekonomiska migranter/välfärdsmigranter eller något annat;

• Exakt vad kommer och kan förändras i Sveriges migrationspolitik, hantering av migranter/flyktingar samt gränsbevakning/gränskontroll, och till vilka kostnader, dels i närtid men även på längre sikt, med anledning av FN: migrationsavtal om säker, ordnad och reguljär (= laglig) migration?

• Exakt vilka förändringar i övrigt, till vilka specifika kostnader och med vilka specifika resurser, kommer FN:s migrationsavtal att leda till för Sverige i närtid såväl som på längre sikt?

• Ordet ”commit” återkommer 85 gånger i FN:s migrationsavtal. Vilka är de 10 första åtaganden som Sverige avser genomföra med anledning av de otaliga skyldigheter som listas i FN:s migrationsavtal ?

• Vilka rapporter och konsekvensanalyser har S+MP-regeringen tagit fram, innan underskrift sker, med anledning av FN:s migrationspakt?

• Var finns dokumentet för regeringens handlingsplan (med tidsramar) för genomförandet av FN:s migrationsavtal?

Vilka personer från Sverige har varit ansvariga i framtagandet av FN:s Global Compact for Migration? Vilka övriga i Sverige har varit delaktiga i processen?

• Har Global Compact for Migration och Global Compact on Refugees (med resolution A/RES/72/244, punkt 6, och generalförsamlingens resolution 72/244) redan skrivits under av Sverige, kanske redan i juli 2018, och i så fall av vem och vilket datum?

• Är det Morgan Johansson (S) som undertecknat New York-deklarationen?

Media uppger att ”UD-rapporten om FN:s migrationsavtal har delvis hemligstämplats”. Vad är det som hemligstämplats om Global Compact for Migration och Global Compact on Refugees, vad är skälet till detta? Vad är det som FN och S+MP-regeringen inte vill att folket ska få veta om FN och de avtal Sverige skriver under med FN?

Vilket utlåtande har Migrationsverket givit på Global Compact for Migration, Global Compact on Refugees, samt Ageenda 2030?

• Fråga till respektive partiledare: I övergångsregeringens (Justitiedepartementet) pressmeddelande står det: ”Sverige välkomnar den balanserade sluttexten och har för avsikt att ge stöd till migrationsramverket vid högnivåkonferensen i Marrakech i december”. Håller du med om att FN:s migrationsavtal är ”balanserat”, ja eller nej?

• Vad anser S, M, SD och KD om hur FN:s migrationspakt korrelerar med den ”restriktiva” migrationspolitik som S, M, SD och KD utlovat före valet 2018?

• Varför har de politiska partierna inte varit intresserade av en öppen och transparent diskussion om FN:s migrationsavtal? Varför har riksdagens partier valt att mörka en så här omvälvande reform som FN:s migrationsavtal innebär i realitet i det fall avtalet uppfylls, och alla de åtaganden som avtalet specificerar i avtalets 34 sidor långa text?

• Varför har S+MP-regeringen valt att inte översätta det 34 sidor långa migrationsavtalet (senaste version, juli 2018) till svenska, i ett land som lägger enorma resurser på att översätta så mycket som möjligt till en mängd andra språk, särskilt arabiska och somaliska? FN:s migrationsavtal har översatts till bl a arabiska.
Det är ju uppenbart att med ett avtal som endast finns på engelska så kommer en debatt där det inte bara krävs att man måste försöka tolka innehållet samt orden (t ex ”rasist”) utan även att man slösar tid & kraft på att diskutera vad översättningen blir till svenska, leda till att det blir fullständigt omöjligt att kunna diskutera frågorna i sak.

• Exakt hur ska en migrant respektive en flykting definieras, och vilka är de konkreta skillnaderna (med tanke på att FN:s migrationsavtal suddat ut gränsen mellan dessa två grupper)?

• Vad är de politiska partiernas åsikt om och ställningstagande till det andra avtalet från FN: Global Compact for Refugees (september 2018), som det också varit helt tyst om bland politiker såväl som i media?

• Vad är de politiska partiernas åsikt om och ställningstagande till det tredje avtalet från FN: Agenda 2030, som det också varit helt tyst om bland politiker såväl som i media?

Övergångsregeringen vägrar svara på TT:s frågor om migrationsavtalet och om vem som kommer att representera Sverige när FN:s migrationsavtal ska undertecknas i Marrakesh 10-11/12. Justitiedepartementet har lagt locket på i förhoppning om att media ska tröttna på att försöka bena ut vad som egentligen gäller.
GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATION


Se det här videoklippet på YouTube.

Se även bl a;
Sveriges 237 förpliktelser genom FN:s Global Compact for Migration

USA listar invändningar mot FN:s migrationsavtal – 2018-12-07

Sanningen om FN-avtalet om öppna gränser och censur av kritik mot migration

Klimatflyktingar – FN:s nya grupp som ska få flyktingstatus

FN:s migrationsavtal grundas på en lögn!

Vad saknas i FN:s migrationspakt Global Compact for Migration?

S+MP-regeringen ljög om FN:s migrationsavtal – Med lista över länder som inte kommer att skriva under FN:s migrationspakt

S+MP-regeringen besviken över att alternativa medier avslöjade FN:s migrationsavtal

Efter två år nämner SVT FN:s migrationspakt – SVT ljuger!!!

Cecilia Wikström (L) sprider desinformation om Global Compact for Migration

FN:s Global Compact for Migration är politiskt/juridiskt bindande

Global Compact for Migration: Länder förpliktigar sig till att följa andra avtal

FN:s plan för att flytta 3:e världen till väst – Global Compact for Migration

Global Compact for Migration om att forma/manipulera folket, mål 17

Familjeåterförening för migranter krävs – FN:s Global Compact for Migration

FN:s Global Compact for Migration omöjliggör utvisning av migranter

FN:s censur enligt Global Compact for Migration har nu påbörjats

Presskonferens i Marrakech om Global Compact for Migration

Här avslöjas vem Sveriges övergångsregering skickat att godkänna FN:s migrationsavtal


GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATION – FINAL DRAFT, 11 July 2018


Varning för konsekvenserna av FN:s Global Compact on Refugees!

Global Compact on Refugees: Ryska dockor


Migranter stormade Ceuta, men får inte söka asyl i EU. Rätt?


Centralamerika kopierar migrationsvågen i Europa – People without borders
Mycket få människor utanför FN känner till kopplingarna mellan migrant-karavanerna från Honduras till Tijuana och FN:s Global Compact-avtal, och det har aldrig nämnts ett ord om detta i media, men dessa två händelser är mycket intimt sammanvävda på olika sätt. Mer om det vid annat tillfälle.


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

S+MP-regeringen ljög om FN:s migrationsavtal

Sveriges f.d. S+MP-regering ser inga problem med FN:s migrationsavtal

Regeringskansliet skrev i februari 2018:

Regeringen kommer även att verka för att stater genomför migrationsrelaterade åtaganden i agenda 2030 för hållbar utveckling. Detta innebär bland annat att underlätta säker, ordnad, reglerad och ansvarsfull migration

Sverige är den sjätte största humanitära biståndsgivaren i världen och är bland de största givarna till både IOM (FN:s migrationsorganisation) [370 miljoner kr 2016] och UNHCR (FN:s högkommissarie för flyktingar) vilka gör ett gediget arbete för migranter och flyktingar, bland annat i Nordafrika och i Medelhavsområdet.

REGERINGEN HAR INTE BARA MÖRKAT MIGRATIONSAVTALET
Regeringen ljög alltså i februari 2018 (liksom 2017) – svart på vitt – om att ”säker, ordnad, reglerad och ansvarsfull migration” hade med Agenda 2030 att göra, istället för FN:s migrationsavtal ”GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATION”.

Notera att regeringen – medvetet eller pga okunskap – felöversatt ”regular, dvs legal, till ”reglerad”. Regeringen har dessutom lagt till ordet ”ansvarsfull, som inte existerar någonstans i FN:s originaldokument. Det är säkert inte de skarpaste hjärnorna som sitter där i regeringen, men det är svårt att tro att de skulle vara så erbarmligt okunniga att de översätter från engelska till raka motsatsen av vad som avses.

MEDIAS MÖRKANDE
Med tanke på de traditionella mediernas fascination över att rapportera om Donald Trump (med negativ vinkling) är det mycket märkligt att Sveriges mainstream medier inte rapporterat och skapat en debatt om FN:s migrationsavtal redan i december 2017 när USA drog sig ur detta avtal.

Naturligtvis föll denna diskussion bort helt även i valrörelsen trots att väljarnas ojämförbart viktigaste frågor är migration & integration. Efter valet kan vi kallt konstatera att väljarnas viktigaste frågor i praktiken helt förpassats till de glömdas salar.

International Organization for Migration
IOM
är den globalistiska organisation (173 medlemsstater) inom FN som tagit fram det omfattande och obegripliga migrationsavtalet med syfte att uppnå största möjliga folkvandring från primärt muslimska länder till västländer och normalisera massmigration.

På globalisternas webbplats ”NGO Committee on Migration” kan vi läsa att över 5 000 NGO’s (”Non Governmental Organizations”, med en stark politisk slagsida åt vänster) varit med om att ta fram Gobal Compact for Migration.

INFORMATIONSKAMPANJER FÖR FOLKFÖRFLYTTNING
FN har redan satt in resurser i Afrika för att informera ländernas invånare hur de på bästa och billigaste sätt ska kunna ta sig till EU (där vi tidigare sett NGO’s – FN:s samarbetspartners – agera människosmugglare, utan att straffas för detta).

Med FN:s migrationsavtal ställs krav på varje land i väst som skrivit under FN:s migrationsavtal att göra reklam (i varje enskilt land i främst Afrika & Mellanöstern) för sitt eget land, i syfte att locka människor från tredje världen till det egna landet. Det land som gör bäst reklam vinner… inte.

Istället för att FN tar fram ett avtal för t ex länder i Afrika och Mellanöstern (MENA-länder) som sätter press på dessa länder att ta hand om sina medborgare, med förslag på hur andra länder kan bistå med hjälp, så väljer FN att sätta press på andra länder att ta emot människor från dessa länder som önskar ett bättre och bekvämare liv i t ex EU, utan krav på motprestation.

REGERINGENS RESPONS PÅ KRITIKEN MOT MIGRATIONSAVTALET
I något som knappast kan beskrivas som annat än rent propagandamaterial, helt okritiskt till de absurda formuleringarna i migrationsavtalet, gick Regeringskansliet 2018-11-22 ut med ett pressmeddelande där det bl a står;
Sverige välkomnar den balanserade sluttexten och har för avsikt att ge stöd till migrationsramverket vid högnivåkonferensen i Marrakech i december”.

Hundratals skyldigheter

Hela FN:s migrationsavtal är som klippt och skuren från handböcker för totalitära regimer som vi aldrig vill återse.

I FN:s extremt omfattande 34-sidiga migrationsavtal återkommer ordet ”commit” 85 gånger (och ordet ”rättigheter” för migranter nämns 112 gånger – noll gånger för mottagarlandets medborgare -, medan ordet ”demokrati” förekommer noll gånger), men i själva verket handlar det om hundratals uttryckligen uttalade skyldigheter som de länder som skriver under åtar sig att följa.

Inte ens världens två mest invandringsokritiska länder (politiker, dock inte folket som körs över) – Sverige och Tyskland – uppfyller idag mer än som mest en handfull av dessa skyldigheter, om ens något.

Sedan tillkommer alla skyldigheter i FN:s Global Compact for Refugees och FN:s Agenda 2030. Som naturligtvis Sveriges PK-politiker är snabba att skriva under utan minsta eftertanke, och genomgående utan konsekvensanalyser trots stark kritik från Riksrevisionen för dessa allvarliga brister i regeringens ansvarslösa agerande.

Hur ska detta genomföras och till vilket pris?

AGENDA 2030 – migrationsrelaterade åtaganden

Sverige har genom FN:s Agenda 2030 – med de ansvariga statsråden Isabella Lövin (MP) och Ardalan Shekarabi (S) – åtagit sig bl a följande fullständigt omöjliga/orealistiska punkter, utöver de förödande åtagandena i FN:s migrationsavtal;
1. Utrota all form av fattigdom överallt.
2. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
3. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.
4. Uppmuntra fredliga samhällen, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
5. Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.
6. Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.
7. Uppnå jämställdhet och förstärka alla kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.
8. Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.

VAR FINNS DEBATTEN?
Globalisternas Agenda 2030 är ännu ett omvälvande och massivt resurskrävande projekt som försvunnit från debatten, liksom i valrörelsen 2018.

Detta trots att vad som ska uppnås enligt Agenda 2030 i sig helt och hållet skulle dränera Sveriges ekonomi om staten ger sig in i detta projekt.

Konsekvensanalyserna lyser som vanligt med sin frånvaro! Vilka resurser avser Sverige lägga på detta? Vad kommer detta att kosta? Var kommer pengarna från, dvs vilka försämringar i välfärden kommer detta att leda till? Vilken budget finns för att genomföra alla FN-projekt som regeringen glatt ger sig in i (Global Compact for Migration, Global Compact for Refugees, Agenda 2030, etc)?

Staten har byggt upp 64 ”särskilt utsatta” områden (dvs ghetton med migranter från primärt MENA-länderna) i Sverige och har inte ens lyckats avveckla dessa parallellsamhällen. Sverige har misslyckats fatalt med att få invandrare i arbete, alldeles särskilt den grupp som står för nästan hela invandringen till Sverige, dvs de från MENA-länderna och muslimer. Sverige har inte ens lyckats hantera 5 000 zigenare som tigger i Sverige (där bara denna grupp haft en kraftigt negativ inverkan på Sverige). Hur ska Sverige lyckas med målen i Agenda 2030 när politikerna inte ens klarar av det allra mest grundläggande på hemmaplan?

Var finns regeringens redovisning av vilka konkreta åtgärder som ska vidtas av Sverige med anledning av Agenda 2030? Till vilka kostnader? På bekostnad av vad?

Var finns media och undersökande journalister?

Successivt minskat stöd för FN:s migrationsavtal

GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATION
MÅNGA LÄNDER HAR AVFÄRDAT MIGRATIONSPAKTEN SOM ABSURD
I flera länder har migrationsavtalet resulterat i att den politiska ledningen uttalat sig om att man inte avser att skriva under FN:s dokument.

I EU handlar det ännu så länge om Ungern, Österrike, Polen, Tjeckien, Bulgarien, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Estland samt förmodligen också Kroatien. Italien är det senaste av EU-länderna som definitivt sagt nej till till FN:s Global Compact for Migration. Schweiz har också vänligt men bestämt tackat nej. Allt tyder på att Lichtenstein inte heller kommer att ställa upp på Marrakech-avtalet.

Kan alla dessa länders ansvariga regeringar avfärdas som ”populister” eller ”främlingsfientliga”?

Exempel på andra länder som inte kommer att skriva under FN:s migrationspakt är USA, Australien och Israel. Gissningsvis inte heller Ryssland, Kina, Japan, Makedonien, Litauen och Lettland, för att nämna några. Vilka av MENA-länderna kommer att skriva under detta migrationsavtal? Återstår att se den 11/12 2018 hur många av FN:s 193 medlemsländer (varav 180 diplomater deltagit) som ställer upp på FN:s globalistiska fantasier.

För varje land som säger nej blir det fler migranter att fördela på Sverige och andra länder som tackar ja till massinvandring.

Enligt beräkningar från EU (tabell 12) kan Sverige (där det idag bor 1,7 miljoner invandrare) ensamt ta emot drygt 430 miljoner migranter och flyktingar (betydligt fler än t ex Tyskland). Seriöst? Det är t o m fler muslimer än vad Annie Lööf sagt att Sverige kan ta emot.

DANMARK – Ja och Nej samtidigt
Det verkar i nuläget som att Danmark kommer att skriva under FN:s migrationsavtal, men Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen söker nu stöd (vilket egentligen initierats av Belgiens premiärminister Charles Michel) från Norge och andra EU-länder om att det först krävs en avsiktsförklaring som ska klargöra vad det egentligen är man säger ja till om man skriver under FN:s migrationsavtal. Även Holland kommer att ställa krav på FN-avtalet innan de skriver under.

Socialdemokraterna i Danmark uttrycker sig något förvirrat. De säger ja till FN:s migrationsavtal, men säger samtidigt att deras ja inte ska uppfattas som att de stödjer migrationsavtalet.

CANADA – Ja, trots minst 94% motstånd bland folket
Canadas regering sägs komma att skriva under FN:s migrationsavtal trots att undersökningar visar att endast sex procent av Canadas befolkning kan tänka sig fler migranter.

USA – HILLARY CLINTON – NEJ !!!
Det ska noteras att Hillary Clinton, som gick till val på att omfamna migrationen, rekommenderar EU att stoppa migrationen. Hillary ser – precis som Donald Trump – att detta migrationsavtal från FN är en katastrof och kommer att ta en ände med förskräckelse.

AUSTRALIENS NEJ TILL FN
Den australiensiska regeringen säger att FN-avtalet inte är förenlig med Australiens politik eller i linje med landets intresse, samt att FN-avtalet är i direkt konflikt med Australiens framgångsrika strategi (som kraftigt kritiserats av FN), och skriver i ett uttalande:

Överenskommelsen misslyckas att på ett adekvat sätt skilja mellan personer som kommer in i Australien olagligt och de som kommer till Australien på rätt sätt, särskilt med hänsyn till tillhandahållande av välfärd och andra fördelar.

Tidigare under 2018 sa Australiens immigrationsminister Peter Dutton att Australien inte kommer att överge sin suveränitet:

We’re not going to sign a document that surrenders our soverignty.

ÖSTERRIKES NEJ TILL FN
Österrike har sagt nej till FN:s migrationspakt och i oktober 2018 sa Österrikes Vice Chancelor Heinz-Christian Strache att Österrike kommer att skydda sin suveränitet:

Austria’s soverignty is of the highest priority. It’s inviolable and we will protect it.

ALTERNATIV FÖR TYSKLANDS NEJ TILL FN
Det politiska partiet Alternativ för Tyskland säger att pakten är en dold vidarebosättningsplan för ekonomiska migranter/välfärdsmigranter: ”… hidden resettlement plan for economic migrantsoch att den kommer att utöka incitamenten för folk att ta sig från MENA-länderna till västländerna:incentivize further immigration to Germany”.

SLOVAKIENS NEJ TILL FN
Den slovakiska premiärministern Peter Pellegrini skrädde inte orden utan sa;

Slovakien kommer under inga omständigheter att skriva under FN-pakten

UNGERNS NEJ TILL FN
Den ungerska utrikesministern sa att migrationspaktencould lead to a fresh wave of migrationeftersom migrationsavtaletconcerns the fact that migration is a positive process that must be encouraged, and accordingly new migration channels must be opened and migrants cannot be differentiated based on their legal status.”.

Alltså, vem som än dyker upp vid gränsen (om de inte är vita) måste släppas in.

ITALIENS NEJ TILL FN
Italiens regering har tagit avstånd från FN:s migrationsavtal och är ett av de länder som inte ens kommer att närvara i Marrakech när avtalet ska skrivas under, men säger att de i framtiden kommer att rösta i frågan i demokratisk ordning i deras riksdag. Alltså i motsats till hur det fungerat i Sverige där S+MP-regeringen inte bara hemlighållet avtalet för folket utan till och med för övriga partier (förutom en kort information i mars 2018 där det inte verkar ha dokumenterats vad informationen innehöll).

ENGLAND
Vad kommer hända i Storbritannien om regeringen skriver under FN:s migrationsavtal? Där har ju folket – genom Brexit – t o m röstat sig ur EU, med som huvudskäl att slippa eländet med migrationen. Enormt mycket tjafs, tid och kostnader för Brexit och så smygs migrationen in bakvägen, t o m innan Brexit genomförts.

JEAN-CLAUDE JUNCKER HÅNAR DE SOM BACKAR FRÅN AVTALET
EU-kommissionens maktfullkomlige ordförande Jean-Claude Juncker (som vi kunnat se ragla runt i och kring EU-parlamentet, till synes påverkad av något) stöttar migrationspakten. Samtidigt hånar Jean-Claude Juncker de länder som drar sig ur och hävdar att de inte läst migrationsavtalet.

Att dessa länder drar sig ur FN:s migrationsavtal beror ju just på att de detaljstuderat migrationspakten, och upptäckt vad konsekvenserna blir samt att dessa länders makthavare tillvaratar landets och de egna medborgarnas intressen. I motsats till Sveriges politiker.

SVERIGE AVSÄGER SIG SIN SUVERÄNITET TILL EU & FN
Sverige har redan avsagt sig det mesta av sin självbestämmanderätt till den överstatliga EU-organisationen och till ej folkvalda människor i EU som vi inte vet något om och där folket har väldigt lite insyn.

Makten i EU är nära kopplad till makten i FN.

EU har inte rönt någon framgång i ett påtvinga enskilda länder att offra välfärden och destabilisera länderna via ett gemensamt migrationsavtal och därför lämnades bollen över till FN.

FN är, precis som EU, en överstatlig organisation, starkt infiltrerad av globalister, som strävar efter mesta möjliga makt. De ser här en chans att få större makt än någonsin, där länderna ska sätta sin tillit till en annan grupp av ej folkvalda människor, som dessutom inte kan hållas ansvariga för vad de gör. T o m än mindre än EU-organisationen.

Folket har i praktiken ingen insyn alls i FN. Det nästan enda vi vet om det starkt insynsskyddade FN och de personer som ingår där är vad FN vill att vi ska veta. Vi kan konstatera att korruptionen frodas i FN, och ju mer makt FN får desto mer korruption kommer detta att leda till.

VALFRITT ATT UNDERTECKNA FN:S MIGRATIONSAVTAL
Det är väldigt enkelt för respektive regering att säga nej till avtalet, om bara viljan finns att verka i landets och medborgarnas intresse.

Att säga ”nej” kostar inget!

Se även bl a;
Frågor om FN:s migrationsavtal till Sveriges politiker – Lista över de absolut viktigaste frågorna att utkräva svar på från politikerna om FN:s migrationsavtal

Sveriges 237 förpliktelser genom FN:s Global Compact for Migration

USA listar invändningar mot FN:s migrationsavtal – 2018-12-07

Sanningen om FN-avtalet om öppna gränser och censur av kritik mot migration

Klimatflyktingar – FN:s nya grupp som ska få flyktingstatus

FN:s migrationsavtal grundas på en lögn!

Vad saknas i FN:s migrationspakt Global Compact for Migration?

Efter två år nämner SVT FN:s migrationspakt – SVT ljuger!!!

Cecilia Wikström (L) sprider desinformation om Global Compact for Migration

S+MP-regeringen besviken över att alternativa medier avslöjade FN:s migrationsavtal

FN:s Global Compact for Migration är politiskt/juridiskt bindande

Global Compact for Migration: Länder förpliktigar sig till att följa andra avtal

FN:s plan för att flytta 3:e världen till väst – Global Compact for Migration

Global Compact for Migration om att forma/manipulera folket, mål 17

Familjeåterförening för migranter krävs – FN:s Global Compact for Migration

FN:s Global Compact for Migration omöjliggör utvisning av migranter

FN:s censur enligt Global Compact for Migration har nu påbörjats

Presskonferens i Marrakech om Global Compact for Migration

Här avslöjas vem Sveriges övergångsregering skickat att godkänna FN:s migrationsavtal


GLOBAL COMPACT FOR SAFE, ORDERLY AND REGULAR MIGRATION – FINAL DRAFT, 11 July 2018


Varning för konsekvenserna av FN:s Global Compact on Refugees!

Global Compact on Refugees: Ryska dockor


Migranter stormade Ceuta, men får inte söka asyl i EU. Rätt?


Centralamerika kopierar migrationsvågen i Europa – People without borders
Mycket få människor utanför FN känner till kopplingarna mellan migrant-karavanerna från Honduras till Tijuana och FN:s Global Compact-avtal, och det har aldrig nämnts ett ord om detta i media, men dessa två händelser är mycket intimt sammanvävda på olika sätt. Mer om det vid annat tillfälle.


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Centern och Liberalerna måste sluta hålla Riksdagen gisslan

Alice Teodorescu skriver att den s k Sjuklövern måste sluta driva sin isoleringspolitik och istället börja ägna sig åt sakpolitik, samt att det inte är acceptabelt att Centerpartiet och Liberalerna håller riksdagen som gisslan.

Partierna har haft åtta år på sig att lära sig att det inte fungerar att undvika känsliga frågor bara för att SD också talar om dem.

Partierna kan inte avhålla sig från att lägga fram och lobba för sin politik enbart för att SD tycker likadant.

Sjuklöverns agerande leder enbart till att politiken i Sverige lamslås.

60-procentig icke-socialistisk majoritet

Teodorescu frågar sig hur många väljare som besviket undrar varför de alls skulle sätta sig in i sakfrågor och rösta när politiken sedan inte handlar om dessa sakfrågor, och konstaterar:

I dagens Sverige finns bokstavligt talat miljontals förlorare, oavsett hur de röstat, eftersom ingen tycks vilja ta ansvar för det uppenbara resultatet: I riksdagen finns en 60-procentig icke-socialistisk majoritet som röstat bort den sittande vänsterregeringen.

Väljarna kommer att utkräva ansvar

Det DÖ(d)-läge som legat för handen sedan valnatten är en skymf mot alla som gjort sin plikt.

Mest oseriösa framstår vissa av allianspartierna som haft fyra år på sig att förbereda sig, enas – eller ge upp. Trots att väljarna serverat dem regeringsmakten vägrar de, eller snarare vissa av dem, att ta den.

Det är fegt, omoget och det kommer att straffas av väljarna.

Isoleringspolitiken är kontraproduktiv

Teodorescu menar att isoleringspolitiken är kontraproduktiv och skriver:

Man kan inte bedriva valrörelse, efter fyra år av ihållande gnäll över hur dålig sittande regering är för att sedan, när det väl gäller, glömma att politik handlar om… politik.

Varför rösta på politiska partier som inte vill fokusera på politik?

Vad talar för att väljarna i valet mellan att det egna partiet driver sin egen politik och att det enbart fokuserar på att utestänga SD från inflytande skulle välja det sistnämnda i längden?

C och L kan inte tillåtas hålla riksdagen som gisslan

Teodorescu anser att samtliga partier i den s k Sjuklövern, men främst Centerpartiet och Liberalerna gamblar med väljarnas förtroende och understryker att spelplanen är exakt likadan som efter valet 2014:
Skillnaden är bara att SD är ännu större – trots eller kanske tack vare alla isoleringsförsök.

Nu måste C och L släppa den riksdag de tagit som gisslan och bekänna färg.

C och L säger nej till sin egen politik

Om man inte kan tänka sig att rösta fram Ulf Kristersson (M), vilket är detsamma som att man säger nej till den egna politiken (eftersom ett sådant upplägg kommer behöva i vart fall SD:s passiva stöd), får man ta kniven i vacker hand och släppa fram Stefan Löfven i stället.

Red’s kom:
Det är t o m betydligt värre än att Centerpartiet och Liberalerna inte vill släppa igenom sin egen politik! Dessa två partier blåvägrar att ta fram ett budgetförslag tillsammans med övriga allianspartier.

C och L ser alltså inget problem med att låta Socialdemokraterna och det tynande extremistpartiet Miljöpartiet fortsätta styra landet i motsatt riktning till den politik som C och L gett sina väljare förespeglingen att de skulle genomföra!

Det är hög tid för Annie Lööf och Jan Björklund att pallra sig ur de skyttegravar de grävt ner sig i och börjar ta lite ansvar för landet.

Varför ska Alliansens partier samarbeta med den regering de precis och på goda grunder avsatt?

Att man därefter får [i bästa fall] kommande fyra år på sig att förklara för väljarna varför man lämnat Alliansen, för att i stället samarbeta med den regering som man bara några veckor tidigare avsatte, är ett senare bekymmer.

Vill allianspartierna och S ägna sig åt självutplåning?

Teodorescu konstaterar (precis som vad gjorts här i åtskilliga artiklar) att en samlingsregering bestående av S och Alliansen eller S och M inte kommer att realiseras med mindre än att alla i Sjuklövern ingående partier vill utplåna sig själva, och tillägger:
För varför skulle väljarna i framtiden, ännu en gång, rösta på partier som inte vill regera?

Varför vill allianspartierna inte få igenom sin politik?

Teodorescu menar att partierna istället måste börja ägna sig åt sakpolitik, och skriver:
Fokus borde därför vara på hur Alliansen ska kunna få genomslag för så mycket borgerlig politik som möjligt: lägre skatter, avskaffad värnskatt, marknadshyror, reformerad arbetsrätt bara för att nämna något.

Teodorescu frågar sig:

… om det är rimligt att svensk politik enbart kretsar kring vilken relation man inte har till SD.

Partiledarnas infantila retorik devalverar nazismen

Teodorescu menar att den fördummande retorik om SD, som vandrat från vänsterextremisterna – via vänstermedia – till samtliga partiledare i den s k Sjuklövern, devalverar nazismen, Hitler samt historiens värsta folkmord, och skriver:

Att jämföra en nationalistisk populist i Sverige med Hitlers totalitära mördarideologi på 30-talet är inte att inskärpa allvaret i situationen utan att reducera Hitlers monstruösa ondska till en bisak.

Teodorescu konstaterar att Sverigedemokraterna tagit sig in i riksdagen tack vare de dåliga beslut som tagits av övriga sju partier.

Att SD nu blivit Sveriges tredje största parti trots att övriga partier anpassade sin migrationspolitik – och politik rörande lag och ordning – efter SD, beror på den s k Sjuklöverns ogenomtänkta politik och eskalerande isoleringsstrategi (som startade på allvar med Decemberöverenskommelsen) gentemot SD.

Till saken hör att om partiledarna besuttit lite kunskap och följt med lite i världspolitiken kunde de lärt sig långt tidigare av en rad andra länder att Sjuklöverns utestängningsmetod av SD enbart leder till att SD växer.

Skälet till SD:s framgångssaga är Sjuklöverns ovilja att följa folkets vilja

Teodorescu skriver:
Detta är en fundamental lärdom. Den migrationspolitik som det rådde konsensus om tidigare, som partier som V, MP, C och L delvis fortfarande förordar, är motorn bakom SD:s framgång.

De etablerade partiernas ovilja, feghet, kalla det vad ni vill, är orsaken till att man länge blundade för diskrepansen mellan väljarnas syn på sakernas tillstånd och politikernas. Det är skälet till SD:s uppgång och övrigas försvagning.

Isoleringspolitiken mot drygt 1,1 miljoner väljare lamslår övrig politik

Teodorescu säger att ifall den s k Sjuklöverns mål är att förhindra att SD får inflytande så fungerar det i alla fall inte med den metod som gjort att partiet växt, och drar följande slutsats:

Utifrån åtta års empiri råder ingen tvekan; att inte ta upp känsliga frågor för att SD också talar om dem, att inte lägga fram sin egen politik av rädsla för att SD ska rösta för den, att göra allt för att isolera SD trots partiets styrka i opinionen, leder bara till att SD växer samtidigt som övrig politik lamslås.

Hänvisning till 30-talets återkomst är inte sakpolitik

Att inte ta till sig detta förhållande och i stället fortsätta hänvisa till 1930-talets återkomst kommer på sikt att leda till att SD blir ännu större och därmed svåra att hålla tillbaka.

Red’s kom:
Att bara, på sandlådenivå, ägna sig åt smutskastning av SD leder knappast någonvart. Många är de partiledare som nu tydligt visat att de inte respekterar andras åsikter. Politikerna verkar göra vad de kan för att polarisera landet istället för att verka i medborgarnas intresse.

”Stå på rätt sida av historien”?

Att hävda att man står på rätt sida av historien för att man poserar med sitt avståndstagande samtidigt som ens val göder det man tar avstånd ifrån är knappast särskilt anständigt.
Partiledarna i sandlådan
Källa: GP

Se även bl a;
Allianspartierna saknar sakliga skäl för att vägra samtala med SD


Ulf Kristersson uppger ”Värderingar” för att inte samarbeta med SD

Ann Heberlein (M) kräver svar från Ulf Kristersson (M) om Moderaternas värderingar


Förlorarna slåss om makten i Sverige medan landet vittrar sönder


Partiledarnas sandlåda

Sveriges partiledare på en öde ö, vem överlever? 🙂


Varning för Miljöpartiet

Miljöpartiet kommer fälla alla regeringar om MP inte får sin vilja igenom

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats

Ebba Busch Thor kan tänka sig att prata om vädret med Jimmie Åkesson


Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Lööf och Björklund kräver att Löfven samarbetar med dem

Jan Björklund ljög om vilken info han fått, Ebba Busch Thor avslöjar

Annie Lööf klargör att en regering endast kan bildas på hennes villkor


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Sverigedemokraterna är Alliansens enda hopp

Beröringsskräcken mot SD underminerar demokratin


Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Allianspartierna saknar sakliga skäl för att vägra samtala med SD

Journalisterna är snälla mot den s k Sjuklövern och undviker mangrant den viktigaste frågan av alla:

Vilka sakpolitiska frågor – inte ”värderingar” – är det rent konkret som hindrar respektive parti att samverka med, eller ens samtala med, Sverigedemokraterna, och bilda regering med stöd av dem?

LÅSNING PGA ”VÄRDERINGSFRÅGOR” OCH INTE SAKPOLITIK
Det är den stora – och direkt avgörande – frågan! Men tydligen har inte ens talmannen frågat partiledarna om denna helt avgörande fråga (och ingen journalist har frågat varför han inte frågat om detta). Kan man då säga att talmannen bedriver ett seriöst arbete för att få fram en regering?

Politikerna i Sjuklövern tjafsar hela tiden om odefinierade begrepp som ”värderingar”, ”värderingsfrågor” och ”värdegemenskap”, och fakta lyser med sin frånvaro, men ingen sakpolitik diskuteras eller ens tas upp av talmannen.

SONDERINGSUPPDRAG TILL JIMMIE ÅKESSON
Ett enkelt samtal mellan Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson hade kunnat göra att Alliansen bildar regering. Talmannen skulle enkelt kunna ge Jimmie Åkesson ett sonderingsuppdrag (parallellt med talmannens till synes eviga samtal med övriga partiledare), men gör ändå inte detta. Och ingen journalist utkräver ett sakligt och relevant skäl från talmannen om varför han är rädd för att göra detta.

Talmannen (en av grundarna till Decemberöverenskommelsen) tycks gå i Sjuklöverns ledband och verkar inte det minsta intresserad av att ens försöka lösa upp knuten mellan SD och Sjuklövern eller delar av denna.

Tramsigt förslag med Lööf som sonderare
Att följa Björklunds önskan och ge Annie Lööf (den som är huvudansvarig för dagens kaos) ett sonderingsuppdrag i syfte att försöka locka över MP till Alliansen vore ett rent hån mot 92 procent av Sveriges befolkning. Om Lööf tror att det skulle förändra något om hon försöker deala med MP så står det henne fritt att göra detta utan att något särskilt uppdrag behövs från talmannen.

Alla, utom Lööf & Björklund, begriper att MP inte kan göra någon skillnad och det vore svagsint att förhala processen ytterligare genom att belöna Lööf för den skada hon ställt till med, genom att ge henne sonderingsuppdraget.

M och KD tar, av naturliga skäl, avstånd från att beblanda sig med MP. M och KD har inget sakpolitiskt gemensamt med vänsterextrema parti som MP.

VAD ÄR ATT TA ANSVAR?
Att enbart utgå från ideologiska skäl (där de ideologiska skillnaderna är betydligt större mellan Alliansen och vänstern än mellan Alliansen och SD) och rädsla för att SD ska ”normaliseras” (vilket redan skett, trots Sjuklöverns alla desperata försök att motverka detta) är knappast att ta ansvar.

Vad är problemet med att Alliansen bildar regering genom att komma överens med SD i frågor de ändå är överens om?

Tycker inte talmannen att det politiska innehållet ska vara viktigare än något annat?

DET TREDJE BLOCKET – MITTENPARTIER?
Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) – där media och vissa partiska och okunniga statsvetare felaktigt benämner Centerpartiet och Liberalerna, och t o m extremistpartiet MP, för ”mittenpartier” bara för att de har svårt att bestämma sig och velar fram och tillbaka i många frågor, eller inte har några åsikter alls i ett antal frågor – har redan innan valet 2018 utestängt alla regeringsalternativ som är tänkbara. Hur tänkte de?

C OCH L BLOCKERAR EN REGERING FRÅN ATT TA ÖVER
Centerpartiet och Liberalerna håller nu de andra partierna som gisslan i regeringsbildningen och skapar stora problem för Sverige när de stoppar möjligheten för en handlingskraftig regering i en tid med behov av stora reformer inom många områden.

Deras väljare frågar sig varför C och L inte vill ta möjligheten att regera och driva sin liberala, icke-socialistiska politik. Vad är det då för mening med att rösta på dessa två partier?

Vid slutet av Ulf Kristerssons sonderingsförsök meddelade Annie Lööf och Jan Björklund att de i nuläget skulle rösta nej för en regering bestående av M och KD eftersom den skulle kräva stöd av SD. Men naturligtvis handlade det istället om att de inte accepterar en regering de som de själva står utanför (i motsats till Jimmie Åkesson).

Det är nu helt och hållet Lööfs & Björklunds tjurighet som gör att S+MP-regeringen sitter kvar än idag med sin avsatta statsminister. Och att alla nödvändiga reformer gått i stå. Medborgarna får betala ett högt pris för att Lööf & Björklund envisas med att fortsätta leka i sandlådan.

Vi vet att samtal inte kommer lösa något
Istället för att Lööf & Björklund ägnar sig åt sina kategoriska uttalanden, och nu bara tjatar om att mer samtal behövs trots att förutsättningar för resultat är obefintliga, så borde de intressera sig för att få igenom den politik som deras väljare röstat på dem för.

Inget hindrar Lööf & Björklund från att samtala med precis vem de vill, om de tror att det skulle lösa något. Varför tycker de att andra ska föra deras talan och arbeta för att lösa upp den kris Lööf & Björklund skapar?

Det finns inget som säger att talmannen måste vara lekledare för alla. Det är fritt för varje partiledare, som så önskar, att ta egna initiativ.

MP OK. SD INTE OK.
MP är allianspartiernas motsats i praktiskt taget alla frågor, särskilt de av störst vikt. T o m i s k ”klimatfrågor”. MP är ett extremistiskt parti med extremistiska rötter, extremistiska medlemmar (kommunister, islamister och aktivister med låg kunskap och starkt avvikande verklighetsuppfattning samt dubiösa värderingar) och extremistiska åsikter.

SD har mycket gemensamt (avsevärt mer än MP inom nästan alla områden) med allianspartierna, även om de flesta likheterna är med M och KD. T ex skatter, företagande, kriminalpolitik och sjukvård. I samarbete med SD kan Alliansen förverkliga Alliansens politik.

DE ”RÖDGRÖNA” ÄR INGET REGERINGSALTERNATIV
Alliansen är större än S+MP-regeringen, men framför allt så har de borgerliga 60% av rösterna. En rödgrön regering torde därmed – enligt all logik – inte vara möjlig.

DETTA VET VI
Det finns två parametrar som vi vet med säkerhet redan idag. Oavsett vilken regeringskonstellation det slutligen blir så kommer;
1. Vänsterpartiet varken att ingå i regeringen eller att ha någon form av överenskommelse med regeringen om dess politik.
2. Centerpartiet och Liberalerna att tappa många väljare i det fall de ingår i någon regeringskonstellation.
3. någon eller några partiledare tvingas vika sig om det ska kunna bli en regering.

Vi vet också att småpartierna Centerpartiet och Liberalerna inte fått många röster men att många av de röster de fått har de fått tack vare att de varit en del av Alliansen. Utan medlemskap i denna Allians kommer deras väljarstöd att rasa.

GRUPPTERAPI MED NORLÈN
Nu ska talmannen ha gruppterapisamtal med alla partier. Förutom med Sveriges tredje största parti (SD) och Vänsterpartiet.
Annie Lööf i sandlådan
TALMANNENS FYRA MÖJLIGA ALTERNATIV
De gruppmöten Andreas Norlén ska hålla, efter att Stefan Löfven erkänt att han misslyckats (vilket alla visste han skulle göra) i sin två veckors sonderingsrunda, 2018-10-29, är med;
1. Samlingsregering S+MP + Alliansen: 259 mandat
2. S+MP + C+L: 167 mandat – 136 (S+MP+L), 147 (S+MP+C)
3. Alliansen + MP: 159 mandat
4. Alliansen eller delar av Alliansen: 70-143 mandat
175 mandat krävs för majoritet, vilket innebär att inget alternativ får majoritet i riksdagen (alt. 1 är helt uteslutet, se skäl nedan). Dvs om man vägrar förhandla med SD så blir SD, med sina 62 mandat och ovanstående alternativ, vågmästare i alla frågor framöver.

Vi konstaterar att;
1. Sveriges tredje största parti (SD) inte är med i något av alternativen.
2. Socialdemokraterna är med i två av fyra alternativ.
3. Extremistpartiet MP (minsta partiet) är med i tre av fyra alternativ.
4. Pyttepartierna C och L – dvs just de två partier med tjuriga partiledare som redan före valet proklamerat att de kommer att rösta emot varje tänkbart regeringsalternativ – är med i samtliga fyra alternativ!

Varför inte ett enda möte som exkluderar de två bråkstakarna som orsakat alla problem; Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L)?


Alternativ 1 – S+MP + Alliansen: ”GLÖM DET!”
Denna storkoalition, Decemberöverenskommelse 2.0, med S, MP och Alliansen – där man kan fråga sig hur MP slank med – har redan sågats längs med fotknölarna av främst S, M och SD, men i praktiken t o m även av C och L. Och KD samt V. På mycket goda grunder;
• Inte minst pga att Sverige inte befinner sig i en krigssituation, enligt vad som påpekats åtskilliga gånger av olika partiledare, bl a Ulf Kristersson (M).
• Samt för att respektive sida inte under några omständigheter kommer att acceptera den andra sidans (blockets) partiledare som statsminister.
• Resultatet skulle bli en extremt urvattnad politik där sex partier (som till och med inkluderar ett vänsterextremistiskt parti) ska jämka sig med varandra.
• Det skulle aldrig fungera att döda all opposition på detta sätt, framför allt eftersom det skulle leda till att alla allianspartier samt S och MP skulle tappa många väljare (där MP och L t o m riskerar att falla under fyraprocentsspärren). SD skulle bli det enda oppositionspartiet, där konsekvenserna av detta skrämmer hela Sjuklövern mer än något annat.

Det är alltså ett alternativ som praktiskt taget alla (S+V+M+KD+SD+större delen av småpartierna C, L och MP) skulle rösta emot, oavsett omständigheter och överenskommelser. Det finns inga kompromisser överhuvudtaget som skulle kunna leda till att denna konstellation bildar regering.

Varje parti i Alliansen som ingår i samma regering som extremistpartiet MP lär straffas hårt av sina väljare.


Alternativ 2 – S+MP+C+L:
Media har under de senaste veckorna fyllts med spekulationer om att den kraftigt irrationella Annie Lööf skulle kunna bli statsminister och då i en S+MP+C+L-regering. Detta är emellertid uteslutet pga;
a) det finns inga partiledare som fungerar sämre ihop än Lööf och Löfven (Lööf har häcklat Löfven mer än någon annan och ingen har varit tydligare än Lööf med att Löfven skulle bort),
b) ska de två minst kompromissvilliga partiledarna – Lööf (som nu visat hur oresonabel hon är) och Löfven (som klargjort att S bara ingår i en regering om Löfven får statsministerposten) – som var för sig är svårast att samarbeta med samarbeta med varandra?,
c) det skulle bli oerhört märkligt om de två partier som enhälligt röstat bort Löfven plötsligt skulle backa och på något sätt stödja att Löfven får sitta kvar (med som konsekvens att deras väljare därefter aldrig skulle kunna ha något förtroende för partierna och i synnerhet inte för partiledarna),
d) Annie Lööf har varit mycket tydlig med att hon inte sätter sig i en S-ledd regering om inte hela Alliansen är med,
e) de stora skillnaderna i politiken,
f) i nästkommande val (ordinarie eller extra) skulle alla dessa fyra partier tappa många röster, och såväl MP som L skulle med stor risk falla under fyraprocentsspärren. Vilket alla dessa partier självklart är fullt medvetna om.

Varför diskuteras detta alternativ i media utan att någon förklarar varför denna konstellation är utesluten redan från start?

Om Centerpartiet, eller Centerns systerparti Liberalerna, lämnar Alliansen för detta S+MP+C+L-alternativ skulle det få förödande konsekvenser för dessa partier. Det förstår garanterat även Lööf & Björklund.

Om man bortser från det faktum att varken Löfven eller någon av de socialdemokratiska ledamöterna, samt förmodligen många riksdagsledamöter från L, skulle acceptera Lööf som statsminister (Annie Lööf säger att det är ”så klart en teoretisk möjlighet” att hon blir statsminister) i denna konstellation, oavsett alla tänkbara villkor/överenskommelser;
• Med Lööf som statsminister skulle hela M+KD+SD och V samt S aktivt rösta emot detta och därmed faller förslaget. Även delar av L och MP (och kanske även några från C) skulle rösta mot förslaget.

– Om Socialdemokraterna ska vara i regering så ska jag vara statsminister, säger Löfven till TT. Dvs precis enligt vad han sagt oräkneliga gånger tidigare.

Om man bortser från det faktum att delar av C, och säkert större delen av L, skulle rösta emot denna S+MP+C+L-konstellation med Löfven som statsminister, oavsett alla övriga villkor/överenskommelser;
• Med Löfven som statsminister skulle hela M+KD+SD och V (191 mandat) rösta emot detta, och därmed faller förslaget.

S+MP+C+L-konstellationen skulle med Lööf som statsminister få ca 300 röster mot sig och med Löfven som statsminister minst 191 röster mot sig. 175 röster räcker för att förslaget ska falla.

Okunnig statsvetare:
– Jag tror att det är dit Liberalerna och Centerpartiet kommer komma till sist, säger statsvetare Jenny Madestam (vid Södertörns högskola) om S+MP+C+L-alternativet.
Även om detta högst osannolika scenario skulle bli verkligt inför en statsministeromröstning så spelar det ingen roll, eftersom det ovillkorligen kommer att röstas ner.


Alternativ 3 – Alliansen + MP:
En konstellation bestående av Alliansen plus MP skulle få som minst 190 (144 röster från de ”rödgröna” + 62 från SD) röster mot sig. Men säkert skulle ett antal även inom främst M och KD rösta mot förslaget eftersom de inte kan tänka sig att samarbeta med vänsterextremister. Eftersom 175 röster räcker för att förslaget ska falla så faller detta förslag med råge.

Talmannen dansar efter Lööfs & Björklunds pipa
Det är Lööf & Björklund som som velat ”förstärka” Alliansen med sin politiska motståndare, det vänsterextrema MP. Ingen begriper varför, särskilt eftersom detta alternativ skulle samla som allra mest 159 röster (men i realiteten troligen betydligt färre) av de 175 som behövs för en majoritet. Självklart skulle MP aldrig lämna vänsterblocket för att alliera sig i en minoritet med sina politiska motståndare. Vilket MP (inkl. Isabella Lövin) tydligt klargjort. MP har också varit mycket tydliga med att de aldrig kommer att acceptera en moderat statsminister.

MP en tung belastning för alla som samverkar med dem
Miljöpartiet har varit en tung belastning för Socialdemokraterna under mandatperioden 2014-2018 så ingen skulle väl bli gladare än Löfven om han kan bli av med MP till Alliansen, men för regeringsbildningens skull vill S gärna ha kvar MP på sin sida tills hoppet är ute för S att få en regeringsposition.

Expressen skriver om Alliansen+MP-alternativet:
Li Bennich-Björkman tror att det faktum att detta är den koalition som nu styr i Stockholm kan spela in.
– Jag tror att det har en psykologisk betydelse för partierna att det i huvudstaden redan har bildats en sådan koalition. Det bidrar nog till att det överhuvudtaget blir psykologiskt möjligt för partierna.
Med så låg kompetens på statsvetare undrar man hur Sverige kan gå runt. De som har den minsta kunskap om politik förstår att det inte går att relatera vad som händer lokalt politiskt i enstaka kommuner till rikspolitik, som är något helt annat. Att C och L kan tänka sig att regera med stöd av MP (där de i så fall bortser från alla väljare de tappar) gör inte att M eller KD skulle falla i samma fälla.

”GRÖNVÄNSTERN”-ALTERNATIVET
MP+C+L
– med ynka 67 mandat (där M ensamt är större än dessa tre pyttepartier tillsammans) – är inget alternativ som talmannen (eller någon med minsta fönuft) kan se, men har ändå tagits upp av statsvetare Li Bennich-Björkman (som tydligen har Miljöpartiets grundare, Per Garthon, som idol) som ett möjligt alternativ, med Annie Lööf som statsminister. Hur man kan kalla sig för statsvetare och vara så långt ute i det blå om politiken är märkligt.
– Det är en möjlig regering som inte skulle få en majoritet emot sig. Det skulle vara uppseendeväckande om M och S röstade emot en regering innehållande partier som de själva vill regera med, säger statsvetare Li Bennich-Björkman.
Man behöver inte kunna mycket om politik för att begripa att få konstellationer skulle få en större majoritet emot sig (av många skäl) än denna.

Även Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, ser Annie Lööf som möjlig statsminister.


Alternativ 4 – Alliansen, eller delar av Alliansen:
Detta är egentligen det enda möjliga regeringsalternativet, men alla tänkbara kombinationer för detta alternativ är uteslutna såtillvida inte någon pratar med Jimmie Åkesson.

I praktiken handlar det främst om en M+KD-regering med stöd av SD, som tolereras av C och L. Vad detta alternativ faller på är att Annie Lööf (C) & Jan Björklund (L) aldrig skulle acceptera detta alternativ med stöd av SD, varken om de sitter i regeringen eller om de agerar stödpartier för M+KD-regeringen. C och L kräver platser i regeringen och allt annat kommer de att rösta emot.

– Det är Norléns sistahandslösning, och så ser jag också det, säger statsvetare Jenny Madestam.
Nej, det är på intet sätt talmannens sistahandslösning. Jenny Madestam har inte förstått att ordningen som talmannen talar med de fyra grupperna inte har något överhuvudtaget att göra med hur troligt alternativet är.

Om något så är det så att talmannen placerat alternativet sist under dagen just för att är det troligaste alternativet, dvs en allianskombination är förstahandsalternativet.


Av ovanstående skäl, som vi alla känt till sedan senast valdagen 2018, borde Andreas Norlén från dag ett ställt frågan på sin spets genom att kalla till röstning om statsminister.

Det är knappast rimligt att en talman har makten och möjligheten att ensam förhala processen i ett regeringsbildande så som Andreas Norlén gjort.

De besked samtliga partier gav idag är exakt samma som på valkvällen 2018. Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) håller regeringsbildningen i ett dödläge.
Den med råge bortröstade statsministern Stefan Löfven upprepar i var och varannan mening att han vill bryta upp blockpolitiken så att han kan bilda ett eget block där han är statsminister.

50 DAGAR – OCH UPPÅT – UTAN ATT NÅGOT HÄNT
Det har nu gått 50 dagar sedan valet 2018. Innan valet ville partiledarna inte ge besked om hur de tänkt bilda regering, med som skäl att de inte visste hur valresultatet skulle bli. Efter valet (där alla långt innan valet visste att valresultatet skulle bli ungefär som det blev) står det klart att de bara ljög väljarna rakt upp i ansiktet.

50 DAGAR SOM INTE FÖRÄNDRADE SVERIGE
Sjuklövern har haft minst 50 dagar på sig att diskutera fram en lösning i valfria kombinationer. Det är uppenbart att inget parti haft någon plan före valet och nu har det blivit uppenbart för alla att de saknar en realistisk plan även efter valet. De har helt enkelt inte tänkt!

VEM ÄR DEN VUXNA I RUMMET?
Jimmie Åkesson är den enda vuxna i rummet av partiledarna eftersom han åtskilliga gånger sagt att han är beredd att prata med samtliga övriga partiledare, t o m med Jonas Sjöstedt (V).

TALMANNEN FÖRVIRRAD?
Andreas Norlén säger att skälet till att han inte kommer att blanda in Jimmie Åkesson i gruppsamtalen är att alla partier i Sjuklövern sagt att de inte vill samarbeta med SD. Men det har ju alla andra partier också sagt om varandra!

MÖTE MED JIMMIE ÅKESSON OCH PARTILEDARE
Om det varit lite krut i Andreas Norlén så hade han gjort raka motsatsen och krävt att varje enskilt parti skulle mötas tillsammans med Jimmie Åkesson och Andreas Norlén. Det är ju trots allt där knuten har en i alla fall rimlig chans att lösas upp.

ANDREAS NORLÉN SER TILL SITT EGET BÄSTA
– Min uppfattning är att ett extraval vore ett stort nederlag för det svenska politiska systemet, sa Andreas Norlén under presskonferensen 2018-10-29.
För det ”politiska systemet”, eller för Andreas Norlén? Problemet här är att Andreas Norlén inte vill skrivas in i historieböckerna som den första talmannen som misslyckats med en regeringsbildning. Dvs regeringsbildningen riskerar kraftigt att dras ut på tiden av Andreas Norlén, enbart pga hans personliga intresse.

Dessutom skulle talman Andreas Norlén förlora sitt jobb om det går så långt som till extraval.

Det är tydligt att Andreas Norlén gillar att stå i rampljuset, men nu måste han börja ta ansvar och sluta förhala det som måste göras.

VAD MÅSTE GÖRAS NU?
Hög tid att sluta med alla dessa samtal där alla vet att de inte kommer att leda någon vart. Om Andreas Norlén inte ska förlora allt förtroende kallar han, innan oktober månads slut, till en första omröstning av statsministerposten med beskrivning av vilka politiska partier omröstningen kommer att avse.

Det första alternativet kommer självklart att falla, och därefter krävs två snabba röstningar om regering (som högst troligt inte heller kommer att gå igenom). Först när en enda omröstning återstår, innan extraval är ett faktum, kommer partierna att få press på sig att börja bete sig som vuxna.

Not.
Samtliga Sveriges journalister och alla involverade statsvetare har låtit sig luras av talmannens löfte om att han kommer att kalla till omröstning under hösten. Det innebär bara att han ger sig själv fram till den 21/12 att kalla till den första av fyra omröstningar.

Se även bl a;
Ulf Kristersson uppger ”Värderingar” för att inte samarbeta med SD

Ann Heberlein (M) kräver svar från Ulf Kristersson (M) om Moderaternas värderingar


Förlorarna slåss om makten i Sverige medan landet vittrar sönder


Partiledarnas sandlåda

Sveriges partiledare på en öde ö, vem överlever? 🙂


Varning för Miljöpartiet

Miljöpartiet kommer fälla alla regeringar om MP inte får sin vilja igenom

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats

Ebba Busch Thor kan tänka sig att prata om vädret med Jimmie Åkesson


Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Lööf och Björklund kräver att Löfven samarbetar med dem

Jan Björklund ljög om vilken info han fått, Ebba Busch Thor avslöjar

Annie Lööf klargör att en regering endast kan bildas på hennes villkor


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Sverigedemokraterna är Alliansens enda hopp

Beröringsskräcken mot SD underminerar demokratin


Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Lösning saknas för att få nyanlända i arbete, 30-60 miljoner kr/jobb

Sedan 2015 har alla diskussioner angående arbetsmarknaden enbart handlat om hur man ska få nyanlända/utrikesfödda i arbete. Detta utan att politikerna kommit en cm närmare en lösning och utan att någon åtgärd vidtagits som haft effekt.

Diskussioner och lösningar för att få arbetslösa svenskar i arbete har fallit helt i skymundan. Arbetslösheten bland inrikes födda har enbart varit en outtalad del av ”ungdomsarbetslösheten”, men som då i grunden handlat om utrikesfödda ungdomar.

Gulan Avci (L), riksdagsledamot och vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet har, under rubriken ”Miljardnota: Så gömmer S de nyanlända i låtsasjobb” synpunkter på den misslyckade politiken för att försöka få in utlandsfödda i arbete, och bemöts av Ylva Johansson (S) med en rad floskler, personligt tyckande, svävande uttalanden och faktalösa påståenden:

Fler utrikesfödda behöver jobba och bidra till vår gemensamma välfärd. Den avgående regeringen borde erkänna sina misstag och stoppa det ohämmade flödet av skattepengar till låtsasjobb, skriver Gulan Avci (L).

Arbetsförmedlingen går back i högkonjunktur

2017 lämnade Arbetsförmedlingen tillbaka 3,5 av totalt 80 miljarder kronor till staten. Så ser det inte ut att bli i år.

Trots brinnande högkonjunktur varnar nu myndigheten om att den går back. Det behövs mer pengar både till arbetsmarknadsprogram och till arbetslöshetsförsäkringen.

Den rödgröna regeringen slog under mandatperioden 2014-2018 in på en kostsam väg som kan komma att bli betydligt dyrare de nästkommande åren.

Red’s kom:
Som en direkt följd av invandringen har Sverige den lägsta BNP-tillväxten per capita i EU (0,7% år 2018), konstaterar IMF. Med fortsatt väldigt hög invandring från MENA-länderna och en kommande lågkonjunktur är risken överhängande för en djup kris i Sverige… eller snarare en djupt förvärrad kris, med tanke på hur illa det ser ut redan under högkonjunkturen inom samtliga välfärdsområden (vård/omsorg, skola, rättsväsende/brottslighet, bostäder, kommunikationer/järnvägar, etc) i kombination med ett kraftigt växande skuldberg och en för varje dag minskande andel av kompetent arbetskraft.

Socialdemokraternas 32 000 traineejobb blev 500

I valrörelsen 2014 var traineejobben ett av Socialdemokraternas viktigaste vallöften.

Det var en mirakelkur som skulle skapa 32 000 jobb. Det blev tyvärr endast ungefär 500.

Den rödgröna regeringen valde därför att skrota projektet. Istället för att göra det enklare att anställa började man snickra ihop andra låtsasjobb och program, som till exempel extratjänsterna.

Extratjänsterna tränger undan riktiga jobb

Extratjänsterna är dessvärre både ineffektiva och dyra. De skapar inlåsningseffekter och tränger undan riktiga jobb, och de människor som står längst ifrån arbetsmarknaden får inte det stöd som de behöver.

Knappt 1% av de nyanlända gick vidare från extrajobb till osubventionerat arbete

Enligt Arbetsförmedlingen gick endast en knapp procent av de nyanlända deltagarna vidare till ett arbete utan subvention under 2017.

Varje jobb till nyanlända har kostat 30 miljoner kr

Varje jobb som har kommit till efter extratjänsterna har kostat skattebetalarna ungefär 30 miljoner kronor.

Red’s kom:
Då uppstår osökt frågan hur många – om något – av de 30-miljoner-kronors-jobben som är jobb som tillför något av värde för landet? Samt hur långvariga jobben är; 1-2 år i snitt?

Kanske det varit bättre om dessa få jobb gått till svenska medborgare istället (till ingen eller avsevärt mindre kostnad för skattebetalarna)?

Enligt Arbetsförmedlingen kommer den totala kostnaden för extratjänsterna att ha dubblerats inom två år.

2018 ökade S+MP-regeringen kostnaden för extratjänsterna med 500 miljoner kr

I februari i år varnade Arbetsförmedlingen för att pengarna till a-kassan höll på att ta slut eftersom fler personer avslutat sina subventionerade anställningar och blivit arbetslösa.

Men i stället för att höja anslagen till arbetslöshetsförsäkringen valde den rödgröna regeringen att lägga ytterligare en halv miljard kronor till extratjänsterna.

Red’s kom:
Alltså en satsning på en halv miljard som leder till att 8-16 personer av 80 000 nyanlända får någon form jobb.

S+MP-regeringen har skapat ett hål på 2 miljarder kr i a-kassan

Nu finns det ett hål på över två miljarder kronor i a-kassan.

Det hade gått att laga, om den rödgröna regeringen agerat i våras och dragit ner på de dyra arbetsmarknadsprogrammen.

Red’s kom:
Hade det inte varit bättre att inte låta problemet uppstå till att börja med? Genom en reglerad invandring.

Snyggade till statistiken inför valet, precis som varje valår

Nu får övergångsregeringen i stället betala notan på kredit.

Att finjustera arbetslöshetsstatistiken inför riksdagsvalet var tydligen viktigare än den egna myndighetens varningsklockor om ökad arbetslöshet.

Den rödgröna regeringens prognos inför valåret var att arbetslösheten för 2018 skulle uppgå till cirka 6,1 procent.

Arbetsförmedlingen menade dock att arbetslösheten skulle bli högre än så. När nu pengarna ser ut att ta slut innan november månad är det uppenbart vem som fick rätt.

S+MP-regeringen har spenderat miljarder på låtsasjobb för att mörka sanningen

Istället för att ohämmat spendera miljarder av skattebetalarnas pengar på att gömma undan människor i låtsasjobb måste vi ta bort de hinder som försvårar för människor att få ett första jobb.

Red’s kom:
Vad det handlar om är att;
1. Utgå från verkligheten som är att Sverige tagit in oerhört många människor som av olika skäl saknar förutsättningar (inte bara pga av att de saknar utbildning och arbetslivserfarenhet) att kunna få ett osubventionerat jobb. Ofta inte ens under sin livstid.
2. Hitta svaret på följande fråga; Hur skapar man jobb för människor som saknar förutsättningar att kunna utföra ett meningsfullt arbete, där detta sker till rimliga kostnader och på ett sätt så att inte landets egna befolkning trängs undan från arbetsmarknaden?

Efter decennier så är det ingen som funnit någon lösning samtidigt som migranterna strömmar in för att söka sig en bättre ekonomisk situation som i huvudsak består av bidrag.

Behöver Sverige fler jobb som inte kräver utbildning/kunskaper?

Sverige behöver fler jobb utan förkunskapskrav som ger fler människor chansen att få ett första arbete och en egen lön att leva på.

Red’s kom:
Kan det vara så att Sverige istället behöver tillföras färre människor från MENA-länderna som (i bästa fall) bara kan ta jobb som inte kräver utbildning eller arbetslivserfarenhet?

Okvalificerad arbetskraft in, kvalificerad ut
Medan andra länder verkar för att roffa åt sig så mycket som möjligt av den kvalificerade arbetskraften i världen så arbetar Sverige för att byta ut den kvalificerade arbetskraften mot okvalificerad arbetskraft.

Bakåt i utvecklingen
Är det inte lite märkligt att ett land har som mål att gå bakåt i utvecklingen och skapa en okvalificerad arbetsmarknad för okvalificerade människor som landet tar in via ”flyktinginvandring” samt tillhörande ”anhöriginvandring”?

Människor som bara staplas på hög i de parallellsamhällen som snabbt utökas.

Sverige vill försöka lösa ett problem genom att skapa ett annat… som sedan ska lösas genom att skapa ett tredje problem, osv, osv.

Flykting- och anhöriginvandringsstopp
Det finns bara en åtgärd som behöver – måste – göras nu. Det är ett totalt stopp för flykting- och anhöriginvandring till Sverige (möjligen med undantag av kvotflyktingar) under en så lång period som är nödvändig för att komma tillrätta med de problem landets regeringar skapat tidigare. Dvs Sverige övergår omedelbart till en strikt arbetskraftsinvandring.

Det kommer aldrig att fungera att löpande öka på problemen innan man löst tidigare problem.

Kvinnor från MENA-länderna står längst bort från arbetsmarknaden

Inte minst för kvinnor med utomeuropeisk bakgrund som är den grupp som står längst bort från arbetsmarknaden skulle det betyda mer frihet både i förhållande till samhället och till sin partner.

Red’s kom:
Alla politiker uttalar sig svepande om vilka grupper det egentligen handlar om.

De som står längst bort från arbetsmarknaden i Sverige är muslimer. Dvs människor från MENA-länderna. Vi kan alla spekulera i varför det är så, men ett tungt skäl, som säkert de flesta förstår, är religionen och den starkt avvikande kulturen, som inte är kompatibel med ett modernt västland. I kombination med Sveriges kravlösa samhälle gentemot invandrare från MENA-länderna.

Sveriges politiker är livrädda för statistik som kan visa var resurserna behöver sättas in och vilka dessa resurser är. Så länge denna rädsla för sanningen finns lär det bli svårt att komma tillrätta med problemen.

Hur få in kvinnor från MENA-länderna på arbetsmarknaden?

Dessutom skulle det innebära en stor samhällsekonomisk vinst att fler utrikesfödda kvinnor får jobba och bidra till vår gemensamma skattefinansierade välfärd.

Red’s kom:
Det kan vi alla vara överens om, men innan man börjar fundera på detta måste svar på följande frågor tas fram;
1. Vilka grupper av kvinnor handlar det om? Vilken religion? Vilken härkomst?
2. Vad är de konkreta skälen till att det är svårt/omöjligt att få in just dessa kvinnor på arbetsmarknaden?
3. Vilka konkreta åtgärder måste vidtas av stat och kommun, baserat på svaren på de två första frågorna, för att uppnå bästa möjliga resultat?

När ovanstående frågor besvarats så avsätts riktade och begränsade resurser på det som har bäst förutsättningar att ge bästa möjliga genomslag.

Politiker är i regel starka motståndare till att göra konsekvensanalyser. Gissningsvis eftersom konsekvensanalyser som baseras på fakta skulle kunna motbevisa politikernas felaktiga teorier. Så länge media och samhälle inte ställer krav på att politikerna gör konsekvensanalyser saknas förutsättningar för att rätt åtgärder vidtas.

När har en regering erkänt sina misstag?

Istället för att erkänna de misstag som begåtts fortsätter den avgående regeringen att strö pengar över dyra arbetsmarknadsprogram.

Red’s kom:
Det ligger inte i politikers natur att erkänna sina egna misstag, i alla fall inte under sin verksamma tid. En av de få som gjort detta är Ulf Kristersson (M) som erkänt ”misstaget” med att Moderaterna varken sett eller vågat tala om problemen med invandringen, i motsats till Sverigedemokraterna. Men t o m i detta fall syftade Ulf Kristersson mest bara på sina företrädare.

Arbetslöshetsförsäkring för de nyanlända

Sverige kommer under de kommande åren gå in i en lågkonjunktur. Då är det angeläget att nuvarande system reformeras i en riktning för fler riktiga jobb och att vi säkerställer en trygg arbetslöshetsförsäkring.

Red’s kom:
En arbetslöshetsförsäkring som kommer att bli oerhört dyr eftersom de flesta av de nyanlända som (till en kostnad av 30-60 miljoner kr/person) kommit in på arbetsmarknaden blir de första som tvingas gå.

Källa: Expressen


Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister, etableringsminister
Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) svarar på ”låtsasjobb”-kritiken från Gulan Avci (L):

För oss socialdemokrater är det självklart att alla som kan jobba ska jobba. När alla som kan arbetar, skapas tillväxt och möjligheter att stärka välfärden. Det är genom arbete vi byggt vår välfärd, och det är genom arbete vi ska fortsätta bygga Sverige starkt.

Red’s kom:
Politikerflum utan något som helst värde.

Hur många nyanlända har fått ett osubventionerat arbete genom extratjänster?

Nu har fler än 15 000 långtidsarbetslösa och nyanlända jobb till kollektivavtalsenlig lön genom extratjänster.

Red’s kom:
Ett klassiskt sätt att medvetet lura och bedra folket på.

Genom att blanda ihop två olika kategorier – långtidsarbetslösa och nyanlända – så kan man enkelt förvränga sanningen.

Sanningen mörkas ytterligare genom att hävda att dessa 15 000 personer har ”kollektivavtalsenlig lön” utan att informera om t ex;
1. hur stor kostnaden är för subventionerna för dessa jobb,
2. hur många av dessa jobb som är fasta.

15 000 jobb till 300 000 människor
Sedan kan man fråga sig vad dessa 15 000 jobb, som S+MP-regeringen påstår sig ha skapat under sin mandatperiod på fyra år (2014-2018), gör för skillnad när inflödet till Sverige är 80 000 nya människor varje år. Nästan alla outbildade eller lågutbildade från MENA-länderna.
Se: Fler migranter till Sverige 2018-2021 än Sveriges tredje största stad

Vad är ”meningsfulla arbetsuppgifter”?

De utför meningsfulla arbetsuppgifter som stärker välfärden – det innebär fler vuxna som kan trösta och hjälpa i skolan och fler som har tid för våra äldre inom äldreomsorgen.

Red’s kom:
Som alltid hävdar Socialdemokraterna något som de inte kan styrka med fakta.

Exakt vilka är dessa ”meningsfulla arbetsuppgifter”, specificerat på antal nyanlända för, som minst, de 10 vanligaste jobbtyperna?

Fler vuxna som kan trösta och hjälpa i skolan”?
Ylva Johansson menar alltså att det skapas jobb bland nyanlända genom att nyanlända får trösta andra nyanlända?

Hur många är dessa ”tröstare” för nyanlända och vad är det konkreta/mätbara resultatet?

Fler som har tid för våra äldre inom äldreomsorgen”?
Ylva Johansson menar alltså att det skapas jobb bland nyanlända genom att nyanlända får göra okvalificerade arbetsuppgifter på äldreboenden, för såväl svenska som utrikesfödda äldre.

Hur många är dessa okvalificerade assistenter av nyanlända och vad är det konkreta/mätbara resultatet?

På vilket sätt är extratjänsterna en ”möjlighet” för nyanlända?

Gulan Avci (L) menar att extratjänsterna innebär att de som står längst ifrån arbetsmarknaden inte får det stöd de behöver. Det stämmer inte. Tvärtom är extratjänsterna en möjlighet just för personer som under lång tid stått utanför arbetsmarknaden eller som kanske aldrig har arbetat i Sverige.

Red’s kom:
Som kanske aldrig har arbetat i Sverige”? Eller någon annanstans.

Vad gör tillfälliga extrajobb till 15 000 personer när det kommer in 80 000 personer årligen med samma bakgrund?

Hur många av dessa 15 000 okvalificerade arbeten som extratjänsterna innebär har varit en mätbar ”möjlighet” för de nyanlända?

Vilken ”forskning och utvärdering”?

Det finns goda belägg från forskning och utvärdering att subventionerade anställningar är ett av de mest effektiva sätten att få de som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma i arbete.

Red’s kom:
Ett klassiskt sätt att föra folket bakom ljuset är att referera till en ”forskning och utvärdering” som inte finns, eller som säger något annat än vad som påstås.

”Någon” har utbildat sig?

Samtidigt är det viktigt att understryka att det inte kan ses som ett misslyckande om någon efter en extratjänst bestämmer sig för att utbilda sig till exempelvis vårdbiträde eller lärare. Det är ju precis det som är tanken – att få in människor i de viktiga välfärdsyrkena där vi har stora behov att anställa fler.

Red’s kom:
Ja, Sverige har ett stort behov inom välfärdsyrkena, pga invandringen!

Det är ingen som hävdat att det skulle vara ett misslyckande om ”någon efter en extratjänst bestämmer sig för att utbilda sig till exempelvis vårdbiträde eller lärare”.

Men hur många är ”någon”? Hur många av de ”extratjänst-nyanlända” har startat en vidareutbildning för att bli vårdbiträde eller lärare (utan att ännu ha hoppat av)? 5, 10 eller 100 av 15 000?

Att S+MP-regeringen inte presenterar någon statistik om detta visar på S+MP-regeringens bluff.

”Fullt ut finansierade”?

Extratjänster tränger inte undan andra insatser, de är fullt ut finansierade.

Red’s kom:
Vad menar Ylva Johansson med att extratjänster inte tränger undan andra ”insatser”? På vilket sätt gör de inte detta?

Självklart är extratjänsterna ”fullt ut finansierade” med skattebetalarnas pengar. Vad har det för relevans för vad?

Färre subventionerade anställningar?

Antalet subventionerade anställningar var färre efter mandatperioden än när jag tillträdde som arbetsmarknads- och etableringsminister.

Red’s kom:
Vad betyder Ylva Johanssons luddiga påstående i verkliga siffror, specifikt för utrikesfödda och specifikt för de från MENA-länderna?

”Sysselsättningsökning”, en ren lögn

Faktum är att hela sysselsättningsökningen under den gångna mandatperioden har varit osubventionerade jobb.

Red’s kom:
Siffror på detta, tack!

Antalet sysselsatta ökade med 300 000 personer medan antalet subventionerade anställningar minskade.

Red’s kom:
Ökningen av antalet sysselsatta är inte tack vare S+MP-regeringen utan trots S+MP-regeringen.

Ökningen av antalet sysselsatta beror på följande;
1. Den högkonjunktur som S+MP-regeringen hade turen att befinna sig i (där befolkningen växt med fler än 300 000 under mandatperioden).
2. Subventionerade jobb.
3. Låtsasjobb.
4. Att det krävs oerhört många jobb (förmodligen en bra bit fler än 300 000 jobb) enbart för för att stötta den okontrollerade invandringen och dess många negativa konsekvenser. (t ex 10 000 poliser, väktare, oerhört många lärare, sjuksköterskor, läkare, bostadsbyggare, etc, etc, etc)

Många ”utmaningar”?

Givetvis återstår många utmaningar för en bra etablering av nyanlända på arbetsmarknaden.

Red’s kom:
Politiker vill gärna kalla problem för utmaningar, men det gör inte problemen mindre problematiska.

Det finns ingen anledning att vara nöjd och slå sig till ro.

Red’s kom:
Är det inte vad regeringen gjort hela tiden?

Har ”etableringen” tagit fart?

Men det finns samtidigt anledning att vara glad att etableringen nu går fortare.

Red’s kom:
Etableringen av vad/vilka?

Var finns fakta som styrker att vilken ”etablering” går fortare?

”Bara” fem år för hälften av ”flyktingarna” att få sitt första jobb?

Andelen nyanlända som arbetar eller studerar 90 dagar efter att de lämnat etableringsprogrammet har ökat kraftigt.

Red’s kom:
Men vad är fakta?

Tidigare har det tagit upp till tio år innan varannan flykting etablerat sig på arbetsmarknaden, nu har tiden kortats till nästan fem år.

Red’s kom:
Detta är ett av de mest skandalösa påståenden som gjorts av politiker i svensk historia.

Nästan fem år för hälften av ”flyktingarna” att få ett jobb?
Var finns fakta som skulle stödja detta påstående? Alla siffror som presenterats säger något helt annat!
Att fler ”kommit i arbete” beror på ovanstående (under rubriken ”’Sysselsättningsökning’, en ren lögn”) uppspaltade fyra punkter.

Vad är statistiken per land som ”flyktingarna” kommer från? T ex Afghanistan?

Vad är statistiken för anhöriginvandrarna, per ursprungsland?

Siffror som imponerar?
Även om det hade varit sant som Ylva Johansson (S) påstår här (vilket det bevisligen inte är), ska vi imponeras av detta? Speciellt med tanke på att man måste plocka bort hälften från statistiken för att kunna komma fram till att det tar 5-10 år för utrikesfödda att få ett jobb (låtsasjobb/subventionerat jobb).

Ylva Johansson sa själv 2016 att målet var att 100 procent av ”flyktingarna” skulle komma i arbete efter TVÅ år. Se: Nio år för att få ett jobb

Så sent som för några månader sedan (april 2018) rapporterar SVT att;
1. SCB:s statistik visar att det tar åtta år innan hälften av de utrikesfödda fått jobb (inklusive eller nästan uteslutande låtsasjobb/subventionerade jobb).
2. Bland de födda utanför Sverige (inkl. danskar, norrmän, etc) är arbetslösheten 20,7 procent. Statistiken för MENA-länderna presenteras inte. Ej heller presenteras statistik där låtsasjobb och subventionerade jobb exkluderas.
3. I mars 2018 var 58 procent av de inskrivna arbetssökande födda utanför Sverige, trots att gruppens andel av befolkningen endast är 23 procent.
4. Bland dem som kom till Sverige 2006 tog det 10 år innan hälften av utrikesfödda med endast förgymnasial utbildning hade fått jobb (inklusive eller nästan uteslutande låtsasjobb/subventionerade jobb).
Se: Varannan utrikesfödd fortsatt utan jobb efter åtta år

Varför ljuger Ylva Johansson svenska folket rakt upp i ansiktet på detta sätt?

Varför behövs extratjänster?

Extratjänster är så klart inte den enda lösningen på de utmaningar som finns, mer behöver göras.

Red’s kom:
Men vad är de sakliga skälen, baserat på fakta, som säger att extratjänster behövs för att lösa de problem som finns?

Och vilka är de ”utmaningar” som Ylva Johansson och Socialdemokraterna ser?

Varför behövs ”snabbspår”?

Det handlar till exempel om att fortsätta utveckla snabbspåren för nyanlända med erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke och om att genomföra arbetsmarknadens parters förslag om etableringsjobb.

Red’s kom:
Snabbspår” innebär i praktiken att kraven sänks. Man tar in personer med lägre krav. Är det bra och vilka konsekvenser får detta?

Hur många nyanlända av hur många har ”erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke”, och från vilka länder?

Hur många nyanlända har gått snabbspår och vad har resultatet blivit?

Vad innebär ”etableringsjobb rent konkret och vad kommer det att kosta under hur lång tid?

Etableringsjobb, nystartsjobb, extratjänster, enkla jobb, snabbspår. Termerna är många men resultaten är inga.

Arbetsgivare utnyttjar nyanlända framför landets egen befolkning

Men här vill jag också peka på de viktiga insatser som enskilda arbetsgivare runtom i landet gör genom att aktivt öppna sina dörrar för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Red’s kom:
Vad blir bättre av att arbetsgivare självklart utnyttjar – i den mån det ens är möjligt – subventioner för att anlita okvalificerad arbetskraft från andra länder framför den egna befolkningen?

Varför har S+MP-regeringen inte presenterat några fakta?

Vi ser nu också goda exempel på välfungerande samarbete mellan arbetsgivare, kommuner och Arbetsförmedlingen.

Red’s kom:
Vad S+MP-regeringen ser, eller tror sig se, saknar relevans. Var finns fakta?

Ylva Johansson är övertygad om att okvalificerad arbetskraft från MENA-länderna krävs

Jag är övertygad om att vi genom samarbete kan se till att nyanlända blir en viktig pusselbit för att klara kompetensförsörjningen, inte minst inom välfärden.

Red’s kom:
På vilket sätt är icke-kompetens viktig för ”kompetensförsörjningen”?

De nyanlända kan bevisligen inte täcka välfärden på något sätt ens för sig själva, än mindre för landets egen befolkning.

Vad Ylva Johansson är övertygad om kan vi inte bry oss mindre om. Svenska folket vill ha fakta istället.

Hur gynnas integrationen av att problemen inte diskuteras?

Integrationen gynnas av om vi kan lägga politiska käpphästar åt sidan för att i stället samarbeta kring konkreta lösningar.

Källa: Expressen


Gulan Avci svarar under rubriken ”S välvilja kostar oss 30 miljoner per låtsasjobb” att arbetsgivarna jublar när extratjänsterna betalas helt och hållet av skattebetalarna och att vi kan klara oss förutan konstgjorda anställningar som motverkar integrationen:

30 miljoner kr per skapat jobb, oavsett om jobben är temporära och/eller ej behövliga

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) hävdar i en replik på min artikel att extratjänsterna är ett effektivt sätt att få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete.

När endast några få procent av deltagarna får ett riktigt jobb efter avslutad extratjänst belastar det skattebetalarna med cirka 30 miljoner kronor per skapat jobb. Subventionerade anställningar kan omöjligen vara det effektivaste sättet att få människor i arbete.

Extratjänsterna ersätter satsningar som skulle kunna ge resultat

Ministern säger sig dessutom vilja lägga ”politiska käpphästar” åt sidan för att lösa integrationsutmaningarna men är samtidigt inte beredd att slopa dyra subventionerade anställningar för att i stället möjliggöra fler arbetstillfällen utan förkunskapskrav.

Det är att prata med kluven tunga, då vi tydligt sett hur extratjänsterna tränger ut andra prioriterade satsningar.

Felsatsningar har dels lett till att arbetslöshetsförsäkringen i dag har ett underskott på över två miljarder kronor. Men framför allt har personer som är i utsatt situation och står längst bort från arbetsmarknaden inte fått det stöd de behöver för att få ett första jobb.

Mer än 50% av de med extratjänster har minst gymnasial utbildning

Mer än hälften av de som i dag har en extratjänst har minst en gymnasial utbildning. Den gruppen av arbetssökande behöver inte lönestöd – de behöver höga förväntningar och höga krav.

Red’s kom:
Kärnproblemet är att politikerna gett upp hoppet om minst hälften av de utrikesfödda. Ingen regering vill satsa på dem som mer eller mindre saknar förutsättningar att överhuvudtaget kunna få ett jobb, dvs de minst 50% av de utrikesfödda som plockas bort från statistiken.

Subventionerade anställningar och arbetsmarknadspolitiska program är viktiga och kan vara väldigt effektiva för att hjälpa utsatta arbetssökande att få in en fot på arbetsmarknaden. Men jag emotsätter mig dyra och ineffektiva sådana.

Extratjänster ersätter nystartsjobb

Medan extratjänsterna har ökat explosionsartat har nystartsjobben, som har en snittkostnad på ungefär hälften av extratjänsterna, minskat med ungefär 5 000 platser.

Red’s kom:
Vad skulle nystartsjobben lösa för de nyanlända?

Var finns de fakta som påvisar att nystartsjobb skulle få in MENA-ländernas befolkning (okvalificerad arbetskraft med låg eller ingen utbildning) i arbete i Sverige?

Och att det i så fall skulle ske utan undanträngningseffekt av svenska medborgare?

Effekterna av nystartsjobben har dessutom visat att betydligt fler som lämnar ett nystartsjobb kommer i riktiga jobb än motsvarande siffra för extratjänsterna.

Red’s kom:
Det finns emellertid inget som påvisar att okvalificerad och utbildade människor från MENA-länderna kommer in i ett riktigt jobb efter det subventionerade nystartsjobbet.

Gratis arbetskraft för arbetsgivarna via nyanlända tränger undan riktiga jobb

Jag anser att det är rimligt att arbetsgivare står för en del av kostnaden för den anställde. I fallet med extratjänsterna så är det staten och skattebetalarna som står för hela kalaset. Det är både oskäligt och omotiverat.

Nyanlända integreras inte fortare för att de göms i konstgjorda anställningar

Vi ska fortfarande ha generösa arbetsmarknadsprogram för bland annat personer med funktionsnedsättningar, men nyanlända integreras inte fortare för att de göms i konstgjorda anställningar.

Extratjänster måste avvecklas

Om arbetsmarknadsministern och Socialdemokraterna menar allvar med att vilja lägga de politiska käpphästarna åt sidan för att lösa integrationsutmaningarna, så bör hon agera skyndsamt för att avveckla extratjänsterna.

Nej tack till S-märkt omhändertagandepolitik

Det vore bra för Sveriges skattebetalare men framför allt för landets nyanlända som varken behöver mer av socialdemokratisk omhändertagandepolitik eller de låtsasjobb som motverkar integrationen.

Källa: Expressen
Hur få in nyanlända i arbete?
Se även bl a;
Sanningen om konsekvenserna av invandringen som Löfven, Lööf och Lövin förespråkar – Nyanlända migranter får en lön på 18 200 kronor genom extratjänster, utan motkrav och utan att det tillför något för landet


Är utrikesfödda avgörande för Sveriges ekonomi? SVT:s politiska agenda


Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering

Centerpartiets integrationspolitik


Kravlösa bidrag till nyanlända för att studera, istället för lån, dömt att misslyckas

Arbetsförmedlingen spår i sin kristallkula – 120 000 jobb till nyanlända 2017-2018


Media förfalskar sanningen om ensamkommande som kommer i arbete


Är arbetsförmedlingens uppdrag att fiffla med statistik om nyanlända?

Anställningsstöd sekretessbelagt, ingen kontroll hur skattepengar används


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Löfven: Rätt av Socialdemokraterna att samarbeta med nazisterna

Expressen ställer 2018-10-26 följande fråga till Löfven;
– Hur ser du på att Moderaterna i flera kommuner i landet både samarbetar och förhandlar med Sverigedemokraterna?

Stefan Löfven, f.d. statsminister, svarar;
– Ja, vi har ju sagt det tidigare att det är uppenbart, det är ju inget nytt nu, det skedde faktiskt under den förra mandatperioden också, exempelvis Gävle, Hässleholm. Så att det är inget nytt. Men jag menar att vi har valt sida, Socialdemokraterna, vi har valt att stå på rätt sida i historien och där tänker vi stå kvar.

”På rätt sida i historien”?

Som förhoppningsvis de flesta känner till idag så är det Socialdemokraterna (inte minst med sitt rasbiologiska institut och tvångssteriliseringen samt socialdemokrater som bl a Per Albin Hansson och Tage Erlander) och Centerpartiet som har haft ett dokumenterat samarbete med nazisterna i historien.

Sverigedemokraterna har ingen dylik historia!

Står Löfven bakom Socialdemokraternas mörka historia?
Finns det något annat sätt att tolka Stefan Löfven än att han stödjer det samarbete Socialdemokraterna haft historiskt med nazisterna, dvs det nationalsocialistiska partiet?

Socialdemokraternas historieförfalskning
Socialdemokraternas ständiga och desperata försök till historieförfalskning och lögner tar sig allt löjligare proportioner. Inte minst genom Stefan Löfven, som aldrig verkar tröttna på att kasta sten i glashus. Detta utan att Sveriges kraftigt vänstervridna medier reagerar.

Är Socialdemokraterna ”ett parti som alla andra”?
Per Albin Hansson, Sverige åt svenskarna
Källa: Expressen

Se även bl a;
Stefan Löfvens smutskastningar mot SD – hävdar att SD är nyfascistiskt

Forskare eniga i att SD inte är fascister


Stefan Löfven erkänner för SVT att han ljög om SD:s budget

Varför ljuger Löfven om de nyanländas utbildning och yrkeskunskaper?


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Ulf Kristersson uppger ”Värderingar” för att inte samarbeta med SD

SAKLIGA MOTIVERINGAR SAKNAS FRÅN ALLIANSEN

Ulf Kristersson (M) sa i Agenda 2018-10-14:

– Jag tycker inte man ska samarbeta med Sverigedemokraterna om man inte delar deras värderingar, och det gör inte Moderaterna.

Vad är Moderaternas ”värderingar”?
Vad är detta för speciella ”värderingar” som Ulf Kristersson tror att Moderaterna inte delar med Sverigedemokraterna?

Vissa kanske kan tycka att det är ganska magstarka ord att komma från en person och ett parti vars ”värderingar” försatt Sverige i en svår situation med krisläge inom alla välfärdsområden; vård, omsorg, skola, rättsväsende, bostäder, etc. Samt enorma s k ”utanförskapsområden” med en kriminalitet av aldrig tidigare skådat slag i Sverige.
Samt ett mycket stort och kraftigt växande antal bidragstagande människor med distinkt avvikande värderingar från MENA-länderna som inte pratar svenska, inte ens efter decennier i Sverige och som lever i kriminella parallellsamhällen utan att regeringen (Sjuklövern) vill ta något ansvar för de problem regeringen (dvs Sjuklövern) skapat.

Vad är Sjuklöverns ”värderingar”?
Sjuklöverns ”värderingar” har lett till mycket lidande och t o m mångas död. Inte bara i Sverige och inte bara bland de otaliga välfärdsturisterna på Medelhavet.

Frågan är kanske särskilt om M, KD och L delar Centerpartiets värderingar… och detta partis (liksom Socialdemokraternas) väldokumenterade nazistiska bakgrund?

Ovanstående säger Ulf Kristersson samtidigt som han i samma program säger:

– Jag tycker att man ska ta alla chanser man kan för att driva sin politik.

Varför gör Kristersson då inte detta? Det är en bit kvar till det berömda kaklet.

Varför denna totala ovilja bland Sjuklövern att i alla fall i någon mån beakta folkets vilja istället för att alla diskussioner utgår enbart från en utestängningsstrategi/mobbningsstrategi och invektiv baserat på hat samt rädsla för att inte få makten?

Handlar inte om politik för allianspartierna

Som alla kan se handlar det för allianspartierna aldrig om politik utan bara om flummiga vänsterbegrepp som saknar definition.

Sakliga argument lyser med sin frånvaro, och allianspartierna låter sig lätt luras till vänsterns sandlåda. Politikens innehåll vill man till varje pris undvika att diskutera, mer än som mest i några få övergripande ord, där det aldrig nämns konkret hur förslagen ska uppnås.

Strategin verkar alltid vara som när S+MP-regeringen under hela sin mandatperiod lyckades begrava problemen med zigenarnas tiggeri i en rad utredningar och nationella samordnare.

Allianspartierna vill inte ens veta vad SD kräver för att stödja Alliansen.

Moderaterna lurar väljarna om sin politik

Ulf Kristerssons påstående blir särskilt märkligt med tanke på att Moderaterna anammat det mesta av Sverigedemokraternas politik. I alla fall i ord.

Att Moderaterna nu inte vill få igenom sin politik med stöd av SD kan enbart bero på att Moderaterna inte varit sanningsenliga i den politik de utger sig för att ha.

Alliansens trumfkort enkelt bortspelat av vänstern

Alliansen har ett ess i rockärmen. Nämligen SD.

S, MP och V vet att Alliansen, utan några nämnvärda eftergifter, enkelt skulle kunna ta makten och bilda regering med stöd av SD. Därför är det enklast för vänstern att hålla diskussionen på en flummig övergripande nivå, med vänsterextremisternas konstant osakliga retorik, där allt handlar om att svartmåla SD för att skrämma allianspartierna – utan relevanta skäl – från att dra nytta av sitt trumfkort.

Därför berömmer S (Löfven), MP (Lövin & Fridolin) och V (Sjöstedt) i nästintill varje uttalande Centerpartiet och Liberalerna för att de håller fast vid att drygt 1,1 miljoner väljare i Sverige inte ska få något som helst inflytande över Sveriges politik, i sann odemokratisk anda.

Lööf & Björklund håller Moderaterna och Kristdemokraterna gisslan och vänstern gör naturligtvis vad de kan för att understödja detta eftersom det gynnar vänstern.

Allianspartierna är förvånansvärt lättmanipulerade av vänstern, vilket i sig visar på en oförmåga att styra landet. Att vänstern så enkelt kan lura in t o m Moderaterna och Kristdemokraterna i vänsterns politiska fulspel gör inte saken bättre.

S+V och MP är OK. M och SD är inte OK. Varför?

Socialdemokraterna har aldrig haft några problem att samarbeta med ett verkligt extremistiskt parti, Vänsterpartiet. Varför skulle Moderaterna inte kunna samarbeta – eller ens samtala – med ett parti där politiken i de flesta väsentliga delar är densamma?

Varför inget problem för S med Vänsterpartiets extrema värderingar?

Delar Socialdemokraterna Vänsterpartiets värderingar? T ex att allt privat ägande ska upphöra? Eller Sveriges utträde ur EU? Etc.

Alliansens osunda inflytande

Som Hanif Bali skrev på Twitter:

Lite osäker på om det är att ”inte ge SD inflytande” när man vänder upp och ner på all politisk logik, redo att ta stöd av ideologiska motståndare och ingå de mest oheliga av alla allianser enbart pga att SD ämnar använda sina röster.
Det är, om något, ett ganska osunt inflytande.

Ulf Kristersson i sandlådan
Ann Heberlein följer upp ovanstående med konkreta frågor till Ulf Kristersson:
Ann Heberlein (M) kräver svar från Ulf Kristersson (M) om Moderaternas värderingar

Se även bl a;
Vad innebär svenska värderingar? Några exempel ges här.


Partiledarnas sandlåda

Sveriges partiledare på en öde ö, vem överlever? 🙂


Varning för Miljöpartiet

Miljöpartiet kommer fälla alla regeringar om MP inte får sin vilja igenom

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Lööf och Björklund kräver att Löfven samarbetar med dem

Jan Björklund ljög om vilken info han fått, Ebba Busch Thor avslöjar

Annie Lööf klargör att en regering endast kan bildas på hennes villkor


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Sverigedemokraterna är Alliansens enda hopp

Beröringsskräcken mot SD underminerar demokratin


Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Beröringsskräcken mot SD underminerar demokratin

SD:s politik är en mix av Alliansens och Socialdemokraternas politik. Med ett antal fullt förhandlingsbara förstärkningar inom främst migrationspolitik, kriminalpolitik och vård. Ändå kallas SD för ”ytterkantsparti”. Vad kan skälet till detta vara? Vad är den verkliga anledningen till att den s k Sjuklövern inte ens vill samtala med SD?

Vänsterpartiet, men även Miljöpartiet (som är en avart av Vänsterpartiet), är per definition ytterkantsparti, men där ser ingen, inte ens Moderaterna något problem med att slå sig ner vid förhandlingsborden tillsammans med dem.

Kan det verkligen finnas någon vid sina sinnens fulla bruk som inte förstår att partiernas beröringsskräck för SD på intet sätt har med SD:s politiska åsikter att göra? Det handlar självfallet endast om rädsla för att förlora makt till ett uppstickarparti som uppmärksammat de samhällsproblem den s k Sjuklövern skapat, inte varit rädda för att prata om dessa och bättre fångat upp folkets vilja.


Håkan Boström skriver på GP:s ledarsida, under rubriken ”När SD-tabut får ersätta moralen”:

Antipati mot SD saknar grund i sakpolitiska frågor

Tabun finns till för att göra världen lättfattlig, för att vi ska slippa tänka efter. Det sistnämnda är nämligen svårt och jobbigt.

I svensk politik är det Sverigedemokraterna som står för det orena. Observera att detta inte har med kritik av partiets ställningstaganden i sakfrågor att göra. Det är förbjudet att röra vid partiet.

Red’s kom:
Rädslan för SD handlar enbart om rädslan att tappa ännu mer mark till SD. Den enda strategi för att motverka de andra partiernas minskande makt är att ägna sig åt vuxenmobbning. Vad som är bäst för Sverige får stå tillbaka för enskilda personers personliga känslor. Partiledarna känner sig personligen kränkta av SD:s framgångar.

Vilka av de många och stora samhällsproblem som den s k Sjuklövern skapat löses av att exkludera SD, dvs det enda parti som inte varit delaktig i att skapa alla dessa problem?

Sjuklöverns förakt mot folkets vilja

Att förhandla med SD om skattesatser, strandskydd eller trafikpolitik anses förkastligt. Det kan bara förstås som ett renhetskrav. Den som talar med SD blir besmittad av det orena. Hos makteliten blandas detta inte sällan också med en stor dos folkförakt.

Red’s kom:
Sjuklöverns politiker visar tydligt sitt förakt för folket vilket i sin tur ofrånkomligen leder till folkets förakt för politikerna.

Hur rimligt är det att Sverigedemokraterna inte ska tillåtas ha något inflytande men småpartier som Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Centerpartiet ska ha

Kommer Socialdemokraterna avskaffa det privata ägandet pga sin samverkan med V?

Det andra ytterkantspartiet, Vänsterpartiet, har inte drabbats av detta tabu. Ingen seriös debattör hävdar att Socialdemokraterna kommer avskaffa den privata äganderätten för att man förhandlar budget med V.

Red’s kom:
Det är ett faktum att om det finns en majoritet i riksdagen för ett förslag från SD så går förslaget igenom. Saknas denna majoritet går SD:s förslag inte igenom. Svårare än så är det inte i en demokrati.

Stefan Löfven brukar säga att blockpolitiken är fördummande. Men det är politikerna som är fördummande. I eller utan block.

Alla debatterar med alla i riksdagen

Många socialdemokrater hatar V, man förhandlar med dem ändå.

Red’s kom:
Vänsterpartiet är än mindre populärt bland allianspartierna, men de debatterar ändå med Vänsterpartiet.

Det parlamentariska arbetet innebär att alla partier sitter med i riksdagens utskott och parlamentariska utredningar. Där delas ståndpunkter och argument mellan varandra.

Sjuklövern försöker döda debatten i riksdagen genom att göra allt som står i deras makt för att blockera SD från inflytande, men de lär knappast lyckas med detta genom sin infantila utestängningsstrategi av SD (och än mindre i landet) . I alla fall inte så länge Sverige inte övergått till en fullskalig diktatur.

Samverkan med ett parti innebär inte att man anammar dess politik

På samma sätt skulle en borgerlig regering som förhandlade med SD naturligtvis inte genomföra SD:s partiprogram. SD skulle få igenom de delar av sin politik som en borgerlig regering kan tänka sig försvara.

Red’s kom:
Ett samarbete med SD är alltså rent politiskt en win-win situation för såväl SD som för de partier som samverkar med SD.

Känslor och tabun i stället för politik

Det är förstås om detta den moralisk-politiska diskussionen borde handla om. Var den sakpolitiska gränsen går. Smitto-teorin, att borgerligheten skulle förvandlas till SD om man stödjer sig på partiet, har inget med verkligheten att göra. Den handlar om känslor och tabun.

Red’s kom:
Tidigare har det varit Vänsterpartiets som dominerat den känslostyrda politiken som förlamat landet. Idag har sex andra partier mer eller mindre anammat Vänsterpartiets osakliga resonemang när det gäller SD.

Socialdemokraterna använder Sverigedemokraterna för att skjuta in en kil mellan Annie Lööf & Jan Björklund (vars enda politik tycks vara ”anti-SD”) på ena sidan och Ulf Kristersson & Ebba Busch Thor på den andra sidan. Det är en simpel metod som fungerar på simpla hjärnor.

Lösningen för Alliansen är att bara rycka på axlarna och säga; ”Ok” på varje anklagelse från vänstern om Alliansens samverkan med SD. Så är det problemet löst, och landet har en regering.

Vill inte få igenom sin politik med stöd av SD
Dvs omvänt förhållande till idag där inga sakliga argument ges till varför man (= Annie Lööf & Jan Björklund) inte vill få igenom sin politik om det innebär att man måste prata med SD.

Tabut hotar lamslå hela partisystemet

Dessa känslor är tyvärr starkt drivande för den politiska polarisering vi ser just nu. Den polarisering som SD frodas i. Partiet laddas hela tiden med ny magisk energi av sina politiska motståndare. Tabut har nu gått så långt att det hotar lamslå hela partisystemet.

Red’s kom:
Den s k Sjuklövern skapar en polarisering som är förödande för landet. Vi kan se hur Sjuklöverns strategi har misslyckats i land efter land. Ändå vill Sjuklövern inte lära sig av andras misstag.

Det hela liknar en grekisk tragedi.

Partiernas beröringsskräck med SD underminerar demokratin

De som menar att SD är ett hot mot demokratin bidrar själva stegvis till att underminera den demokrati de säger sig försvara genom att låta låsningen kring SD bli vägledande för alla politiska ställningstaganden.

Red’s kom:
Sjuklövern tror att de kan helt utestänga drygt 1,1 miljoner väljare från inflytande i det land de är delägare i och där de varit högst delaktiga i att bygga upp den välfärd som har krackelerat allt mer under Sjuklöverns styre.

Alla försöker skrämma andra från att samarbeta med SD!
Samtliga partiledare i Sjuklövern utgår från ett förtäckt hot om att det parti som börjar samarbeta – eller ens samtala – med SD kommer att frysas ut på samma sätt som SD fryses ut. På vilket sätt är det demokrati?

Tabun och pseudoreligiösa inslag i svensk politik

Vi vill gärna se oss själva som moderna och upplysta. I själva verket är magiskt tänkande, tabun och pseudoreligiösa inslag högst närvarande i svensk politik 2018.

Red’s kom:
Man kan jämföra Sjuklöverns agerande med hur det fungerar i en bostadsrättsförening. Där är det tänkt att det ska vara bostadsrättshavarna som styr. I själva verket är det i regel en liten maktfullkomlig och okunnig skara som kan bete sig hur illa som helst tack vare lika okunniga bostadsrättshavare som inte vill engagera sig.

Polsk vs svensk riksdag
Sverige har fått en variant på polsk riksdag. Med Sjuklöverns agerande har ett nytt uttryck myntats i Europa och världen; ”svensk riksdag”.

Källa bakom betalvägg: GP


Politikerna väljer folket
Politikerna beter sig som att det är politikerna som väjer folket istället för att det är folket som väljer politikerna. Alltså inte bara genom Sjuklöverns välvilliga inställning till folkförflyttningen från MENA-länderna till Sverige, utan även vilka delar av det svenska folket som ska ha rätt att påverka politiken i landet.

Lotta Gröning uppmanade Sjuklövern följande;

Kliv ner från era höga hästar – hur kan ni inte se missnöjet?

Varför ignorera väljarna?
Hon tycker det skulle vara demokratiskt klädsamt om politikerna kliver ner från sina höga hästar och börjar fundera över vad valresultatet egentligen gav oss för signaler:

Varför blev valresultatet som det blev?
Socialdemokraterna förlorade valet i 252 kommuner, men notera de missnöjda gick inte till alliansen.

Red’s kom:
Utöver att Socialdemokraterna tappade mandat i 252 av landets 290 kommuner så förlorade Socialdemokraterna mandat i samtliga landsting. I Norrbotten förlorade partiet makten efter 84 år i ledande ställning till Sjukvårdspartiet.

Nästan var fjärde LO-medlem röstade på SD och totalt fick Socialdemokraterna ”bara” 41 procent av LO-medlemmarnas röster. Detta trots stenhård toppstyrning mellan partiet och fackföreningsrörelsen.

Orsaken är självklart missnöje med partiets politik. I åtskilliga kommuner har uppstickarpartier blivit störst. Stefan Löfven som gjorde valet till en folkomröstning om välfärden fick ett brutalt besked. Ulf Kristersson som lovade att göra allting så mycket bättre fick erfara att han inte var trovärdig.

Red’s kom:
Det är lite svårt för Moderaterna – såväl som för de andra allianspartierna – att ge intryck av att vara trovärdig när de legat på rygg under Löfvens vanstyre i fyra år, och mest ägnat tiden åt att försöka kränka SD och dess väljare.

Det politiska spelet fortsätter
Den politiska kartan har fått ett helt nytt utseende. Men det hjälper inte, det politiska spelet pågår som om ingenting har hänt.

Politiker och media tog bort fokus från de viktigaste frågorna
Det hjälper inte att väljarna tydligt signalerade att invandringen var den viktigaste frågan utan det var sjukvård, skola och jämställdhet.

Red’s kom:
Under de sista veckorna innan valet seglade plötsligt klimatet upp från ingenstans till att bli väljarnas viktigaste fråga. En solklar bluff!

Media, särskilt Public Service, gjorde allt för att ta bort fokus från invandrings- och migrationspolitiken. Naturligtvis eftersom varje gång detta togs upp påmindes folket om hur illa Sjuklövern skött landet.

Det är illa nog att Socialdemokraterna är missnöjda med Löfven för att han tillät att invandringen blev en såpass stor fråga i valet 2018, innan ”klimatfrågan” (alltså något Sverige inte kan påverka det minsta) la en täckande slöja över alla verkliga problem.

Politikerna struntar i folkets missnöje med förd politik
Om de självutnämnda segrarna i S och M reflekterar över väljarnas signaler förstår de att det finns ett stort missnöje med den förda politiken.

Sjuklövern skyr sina egna väljare
De väljare som partiledarna nu skyr som pesten som röstade på SD kommer dessutom från deras egna partier. Väljarna kräver förändring.

Ingen självkritik, bara maktbegär
Det finns ingen självkritik, ingen analys, bara ett maktbegär.

Klyftan mellan väljare och regering och riksdag är rekordstor. Det är en oroväckande situation.

Kräver makt på en politik som folket röstat bort
Det viktigaste just nu för de förlorande partierna borde vara att bygga upp sin trovärdighet, fundera över varför det gick fel. Men i stället kräver de makten på en politik som väljarna röstade bort. Det är inte seriöst.

Källa: Expressen

Några dagar tidigare skrev Lotta Gröning;

Vi som röstade kan bokstavligen se oss förpassade till soptunnan. Vi är inte längre intressanta.

Ingen verklighetsförankring bland politikerna
Det värsta är att det inte finns någon verklighetskontakt i ledarskiktets maktspel. Hur partiledarna än vrider och vänder sig, vilka koalitioner de än uppnår är det några som sviker sig själva eller sina väljare.

Sjuklövern har målat in sig i ett hörn
Alla sju inblandade partier har målat in sig i ett hörn och det finns ingen hederlig väg ut eftersom de väljer att nonchalera SD och dess väljare.

Sjuklövern sätter demokratin ur spel
De väljer också att sätta demokratin ur spel, genom att inte samtala med folkvalda politiker inröstade i riksdagen vilkas åsikter de ogillar.

Sjuklövern fortsätter stämpla SD som rasister
Samtidigt stämplar de SD:s väljare som rasister och helt klart mindre vetande. Många av SD:s väljare är rasande och politikerföraktet flödar.

Red’s kom:
Alla som följde valvakan 2018 kunde notera att från samtliga av Sjuklöverns valvakor var det minst en, ibland nästan varenda person/politiker, som intervjuades där de försökte rasiststämpla och naziststämpla SD.

Jimmie Åkessons inbjudan nobbas av samtliga
Jimmie Åkesson tar poäng när han säger att han är beredd att prata med alla partier och göra eftergifter på alla områden. Men han får nej från samtliga partier. Tänk efter, vad ger det för signaler?

Inget nyval eftersom bara SD skulle tjäna på det
Situationen är absurd. Ett nyval vore demokratiskt mest riktigt, men då riskerar de övriga sju att SD får ännu högre väljarstöd. Därför är det uteslutet.

Ingen stolthet längre över den svenska demokratin
Jag sörjer vår demokrati. Vi borde alla tända ett ljus och tänka på vilka enorma uppoffringar människor gjorde för att ta oss hit.

Länge var vi stolta över den svenska demokratin och det inflytande människor hade över sitt eget liv och sin egen vardag. Nu har vi hamnat i en situation där många känner sig helt maktlösa och där politikerföraktet flödar.

Ett löjes skimmer har dragits över svensk demokrati
Yttrandefrihetsförordningens andemening att vi ska respektera andras åsikter även om vi ogillar dem gäller inte längre.

I stället misstänkliggör vi människor och mobbar ut dem.

Partierna trampar på sina egna väljare vilka nu i valet i protest bytt parti.

Ingen självkritik, bara maktbegär
Uppriktigt sagt, det tycks inte ens bekomma dem. Det finns ingen självkritik över den förda politiken som fungerat så illa, bara en bestämd vilja att återfå makten.

Vad bryr sig Sjuklövern om demokrati?
Samtliga partier snackar om demokratin och dess betydelse i det här landet. De två partier som förlorade absolut flest röster i valet – Socialdemokraterna och Moderaterna – slåss om statsministerposten.

Sjuklövern lyssnar inte på folket
Hur hamnade vi här? Jag tror det bottnar i partitopparnas rädsla för sina sympatisörer. De slutade helt enkelt lyssna på folket.

De som klagade tystades med en klapp på huvudet eller en skarp åthutning för att de ansågs för främlingsfientliga.

Tystnadskulturen tog över
Det demokratiska samtalet kom av sig och en tystnadskultur spred sig genom landet.

Alla mot en, stängda dörrar mot 3:e största parti
I detta tafatta och ångestladdade politiska klimat höll sju partier ihop mot det åttonde. Här hjälpte inga utsträckta händer, de möttes endast av stängda dörrar. Resultatet blev ett lysande val för SD och Jimmie Åkesson.

Jag förstår verkligen att SD gärna ser ett nyval, det skulle med säkerhet göra dem till Sveriges största parti.

Partierna undergräver sig själva
Det värsta är att det agerande som de sju partierna nu hänger sig åt att inte prata med det åttonde helt undergräver deras förtroende.

Översittarsamhälle skapas av politikerna
De är i full färd med att skapa ett översittarsamhälle.

Visar politikerna gott omdöme?
Är det så vi andra ska agera i vardagen, på arbetsplatser och i skolor om någon uttrycker en åsikt vi inte gillar? Vi ska alltså inte samtala med personen i fråga, utan bara vända på klacken och gå därifrån och vara trygga i att vi bekämpat en rasist!

Källa: Expressen


Johan Hakelius skrev 2018-08-10 en krönika under rubriken; ”Sluta larva er om Sverigedemokraterna”;

Kommer SD att göra lampskärmar av oss?

Det finns två linjer i valets tjatigaste fråga.

Den ena är att man inte kan ha att göra med Sverigedemokraterna i riksdagen, eftersom de är vad Andres Lokko i ett kvickt ögonblick kallat nyssnazister. Det här är den ideologiska och principiella ståndpunkten.

Vissa tror faktiskt att Sverigedemokraterna skulle göra lampskärmar av oss alla, om de bara fick chansen

Beröringsskräck mot SD är som ett religiöst tabu

För andra är partiets orörbarhet snarare ett religiöst tabu, som att inte äta fläsk, eller att ta av sig hatten i kyrkan; Det finns en förklaring i historien, men tabut har sin egen kraft.

Maktkramande politiker söker desperat efter skäl för att inte samarbeta med SD

Den andra linjen är att man inte kan ha att göra med Sverigedemokraterna i riksdagen, eftersom partiet är lika pålitligt som en alkoholiserad morbror. Det här är den praktiska och maktkramande invändningen. Förr eller senare, enligt den här linjen, kommer Sverigedemokraterna att skjuta en budget i sank, eller rösta ned en viktig reform, eller på annat sätt börja leva rövare och riva ned fast inredning. Då spricker allt. Därför går det inte att regera med populister.

Farligt att tycka att man kan samarbeta med SD?

Nu har Tobias Billström (M) antytt att det kanske finns en tredje linje: att man kan ha att göra med Sverigedemokraterna i riksdagen. Det är klart att det blir ett fasligt liv.
Eller klart och klart, förresten. Vad är det egentligen som är klart?

Fånigt resonemang av politikerna

De här sverigedemokratiska ledamöterna har förstås röstat och haft sig, i fyra långa år. Ibland har de stött regeringen, ibland oppositionen. Det är det som gör renhetsspelet en aning fånigt.

Tanken verkar vara att man förblir fläckfri, även om man dagligen måste rulla sig i dynga, om man bara låter bli att tala med grisen. Om liknelsen ursäktas.

Hur länge kommer Sjuklöverns alla-mot-en att hålla?

Och hur är det egentligen tänkt att renhetsspelet ska fortsätta? Jag vet förstås vad lösningen är bland verkliga renhetsivrare: den stora koalitionen. Inte alla för en, utan alla mot en.

En riktigt bred sammansvärjning vore bra för stabiliteten, säger de. Men den måste vara så bred att riksdagen blir oviktig.

Varför ser Sjuklövern debatt som ett problem?

Det är här någonstans de förlorar mig. Det är någonting grundläggande fel med en demokratiuppfattning som ser en riksdag där det faktiskt förekommer debatt, kompromisser och riktigt beslutsfattande, som ett problem. Rent av som ett hot.

Enklare att styra när oliktänkande utestängs

Jag förstår att det är enklare att vara statsminister utan att riksdagen besvärar. Det vore också enklare att jobba på restaurang, om man slapp besväret med alla matgäster. Men då har man liksom missförstått syftet med institutionen.

Vad är lösningen?

Låt mig föreslå en fjärde linje: ta riksdagen på allvar. Debattera, övertyga, kompromissa. Bygg koalitioner för er politik där ni kan, åt alla möjliga håll.

Och, ännu en gång: sluta larva er.

Källa: Expressen
Högerpopulist

Sammanfattning

• Sjuklöverns motvilja till SD grundas inte i sakpolitiska frågor.
• Sjuklövern har, med stöd av media, försökt bygga upp en beröringsskräck mot SD.
• Sjuklöverns agerande, med vuxenmobbning, bottnar i rädslan att förlora ännu fler väljare.
• Sjuklövern, särskilt Annie Lööf & Jan Björklund, känner sig oförrättade pga att det finns ett parti som uppmärksammat folket på Sjuklöverns oförmåga att styra landet.

• Sjuklövern lyssnar inte på folket.
• Sjuklövern ignorerar folkviljan.

• Sjuklövern visar inte att de bryr sig det minsta om folkets missnöje med den förda politiken.
• Sjuklövern visar ingen självkritik, bara maktbegär.
• Sjuklövern visar ingen respekt för varken sina väljare sedan valet 2018, eller de väljare som lämnat dem.

• Sjuklövern verkar sakna verklighetsförankring.
• Sjuklövern undergräver förtroendet för dem.

• Vilka signaler sänder Sjuklövern till folket när inte ens politikerna kan bete sig på ett moraliskt, vuxet och moget sätt?

• Sjuklövern leker i sandlådan och deras huvudstrategi än idag är att försöka rasiststämpla SD.

• Sjuklövern är enade i att stänga alla dörrar till SD. Jimmie Åkessons är den enda partiledare som sagt att han är villig att prata med alla övriga partiledare. Ingen av dem vill ta hans utsträckta hand. Ingen av dem beter sig som mogna, vuxna människor.

• Sjuklövern sätter demokratin ur spel med sitt agerande. Hur kan Sjuklövern drista sig till att ens prata om demokrati när de beter sig som de gör och starkt bidrar till tystnadskulturen?
• Sjuklövern vill göra allt som står i deras makt för att utestänga drygt 1,1 miljoner väljare från all form av inflytande. Är det demokrati?
• Sjuklövern beter sig som att det är politikerna som väljer folket istället för att folket väljer politikerna.

• Sjuklövern underminerar demokratin när allt bara handlar om att frysa ut SD istället för att försvara demokratin och diskutera sakfrågor.
• Har den svenska demokratin gått i graven med partiledarna i Sjuklövern?

• Sjuklöverns politiker verkar fördummande på folket.

• För Sjuklövern är makten och hatet mot SD viktigare än sakfrågor.
• Är svensk riksdag bättre än polsk riksdag?

• Politikerföraktet flödar.
• Klyftan mellan väljare och politiker har aldrig varit större.

• Varje parti som samarbetar med SD blir starkare och har troligare att få igenom sin politik.
• Med eller utan samarbete med SD är det ändå alltid de förslag som har störst majoritet som går igenom.

• Varför tror S att de förlorade mandat i samtliga landsting och i 252 av landets 290 kommuner, och att 25% av Socialdemokraternas LO-medlemmar röstade på SD?

• Är Moderaterna och de andra allianspartierna trovärdiga när de låtit hela välfärden (vård, omsorg, skola, rättsväsende, boende, etc) förfalla under Löfvens styre?

• Sjuklövern samarbetade med media i valet 2018 för att mörklägga väljarnas viktigaste fråga, migrationspolitiken. Vilket inkluderar hur alla problem med tiggeriet och zigenarna ska hanteras (en fråga som helt och hållet mörklades under valrörelsen 2018).

Se även bl a;
Varning för Miljöpartiet

Miljöpartiet kommer fälla alla regeringar om MP inte får sin vilja igenom

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Lööf och Björklund kräver att Löfven samarbetar med dem


Partiledarnas sandlåda


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Sverigedemokraterna är Alliansens enda hopp


Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Sverigedemokraterna är Alliansens enda hopp

I en ledare skriver Alice Teodorescu under rubriken ”Tänk bort SD för en stund” att om det innan Sverigedemokraternas tillkomst varit en bra idé, rent sakpolitiskt, att S+M eller S+MP+C+L skulle styra landet så skulle det hänt för länge sedan.

Vilka problem av de många och stora samhällsproblem den s k sjuklövern skapat löses av att exkludera SD? Dvs det enda parti som inte varit delaktig i att skapa alla dagens problem!

I det fall någon dylik sammanslagning görs mellan vänsterpartier och högerpartier så är det inte av sakpolitiska skäl utan av strategiska och spelteoretiska skäl;

SD:s blotta existens skapar katastrofala koalitioner

Lek med tanken att SD inte hade funnits i Sveriges riksdag. Inte hade väl någon kommit på tanken att ”blockpolitiken är så fördummande”, för att citera den avsatte Stefan Löfven (S), att kommande regering bör bestå av S och M eller av en koalition mellan S+MP+C+L med passivt stöd av V?

Red’s kom:
Den mycket tydliga högerdominansen i opinion och riksdag (205 mandat jämfört med vänsterns 144 mandat) måste ge utslag i politiken!

SNABB OMRÖSTNING OM REGERING FRAMTVINGAR SAMTAL
Stefan Löfven har faktiskt röstats bort med röstsiffrorna 204 mot 142. Det är dags för talmannen att speeda upp sina fikarundor och verka för att folkets vilja återspeglas i det politiska inflytandet, där den rödgröna sörjan fråntas sin makt över högern.

Om talmannen Andreas Norlén vill verka i landets intresse ser han nu till att tre omröstningar om statsminister och regering sker snabbt och i snabb följd. De kan ske på en och samma dag. Det är det enda sättet att få till samtal och nödvändiga kompromisser. Inför den fjärde och sista omröstningen kan partiledarna i den s k sjuklövern (särskilt Annie Lööf och Jan Björklund) få upp till en vecka på sig att fundera över om de ska fortsätta leka i sandlådan eller om de ska börja ta ansvar för landet.

Mest tolererade regeringsalternativet vinner
Den legitima regeringsbildaren blir den konstellation som som har minst röster emot sig enligt dagens demokratiska regeringsform. Svårare än så är det inte. Varje partis politiska inflytande ska i demokratisk ordning utgå från hur många röster respektive parti uppnått i valet.

All makt utgår från folket
Precis som i föregående val, 2014, finns det en mycket tydlig icke-socialistisk majoritet i riksdagen vilket visar att – om hänsyn ska tas till väljarna – inget av de tre partierna till vänster är behöriga till en regeringsposition.

Hur skulle Löfven kunna få igenom sin budget i en riksdag vars majoritet så tydligt är emot honom? Är det Alliansens uppgift att lotsa igenom vänsterns budget?

Hur och varför jämka ej jämkningsbara åsikter?

Tanken är orimlig då de ideologiska skiljelinjerna mellan partierna till vänster, som sätter systemet framför individen, och partierna till höger, som sätter individen framför systemet, är milsvida.

Skillnaderna återkommer ifråga om synen på individen i sig – är hon aktör eller offer i behov av social ingenjörskonst eller ej?

Ska rättvisa definieras som lika rättigheter eller lika utfall?

Dessa ställningstaganden slår sedan igenom i sakpolitiken; i synen på arbetsrätt, utbildning, bidragssystem, kriminalpolitik, företagande bara för att nämna några områden.

Red’s kom:
Problemet här är att varken Alliansen eller icke-blocket S+V+MP har någon politisk agenda att utgå från. Vilka konkreta frågor och samhällsproblem kommer respektive parti arbeta för i vilken prioriteringsordning? Vilka konkreta åtgärder, t ex lagändringar och resurstilldelningar, kommer att vidtas enligt vilken prioritering?

Samtliga sakfrågor har fallit i skymundan till fördel för det politiska spelet. Flosklerna haglar alltjämt i luften ovanför den s k sjuklöverns sandlåda, SD förödmjukas från alla håll, hatet spirar och inget nämns om vad respektive sida skulle kunna jämka sig med i utbyte mot vad från vilket parti.

Gagnas Sverige av att alla politiker tycker lika i sakfrågor?

Men det är just för att det inte råder samsyn som alla partiers perspektiv är relevanta för helheten.

Utan oliktänkande i riksdagen blir Sverige en diktatur

En av skillnaderna mellan en demokrati och en diktatur är just förekomsten av politisk mångfald i parlamentet, liksom av en handlingskraftig och målmedveten opposition.

I praktiken innebär det partier som konkurrerar, inte lierar sig, i jakten efter svaren på väljarnas frågor.

Red’s kom:
ALLA MOT EN-POLITIKEN SKAPAR POLITIKERFÖRAKT
I Sverige har vi nu en riksdag med åtta partier där sju av dessa försöker stänga ute det tredje största partiet med drygt 1,1 miljoner väljare bakom sig. Dessutom det enda parti som inte kan skuldbeläggas för alla dagens omfattande problem inom hela välfärden; Vård/omsorg, skola, rättsväsende/brottslighet, bostäder, etc.

Vänstern försöker manipulera högern till att bistå med hjälp för att skapa en vänsterdiktatur, och möter förvånansvärt lite motstånd. Är det konstigt att frustrationen ökar bland folket?

Varför ska M alliera sig med S? Varför ska C/L alliera sig med S/MP?

Om det hade varit en utomordentlig idé, av sakpolitiska skäl (exempelvis för att säkra reformers långsiktighet), att S+M eller S+MP+C+L skulle styra landet, och SD alltså inte funnits med i bilden som utlösande faktor, hade det hänt för länge sedan.

Anna Dahlberg skriver i Expressen en ledare under rubriken ”Det är allvar nu – släpp inte fram Lööf & Löfven”:

Det går inte att bygga en regering enbart på att vara emot SD
Många pekar på en ”mittenregering” som den mest ansvarsfulla lösningen på dödläget efter valet. Med detta avses en regering bestående av S+MP+C+L, eventuellt med Annie Lööf som statsminister.

Red’s kom:
Det är bara några få personer som hävdat att en S+MP+C+L skulle vara den ”mest ansvarsfulla lösningen”. Nästan alla skribenter har bara nämnt denna konstellation som en konstellation som inte helt kan uteslutas i nuläget.

Något stöd för en S+MP+C+L-regering lär inte finnas överhuvudtaget bland svenska folket, vilket visas inte minst av det faktum att max två procent vill se MP i regeringen.

Att Stefan Löfven skulle släppa fram sin huvudmotståndare Annie Lööf, med sitt 8-procentsparti, som statsminister måste väl ändå alla begripa är uteslutet?
Centerpartiet är inget statsbärande parti som kan göra anspråk på posten som regeringschef.
Dessutom har Annie Lööf dyrt och heligt garanterat sina väljare att aldrig ens sätta sig i en ”Löfven-ledd” regering.

Anna Dahlberg har själv tidigare skrivit;
En svensk statsminister leder regeringens arbete och utser och avsätter ministrar. Varför skulle S förminska sig själva till den grad att de låter C ha sista ordet i allt av vikt?”,
samt att Annie Lööf är olämplig pga hennes starkaste karaktärsdrag;ideologisk renlärighet, kompromisslöshet och yviga utspel som ofta saknar verklighetsförankring”.

Sedan är beteckningen ”mittenregering” så långt ifrån sanningen som man kan komma. Det skulle bara bli en rödgrönblågrå sörja t o m värre än dagens rödgröna sörja.

Baka bröd av ideologiska floskler
Det talas om ett nytt läge i svensk politik där skiljelinjen går mellan ett socialliberalt block och ett socialkonservativt dito. Men lika lite som det går att baka bröd av ideologiska floskler går det att bygga en regering enbart på att vara emot SD.

En S+MP+C+L-regering är en garanti för politiska låsningar i en outsinlig ström
Löfvens drömregering är i själva verket ett säkert recept på fyra år av politiska låsningar.

Valresultatet visar majoritetens missnöje med småpartiernas orimliga inflytande
Det vore också ett synnerligen tondövt sätt att tolka valresultatet.

SD:s stora framgångar beror sannolikt på att migrationspolitiken i hög grad har dikterats av småpartier som MP och C på båda sidor blockgränsen.

Om den sittande regeringen var ett olyckligt äktenskap kan man bara föreställa sig hur dysfunktionellt detta månggifte skulle bli. S och C är varandras motpoler i den ekonomiska politiken.

Demokratiskt underskott i politiken
Det har, som statsvetarprofessor Bo Rothstein konstaterade i en debattartikel nyligen, skapat ett demokratiskt underskott i en central fråga för väljarkåren.

Att då svara med att bilda en regering som ger dessa partier en ännu starkare ställning vore att be om ökat missnöje.

En renodlad S-regering kommer aldrig överleva ens sin första budget
I så fall vore en renodlad S-regering – Löfven II – att föredra. En sådan regering skulle åtminstone kunna göra upp om migrationen och lag och ordning med M.

Red’s kom:
En renodlad S-regering – dvs i direkt strid med samtliga allianspartiers mest primära vallöfte – kommer däremot att falla mycket snabbt på ett stort antal andra viktiga frågor.

Anna Dahlberg (som röstar på S, precis som resten av Expressens ledarredaktion, och är kraftigt anti-SD samt anti-C) har tidigare, med mindre logiska resonemang, lobbat för en S&M-regering. Problemet är att hon då bortsett från samtliga faktorer som var och en i sig helt omöjliggör en dylik konstellation. Långt ifrån bara frågan om ifall Löfven eller Kristersson skulle få rollen som statsminister, där redan denna initiala fråga helt utesluter en dylik regering av en rad olika anledningar. Att bilda en maktkartell med en S&M-regering i syfte att försöka krossa hela den övriga oppositionen vore på intet sätt ansvarsfullt, varken mot Sverige eller väljarna. Tvärtom så skulle det vara synnerligen respektlöst.

Endast 18 procent av väljarna kan tänka sig ett regeringssamarbete mellan Alliansen och de rödgröna! Dessa 18% verkar inte riktigt ha förstått konsekvenserna.

En Lööf-Löven-regering är utesluten
”Det är allvar nu”, löd det ödesmättade budskapet på Centerpartiets valaffischer. Det ligger mycket i det. Just därför borde en regering med Lööf & Löfven vara utesluten.

Källa: Expressen

Spelteoretisk koalition istället för sakpolitisk

Problemet är att den nuvarande anledningen inte är sakpolitisk utan strategisk och spelteoretisk.

Red’s kom:
KRÄNKNINGSKLIMAT – SJUKLÖVERN SPLITTRAR FOLKET
Tidigare var det främst Vänsterpartiet, tätt följd av Miljöpartiet och sedan Socialdemokraterna som i sin sandlåda skapade ett otrevligt klimat i Sverige. Men nu har även partiledarna för Alliansens partier hoppat ner i vänsterns sandlåda.

SJUKLÖVERNS MOBBNINGSRETORIK FÅR KONSEKVENSER
Konsekvensen av partiledarnas infantila beteende med ständigt hatiska kommentarer är att kränkningar och hat blivit en allt större del av vardagen i Sverige.

Partiledare som beter sig så ofattbart illa – med beröringsskräck och utfrysning – borde avsättas på grått papper av ett samlat folk. Inte en enda av den s k sjuklöverns partiledare har ett berättigande idag, och det borde alla kunna enas om, oavsett vilket parti man röstat på.

Samarbete/samtal mellan tre block i stället för att två block utestänger det tredje blocket

Dessvärre går det inte att tänka eller leka bort SD som fick över en miljon röster i riksdagsvalet.

Sverigedemokraterna väljare, dvs de etablerade partiernas forna väljare, tycks vara svåra att locka tillbaka. Därmed är risken stor att den nya politiska kartan med två jämnstora partier och ett litet större parti, alla hemmahörande i tre olika block, är det nya utgångsläget. Den låsning som uppstått mellan dessa parter behöver brytas om politiken inte ska lamslås för oöverskådlig tid framöver.

Alliansen alienerar sig med S, och vill sedan alliera sig med S

Låsningen beror på att Alliansen försöker äta kakan och ha den kvar.

Alliansen har fällt Löfven med SD:s stöd, liksom de fått igenom sin talmanskandidat med SD:s stöd.

Men makten kan man inte tänka sig att ta med SD:s stöd, den söker man Löfvens stöd för. Varför i hela fridens namn skulle Stefan Löfven, som alltså för några dagar sedan röstades bort av just Alliansen och SD, stödja en Alliansregering?

Red’s kom:
Särskilt med tanke på att alla allianspartiers – allra mest Centerpartiet och Moderaterna – huvudbudskap under hela valrörelsen har varit att byta ut S och MP i regeringen. Inget svek i Sveriges politiska historia skulle kunna vara större mot väljarna om något av allianspartierna möjliggör för S eller MP att sitta kvar i regeringsställning.

Löfven kommer inte verka för att Alliansen ska kunna överta makten

Löfven har varit glasklar med att han inte kommer agera stödhjul åt högern.

Red’s kom:
När Alliansen bad Stefan Löfven om stöd för Alliansen att bilda regering gavs inte särskilt mycket tolkningsutrymme i Löfvens svar; ”Glöm det!”.

Löfvens härskartekniker
Stefan Löfven och den tidigare kickade Anders Ygeman (S) saknar sakliga argument för att få ytterligare fyra år i regeringsställning. Samtliga sakliga argument som utgår från verkligheten talar istället emot att så skulle ske.

Därav att Löfven och Ygeman sätter allt sitt hopp till metoden Divide et impera, dvs söndra och härska. Med smutskastning och hat som huvudingrediens. Där det enda viktiga är att öka stigmat för samtal med SD. Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) är ganska lätta att manipulera, men om dessa partiledare besitter bara den allra minsta form av självbevarelsedrift hoppar de inte på Löfven-tåget.

Vänsterns skäl för att vilja bryta blockpolitiken är enbart i egenintresse

Löfven vill bryta blockpolitiken av den enkla anledningen att den hotar hans maktinnehav.

Om Löfvens oro för att Alliansen kan ge SD inflytande varit genuin hade han i stället svalt stoltheten och tagit Alliansens utsträckta hand.

Det kommer således inte att ske, i stället hoppas socialdemokratin på att Alliansen ska spricka.

Är C och L beredda att hjälpa Löfven att splittra Alliansen och återinsätta Stefan Löfven som statsminister?

Skulle Löfven få möjlighet att bilda en blocköverskridande regering har han lyckats med konststycket att både behålla statsministerposten och splittra den motståndare som en gång formerade sig just i syfte att bryta den socialdemokratiska makthegemonin.

Red’s kom:
I det fall S, MP eller V ingår i nästa regering innebär det inte bara den sista spiken kistan för Alliansen utan även att en stor ström av röster skulle vandra från särskilt Alliansen till SD.

Socialdemokraterna har förlorat mandat i landets alla landsting och i 260 av landets 290 kommuner.

Ett samröre med Socialdemokraterna, ett parti på så tydlig nedgång – istället för med SD som är på tydlig uppgång – kommer inte att led till något positivt utfall för dessa partier. 

Varför tävlar C och L med Vänsterpartiet om V:s röster?
De partier till höger som inte tydligt markerar sitt avståndstagande till Socialdemokraterna kommer ofrånkomligen att tappa väljare till SD.

Är Centerpartiet och Liberalerna beredda att tappa sitt väljarstöd?

Förhoppningsvis kommer detta ej att ske. Alliansens partier är mer eniga än oeniga i sakfrågorna, de har rent ideologiskt mer gemensamt med varandra än med något av partierna i vänsterblocket.

Ett samarbete med S skulle äta upp C och L, precis som MP blivit uppätet under den föregående mandatperioden, samtidigt som borgerligheten skulle ha svårt att komma tillbaka som ett enat alternativ.

Alliansens enda möjlighet är att presentera en politik som SD kan tänka sig att stödja

Därför måste Ulf Kristersson nu lägga krutet på att ena Alliansens partier kring en politik som också SD kan tänkas stödja.

Alliansen kan nämligen bara ta, och än viktigare behålla, makten om SD inte motsätter sig det.

Red’s kom:
Om Alliansen är intresserade av att få igenom sin politik kan det knappast finnas några tveksamheter om att Alliansen får igenom avsevärt mer av sin politik genom att samarbeta med Sverigedemokraterna, jämfört med ett samarbete mellan Alliansen och Socialdemokraterna.

Allianspartierna har mycket mer gemensamt med SD än med S, V eller MP

Det torde inte vara alltför svårt att hitta en sådan hållning. Allianspartierna och SD har ”likartade uppfattningar i den ekonomiska politiken, i kriminalpolitiken, i arbetsmarknadsfrågor och i försvarsfrågan”.

Det enda som krävs är att icke-vänstern driver den politik de lovat
En sådan politik förutsätter inget samarbete med SD, enbart att den ickesocialistiska majoritet som finns i riksdagen driver den politik som den har gått till val på.

Vid sidan av detta måste ett blocköverskridande samarbete i de stora ödesfrågorna ske med S. Till dessa hör sådant som skatte-, bostads-, migrations- och integrationspolitiken.

Hur kan Löfven-supporters förutsätta att kaos uppstår med SD som vågmästare?

Denna lösning, med hoppande majoriteter och en intakt allians mellan de borgerliga partierna som varken går S eller SD till mötes i deras splittringsförsök, beskrivs av de som vill behålla Löfven som statsminister som naiv.

Naiviteten förklaras med att man minsann vet att samtal med SD kommer att resultera i kaos. Men hur kan man veta det innan man haft ett enda samtal? Och hur kan man vara så säker på utgången av ett sådant samtal, som man alltså inte har haft, och samtidigt hävda att SD är oberäkneliga?

Red’s kom:
Hoppande majoritet
Hoppande majoritet kallas det förhållande att en regering, som i sig själv inte har majoritet i parlamentet (riksdagen) utan är en minoritetsregering, i olika frågor kan stödja sig på samverkan med olika oppositionspartier, för att därigenom i varje fråga erhålla stöd för sin politik. Denna typ av majoritet använde regeringarna sig av i ”vågmästarparlamentarismen” under 1920-talets svenska parlamentarism.

Vågmästarpolitik
Vågmästare, eller tungan på vågen, är ett parti i en politisk församling som sitter mellan två starka block som inte har egen majoritet och därför blir utslagsgivande vid en omröstning. Begreppet vågmästare har skiftat betydelse och avsåg ursprungligen ett parti som anpassar politiken åt än det ena eller andra hållet för att få igenom partiets förslag med tillfälliga majoriteter. Begreppet i dess ursprungliga betydelse inbegrep ett stort mått av politisk förhandlingsförmåga.
Miljöpartiet var mellan valen 1998 och 2006 tungan på vågen. Tidigare har även Centerpartiet och Folkpartiet i någon mån varit vågmästare, liksom Ny demokrati under sin tid i Riksdagen 1991–1994. Sverigedemokraterna kom 19 september 2010 in i riksdagen med 5,7 procent av rösterna och antog därmed en vågmästarroll.

Utan att samtala med SD kan ingen veta om SD ställer orimliga krav

Att samtala med SD kan innebära att SD ställer orimliga krav, men nog måste väl de partier som får de orimliga kraven i knät då vara kapabla att säga ”tack, men nej tack?” och gå vidare antingen till S eller genom att lämna in sin avskedsansökan?

Samtal med ett parti innebär inte att man anammar partiets historiska bakgrund

Alliansens politiker kommer nämligen inte att smittas av SD:s ”nazistiska rötter” lika lite som Socialdemokraternas politiker smittats av Vänsterpartiets kommunistiska dito när de i decennier förlitat sig på de senares stöd i riksdagen.

Red’s kom:
Det måste kraftigt understrykas att det bara finns två politiska partier som har verkliga och dokumenterade rötter i nazismen; Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Widar andersson säger:
– Om man tittar på Valu-undersökningarna från 2006 och framåt kan man se att SD till i alla fall 85 procent består av moderater och socialdemokrater.

Journalisten Jörgen Huitfeldt skrev om den s k sjuklöverns beteende;
”Finns någon annan förklaring bakom detta än rent självskadebeteende från alliansen och de Rödgröna? Att de innerst inne vill tappa väljare som ogillar SD men som har ännu svårare för mobbningstendenser och orent spel?”, och fortsatte om SD-isoleringen:

När man ser vilken effekt det hittills har haft så framstår det som kontraproduktivt och masochistiskt.

Om Alliansen väljer att återigen avstå från makten ger det tydliga signaler

Om Alliansen av någon anledning väljer att avstå från makten ännu en gång skickar man signalen till väljarna att det inte spelar någon roll hur de lägger sin röst – en socialdemokratisk statsminister får man ändå på köpet.

Det är en signal som kommer ljuda långt in i nästa valrörelse och enbart gynna – just precis, SD.

Red’s kom:
I fredags rapporterade Sifo/SvD att elva procent av Alliansväljarna och fyra procent av de rödgröna redan ångrar sig.
Sifos opinionschef Toivo Sjörén konstaterade att om det blir ett nyval (extraval) kommer det att bli till fördel för Sverigedemokraterna.
Som grädde på moset lär MP, och kanske även L, då åka ur riksdagen.

Källa: GP


PM Nilsson skriver i en ledare i Dagens Industri:

Ett antal företagare gav i onsdagens Dagens Nyheter råd om hur partierna ska navigera i de talmansrundor. Gruppen hyllar ett knippe omistliga värden som är viktiga för ett svenskt blomstrande näringsliv: alla människors lika värde, mångfald, religionsfrihet, yttrandefrihet, fri opinionsbildning, ett självständigt rättssystem och internationell handel.

I detta har de helt rätt. Ekonomin är i slutändan beroende av ett fritt samhällsskick. Utan fria individer inget fritt företagande.

Därefter varnar de för att dessa värden hotas av nationalistiska regeringar i Polen och Ungern. Också det är sant, även om man också ska ha respekt för dessa två länders svåra nära historia under sovjetisk semiockupation. Att de ibland ser Bryssel som ett nytt Moskva bör man i alla fall vara lyhörd för.

Står Sverige inför ett val mellan liberala värden och ”polsk-ungersk riktning”?

Nåväl, tankefigurens final är att Sverige står inför ett ödesval: antingen att gå i polsk-ungersk riktning, eller att värna de liberala värden som är grundläggande för vårt samhälle och näringsliv.

Det valet är förhoppningsvis självklart för alla. Problemet är att det är falskt.

Alliansens politik sammanfaller med SD:s politik i viktiga sakpolitiska frågor

Det handlar för allianspartierna om att våga pröva stödet för sin egen politik i riksdagen. Eftersom den i viktiga avseenden sammanfaller med SD:s finns det en sakpolitisk majoritet i för landet viktiga frågor.

Ekonomisk politik, kriminalpolitik, arbetsmarknadsfrågor och försvarsfrågan

Allianspartierna och Sverigedemokraterna har likartade uppfattningar i den ekonomiska politiken, i kriminalpolitiken, i arbetsmarknadsfrågor och i försvarsfrågan.

Särskilt Centerpartiet och SD har paradoxalt nog många beröringspunkter.

SD:s fokusfrågor inför mandatperioden, migration, sjukvård och kriminalpolitik är frågor som varje regeringskonstellation kommer att arbeta med;
• Sverigedemokraternas politik är utpräglat näringslivsvänlig.
• Partiet är för arbetskraftsinvandring.
• Den ekonomiskpolitiska talespersonen Oscar Sjöstedt vill inte aktualisera en kampanj om EU-omröstning.
• Den yngre generationen förstärker den högerliberala riktningen.

C:s och L:s önskan om en ny variant på DÖ skulle vara förödande för Sverige

Decemberöverenskommelsens olycka var att allianspartierna i förväg lade ner sig till förmån för S av rädsla för att SD skulle rösta på deras politik.

Det drabbade och avlövade framför allt Moderaterna som tappade i trovärdighet. Att göra om samma misstag är dårskap.

En ny Decemberöverenskommelse leder bara till ökat väljarstöd för SD

Frågan om att ge SD inflytande eller inte är en illusion. De har inflytande i kraft av att 17,5 procent av väljarkåren röstade på dem. Frågan är var detta inflytande ska kanaliseras. En regeringsbildning vars centrala uppgift är att isolera SD gör Jimmie Åkesson till oppositionsledare. Det är att ge hans parti stor makt.

En regeringsbildning som i riksdagen integrerar frågor där SD:s och allianspartiernas uppfattningar sammanfaller ger också makt, men en mycket mer ofarlig och demokratiskt oklanderlig.

Därtill kan man av rent taktiska skäl argumentera för att isoleringslinjen har prövats och misslyckats. SD har växt explosionsartat. Det är dags att prova något annat för att stoppa blodflödet från S och M.

Det är traditionellt från vänstern hotet kommer

De värden som företagargruppen i DN:s artikel säger sig vilja värna har historiskt hotats från vänster.
• S och LO vill inte ha arbetskraftsinvandring.
• De har alltid motsatt sig en författningsdomstol och har återkommande visat förakt för domstolsväsendets självständighet.
• De respekterar inte äganderätten och fick släpas in i EU.
• Under många decennier hotade S med en lex Bonnier för att stoppa en i deras ögon borgerlig mediemakt.

Socialdemokraterna lutar åt Vänsterpartiet

S har nu återigen gått vänsterut och hotar tillsammans med Vänsterpartiet med full kraft näringsfrihet och äganderätt.

Den nuvarande justitieministern drar sig inte för att personligen attackera för honom misshagliga pressröster.

Att i detta läge adla S till ett värn för liberala värden kräver en distans som närmar sig verklighetsflykt.

Det främsta vallöftet från C, L, KD och M var att verka för en M-ledd regering. Svik inte nu.

Källa: DI
Partiledarnas sandlåda
Se även bl a;
Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats

Varning för Miljöpartiet

Lööf och Björklund kräver att Löfven samarbetar med dem


Partiledarnas sandlåda


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern


Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Lööf och Björklund kräver att Löfven samarbetar med dem

Efter dagens talmansrunda med Andreas Norlén står det klart att utgångsläget är exakt detsamma som tidigare. Alla har sagt samma sak som före mötet med talmannen. Ingen har gett något alternativt förslag till regering. Inget har förändrats. Läget är exakt lika låst som tidigare.

Blockpolitik har fått en annan betydelse som mer innebär blockeringspolitik.

Det finns i detta läge inget sakligt skäl för att inte kalla till en första statsministeromröstning, för att försöka få något konkret att hända även om alla vet att det då givna förslaget kommer att avslås av riksdagen.

För att komma vidare bör nu följande ske;
1. Den 2:e eller 3 oktober kallar talmannen till omröstning om ca 4 dagar för ett specificerat regeringsalternativ med Socialdemokraterna.
2. Eftersom det första förslaget röstas ner kallar talmannen till en ny omröstning där Alliansen föreslås som regering.
3. När även det andra förslaget röstats ner kallar talmannen till en ny talmansrunda nästa dag där alla partier nu får ge ett alternativt regeringsförslag. Därefter kallar talmannen till till sin tredje av max fyra omröstningar, som hålls inom några dagar.

Stefan Löfven:
Vi kommer inte att bli stödparti åt en Alliansregering så att de kan regera som block, trots att de har färre mandat, sa Löfven, som i dag leder en övergångsregering.

Jag kan inte sätta mig ner ensam med de fyra borgerliga partiledarna och diskutera hur man ska lösa deras problem. Det kommer inte på frågan, har Löfven också sagt.

Min förhoppning är att vi hittar en lösning som ligger i mitten av politiken. Det har jag framfört till talmannen, sa Stefan Löfven. Ingen journalist frågade vad han menade med detta men med ”mitten av politiken” syftar Löfven på sig själv samt MP, C och L.
Löfven har sitt enda hopp till att Lööf och Björklund byter sida för att Löfven ska få sitta kvar.

Både Stefan Löfven och Ulf Kristersson framförde till talmannen att de fortfarande står till förfogande för att leda Sveriges nästa regering. Hur den ska se ut, kunde ingen av dem berätta på sina pressträffar.

När Expressen redovisar dagens händelser, nästan enbart om fikat, framgår att Expressen inte riktigt förstått att Stefan Löfven avsatts och inte längre är statsminister. Löfven enbart leder en övergångsregering.

Ulf Kristersson (M) är försiktig i sina uttalanden och hoppas att allt ska lösas av sig själv med tiden. Både Lööf och Björklund har sagt att en alliansregering inte kan tillträda utan att ha en blocköverskridande uppgörelse med S. Det sa inte Ulf Kristersson.

Jimmie Åkesson (SD) har understrukit det självklara, dvs att SD komemr att rösta emot samtliga existerande regeringsförslag, så länge SD:s dryga miljon väljare ska utestängas från all form av inflytande, enligt samtliga övriga partiledares starkt antidemokratiska vilja.
Jag ser inga goda förutsättningar för en Alliansregering att tillträda. Det är svårt att se hur vare sig C eller L skulle kunna få vårt aktiva eller passiva stöd med tanke på deras förhållande till oss. Om det inte blir så att man plötsligt är beredd att förhandla om politiken eller försäkra oss att man har en politik vi kan tolerera, säger Jimmie Åkesson som vill visa att SD inte är någon stoppkloss i detta läge, i motsats till framförallt C och L.

De två alternativ jag har framfört är en M+KD-regering alternativt en regering med bara Moderaterna, säger Jimmie Åkesson.

Jag är övertygad om att både Kristdemokraterna och stora delar av Moderaterna är beredda att ta vårt stöd för att kunna bilda en regering. Det som Kristersson har sagt om ”ända in i kaklet” kan inte betyda något annat, egentligen, säger Jimmie Åkesson.

Är det helt uteslutet för dig att stödja en regering där Centerpartiet och Liberalerna ingår?
Nej, det är inte helt uteslutet. Det jag har sagt är att som läget är nu – där vi har en allians som säger att de vill bilda regering men som inte vill prata med oss eller ge oss något inflytande, eller ens bilda en regering med vårt stöd – nej, då finns ingen anledning för oss att stödja en sån regering.

Vad krävs för att ni ska trycka på den gröna knappen?
Att vi får försäkringar om att politikens innehåll är något som vi kan leva med, och då i första hand kopplat till våra kärnfrågor: migrations- och integrationspolitiken, kriminalpolitiken, hälso- och sjukvården. Det är de områdena som vi har sagt i valrörelsen är de viktigaste för oss.

Karolina Skoglund (Expressen) missuppfattade helt vad Jimmie Åkesson sagt. Karolina Skoglund skriver;
Nu har Åkesson sagt att han kommer att rösta rött, men även om SD skulle rösta fram en sådan så räcker inte det eftersom man måste få fram en budget.
Vad Jimmie Åkesson sa var istället att han kommer att trycka på röd knapp vid varje förslag till regering så länge SD inte får något inflytande (”Som läget är i dag skulle jag inte trycka något annat än röd knapp i kammaren”). ”Röd knapp” betyder ”Nej” till förslaget, inte att Jimmie Åkesson kommer att rösta på ett rött regeringsalternativ.
Annie Lööf vill inte leka i Alliansens sandlåda
Annie Lööf (C) upprepar som sitt mantra att Centerpartiet inte kommer att ingå i en Alliansregering som inte får stöd av Socialdemokraterna. Hon vill att Löfven ska bekräfta att S, V och MP inte kommer att lägga någon gemensam budget under de kommande fyra åren, men hon kan inte svara på varför dessa tre partier skulle lägga sig platt för Alliansen.
Enligt Sjöstedt finns det redan ett väl förberett gemensamt budgetförslag från de S, V och MP! Om det är sant vet vi inte.
Annie Lööf upprepar också att Centerpartiet inte kommer att ingå i någon regering som på något sätt överhuvudtaget skulle riskera att vara beroende av vad varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet tycker i någon enda fråga.
Jag tänker inte sitta som gisslan till Sverigedemokraterna i en regeringsställning, hävdar Annie Lööf med en dåres envishet.

C kommer inte att sitta i en alliansregering som kräver förhandling eller samarbete av SD, säger Annie Lööf.

Aftonbladet uppger att Annie Lööf inte utesluter ett ”samarbete” (vad det nu innebär) med även Miljöpartiet framöver:
Men vi behöver stöd för Socialdemokraterna för att kunna tillträda. Miljöpartiets mandat räcker inte för att vinna en statsministeromröstning, säger Annie Lööf.
Hur många av Centerpartiets väljare skulle lagt sin röst på detta parti om de innan valet känt till att detta var en möjlighet?

Om det högst osannolika skulle inträffa där S, MP, C och L bildar regering skulle konsekvensen bli ett rejält ras i väljarstödet för Centerpartiet i nästa val och Liberalerna skulle landa en bra bit under fyraprocentsspärren.

Jan Björklund (L), med riksdagens näst minsta parti, bara lallar med Annie Lööf (C) och har svårt att hålla sitt humör i schack när han ställs mot väggen av journalisterna.
Precis som för Annie Lööf menar Jan Björklund att det är viktigare att utestänga Sverigedemokraterna än att få igenom sin egen politik.

Ebba Busch Thor (KD) lämnar fortfarande dörren öppen till stöd av Sverigedemokraterna. I motsats till Annie Lööf och Jan Björklund är hon något mer välvilligt inställd till att väljarnas röst ska vara avgörande.

KD:s ingång är densamma som den varit nu i tre år. Jag står för vår politik i alla lägen och den regering som är den bästa – en alliansregering – oavsett hur andra partier förhåller sig till det. Precis som jag inte tyckte det var något problem att vår kandidat till talman blev vald genom att SD röstade för, precis på samma sätt som jag inte tycker att det var något problem att Löfven avsattes för att SD röstade för SD. Det har varit min linje och jag ser inte hur det kan vara ett problem. Min ingång är som sagt att jag vill få ett gehör för den politik vi gått till val på och vi lovade våra väljare att en röst på KD är en röst mot Löfven. Och jag är inte beredd att om det finns ett tydligt stöd i kammaren låta S ha ett veto på vem som får lov att bilda regering, säger Ebba Busch Thor.

Jonas Sjöstedt (V) sätter allt sitt hopp till Stefan Löfven och vill inte svara på om han skulle lägga ner sin röst till en högst osannolik S, C, L och MP-regering (167 mandat). Dvs en regering som har alla förutsättningar för att krackelera från dag 1 (inte minst eftersom Lööf skulle få sitt största hatobjekt, Stefan Löfven, som boss).
Vi röstar inte för en regering som vi inte själva ingår i, säger han och tillägger att han kommer att kräva politiskt inflytande för att ge ett stöd till en regering.
Jonas Sjöstedt (V) vet att varje form av samarbete över blockgränsen förutsätter att Vänsterpartiet exkluderas från varje form av inflytande.

På frågan; ”Behöver Stefan Löfven förhandla med dig. Kommer du inte stödja Stefan Löfven ändå?” svarade Sjöstedt;
Nej, den tiden är förbi. Vi kommer alltid fråga efter ett politisk inflytande.

Miljöpartiets språkrör, Isabella Lövin och Gustav Fridolin, med ett parti på gränsen till 4-procentsspärren, har som vanligt inget att tillföra debatten. De hoppas bara på att få agera stödparti till Löfven. Alternativt till Centerpartiet, trots att de är varandras direkta motpoler i så gott som alla frågor.

Annie Lööf
Stefan Löfven

Se även bl a;
Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal


Partiledarnas sandlåda


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern


Varning för Miljöpartiet


Annie Lööfs vänstervridning av Centern – Fri invandring


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Med röstsiffrorna 204 mot 142 (totalt 346 av 349 röster, ingen avstod från att rösta) avsattes Stefan Löfven som statsminister idag. Det är första gången det hänt i svensk historia.
Statsministeromröstning 2018, Stefan Löfven avsattLeila Ali-Elmi (MP), som med hjälp av personkryssning av sina somaliska vänner fick en plats i riksdagen, var en av de tre som missade att rösta om statsministern (se bild ovan, släckta lampor längst bak). Hon fick inte upp bordsskivan i tid, skriver DI.

Riksdagen består av 349 ledamöter, enligt följande:

Alliansen = 143 ledamöter
M = 70 ledamöter
C = 31 ledamöter
KD = 22 ledamöter
L = 20 ledamöter

SD = 62 ledamöter (Alliansen + SD = 205 ledamöter)

S+V+MP = 144 ledamöter
S = 100 ledamöter
V = 28 ledamöter
MP = 16 ledamöter

Stefan Löfvens regeringsunderlag = ?
Att döma av de uttalanden som alla gjort från S, V och MP hoppas alla från denna sida nu att Stefan Löfven kommer att återinsättas som statsminister och bilda ny regering, utan att någon har en susning om hur denna regeringskonstellation skulle se ut.

Som alla kan konstatera har Löfven aldrig uttalat sig samtidigt som någon från ett annat parti stått bredvid honom. Varken Gustaf Fridolin, Isabella Lövin eller Jonas Sjöstedt har ens befunnit sig offentligt i samma rum som Löfven sedan valet. Var är det ”block” som Löfven hela tiden refererar till?

Stefan Löfven utser sig själv som med ensamrätt att bilda regering
Stefan Löfven tycker att han har ensamrätt på att bilda regering bara för att Socialdemokraterna fått fler röster än något annat enskilt parti. Någon sådan regel finns det emellertid inte inom begreppet demokrati.

Socialdemokraternas väljare har inte rätt att veta vilken politik de får
Stefan Löfven tycker att de väljare som röstat på S inte ska få veta vilka bihang de får med på köpet. Inte ens inför själva regeringsbildningen ska någon få veta vad resultatet blir.

Oenig Allians

– Passivt stöd existerar inte från Sverigedemokraterna. För i och med att Alliansen är mindre än de rödgröna kommer det att krävas att Sverigedemokraterna röstar på Alliansen förslag i nästan varenda omröstning och det kommer de ju inte att göra gratis. Och det har ju (Jimmie) Åkesson varit tydligt med. I det här läget skulle det krävas aktiva förhandlingar och överenskommelser med Sverigedemokraterna och den makten är jag inte beredd att ge SD, säger Jan Björklund (L).

Allianskollegan Ebba Busch Thor utesluter dock inte att regera med stöd av SD.
– Vi måste komma bort ifrån det här att man är så otroligt osäker på sina egna värderingar och sin egen politik att man blir skrämd bara av Sverigedemokraternas blotta närvaro i riksdagen. Jag står för vår politik och våra värderingar i alla lägen, oavsett vem som röstar för. Och då har jag varit beredd att tillträda i regeringsställning, även om det kräver stöd från Sverigedemokraterna

Statsministern petad, vad händer nu?

Den avsatta S+MP-regeringen kommer nu att fortsätta i form av s k ”övergångsregering” (interimsregering) fram till dess att ny regering utsetts eller till dess att extraval (nyval) hållits.

På torsdag påbörjar den nyvalda talmannen Andreas Norlén (M) sina talmansrundor.

Talmannen presenterar sedan sitt förslag till statsminister, och vilka partier som ska ingå i regeringen, för riksdagen. Riksdagen provar förslaget i en omröstning. Om fler än hälften av kammarens närvarande ledamöter röstar mot förslaget är förslaget inte godkänt.

Det har aldrig tidigare hänt att talmannens första förslag till statsministerkandidat inte godkänts av riksdagen.

Talmannen har fyra gånger på sig att bilda en handlingskraftig regering.
Det finns inget som hindrar att talmannen t ex ger samma förslag fyra gånger.

Det är upp till talmannen om han vill ge ett, flera eller alla 4 förslag vid ett och samma tillfälle. Men om talmannens första förslag inte går igenom är det troligt att han ger riksdagen någon dags betänketid innan nästa förslag presenteras.

Om samtliga talmansrundor misslyckas utlyses ett extraval inom tre månader.
Det lär inte gå så långt som till extraval, eftersom det med stor säkerhet skulle gynna Sverigedemokraterna.

Not.
Detta är ett märkligt system, eftersom då den ordning i vilka förslagen ges kan bli helt avgörande (även om förslagen presenteras i ordningen minst trolig till mest trolig).

Sedan 1978 har talmannen försett sitt förslag till statsminister med tillägg rörande vilken partikonstellation förslaget gäller, t ex 2014:
– ”Att till ny statsminister utse Stefan Löfven, som avser att bilda en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet”.

• Budgeten läggs fram den 15 november. Hur det går i den omröstningen kommer att bli en avgörande mätning på hur stort förtroende den nya regeringen har.


Regeringsalternativ

Alternativen till en Alliansregering (som kommer att få 206 röster mot sig) är obefintliga:
M, KD och SD-regering (144 mandat), faller bl a på att SD inte skulle hoppa på detta tåg.
S, C, L-regering (151 mandat) faller bl a på att S och C skulle krascha direkt (Annie Lööf skulle få sin huvudfiende #1 som boss, Stefan Löfven). De två pyttepartierna, L och C, skulle inte funka ihop med det största partiet, där Löfven i praktiken är Lööfs och Björklunds huvudfiende och trätobroder nummer ett sedan lång tid tillbaka. Dessutom skulle V och MP bli skogstokiga om det hände. De skulle få ca 198 röster mot sig
S&M-regering (170-mandat), med diametralt olika politik i de flesta av de viktigaste regeringsfrågorna, skulle aldrig överleva sin första budget om ett par månader.

Kvar är egentligen bara en M+KD-regering, med endast 92 mandat och helt beroende av stöd från olika håll, inkl SD. Det skulle bli tufft för M och KD, men samtidigt det förmodligen mest demokratiska alternativet.


Anföranden

Ulf Kristersson (M)
Alliansen gav ett tydligt och gemensamt besked till svenska folket redan före riksdagsvalet. En röst på ett av våra fyra partier är en röst för en ny regering, och därmed mot Stefan Löfven som statsminister. Idag gör vi efter valet vad vi lovade före valet.
Den obligatoriska statsministeromröstningen innebär också en omröstning huruvida den nyvalda riksdagen tolererar sittande regering. För Alliansen är det uppenbart att Sverige behöver en ny politisk färdriktning och därmed en ny regering.
Med ett väljarstöd som är mindre än en tredjedel har väljarna markerat slutet för den sittande regeringen.

Anders Ygeman (S)
I valet blev Socialdemokraterna med bred marginal riksdagens största parti med 100 mandat i riksdagen. Tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet samlar de rödgröna partierna 144 mandat, medan de borgerliga partierna samlar 143 mandat.
Styrkeförhållandena är därmed desamma som innan valet. Ingen av dessa har egen majoritet och Sverigedemokraterna ingår inte i något block.
Det må vara lätt att fälla en statsminister men det har de borgerliga partierna undvikit att göra under de fyra senaste åren av en enda anledning. De har inte velat göra sig beroende av Sverigedemokraterna för att styra landet.
Vi Socialdemokrater föreslog en överenskommelse med de borgerliga partierna för att komma överens över blockgränserna inför talmansvalet.
Vi har också tagit initiativ till samarbete över blockgränsen i regeringsfrågan. Hittills utan resultat.

Det är nu dags att lämna retoriken från valrörelsen bakom oss

Red’s kom:
Säger Ygeman samtidigt som han fortsätter som en upphakad vinylskiva med sin retorik.

… och hantera det faktum som är uppenbart.

En statsminister från det näst största partiet och det minsta regeringsblocket kommer vara beroende av Sverigedemokraternas aktiva stöd i varje blockskiljande omröstning.

Red’s kom:
Dvs på exakt samma sätt som S+V+MP skulle vara om de fick regera.

Blockpolitiken har därmed nått vägs ände.

Red’s kom:
Säger Ygeman väl medveten om att Vänsterpartiet och Miljöpartiet alltid kommer att hålla på Socialdemokraterna i praktiskt taget alla frågor oavsett om block finns eller ej.

Det går inte att ignorera Sverigedemokraterna men det går att välja bort samarbete med dem. Det bör varje anständigt demokratiskt parti göra.

Red’s kom:
Ygeman säger att alltså att det är demokratiskt att med alla medel möjliga förvägra en dryg miljon väljare (1 135 627 personer) minsta möjlighet till inflytande i det land där de bidrar till välfärden. Dessutom i avsevärt högre grad än t ex V:s och MP:s väljare, som istället ska få avgörande inflytande.

Inom vården, skolan och omsorgen har över hundratusen fler anställts.

Red’s kom:
Det är väl irrelevant hur många som anställts? Det enda som är relevant är den katastrofalt usla situation som råder inom dessa områden såväl som inom samtliga övriga välfärdsområden, t ex rättsväsende och bostäder. En situation som S+MP-regeringen är högst ansvarig för.

Stefan Löfven har konsekvent argumenterat för mer samarbete i svensk politik.

Red’s kom:
Nej, Stefan Löfven och Anders Ygeman har konsekvent och sakligt omotiverat argumenterat för noll samarbete med Sveriges tredje största parti samt för ett ”samarbete” med Alliansen mot ett specifikt parti, där Löfven har som villkor att han ska vara statsminister och vad han säger ska gälla.

Under hans tid som statsminister har 26 blocköverskridande överenskommelser slutits mellan regeringen och olika partier i riksdagen.

Red’s kom:
Överenskommelser enbart i syfte att utestänga Sveriges tredje största parti, istället för överenskommelser med syfte att vara till gagn för Sverige.
På vilket sätt menar Ygeman att detta antidemokratiska beteende ska imponera?

Den kommande mandatperioden kommer att kräva mer samarbete inte mindre.

Red’s kom:
Inte mindre? Ja, men följ då detta genom att samarbeta med SD.
Eller verka för samarbete mellan partier utan att ställa oeftergivliga krav på att samarbetet enbart ska vara ensidigt till Socialdemokraternas fördel.

Det finns en bred samsyn mellan riksdagspartierna kring vilka som är Sveriges stora utmaningar i framtiden.

Red’s kom:
Ja det är de problem som den s k sjuklövern skapat tillsammans. Så det är bra om dessa sju partier nu börjat inse vilka problem de skapat tillsammans. Hur de avser rätta upp de problem de skapat har folket dock inte fått veta.

Det bör alltså finnas förutsättningar för att över blockgränsen enas om en politik som prioriterar Sveriges utveckling

Red’s kom:
Som alla kan konstatera har det inte fungerat så här långt, varför skulle det plötsligt börja fungera nu?

.. och stärker sammanhållningen i hela landet.

Red’s kom:
Med detta menar Ygeman en sammanhållning mot Sveriges tredje största parti. Samt att Socialdemokraternas mål är att polarisera landet ännu mer än vad de redan lyckats med.

Vi hoppas naturligtvis att statsministern vinner dagens omröstning men även om han faller… eeh… kommer förhållanden i den här kammaren att vara desamma.

Stefan Löfven är partiledare för det klart största partiet och stöd av det största regeringsunderlaget.

Red’s kom:
Dvs av det största blocket, men vilket Socialdemokraternas regeringsunderlag är vill ingen berätta.

Det är inte en fråga som avgörs av retorik. Det är en fråga som avgörs av matematik.

Red’s kom:
Frågan om vem som ska vara statsminister samt vem som ska bilda regering avgörs varken av retorik eller matematik, utan av politik. Och väljarnas vilja samt ett demokratiskt förfarande, som Socialdemokraterna vill motverka i mesta möjliga mån.

Väljarnas vilja är – med väldigt tydlig majoritet – att Stefan Löfven, Anders Ygeman och alla bedrövliga ministrar, som Annika Strandhäll, ska petas.

Därför är Stefan Löfven den mest logiska regeringsbildaren även efter den här omröstningen.

Red’s kom:
Ygemans retorik faller platt på sin bristande logik.

Jimmie Åkesson (SD)
Valresultatet gav oss ett antal signaler, den kanske allra tydligaste signalen var att väljarna i vårt land vill ha en annan regering. Den regering vi har idag samlar knappt en tredjedel av väljarstödet.
Vi har under den gångna mandatperioden gjort åtskilliga försök [12 st] att avsätta statsminister Stefan Löfven, att fälla hans regering. Under alla dessa försök har den övriga oppositionen valt att sitta på läktaren.
Frågan är vad som händer sedan. Blir det samma sak i ytterligare fyra år?
Mer än en miljon väljare i Sverige röstade på Sverigedemokraterna. Det är riktigt att vi inte tillhör något block. Vi tillhör inte vänstern. Vi tillhör inte högern. Jag och ytterligare 61 ledamöter i den här kammaren kommer att göra vårt yttersta för att under de kommande fyra åren bevaka våra väljares intressen. Det är den lojalitet vi har.

Vi har en pragmatisk utgångspunkt. Det har vi haft under åtta år i den här kammaren. Vi är beredda att samtala med alla. Vi är beredda att förhandla med alla. Vi är beredda att kompromissa med alla partier i Sveriges riksdag.

Det är viktigt för det är så vårt system är uppbyggt. Vi har ett flerpartisystem som bygger på förhandling. Vi är beredda att bidra till ett stabilt styre av landet.

Samtidigt vill jag vara väldigt tydlig med att vi inte kommer att sätta oss på läktaren. Vi kommer inte att sätta oss i knät på vare sig den ena eller den andra. Vi kommer göra vårt yttersta för att bevaka våra väljares intressen. Vi kommer göra vårt yttersta för att stoppa varje försök att bilda regering, fälla varje regering, som inte ger oss ett inflytande i rimlig proportion till vårt väljarstöd. Men jag är beredd att samtala, jag är beredd att förhandla.

Mia Sydow Mölleby (V)
För Vänsterpartiet är det här ganska enkelt. Det är som det sagts tidigare väldigt mycket en fråga om matematik.

Red’s kom:
Nej, det är en fråga om politik, demokrati och väljarnas vilja!

Sittande statsminister Stefan Löfven representerar det regeringsunderlag som har flest mandat i riksdagen.

Red’s kom:
Om detta vet bevisligen ingen något.

Vänsterpartiet ingår i Stefan Löfvens regeringsunderlag.

Red’s kom:
Problemet med detta påstående är att detta aldrig yttrats med ett ord av Stefan Löfven.

Vi är beredda att sitta med i regeringen eller att förhandla budgeten. Precis som vi har gjort de senaste fyra åren.

Red’s kom:
Vilket också lett till många slitningar och många nackdelar för landet.

I varje förhandling har vårt mål varit ökad jämlikhet.

Red’s kom:
Vilket i så fall bevisligen enbart lett till raka motsatsen.

Vi har drivit igenom 80 viktiga reformer.

Red’s kom:
Det är vad V vill ge sken av. Förhoppningsvis begriper de flesta dels att så ej är fallet och att i många av de frågor där V fått sin vilja så har det inte gagnat landet och det har verkligen inte gagnat jämlikheten.

T ex avgiftsfria mediciner och glasögon till barn.

Varje steg som kan leda till ökad rättvisa är vi villiga att ta.

Red’s kom:
Varje steg som styr Sverige mot en kommunistisk stat, i enlighet med Vänsterpartiets partiprogram, och för en avprivatisering av landet är V villiga att ta.

Väljarna har sagt sitt och även i årets val har det rödgröna regeringsunderlaget fått det största stödet.

Red’s kom:
Om det finns ett ”rödgrönt” regeringsunderlag, varför kan ingen säga hur detta ser ut?

Eftersom det är Stefan Löfven som har störst regeringsunderlag är det också han som har störst möjlighet att även fortsättningsvis få igenom sin budget.

Red’s kom:
Så fungerar emellertid inte en demokrati. Mia Sydow Mölleby bortser från att det är riksdagen som beslutar om budgeten. Det innebär att det inte är en minoritetsregering som får igenom en budget. Det är istället en majoritet i riksdagen, där regeringen förankrat sin budget.

Nu är alltså flera partier här beredda att avsätta statsministern utan att ha något alternativ till regeringsunderlag.

Red’s kom:
Dvs på exakt samma sätt som S, MP och V.

Vi anser att det är djupt oansvarigt.

Red’s kom:
Det vore djupt oansvarigt av dessa partier att inte infria sina vallöften om detta.

Maria Ferm (MP)
Miljöpartiet har samarbetat i en rödgrön regering med Stefan Löfven som statsminister under fyra år.

Ekonomin har stärkts, arbetslösheten har minskat, klimatinvesteringarna har förstärkts historiskt mycket.

Vi har tagit viktiga steg för att bli världens första fossilfria välfärdsnation. Vi har genomfört en kraftfull klimatpolitik som är en start på den gröna omställning som är helt nödvändig.

Red’s kom:
Miljöpartiet vill ta åt sig äran för att Europa befinner sig i en högkonjunktur och för meningslösa ”klimatinvesteringar” som bevisligen inte tillfört något och aldrig kommer att göra detta. Investeringarna kommer enbart att fördjupa den nära förestående lågkonjunkturen i Sverige.

Vi kommer inte ge Sverigedemokraterna inflytande över politiken.

Red’s kom:
Och ingen demokratiskt fungerande och sund riksdag kommer förhoppningsvis att återigen ge Miljöpartiet det fullständigt orimliga – och dåliga – inflytande detta fyraprocentsparti tillåtits att ha under de senaste fyra åren.

Vi står för anständighet.

Red’s kom:
Säger Maria Ferm (MP), med sin personliga definition av ”anständighet” som innebär att ett parti som klarade sig in i riksdagen enbart tack vare stödröster – och därmed i praktiken inte borde ha något inflytande överhuvudtaget – ska ha större inflytande än den dryga miljon av folket som röstat på Sverigedemokraterna.

Det är bra att denna prövning görs och eftersom valresultatet gör det tydligt att det nuvarande regeringsunderlaget är det som har störst stöd hos svenska folket så kommer Miljöpartiet att ge statsministern fortsatt stöd. Vi har förtroende för Stefan Löfven.

Red’s kom:
Varför har vänstern så svårt för t o m den mest elementära matematiken?

Ordet parlament kommer från det franska ordet samtal. Nu måste vi börja prata med varandra på riktigt.

Red’s kom:
Varför skulle någon vilja prata med det vänsterextrema Miljöpartiet, med sina ynka fyra procent? Till vilken nytta?

Det är dags att ta ett gemensamt ansvar för att samtala om en regering över de förlegade blockgränserna.

Red’s kom:
Självklart tycker MP att ”blockgränserna” är förlegade eftersom S, V och MP alltid kommer att vara ett block oavsett vad som händer. De vill bara utöka sitt block med Annie Lööf och Jan Björklund.

Vi i Miljöpartiet är redo för sådana samtal.

Red’s kom:
Men ingen verkar redo för att samtala med MP. Förutom SD.

Läs de mycket märkliga uttalanden som Jonas Sjöstedt (V) och Isabella Lövin (MP) gjorde efter att Löfven avsatts;
Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats

Se även bl a;
Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal


Partiledarnas sandlåda


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Lööf och Björklund kräver att Löfven samarbetar med dem


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Resultat i valet av riksdagens talmän 2018:
Andreas Norlén (M), Åsa Lindestam (S), Lotta Johnsson Fornarve (V), Kerstin Lundgren (C).

Denna dag är en skammens dag för såväl landets antidemokratiska politiker & riksdagen som för Sverige!

Röstningen har visat följande;

  1. En klar majoritet av Alliansens ledamöter tycker inte att proportionalitetsprincipen ska gälla, i strid med vad de alla tidigare sagt.
  2. En klar majoritet av Alliansens ledamöter har gett sitt stöd till det parti (Vänsterpartiet) som står markant politiskt längst ifrån dem.
  3. Alla Socialdemokrater stöttar aktivt Vänsterpartiets kandidat (vilket i praktiken är V+MP:s kandidat) och har därmed tagit ställning för det extrema Vänsterpartiet, med gedigna rötter i kommunismen samt ett parti som stött nazismen, och för att proportionalitetsprincipen inte ska gälla.
  4. En klar majoritet av riksdagens ledamöter anser att demokrati inte ska råda i Sverige, där väljarnas röst avgör hur riksdagens arbete ska bedrivas.
  5. En klar majoritet av riksdagens ledamöter agerar som vuxenmobbare som leker i sandlådan, där dessa översittare skapar ett historiskt omfattande politikerförakt som polariserar landet till nackdel för alla enskilda medborgare såväl som landet i sin helhet. Istället för att vara ett föredöme för folket beter sig riksdagsledamöterna på ett ociviliserat sätt där de är skolexempel på hur vuxna människor inte ska bete sig i ett modernt och utvecklat samhälle.

Blåsta väljare
Man kan fråga sig om alla de som röstade på allianspartierna gav sin röst i vetskapen om att de skulle stödja ett extremistparti, med rakt motsatta åsikter i allt väsentligt och med ett partiprogram där det fortfarande idag står att man ska avveckla privata företag.

SD gavs avgörande inflytande
Lite komiskt är det att talmansvalet för så många partier, främst S, V, MP, L och C inte handlade om vem som var bäst utan om att Sverigedemokraterna inte skulle få avgörande inflytande. Resultatet av agerandet från den s k ”sjuklövern” ledde istället till motsatsen, dvs att SD fick just avgörande inflytande i valet av talman.

Allas lika värde inkluderar inte Sverigedemokrater
De ständigt hatiska gruppledarna Mia Sydow Mölleby (V) och Jonas Eriksson (MP) kör sina floskler om ”allas lika värde”, ett begrepp de inte begriper, vilket bekräftades ännu en gång denna dag.

Hat, hat, hat
Det har varit så mycket hat i svensk politik den senaste tiden. Vi är vana vid att hatet kommer från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men nu har de t o m överträffats av en rad representanter för särskilt C, L och S.

Löfven har gått upp i rök
Stefan Löfven lyste med sin frånvaro denna dag, men ingen verkade sakna honom (ingen frågade var han höll hus).


Riksdagen består av 349 ledamöter, enligt följande:

Alliansen = 143 ledamöter
M = 70 ledamöter
C = 31 ledamöter
KD = 22 ledamöter
L = 20 ledamöter

SD = 62 ledamöter

S+V+MP = 144 ledamöter
S = 100 ledamöter
V = 28 ledamöter
MP = 16 ledamöter

Val av talman

Första val – Val av talman, sluten omröstning.
Andreas Norlén (M) – Alliansens kandidat, stöds av M, C, KD, L och SD.
Åsa Lindestam (S) – Socialdemokraternas kandidat, stöds av S, V, MP.

Resultat: 349 röster
Andreas Norlén (M): 203 röster, vann med 58 röster, dvs SD (med 62 röster) avgjorde valet.
Åsa Lindestam (S): 145 röster, varav 144 röster från S, V och MP och en röst från Alliansen.
Blankröster: 0 röster.
Ogiltig: 1 röst.

Man kan konstatera att det ”breda stöd” som hänvisas till från de olika partierna att det krävs för talmannen inte existerar. En majoritet är fullt tillräcklig.

Det innebär alltså att (troligen) en ledamot i Alliansen (troligen Centerpartist) röstat på Socialdemokraternas kandidat.

Något val av 1:a vice talman sker inte, utan förloraren (Åsa Lindestam, Socialdemokraterna) i valet av talman blir per automatik 1:a vice talman.


Val av 2:a vice talman

Talare:
SD (Mattias Karlsson), begärde inte sluten omröstning.
Mia Sydow Moelleby (V), den enda som begär sluten omröstning; ”Talmannnen ska åtnjuta stort förtroende i riksdagen och stå upp för principen allas lika värde” (där definition av ”allas lika värde” helt saknas).
Christer Nylander (L).
Tobias Billström (M).
Anders W Jonsson (C): Centerpartiet är SD:s ideologiska motpol.
Jonas Eriksson (MP): Vi kommer att stödja Vänsterpartiets kandidat. Vi tycker det är viktigt att stå upp för alla människors lika värde.
Anders Ygeman (S): SD är ett parti som gång på gång gör skillnad mellan svenskar och svenskar.

Av ovanstående talare var Mia Sydow Moelleby (V) och Anders W Jonsson (C) särskilt hatiska i sin föredragning.

Val av 2:a vice talman, sluten votering
Björn Söder (SD) – SD:s förslag, där Alliansen sagt sig lägga ner sina röster väl medveten om att det leder till att Vänsterpartiets kandidat väljs, stöds enbart av SD.
Lotta Johnsson Fornarve (V) – Vänsterpartiets förslag. S och MP har sagt sig rösta för V:s kandidat, där allianspartierna indirekt stödjer Vänsterpartiets kandidat.

Resultat:
1. I den första omgången fick Lotta Johnsson Fornarve (V) inte majoritet av 349 röster.
Björn Söder (SD): 80 röster, dvs 18 (80-62) röster från M och KD.
Lotta Johnsson Fornarve (V): 147 röster, varav 44 från V+MP och 100 från S.
Blankröster: 121 röster, varav 51 från C och L och 70 av Alliansens 92 röster.
348 ledamöter röstade.

2. I den andra omgången bekräftades att Lotta Johnsson Fornarve (V) inte fick fler än 174 av 349 röster och därför blir det en tredje och sista omröstning där den med flest röster blir vald till posten som 2:a vice talman:
Björn Söder (SD): 82 röster, dvs 2 röster fler än vid första röstningen.
Lotta Johnsson Fornarve (V): 149 röster, dvs 2 röster fler än vid första röstningen, och 5 röster från Alliansen (med all säkerhet från C/L).
Blankröster: 116 röster, dvs 5 färre blanka röster jämfört med första röstningen.
347 ledamöter röstade.
Aleza Kondi” (lät det som, okänt vad personen heter egentligen och partitillhörighet uppgavs inte av presidiet) avgav ingen röst.

3. I den tredje omgången fick Lotta Johnsson Fornarve (V) flest röster.
Björn Söder (SD): 82 röster (samma som i föregående röstning).
Lotta Johnsson Fornarve (V): 149 röster (samma som i föregående röstning).
Blankröster: 117 röster (en mer blankröst än i föregående röstning).
348 ledamöter röstade.

20 proteströster mot antidemokratiskt beteende
Dvs 20 röster från andra partier än SD (trol. i huvudsak Moderaterna) röstade för Björn Söder. Att det bara var 20 ledamöter i ”sjuklövern” som inte förmådde sig stödja V är illavarslande för framtiden.

”Brett stöd”, bara floskler av politikerna
Man kan konstatera att Vänsterpartiets förklaring till att de inte kan acceptera Björn Söder, dvs att han inte har ett ”brett stöd” gäller precis lika mycket för vänsterpartiets kandidat, Lotta Johnsson Fornarve (V).

Även M & KD motståndare till proportionalitetsprincipen
Det visade sig att det finns många, t o m Moderater och Kristdemokrater, som inte tycker att proportionalitetsprincipen ska gälla. Dvs även M- och KD-ledamöter röstade på ett sätt som står i strid med valresultatet.


Val av 3:e vice talman

Sverigedemokraterna ställer sin kandidat mot Centerpartiets kandidat. Även om utgången är given, – där Kerstin Lundgren (C) väljs – vill SD få fastställt att allt tidigare prat från Ygeman och Alliansen om hur viktigt det är att följa proportionalitetsprincipen var inget annat än tomt prat när det väl kommer till kritan.

Talare:
Anders W Jonsson (C): Anser att Kerstin ska väljas med som skäl att proportionalitetsprincipen ska gälla, och begär i efterskott sluten omröstning.
Mattias Karlsson (SD), säger att alla i Alliansen talat sig varma för proportionalitetsprincipen samtidigt som de bryter mot den.
Jonas Eriksson (MP), berättar att MP kommer att rösta för Centerpartiets kandidat.
Mia Sydow Moelleby (V), berättar att Vänsterpartiet kommer att rösta för Centerpartiets kandidat.
Anders Ygeman, berättar att Socialdemokraterna kommer att aktivt rösta för Centerpartiets kandidat.

Resultat:
Kerstin Lundgren (C) – Alliansens förslag, stöds av Alliansen, 272 röster
Björn Söder (SD) – Sverigedemokraternas förslag, 69 röster
Blankröster: 7 röster

Sju ledamöter utanför SD röstade på Björn Söder (SD).
Sju ledamöter utanför SD avstod från att rösta.

Hur många som röstade för Centerpartiets kandidat får vi aldrig veta, men vi kan utifrån föregående röstning om 2:a vice talman förutsätta att en majoritet av rösterna var mer en röst mot Björn Söder än en röst för Kerstin Lundgren (C).

Not.
Imorgon avsätts Stefan Löfven, men enbart med stöd av SD.

Stefan Löfven vill byta ut MP mot C och L

Anföranden

Anders Ygeman (S), anförande #2:
Beklagligt nog har de fyra borgerliga partierna avvisat vår uppmaning till samarbete. I och med att själva utan samtal gå fram med en kandidat har de borgerliga partierna gjort sig beroende av Sverigedemokraternas stöd för att få sin kandidat vald. Vi beklagar det.

Det innebär ett avsteg från de principer och den praxis som hittills utgjort grundvalen för val av talman. Vi beklagar det då en sådan samsyn skulle ha resulterat i ett betydligt bredare stöd för talmannen. Vi beklagar det då en sådan samsyn som vi eftersträvade skulle ha stärkt talmansämbetets oberoende i ett besvärligt parlamentariskt läge.

Tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet nominerar vi i dag Åsa Lindestam till talman i riksdagen.

Talmannen i Sveriges riksdag behöver ha ett brett kontaktnät och kunna representera Sverige på ett förtjänstfullt sätt. Uppgiften består också i att se till att riksdagens arbete leds på ett ansvarsfullt sätt. Talmannen måste därför vara en opartisk representant för hela riksdagen och hela folket.

Jag yrkar också att valet sker genom sluten omröstning.

Tobias Billström (M), anförande #3
I ett osäkert parlamentariskt läge spelar talmannen en viktig roll. Riksdagsarbetet kommer att vara utmanande och ställa höga krav på såväl ledamöter som förvaltning.

Talmannen i den nyvalda riksdagen bör ha en djup förståelse och respekt för både den politiska och den juridiska dimensionen i riksdagsarbetet samt god insyn i regeringsarbetet. Vederbörande bör uppbära ett brett förtroende hos riksdagens partier och ha en dokumenterad förmåga och erfarenhet av att lyhört leda förhandlingar till enighet även kring komplicerade och mångfacetterade politiska och konstitutionella frågor.

Det är inte explicit reglerat från vilket parti eller vilken grupp av partier som talmannen ska hämtas. Det har aldrig funnits bred enighet inom riksdagen i den frågan. Därmed finns det inte heller någon allmänt erkänd praxis. Den socialdemokratiska partigruppen har alltid varit av uppfattningen att talmannen ska vara just socialdemokrat, oavsett valresultatet eller majoritetsförhållanden i riksdagen. Vi har aldrig delat denna uppfattning.

Vi yrkar att valet förrättas med slutna sedlar.

Anders Ygeman (S), anförande #4:
Jag vill börja med att gratulera Andreas Norlén, som valts till talman. Gratulerar! Då kammaren har valt honom till talman nominerar Socialdemokraterna Åsa Lindestam till förste vice talman, i enlighet med den argumentation jag tidigare har gett uttryck för.

Kammaren valde med acklamation Åsa Lindestam (S) till förste vice talman.

Mattias Karlsson i Norrhult (SD), anförande #5:
Det är ett viktigt val vi har framför oss nu: valet till andre vice talman. Det är ett viktigt val till en viktig, symbolisk funktion i Sveriges riksdag. Det är ett viktigt val till en position som är viktig för hur riksdagens arbete och inre liv ska fungera. Det är ett viktigt val också eftersom just detta val, just i år, kommer att få en avgörande betydelse för vilka signaler riksdagen sänder ut till befolkningen om vilka principer man tycker ska vara vägledande vid tillsättande av förtroendeuppdrag i riksdagen.

Som det ser ut nu verkar ett stort antal partier vara beredda att helt frångå den praxis och ordning som har varit gällande fram tills i dag. Man är beredd att gå så långt att man helt och hållet vill skrota proportionalitetsprincipen. Man är beredd att gå så långt att man inte tycker att det ska spela någon som helst roll hur det har gått för ett parti i ett val när det gäller tillsättande av förtroendeposter i riksdagen. Jag tror att det skulle vara väldigt olyckligt. Det handlar om respekten för drygt 1,1 miljoner människor som röstade på Sverigedemokraterna och vilken signal man vill sända till dem. Det är vad detta val också handlar om.

Sverigedemokraterna har beslutat att nominera den hittills sittande Björn Söder till posten som andre vice talman. Björn Söder har tjänat den svenska demokratin i nästan två decennier som folkvald inom kommun, landsting och riksdag. Björn Söder har mångårig erfarenhet som ledamot i flera av riksdagens olika utskott, som gruppledare och som representant i riksdagsstyrelsen. Dessa meriter gjorde Björn Söder till en väl meriterad kandidat till posten som andre vice talman redan efter förra valet. Till detta kan nu också läggas fyra års erfarenhet som andre vice talman, ett uppdrag som han har skött på ett klanderfritt sätt. De som har jobbat nära Björn i hans utövande av sitt ämbete har bara goda vitsord att lämna om hur Björn har uppfört sig och agerat i sin roll som andre vice talman.

I ett läge där vi nu ser ut att få ett talmanspresidium där ingen annan har tidigare erfarenhet av uppdraget tror vi att Björn skulle kunna bidra med erfarenhet och kontinuitet som skulle kunna vara värdefulla i ett väldigt svårt läge.

Trots att ingen, som sagt, har kunnat beslå Björn med att göra några fel i tjänsteutövningen – tvärtom har han väldigt goda vitsord i hur han har utövat sitt ämbete – har det bedrivits en smutskastnings- och förtalskampanj mot Björn Söder i hans roll som andre vice talman som nog saknar motstycke i riksdagens historia. Man har öppet visat trots och bristande respekt mot Björn, inte bara i hans egenskap av politiker utan också som sittande talman. Detta tror jag har varit något ganska unikt. Det har man gjort på basis av påhittade citat.

Vi politiker har väl en tendens att ganska ofta vinkla och skruva lite på vad våra motståndare säger. Men olika påståenden får olika allvarliga konsekvenser. De påståenden och lögner som har spridits om Björn Söder och om vad han anses tycka och ha för åsikter är väldigt allvarliga och har pågått i åratal nu. Jag tycker att gränsen är nådd. Det måste finnas något slags anständighetens gräns för hur mycket vi kan ljuga om och baktala varandra. Den gränsen är nådd nu.

Björn Söder tycker inte att judar inte kan vara svenskar. Han har aldrig hävdat det. Han har bara sagt att den judiska minoriteten inte behöver ha en svensk identitet om de inte vill, och det är något han stöder. Det är väldigt stor skillnad. Alla påståenden om motsatsen som kommer att framföras i medierna efter detta sammanträde och där motsatsen hävdas är lögn.

Det har inför detta talmansval pratats mycket om vikten av att andre vice talmannen blir en person som kan representera den svenska demokratin på ett värdigt sätt och som står upp för mänskliga rättigheter. Fru ålderspresident! Jag menar att Björn Söder är en sådan person.

Björn Söder har de senaste åren arbetat väldigt hårt inom bland annat Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa med att säkerställa att så många människor som möjligt i världen får tillgång till fria, öppna och demokratiska val. Han har varit en drivande, ledande kraft i det sammanhanget.

Björn Söder har i nästan två decennier konsekvent och med kraft stått upp för det judiska folkets rätt till trygghet och säkerhet, i både Israel och Sverige. På andra sidan i detta val och i detta avseende finns ett parti med representation i denna kammare som har ett organiserat samarbete med antisemitiska grupper som ägnar sig åt våld mot civila judar, ett parti vars representanter till och med har betalat pengar till antisemitiska terrororganisationer som har mördat civila judar.

Björn Söder har i nästan två decennier konsekvent och med kraft stått upp för erkännandet av folkmordet seyfo och för att offren för detta folkmord och deras anhöriga ska få upprättelse.

Björn Söder har i två decennier konsekvent och med kraft arbetat för förbättrad upplysning om kommunismens brott mot mänskligheten, som är något av det värsta som världen har skådat. På andra sidan i detta avseende finns ett parti med representation i denna kammare som stöttade de diktatorer som låg bakom dessa brott mot mänskligheten och som sedan dess har arbetat för att motarbeta upplysning om dessa brott.

År 2006 bevistade jag ett utbildningsmöte i Eslöv i Skåne som var arrangerat för helt nyvalda kommunpolitiker och som skulle handla om bland annat den kommunala budgetprocessen. Mötet attackerades av maskerade och beväpnade vänsterextremister som försökte ta sig in i lokalen för att misshandla de nyvalda folkvalda. Björn Söder blockerade då ingången till lokalen med sin kropp, inte genom att själv ta till våld utan bara genom att stoppa ligisterna och försöka uppehålla dem så länge som möjligt, tills polisen kunde komma. Han lyckades till stor del med detta uppsåt. Det var bara Björn Söder som blev allvarligt skadad. Han blev så allvarligt skadad att han fick föras till sjukhus med ambulans.

Några dagar senare – så fort han kunde komma ut från sjukhuset – satte han sig i en tv-debatt och hade en lugn och saklig debatt med en av företrädarna för extremisterna, där han underströk vikten av att motverka politiskt våld, att utbyta tankar och idéer med ord och att stå upp för demokrati. Så agerar, enligt mig, en värdig representant för svensk demokrati. Så agerar, enligt mig, en värdig talmanskandidat.

På andra sidan har vi ett parti med representation i den här kammaren som redan då samarbetade med just de här våldsverkande extremisterna som försökte ta sig in och misshandla våra nyvalda folkvalda och som såg till att Björn Söder fick åka ambulans till sjukhuset. Det är där valet står. För mig är valet enkelt.

Mia Sydow Mölleby (V), anförande #6:
Jag vill härmed för Vänsterpartiet nominera Lotta Johnsson Fornarve till andre vice talman, och jag vill redan nu tala om att jag begär en sluten omröstning.

Under de senaste veckorna har det varit mycket tal om principer och praxis som ska följas. För Vänsterpartiet är det viktigt med praxis. Vår uppfattning är att talmannen bör hämtas från det största partiet. Men under åren har det ibland varit från det största partiet och ibland från det näst största partiet som talmannen har hämtats. En viktig princip har dock gällt hela tiden: Talmannen ska åtnjuta stort förtroende i riksdagen, kunna representera Sverige och självklart dela grundläggande värderingar, som allas lika värde.

För Vänsterpartiet är det viktigt att även de vice talmännen kan representera hela landet och alla invånare. I talmansuppdraget representerar man inte sitt parti, utan man representerar hela riksdagen och alla svenskar oavsett var vi är födda, vilket språk vi talar hemma, vilken gud vi ber till och vem vi älskar. Man representerar Sveriges minoriteter – samer, judar, tornedalingar, sverigefinländare och romer.

Vi lever i en tid när många drabbas av homofobi och rasism. Att Sveriges främsta företrädare kan representera oss alla är viktigt. Lotta Johnsson Fornarve kan göra det. Hon är djupt förankrad i Folkrörelsesverige. Hon var en av organisatörerna bakom det framgångsrika antiapartheidarbetet inom Isolera Sydafrika-kommittén, Isak, som bedrevs ihop med en stor bredd av olika organisationer för att avskaffa apartheid i Sydafrika.

Anders Ygeman (S), anförande #7:
När Moderaterna nu har välkomnat Sverigedemokraternas stöd för att i strid mot principer och praxis välja en talmanskandidat från det näst största partiet och den minsta partikonstellationen i riksdagen kan vi konstatera att vi har varit ensamma om att försöka upprätthålla principer och praxis.

Man kan inte förvänta sig att bli representerad enligt principer som man själv bryter. Sverigedemokraterna är ett parti som gång på gång gör skillnad på svenskar och svenskar och envisas med att försöka rangordna människor utifrån sexuell läggning eller kulturell eller etnisk tillhörighet. Inte minst har det gällt för Björn Söder. Ett sådant parti och en sådan person är inte lämplig att företräda Sveriges riksdag som andre vice talman.

När det nu ställs fram en motkandidat kommer vi därför inte att bidra till att Sverigedemokraterna representeras i talmanspresidiet och att Björn Söder väljs till andre vice talman. Socialdemokraterna kommer därför att rösta för att Lotta Johnsson Fornarve väljs till andre vice talman.

Christer Nylander (L), anförande #9:
Liberalernas riksdagsgrupp är starkt kritisk till att Sverigedemokraterna nominerar Björn Söder till andre vice talman. Vi kommer att rösta emot förslaget genom att välja de blanka valsedlarna.

Det är en kandidat som splittrar riksdagen i stället för att nå bred acceptans. Det är en kandidat som med återkommande fördomsfulla och grova generaliserande uttalanden har visat att han är olämplig på posten som andre vice talman.

Samtidigt ska proportionalitetsprincipen gälla vid val av vice talmän. Till de tre vice talmansposterna ska, enligt den praxis som har gällt sedan enkammarriksdagens införande, väljas ledamöter från de tre största partierna som inte har fått en företrädare ur de egna leden på talmansposten. Posterna ska besättas efter de tre partiernas storlek, i fallande ordning.

Liberalerna ser inga skäl alls att frångå denna praxis. Sverigedemokraterna har därför, till följd av valresultatet, rätt till posten som andre vice talman. Det finns mot denna bakgrund inte heller något motiv till att rösta fram en kandidat från Vänsterpartiet.

Uppdraget som vice talman är speciellt. Precis som talmannen ska de vice talmännen företräda hela riksdagen. Den som är vice talman ska vara en god företrädare för Sverige och hela dess befolkning. På den som är talman eller vice talman ska det ställas särskilt höga krav på omdöme och lämplighet. Att Sverigedemokraterna nominerar riksdagsledamoten Björn Söder till denna post, trots att kritiken är väl känd, är därför mycket olyckligt.

Liberalernas ledamöter kommer vid valet av andre vice talman att välja den blanka valsedeln. För oss är det en tydlig markering att den liberala riksdagsgruppen säger nej till Björn Söder, men vi röstar enligt praxis blankt.

Anders W Jonsson (C), anförande #11:
Centerpartiet är Sverigedemokraternas ideologiska motpol. Sverigedemokraterna är ett parti med rötter i den svenska nazismen. [Lustigt att höra Centerpartiet säga detta när det bara finns tre partier med rötter i nazismen; Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet]
De har en auktoritär, nationalistisk idébas som är motsatsen till vad Centerpartiet står för. I ett stort antal sakpolitiska frågor hamnar de på rakt motsatta ståndpunkter mot Centerpartiet.
De har därtill valt att nominera en person som vid ett antal tillfällen under den gångna mandatperioden har gjort uttalanden som är rasistiska och djupt ovärdiga. Centerpartiet står därför inte bakom Sverigedemokraterna, och framför allt inte den nominering som de har valt att göra.

Vi stöder inte Björn Söder som Sveriges andre vice talman. Men vi kan inte heller rösta för en vice talman från Vänsterpartiet, det andra ytterkantspartiet i riksdagen. I dag kommer vi därför att, liksom efter valet 2014 och på samma sätt som Alliansens fyra partier liksom Miljöpartiet och Socialdemokraterna då gjorde, markera detta genom att vid omröstningen rösta blankt.

Jonas Eriksson (MP), anförande #12:
Till posten som andre vice talman kommer vi att rösta på Vänsterpartiets kandidat, Lotta Johnsson Fornarve. Miljöpartiets riksdagsledamöter kan inte stödja Björn Söder då vi anser att han inte kan vara representant för hela Sverige.

Förra gången lade vi ned våra röster. Då fanns det ingen motkandidat. Nu finns det en motkandidat. Och vi tycker att det är viktigt att signalera att vi står upp för principen om alla människors lika värde.

Mattias Karlsson i Norrhult (SD), anförande #14:
Jag kan efter den föregående omröstningen konstatera att riksdagen har frångått den proportionalitetsprincip som flera av gruppledarna har varit uppe och talat sig varma för. Vi har fyra borgerliga gruppledare som vid flera tillfällen har varit uppe och sagt hur mycket de stöder proportionalitetsprincipen. Vi har även mig, som också stöder proportionalitetsprincipen.

Men ändå har riksdagen skrotat proportionalitetsprincipen. Någon borgerlig företrädare får hemskt gärna begära ordet och förklara för mig hur det kan bli så; det är säkert fler än jag som undrar det.

Vi borde enligt all rimlighet, givet valresultatet, ha fått platsen som andre vice talman. Det blev inte så, men eftersom jag ändå hoppas att man från borgerlighetens sida står vid sitt ord om att man står bakom proportionalitetsprincipen väljer jag att i stället – i rimlighetens namn, i kraft av vårt valresultat och som tredje största parti i landet – nominera Björn Söder till posten som tredje vice talman.

Det återstår nu att se om borgerligheten lever upp till sina principer eller inte. Givet den förra omröstningen kanske det egentligen hade varit mer passande att citera Karl Marx, men vissa borgerliga ledamöter har uppenbarligen redan koll på vissa av hans läror.

Jag ska i stället citera Groucho Marx, för det är det som jag kommer att tänka på när jag hör vissa anföranden från borgerligheten. Han sa: Jag håller väldigt hårt på mina principer, men passar de inte har jag nya.

Jonas Eriksson (MP), anförande #16:
Det är många som talar om praxis här i talarstolen. Om jag inte minns fel har Sverigedemokraterna själva brutit mot den praxis som de så ofta refererar till här i talarstolen.

Vi står fast vid vårt tidigare resonemang och kommer förstås som miljöpartister att stödja Kerstin Lundgren i den här omröstningen.

Mia Sydow Mölleby (V), anförande #17:
Som jag sa tidigare är det en viktig princip för Vänsterpartiet att de vice talmännen representerar hela riksdagen och alla svenskar, oavsett var vi är födda, vilket språk vi talar hemma, vilken gud vi ber till och vem vi älskar.

Vi kommer att göra vad vi kan för att den principen ska gälla. Därför kommer Vänsterpartiets ledamöter att rösta för Kerstin Lundgren som tredje vice talman.

Se även bl a;
Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal


Partiledarnas sandlåda


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Alliansen skapar kaos i val av talman!

Om inget förändras fram till valet av talman på måndag så finns det en risk att Socialdemokraternas kandidat till talman kommer att vinna över Alliansens.

Detta inte minst pga att Alliansen inlett kommande val med att skapa en ny DÖ (eller ”valkartell” som Tobias Billström kallar det) med Socialdemokraterna, trots att Alliansen lovat väljarna dyrt och heligt att inte göra detta.

Uppdatering 2018-09-22:
Jimmie Åkesson har nu gått ut med att SD kommer att rösta för Andreas Norlén (M) som talman.
– Talmansvalet är för oss inte en arena för markeringar. Det är ett viktigt beslut där vi tar ansvar för effekterna, och det kan inte frikopplas från regeringsfrågan. Vår ambition är att få på plats en regering som förstår och respekterar valresultatet.
– Det kan tyvärr inte uteslutas att ledamöter från andra partier väljer att rösta för den motkandidat som V har nominerat. Jag vill därför uppmana vänner av praxis i alla partier att aktivt rösta på Björn Söder, skriver Jimmie Åkesson.

Smart agerat i detta läge. Därmed föll Löfvens och Ygemans politiska fulspel platt, där S misslyckades med att slå in en kil mellan M och SD.

– Sverigedemokraternas besked innebär en mycket tydlig politisering av talmansämbetet. De kommer att välja en talman med ett uttalat uppdrag att lösa regeringsfrågan på just det sätt de själva önskar, skriver Anders Ygeman i en kommentar till SVT Nyheter.

Red’s kom:
Så SD:s val innebär en ”politisering” av talmansposten, men Socialdemokraternas (och Vänsterpartiets, där Jonas Sjöstedt försöker styra från baksätet) val av kandidat är inte en politisering och har inte ett uppdrag att lösa regeringsfrågan som S önskar?

Uppdatering 2018-09-24 – 2:e vice talman:
Socialdemokraterna har idag gått ut med att de likt Miljöpartiet kommer att bryta mot praxis och rösta för Vänsterpartiets kandidat till 2:e vice talman, Lotta Johnsson Fornarve
Detta alltså samtidigt som att Alliansen gått ut med att de kommer att lägga ner sina röster i val av 2:e vice talman.
Om ledamöterna följer sina riktlinjer innebär det att Björn Söder (SD) kommer att ersättas av Vänsterpartiets kandidat. Att Alliansen därmed stödjer ett extremistparti som de har i princip inget gemensamt med är historiskt unikt.


Expressen skriver 2018-09-21:
Alliansen höll under fredagseftermiddagen en pressträff i riksdagen där man presenterade Andreas Norlén som talman.
Alliansen är efter valet det tydligaste regeringsalternativet, talmanskandidaten har valts med omsorg och bör kunna samla ett brett stöd i riksdagen, sa M:s gruppledare Tobias Billström.

Red’s kom:
Anders Ygeman läser innantill på Socialdemokraternas presskonferens som han håller ensam. Utan Stefan Löfven, och som vanligt utan någon från det ”regeringsunderlag” Löfven vill ge sken av att ha; V och MP:
– På måndag kommer riksdagen utse en ny talman. De borgerliga partierna meddelade idag att man vill bryta mot den praxis och de 40 år gamla principer för att utse talman i Sverige.

Red’s kom:
Denna ”praxis” har ändrats fram och tillbaka. T ex 2010 när S förde fram sin motkandidat, Kent Härstedt, som inte skulle kunna vinna utan SD:s stöd.

Socialdemokraterna ljuger om regeringsunderlag… igen!

– Istället för det största partiet kommer deras kandidat från det näst största partiet. Och istället för det största regeringsunderlaget kommer kandidaten från det näst största regeringsunderlaget.

Red’s kom:
Socialdemokraterna har inga skrupler i att gång på gång öppet ljuga inför hela svenska folket om vem som har det största regeringsunderlaget. Följande gäller;
• Alliansen har 143 mandat.
• Socialdemokraterna har 100 mandat. Varken V eller MP är bevisligen någon del av Socialdemokraternas regeringsunderlag och inga försök att påvisa något annat har heller gjorts av Socialdemokraterna.

Vänsterpartiet inget regeringsunderlag
V har inte suttit i regeringen och S har heller inte för avsikt att ta in dem i regeringen. Därmed blir det helt orimligt att räkna in V i regeringsunderlaget.

Miljöpartiet inget regeringsunderlag
MP har suttit i regeringen men har inte synts tillsammans med S sedan valnatten och det finns inte den minsta signal från varken S eller MP till att S avser att återigen bilda regering med MP. Därmed blir det helt orimligt att räkna in MP i regeringsunderlaget.

Alla vill ha makten, men ingen vill ta makten

– Argumentet för det här agerandet verkar inte vara något annat än Moderaternas önskan att oavsett valutslag försöka få regeringsmakten och talmansposten.

Red’s kom:
I så fall exakt som Socialdemokraterna gör till sin fördel. Ingen skillnad där mellan Alliansen och Socialdemokraterna.

Det är heller ingen skillnad i att respektive part i sandlådan inte är beredd att göra upp med SD, varken för att kunna få sin talman vald eller för att kunna bilda regering.

Inget vinstdrivande företag skulle kunna bete sig så här illa, men företaget Sverige har politikerna inga problem med att köra i botten så länge de får bland de högsta arvodena i världen.

S har försökt splittra Alliansen

– Vi har försökt söka samarbete över blockgränserna för att kunna välja en talman med brett stöd i Riksdagen.

Red’s kom:
Söka samarbete”? Nej!
• Socialdemokraterna har inte sökt samarbete över blockgränsen till SD.
• Socialdemokraterna har inte sökt samarbete med Alliansen, bara med Centerpartiet och Liberalerna och enbart i syfte att motarbeta en moderat kandidat samt utestänga SD från inflytande.

Varken S eller Alliansen har lyckats kringgå att majoritetens val ska gälla

– Tyvärr har allianspartierna inte varit intresserad av att föra sådana samtal. Jag beklagar det

Red’s kom:
Socialdemokraterna har inte varit intresserad av att föra sådana samtal med varken Alliansen eller SD.

Svenska folket beklagar att varken Socialdemokraterna eller Alliansen är villig att förhandla för att komma fram till bästa möjliga lösning utifrån folkets vilja.

Talmannens roll är opolitisk och irrelevant för den politik som förs

– Ett brett blocköverskridande stöd hade varit en styrka för talmannen och Sveriges riksdag i detta besvärliga parlamentariska läge.

Red’s kom:
En styrka att ingen lyckats köra över demokratin
Nej, det är enbart en styrka att den talman som får flest röster väljs. I praktiken har det ingen betydelse vem som väljs till rollen som talman (mer än möjligen i valet av statsminister).

Besvärligt parlamentariskt läge?
Det finns inget ”besvärligt parlamentariskt läge”. Särskilt inte i valet av talman, dvs vem som ska vara mötesordförande i riksdagen, och en person som helt saknar politiskt inflytande. Det enda som finns är ett ”osäkert politiskt läge”.

Opolitisk talman?
Det sägs hela tiden att talmannen ska vara opolitisk, vilket blir lite löjeväckande eftersom ingen från de politiska partierna då skulle vara valbar.

Åsa Lindestam
– Vi kommer därför i enlighet med gängse principer föreslå en egen talmanskandidat. Vår riksdagsgrupp har enhälligt nominerat Åsa Lindestam till ny talman.

Ygeman upprepar Socialdemokraternas lögn

– Slutligen är det viktigt att påpeka att Åsa Lindestam kommer både från det största partiet och det största partiet med det största regeringsunderlaget.

Red’s kom:
Detta säger Anders Ygeman, i förhoppning att om en lögn upprepas tillräckligt ofta så blir det en sanning.

Ingen talman har odelat stöd

– Vilket enligt tidigare respekterad praxis skulle ge henne ett odelat stöd i Sveriges riksdag.

Red’s kom:
1. Det finns ingen sådan praxis som respekterats genom alla år.
2. Ingen talman har någonsin fått ett ”odelat stöd” i Sveriges riksdag.

Varför är principen att majoritetens val ska gälla inte den bästa principen?

– Under de kommande dagarna kommer det att avgöras vilka principer som kommer att styra Riksdagens arbete. Eller rättare sagt om principer ska styra över Riksdagens arbete överhuvudtaget.

Red’s kom:
Regelverk brukar istället fungera bättre att utgå från.

Ygeman upprepar Socialdemokraternas lögn, igen

– Resultatet av att välja en talman från det näst största partiet som en del av det näst största regeringsunderlaget vore inte att etablera en ny princip för talmansvalet, utan att göra principlösheten till ny regel.

Red’s kom:
Nej, att välja en talman från det största regeringsunderlaget är inte att ”göra principlösheten till ny regel”.

Att låta majoriteten avgöra vem som väljs till talman är att låta demokratin styra, i motsats till vad Socialdemokraterna önskar.

Socialdemokraterna behärskar inte enkel matematik

– Att försvara det med att försöka upphäva matematikens lagar och påstå att 143 mandat är fler än 144 visar bara hur absurda konsekvenser det har på den demokratiska debatten.

Red’s kom:
1. Ingen har påstått att 143 mandat är fler än 144 mandat.
2. Socialdemokraternas lögner visar vilken sandlåda politikerna leker i.
3. Socialdemokraternas agerande visar på en enorm brist på respekt för demokratin, där de inte vill acceptera att majoritetens val ska gälla.

S ledsna över att deras fulspel inte kunnat knäcka demokratins spelregler

– Vi beklagar att vi inte lyckats nå en gemensam uppgörelse.

Red’s kom:
Socialdemokraterna beklagar att de inte lyckats frångå demokratins grundläggande principer.

S: Endast om vi får som vi vill så kommer vi att lägga ner våra röster i val om 2:e vice talman

Kommer ni att ställa upp på Vänsterpartiets kandidat till posten som 2:e vice talman?
– Vår grund är ju att den praxis och de principer som har gällt de senaste 40 åren ska gälla även framgent. Men visar det sig att vi är ensamma om att följa praxis och principer, ja då kanske vi måste föra en ny diskussion.

Red’s kom:
Alltså säger Anders Ygeman (S) på ren svenska:
– Om Socialdemokraternas kandidat, Åsa Lindestam, inte blir vald till talman kommer Socialdemokraterna att ställa till med hus i h-e. T ex att som hämnd rösta på Vänsterpartiets kandidat i valet av andre vice talman.


Expressen fortsätter:

Där meddelade även C:s gruppledare Anders W Jonsson att partiet nominerar en tredje vice talman.
– C har blivit det fjärde största partiet, tillsammans med alliansen kommer vi att nominera Kerstin Lundgren som tredje vice talman, säger Anders W Jonsson.

Alliansen enig om att vice talmän ska väljas i enlighet med valresultat för respektive parti

Vidare meddelade man på presskonferensen att man inom alliansen är överens om att proportionalitetsprincipen ska gälla de tre vice talmans-posterna.

Alliansens ovilja till samtal med SD kan leda till att Alliansens kandidat förlorar

Det betyder att alliansen kommer lägga ner sina röster i omröstningen om rollen om andre vice talman och accepterar Björn Söder.

Red’s kom:
Med detta uttalande från Alliansen är det inte osannolikt att ledamöter från SD lägger ner sina röster i valet mellan Andreas Norlén (M) och Åsa Lindestam (S) som talman.

Alliansen har 143 ledamöter. S+V+MP har 144 ledamöter. Om SD skulle lägga ner sina röster innebär det att Åsa Lindestam (S) blir vald som talman, med en rösts övervikt.

VAL AV ANDRE VICE TALMAN
Såväl Alliansen som Socialdemokraterna har utlovat att hålla fast vid den praxis som rått hittills om vice talmansvalen där dessa ska fördelas utifrån röststyrka, alltså enligt proportionalitetsprincipen. Om de håller sina löften innebär detta att Björn Söder säkrat posten som 2:e vice talman.

Hur MP avser att agera i val av 2:e vice talman vet vi inte för det är väldigt tyst från detta lilla 4,4-procentsparti, men vi kan förutsätta att MP:s alla 16 kandidater kommer att aktivt rösta för V:s kandidat.

Det räcker med att 19 av Socialdemokraternas 100 ledamöter (eftersom MP:s och V:s alla 44 ledamöter kommer att rösta för V:s kandidat) röstar för V:s kandidat för att Björn Söder ska förlora sin post som talman. Därför måste så många som möjligt av Alliansens ledamöter aktivt rösta på Björn Söder. Det ligger i allra högsta grad i Alliansens intresse att Åsa Lindestam (V) inte blir vald som 2:e vice talman. Inte minst för att undvika att reta upp SD inför val av kommande regering.

X är inte min talman

– SD:s kandidat är inte alliansens kandidat och därför kommer vi att rösta blankt, understryker Anders W Jonsson (Centerpartiets gruppledare).

Red’s kom:
Infantilt resonemang av Centerns gruppledare. Alliansens kandidat till talman är inte Sverigedemokraternas kandidat, men kan ändå rösta på Alliansens kandidat.

Alliansens beslut blir i praktiken ett stöd för Vänsterpartiets kandidat.

Ledamöter kommer att gå emot direktiv
Eftersom det blir en sluten omröstning kan det inte kontrolleras vilka i allianspartierna som följer viljan hos Centerpartiets och Liberalernas partiledare. Det är högst sannolikt att många riksdagsledamöter kommer att bryta mot de direktiv de fått och aktivt lägga sin röst på Björn Söder (2014 avvek sju ledamöter i Alliansen från direktiven i valet av Björn Söder).

Procedur för val av talman
Talmansvalen kommer att ske ordningsmässigt (först talman, sedan 1:e vice talman, etc). Det kan bli helt avgörande för resultatet. Men så länge det inte finns några garantier för att SD:s kandidat stöds aktivt så finns det en risk att enskilda SD-ledamöter inte heller stödjer Alliansens kandidat till talman.

Alliansen spelar ett högt spel
Alliansen motiverar sitt val med att Norlén som KU:s ordförande ”visat prov på en stor förmåga att nå breda överenskommelser och samsyn över partigränserna”.

Ett skäl för SD att t o m aktivt lägga sina röster på S-kandidaten är att Andreas Norlén (M) var en av de största anhängarna till Decemberöverenskommelsen, ett historiskt unikt beslut som innebar att SD skulle utestängas från allt politiskt inflytande.

Ännu ett skäl för att fälla Alliansens kandidat
Expressen skriver:
På presskonferensen blev det även klart att SD inte får några presidieposter i riksdagens utskott – en fråga som ledde till splittring inom alliansen i början av sommaren.
– Som jag har fattat det är det ett av kraven som SD har fört fram för att också sedan kunna gå med i nästa skede om vem som ska bli statsminister. Det innebär att det också är ett öppet race om vem som ska bli statsminister, alliansen kan inte alls vara säker på att det är Ulf Kristersson, säger Björn Söder.

Expressen skriver vidare:
Alliansen & S har enats om en ny Decemberöverenskommelse!
Vi har fört bra och konstruktiva samtal. Däremot har det inte funnits någon vilja hos alliansen att enas om en gemensam talmanskandidat. Jag beklagar det, men jag har respekt för deras ståndpunkt, säger Anders Ygeman.

Valkartell mellan Alliansen och Socialdemokraterna
Alliansen har
även kommit överens med Socialdemokraterna om att inte ge Sverigedemokraterna presidieposter i riksdagens utskott.
I den här frågan har alliansen varit splittrad – Centerpartiet och Liberalerna har varit emot, medan Moderaterna och Kristdemokraterna har varit klart mer positiva.

Fredagens besked innebär att Lööf och Björklund har fått sin vilja igenom.
– Det är ingen hemlighet att vi har haft lite olika ingångar i den frågan. Men nu har vi träffat en överenskommelse med S som stängt den dörren, säger Kristdemokraternas gruppledare Andreas Carlson till Dagens Nyheter.

Enligt uppgifter till Aftonbladet var det ett absolut krav från Liberalerna att Sverigedemokraterna inte skulle få topposter i riksdagens utskott, för att man skulle acceptera Norlén som talmanskandidat.

– Centerpartiet är väldigt nöjd med att Sverigedemokraterna i och med det här inte kommer att få ökat inflytande i Sveriges riksdag. Att vi nu, Alliansen tillsammans med Socialdemokraterna, har kommit fram till en lösning där de två stora blocken som delar på de här posterna i varje utskott, säger Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson till Aftonbladet.

Red’s kom:
Varför skulle SD rösta på Alliansens kandidat när Alliansen låtit C & L styra mot ett särdeles antidemokratiskt agerande där ingen riksdagsledamot från SD ska få någon post som vice ordförande eller ordförande i utskotten?

Alliansens överenskommelse med Socialdemokraterna om att utestänga SD från presidieposterna innebär i praktiken att man bryter mot grundlagen som säger att all makt ska utgå från folket.

Socialdemokraterna har ganska enkelt lyckats manipulera Alliansens partiledare till att reta upp SD tillräckligt mycket för att SD-ledamöter kanske aktivt röstar mot Alliansen i kommande val.

– Vi förhandlar ALDRIG med Sverigedemokraterna för att få deras stöd, säger Anders W Jonsson (C) med eftertryck till SVT.

Red’s kom:
Det är bara att beklaga att Sverige har riksdagsledamöter som, likt den osympatiske Anders W Jonsson (C), befinner sig på lekskolenivå och som sätter sitt omotiverade hat mot SD framför vad som är bäst för Sverige.

S-kandidat vinner talmansposten?
Eftersom Alliansen säger att de avser lägga ner sina röster i valet av andre vice talman kan SD:s riksdagsledamöter välja att lägga ner sina röster i valet av Alliansens förslag till talman, Andreas Norlén, eller t o m rösta på motkandidaten. I dessa lägen vinner Socialdemokraternas kandidat, Åsa Lindestam.

Stefan Löfven returns
Och i det följande valet av statsminister att bilda regering finns då en risk (om än liten) att resultatet blir detsamma.

Alliansen väljer hellre att riskera att de förlorar regeringsmakten än att göra en liten och oväsentlig deal med SD.
Anders Ygeman och Åsa Lindestam

Källa: Expressen

PS.
SVT:s rubrik ”Hen kan bli ny talman i Sverige” är löjeväckande

Fakta

Val av talman äger rum den 24 september, efter upprop i riksdagen (det är partigrupperna som nominerar kandidater till talmansposterna).
Val av talman kan ske genom acklamation eller, om någon begär det, genom sluten omröstning.
För att bli vald måste en majoritet av riksdagens ledamöter rösta för. Lyckas det inte i första omröstningen kan Riksdagen rösta två gånger till. I den tredje och sista omröstningen behövs ingen majoritet, då räcker det med att få flest röster.
Som talman står valet mellan Andreas Norlén och Åsa Lindestam (känd för att hon under Almedalsveckan lät riksdagen betala för sin mans boende) .
Som 1:a vice talman väljs förloraren i föregående talmansval (Åsa Lindestam).
Som 2:e vice talman står det mellan  Lotta Johnsson Fornarve (V) och Björn Söder (SD).
Som 3:e vice talman lär Kerstin Lundgren (C) väljas.

FÖRRÄTTNING AV VAL AV TALMAN
Först väljs talman, därefter förste vice, sedan andre vice och slutligen tredje vice talman.

Det är den så kallade ålderspresidenten, alltså ledamoten med längst tid i riksdagen, som förrättar valet.

Om enbart en kandidat är nominerad sker valet utan omröstning.

Om flera kandidater är nominerade gäller följande:

Om någon riksdagsledamot begär omröstning så sker valet med slutna sedlar. Den kandidat som får mer än hälften av rösterna är vald.

Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna blir det en ny omröstning. Den kandidat som får mer än hälften av rösterna är vald.

Om ingen av kandidaterna får mer än hälften av rösterna sker en omröstning mellan de två kandidater som fick flest röster i den andra omröstningen. Kandidaten som får flest röster är vald.

Källa: Riksdagen

Se även bl a;
Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal


Partiledarnas sandlåda


Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Partiledarnas sandlåda

För Dig som inte fattar hur partiledarna resonerar!

Stefan vill prata med Jan och Annie som inte vill prata med Stefan. Alliansen vill prata med Stefan som inte vill prata med Alliansen. Jimmie vill prata med Ulf men Ulf vill bara prata med Ebba, Jan och Annie. Jimmie vill prata med alla men ingen vill prata med Jimmie eller Jonas men Stefan kan ta stöd av Jonas, fast då kommer Stefan inte kunna prata med Jan och Annie för de vill inte prata med Jonas. Om Ulf eller Ebba skulle prata med Jimmie slutar Annie och Jan prata med Ulf och Ebba och Annie och Jan börjar istället prata med Stefan, förutsatt att Stefan slutar prata med Jonas. Ingen pratar med Gustav och Isabella och de vill inte prata med någon annan än Stefan.

Vad är det för snurrigt land vi lever i där det skulle bli förstasidesrubriker bara av anledningen att två partiledare (t ex Jimmie Åkesson & Ulf Kristersson) pratar med varandra, om så bara om vädret?

Rapport från sandlådan:
Partiledarnas sandlåda
SANDLÅDEPOLITIK
Det politiska spelet tar sig absurda proportioner, på bekostnad av demokratin och landets bästa.

För partiledarna handlar det nu bara om att hata SD för att detta parti lett till att den s k sjuklöverns misskötsel av landet blivit allt tydligare för allt fler, och för att de väljare som varit vakna nog för att se detta lämnat partiet till förmån för SD.

För i synnerhet Socialdemokraterna handlar det bara om att försöka framstå som ”förhandlingsvillig” – med ”utsträckta händer” som inte betyder någonting – enbart för att i framtiden kunna säga i stil med;

Tja, Alliansen ville inte leka i vår sandlåda när vi ville samarbeta om val av talman så då tänker vi inte stötta Alliansen på något sätt. Vi gjorde vad vi kunde, men de andra partiledarna var bara dumma mot oss. Så nu får de skylla sig själva.

Varför går alla i vänsterextremisternas ledband?
Att Socialdemokraterna går i vänsterextremisternas ledband är illa nog. Att idag även de till höger om Löfven trippar runt på tå i åsiktskorridoren och viker sig för skrikhalsarna i vänstern visar hur låg nivå partiledarna befinner sig på, inte minst Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L).

Borde inte partiledare vara ett föredöme för folket istället för att bete sig som tjuriga små barn och puffa på polariseringen i landet? Den vuxenmobbning partiledarna utsätter SD:s riksdagsledamöter för är långt ifrån klädsam för folkvalda politiker.

Vuxna och anständiga människor pratar med varandra oavsett om man delar den andres synpunkter eller ej. Politikerna måste lära sig att sätta landets bästa i första rum och dämpa sitt hat samt åsiktsförtryck.

Se även bl a;
Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal

Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen

Socialdemokraterna har insett att loppet är kört och försöker nu desperat få till någon ny form av Decemberöverenskommelse redan i samband med val av talman för att kunna exkludera Sverigedemokraterna från all form av inflytande.

Under presskonferensen gör Ygeman & Löfven två historiska räknemissar (se nedan)!!! Hela Sveriges samlade journalistkår har missat detta!

Gårdagens presskonferens med Socialdemokraterna löd som följer:

Val av talman

Stefan Löfven, snart avsatt statsminister:
– Nu har vi ett ett väldigt känsligt läge, Vi är det största partiet i den största konstellationen.

Red’s kom:
Det märkliga är att ingen vill säga vilken denna största konstellation skulle vara. Såvitt är känt för svenska folket finns det två konstellationer (förutom SD, med 17,6%);
1. Socialdemokraterna (28,6%)
2. Alliansen (40,2 %)
Det råder inget tvivel om att Alliansens konstellation är avsevärt större än konstellationen bestående enbart av Socialdemokraterna.

Det ska noteras, när det gäller ordet ”regeringsunderlag” att det aldrig ens yppats något om att varken V eller MP skulle stödja Socialdemokraterna, som stödpartier eller på något annat sätt (vilket Marcus Oscarsson på TV4 inte förstått). Man kan inte bara förutsätta detta, utan det måste givetvis i sådant fall fastställas av dessa tre partier inför hela svenska folket.

Jonas Sjöstedt, som aspirerar på vice statsminister-posten, har med all önskvärd tydlighet förklarat att något samarbete inte finns mellan S och V samt att en förutsättning för att samarbete med S ska kunna ske är att S förhandlar med V. Vilket alltså inte skett.

Vad är det för ”känsligt läge” som Löfven upplever?

– Men vi menar att, precis som 2014, försök att hitta samförstånd över blockgränsen.

Red’s kom:
Det finns ingen vilja till att söka samförstånd över blockgränsen till SD. Antidemokratiskt beteende som inte hör hemma i politiken.
Var finns ”samförståndet” med Löfvens stödpartier, MP och V? Och varför finns det inte en enda journalist i Sverige som frågat om detta?

– I den första frågan som ska upp för prövning då, skarpt, det är talmansfrågan. Då tycker vi att det är en bra princip att pröva den redan där då.

Red’s kom:
Pröva ”den”?

– Kan det underlätta det fortsatta arbetet? Vi har ju en ganska lång tid framför oss här.

Red’s kom:
För Socialdemokraterna har tiden runnit ut. De har noll chans att fortsätta som regering.

– Så vi vill pröva redan i det här valet av talman, se kan vi hitta ett sätt att samtala som gör det mindre dramatiskt så tycker vi att det är bra.

Red’s kom:
På viket sätt är det dramatiskt att S, V och MP röstar på ett sätt och Alliansen samt SD på ett annat sätt, där majoriteten vinner?

Är ni rädda för att om ni föreslår en kandidat så skulle ni förlora i omröstningen?

– Nej, men däremot så om alla säger att vi vill ha samtal i frågan och alla sedan offentliggör, det här är vår kandidat, det här är vår kandidat, ju större är sannolikheten för att det blir en spänning i sig i frågan

Red’s kom:
Det är en självklarhet att Löfven & co fattat att det är kört från början att ett förslag till talman från vänstern skulle gå igenom och nu vill de bl a rädda ansiktet lite genom denna taktik.

Alliansen har å sin sida inget att vinna, tvärtom, på att samtala med Löfven för att Alliansen ska få igenom sitt förslag eftersom det redan är givet att det blir så.

– Men det är klart att det Socialdemokratiska partiet kommer att ha en kandidat, men samtidigt så vi sträcker ut en hand och säger kan vi hitta ett sätt att vi löser det här utan att vi liksom kastar in alla namn och sedan ska det bli ett krig kring det. Kan vi hitta ett sätt att samtala som gör att vi kan båda blocken här nu, om de ska överleva, finnas kvar, kan känna trygghet i den processen, det här är en person, hen litar alla på.

Red’s kom:
Ihåligt resonemang, där Löfvens hat mot SD, för att de norpat väljare från S, lyser igenom. Om Löfvens mål är att alla ska lita på den person som väljs, varför tycker Löfven & co att det saknar betydelse om SD litar på denna person?

Det är inget ”krig” att en majoritet i sedvanlig ordning röstar fram en talman.

Notera också att Löfven säger att ”det Socialdemokratiska partiet” kommer att föreslå en kandidat. Alltså finns det inte något samarbete med MP eller V ens om kandidat till talman. Så var det med den ”konstellationen”.

”En annan aspekt…

Anders Ygeman (S), Gruppledare:
– Det finns ju en annan aspekt också, att om vi inte kommer överens över blockgränserna då blir det i praktiken Sverigedemokraterna som avgör vem som ska bli talman.

Red’s kom:
Nej, i praktiken blir det då majoriteten, i detta fall Alliansen och SD, som avgör vem som ska bli talman.

Socialdemokraterna är allergiska mot ett traditionellt system där majoriteten ska få bestämma, men som systemet är uppbyggt kommer det alltid att bli vågmästaren som fäller det slutliga avgörandet så länge den grundläggande principen är att respektive block alltid ska rösta emot det andra blocket, oavsett förslag.

18 eller 19 procent eller vad det blev i valet, skulle då få avgörande inflytande över vem som skulle få leda hela riksdagens arbete.

Red’s kom:
Nej, majoriteten skulle få avgörande inflytande över val av talman, och stackars Socialdemokraterna skulle bli överkörda.

Talmannen är en ceremoniell post utan politiskt inflytande, där den viktigaste uppgiften är att föreslå vem som ska bli statsminister.

S vill minska inflytandet till max 70 procent i stället för 100 %

– Men om vi kommer överens över blockgränserna då blir det 80% av riksdagen som får inflytande över vem ska leda riksdagens arbete.

Red’s kom:
Alltså inget annat än en ny Decemberöverenskommelse!

En stor del av Sveriges befolkning ska i tvättäkta kommunistisk anda exkluderas från varje form av möjlighet att påverka, om Socialdemokraterna får som de vill.

Kommer Alliansen att gå  i S-fällan?
Om Alliansen skulle acceptera Socialdemokraternas invit så har Socialdemokraterna lyckats locka Alliansen in i en farlig fälla, där Alliansen gör exakt tvärtemot till vad de så tydligt och så många gånger lovat sina väljare, dvs att de inte skulle ingå någon ny antidemokratisk överenskommelse med sina motståndare som enbart syftar till att utestänga 17,5 % av väljarna från varje form av inflytande, och där vad som är bäst för landet är ovidkommande.

Socialdemokraterna, decemberöverenskommelse
Vilka menar Ygeman dessa 80 procent skulle vara?
Förstår inte den sparkade inrikesministern Anders Ygeman att utan samtal mellan Socialdemokraterna och Alliansen är det 100% av riksdagen som har inflytande i valet av talman?
Socialdemokraterna vill sänka denna andel. Inte bara till 80 % utan till 70% (100-17,5-8-4,4)! Eller räknar kompisarna Löfven & Ygeman in Miljöpartiet och Vänsterpartiet i sitt parti?

Källa: SVT

Efter ovanstående rävspel fortsätter Anders Ygeman (som helt tycks sakna moralisk kompass och som har en mycket mörk historia bakom sig, vilket avslöjats av bl a Expressen) genom att läsa innantill (sluddrigt som vanligt):

– Det har alltså funnits två olika praxis eller principer under valet av talman. Största parti eller största regeringsunderlag. Kan väl notera att i år så sammanfaller de två principerna och ger samma resultat.

Red’s kom:
Vi kan notera att Anders Ygeman (S) inte har några skrupler i att flagrant ljuga för hela svenska folket om sitt regeringsunderlag. 28,6 procent är inte mer än 40 procent!

– Men för att underlätta dagens situation är vi beredda att föreslå en tredje blocköverskridande väg.

Red’s kom:
Underlätta dagens situation” för vem? Jo, enbart för S.

Vad är det för fel på den traditionella metoden där majoriteten bestämmer?

Riksdagen har haft en socialdemokratisk talman (Urban Ahlin) under föregående mandatperiod. Nu är det i rättvisans och demokratins namn någon annans tur.

– Det skulle innebära att vi istället samarbetar och hittar en gemensam kandidat som har ett så brett stöd och så stor respekt som möjligt.

Red’s kom:
Alliansens förslag av talman kräver inte på något sätt ett samarbete. Det blir den talman som majoriteten röstar på, utan samarbete.

Inte en enda journalist i Sverige har ställt frågan varför den talman som väljs ska ha ”ett så brett stöd och så stor respekt som möjligt”. Exakt varför skulle detta behövas för en talman som enbart har att följa regelverket… om det inte ligger en liten hund begraven här (t ex att man anser att talmannen besitter möjligheten att påverka val av statsminister)?

– Vi kommer därför inte idag att föra fram en socialdemokratisk kandidat.

Red’s kom:
Det hade S inte gjort oavsett vilket.

När kommer S att föra fram sin kandidat (om de har någon som vill ställa upp trots att det är givet att denna person inte kommer att väljas som talman)?

– Vi vill få till stånd samtal över blockgränserna även om talmansfrågan.

Red’s kom:
Nej, Socialdemokraternas önskan är inte av en plötsligt infallen godhet. Syftet är istället att få Alliansen att bryta sina löften till väljarna och därigenom skapa sig själva en bättre utgångspunkt,  samtidigt som de ges en möjlighet att så split mellan allianspartierna och bygga upp en mur mot SD.

Söndra och härska
Vad S inte berättade under sin presskonferens är att de inte vill prata med Alliansen utan enbart med parti för parti i Alliansen. Till Aftonbladet sa Löfven efter presskonferensen; ”Jag tycker att det är rimligt att prata parti till parti eftersom blockpolitiken enligt min mening är förlamande, man låser fast sig i blocktänkande och är inte lika öppen som man kan vara.”.

S vill inte bara splittra allianspartierna genom att få över C och L på sin sida, eller i alla fall få C och L att bryta med Alliansen. S vill också i egensyfte försöka bygga upp en så hög mur som möjligt mellan Alliansen och SD.

Ett annat sätt för Löfven att splittra Alliansen kan vara att föreslå t ex Eskil Erlandsson (C) som talman. Socialdemokraterna kan göra detta eftersom de vet att den socialdemokrat de egentligen skulle vilja ha ändå inte kommer att få majoritet i röstningen.

Det viktigaste för oss är att nå enighet i dessa samtal att skapa en ny stabil blocköverskridande praxis för talmansposten.

Red’s kom:
Nej, det viktigaste för Socialdemokraterna är att exkludera SD eftersom de ser SD som det största hotet mot Socialdemokraternas makt.

I övrigt handlar det inte om att ”nå enighet” i talmansfrågan, eftersom ett ”samtal” inte inneburit att Socialdemokraterna skulle få något inflytande i Alliansens val av talman.

Det är uppenbart att Socialdemokraternas inbjudan till samtal om val av talman inte handlar om någon form av välvilja överhuvudtaget, men understryks av att S bjuder in Alliansens partier (en och en) till detta samtal via presskonferens.
Socialdemokraterna går ut med mejl och SMS till sina partimedarbetare där de varnar för att nämna något om vem Socialdemokraterna kommer att föreslå som talman.

– Det skulle också bidra till att stärka talmannens roll och den som väljs kommer att få en bättre förmåga att leda riksdagen i en svår tid.

Red’s kom:
Men nu är talmannens roll enbart att fördela ordet när riksdagens ledamöter håller sina anföranden. Det är inte en roll som varken behöver eller kan stärkas.

Att S får förtur till att veta vem Alliansen kommer att föreslå som talman, dvs i praktiken en simpel mötesordförande, gör inte att talmannen får ”en bättre förmåga att leda riksdagen”, dvs i praktiken en bättre förmåga att fördela ordet.

Talmannen ska arbeta ”befriad från politiska bindningar” och därför är det särskilt illa att Socialdemokraterna försöker politisera talmansämbetet. Detta beteende från Stefan Löfven och Anders Ygeman ägnar sig åt skadar allvarligt förtroendet för talmannen (som ska vara opartisk). I grundlagberedningen från tidigt 1970-tal framgår det att talmannen ska arbeta utan ”partipolitiska bindningar”.

– Jag tror att det är en princip som i förlängningen skulle gynna alla partier, och… och… och också gynna det land vi är satta att representera.

Red’s kom:
Gynna alla partier? Hur? Nej, Ygeman tror att det är en princip som skulle kunna minska ”icke-vänsterns” makt. Hur skulle Sverige gynnas av att Socialdemokraterna får acceptera Alliansens val av talman i förväg?

Om Alliansen skulle nappa på Socialdemokraternas utsträckta näve innebär det dessutom att Alliansen skulle ge sitt indirekta stöd till extremistpartierna på vänsterkanten, V och MP.

Uppdatering:
Alliansens val av talman kommer att bli en moderat (Andreas Norlén från Moderaterna, t ex). Det vore galet av Alliansen att redan från start provocera SD, med sin starka vågmästarroll, genom att välja en talman med koppling till Centerpartiet eller Liberalerna. Det skulle då starkt riskera processen med att avsätta Löfven och val av ny statsminister.

Se även bl a;
Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal

Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

I en ledarkrönika sammanfattar Alice Teodorescu de viktigaste förutsättningarna inför kommande regeringsbildning, under rubriken ”Dags för Alliansen att börja ta ansvar”, där hon klargör vikten av att Alliansen inleder samtal med Sverigedemokraterna för att få stöd för sin politik och få till ett regeringsskifte i Sverige:

Blockpolitiken är död – länge leve blockpolitiken! Eller? Faktum är att den traditionella blockpolitiken varit död ett bra tag vid det här laget. Närmare bestämt sedan år 2010 då Sverigedemokraterna röstades in i Sveriges riksdag och blev tungan på vågen. Två val senare har partiet vuxit stort i opinionen vilket resulterat i att inget av de forna blocken har egen majoritet.

Löfven regerat i 4 år utan folkets stöd

Stefan Löfvens rödgröna regering borde emellertid aldrig ha tillträtt år 2014. I riksdagen fanns nämligen en icke-socialistisk majoritet redan då som när som helst hade kunnat avsätta honom. Om de bara hade vågat.

Red’s kom:
Alliansen har under fyra år t o m släppt fram en regering som bygger sin politik på två små extremistpartier! Om Alliansen ännu en gång skulle låta dessa ytterlighetspartier – som stöds av 12%, i huvudsak invandrare från de utanförskapsområden som vänstern byggt upp med stöd av Alliansen –  få fortsatt betydande inflytande i Sverige så lär allianspartierna utplånas från den politiska kartan.

Upp till Alliansen om Löfven ska sitta ännu en mandatperiod

Resultatet av söndagens val är endast en upprepning av detta förhållande. Därmed borde utgången vara given. Om de bara vågar.

57,8% utlovat före valet att avsätta Löfven

Alliansen och SD har före valet deklarerat att de avser att rösta bort Löfven som statsminister.

Hur få igenom budget med minst 57,8% emot och ingen DÖ?

Löfven själv har vid upprepade tillfällen etiketterat SD som ett högerparti, hur han då ska kunna få igenom sin budget i en riksdag vars majoritet så tydligt är emot honom förblir en gåta.

Red’s kom:
Särskilt när allianspartierna utlovat väljarna att de inte avser att skapa ännu en antidemokratisk maktkartell med syfte att hålla kvar Socialdemokraterna vid makten.
Blockpolitik, partiledarna har målat in sig i sina hörn

Löfven vill bryta blockpolitiken eftersom den är honom till nackdel

Under hela mandatperioden 2014-2018 har Stefan Löfven (S) gjort ett stort nummer av sin ambition att bryta den, enligt honom, fördummande blockpolitiken.

Vem ingår i Löfvens block?

Varför stod Löfven ensam på presskonferensen om han nu är en del av ett samlat block som avser att utgöra regering?

Vilka övriga partier ingår i hans block, Miljöpartiet allena eller också Vänsterpartiet?

Varför deklarerades inte detta förhållande före valet, alltså att Löfven vill regera med dessa två partier, och därigenom snarare cementera blockpolitiken?

S + V + MP = 41%

Även om V och MP ingår i regeringen uppnår de rödgröna inte egen majoritet.

S + V + MP = 41 % + 14%?

För att slippa förhålla sig till SD:s vågmästarroll behöver de locka över C och L.

Vad ska en regering bestående av V, som motsätter sig privat ägande, och C, som i vissa delar närmast kan betecknas som nyliberalt, åstadkomma i sak?

Red’s kom:
Dessutom;
• Det finns ingen som gått åt Socialdemokraterna hårdare än Annie Lööf. Det finns inga partiledare som haft en större konflikt mellan varandra än Annie Lööf och Stefan Löfven, där Lööf gjort allt för att förödmjuka Löfven.
• Centerpartiet har diametralt olika åsikter om åtgärder för miljön – eller klimatet, som det kallas idag – jämfört med Miljöpartiet.
• Centerpartiet skulle snabbt självdö om de inledde någon form av samarbete med det företagsfientliga Vänsterpartiet.

Löfvens låtsasblock viktigt för Löfven

Det är uppenbart att Löfven, skicklig som få när det kommer till förhandlingar och taktik [Löfven är enbart skicklig på detta om man håller sig på lekskolenivå!], inte alls är emot blockpolitiken när den gynnar hans egna intressen.

S hoppas kunna öka rädslan för samarbete med SD – Divide Et Impera

Däremot vill Löfven söndra Alliansen och öka stigmat för samtal med SD.

Red’s kom:
Allt enligt vänsterns enda utgångspunkt; Söndra och härska.
Det är en politisk strategi som innebär att motståndarna ska övervinnas genom att så split mellan dem, för att därefter behålla makten. Folket ska splittras upp efter skilda åsikter i syfte att sedan göra de enskilda parterna/partierna undergivna och fogliga.

SD största hotet för vänsterns makt

Skälet är enkelt: en enig borgerlighet, som får SD:s passiva eller aktiva stöd, kommer under oöverskådlig tid att utgöra det främsta hindret mot ett socialdemokratiskt maktinnehav.

Alliansen är död om ny DÖ skapas

Den helt legitima upprördheten inom borgerligheten över att Alliansen lät Löfven hållas i fyra år, trots det parlamentariska underlaget, kan bara botas av att Alliansen inte ännu en gång schabblar bort sina möjligheter.

Man kan inte med trovärdighet gång efter annan hävda att regeringens politik är skadlig och samtidigt själv avstå från att ta strid om makten.

Blocköverskridande samarbete saknar verklighetsförankring

Det förhandlingsspel som utspelar sig i skrivande stund, där såväl Socialdemokraterna som Alliansen vädjar till den andra om en blocköverskridande lösning, saknar verklighetsförankring.

82% mot regeringssamarbete mellan Alliansen och de rödgröna

En inte helt ovidkommande faktor är att väljarna ställer sig skeptiska till sådana lösningar. Enligt vallokalsundersökningen vill enbart 18 procent av väljarna ha ett regeringssamarbete mellan Alliansen och de rödgröna.

23 procent önskar en regering med enbart ett eller flera av de rödgröna partierna

29 procent föredrar en regering med enbart ett eller flera allianspartier.

Vad motiverar en fortsatt minoritetsregering med S?

Att S ska fortsätta att ha ett avgörande inflytande över svensk politik med hänvisning till att man är det största partiet, men till syvende och sist ändå i strid med det faktiska valresultatet, framstår som ytterst arrogant.

En blocköverskridande regering blir handlingsförlamad

Väljarnas inställning är högst rationell. Riskerna med blocköverskridande regeringar är många, inte minst eftersom sådana regeringar brukar bli handlingsförlamade.

Efter valet 2014 bildades 102 blocköverskridande styren i kommunerna. 94 av dessa har i årets val fått minskat väljarstöd, 86 har tappat mandat.

Under mandatperioden 2014-2018 har 83 av de de totalt 102 kommunerna haft majoritet i fullmäktige. Utifrån årets valresultat skulle endast 29 av koalitionerna klara det (13/9).

C (8%) och L (5,5%) utplånas om de byter sida

Risken är med andra ord stor att Liberalerna och Centerpartiet skulle kunna gå samma öde till mötes som Miljöpartiet om de bröt sig ur Alliansen för att sitta i regering med Socialdemokraterna.

Om slitningarna varit stora i den rödgröna konstellationen kan man bara sia om omfattningen för C/L.

Red’s kom:
Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) är naturligtvis fullt medvetna om detta och kommer därför, bara av denna anledning, aldrig att stödja att Socialdemokraterna kommer till makten igen.

Det är därför tråkigt att Lööf & Björklund fortsätter att köra sitt politiska spel istället för att vara konstruktiva och verka i landets intresse.

Om dessa allianspartier är intresserade av att få igenom sin politik skulle de ha varit ärliga mot väljarna, och redan från start inlett förutsättningslösa samtal med Sverigedemokraterna.

Nu kommer de istället att framöver – kanske med tårar i ögonen, som Åsa Romson (MP) – stå framför TV-kamerorna och säga;

Eftersom det parlamentariska läget är så komplicerat, där Socialdemokraterna inte vill samarbeta med oss utan hellre ser att SD får makt, ser vi ingen annan utväg än att inleda samtal med Sverigedemokraterna så att vi kan byta ut regeringen.

Det kanske innebär att Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) ställer sig utanför och hädanefter agerar som enskilda partier, men det är nog vad Sverige behöver. Denna ordning kommer ändå inte att gynna Socialdemokraterna, även om det länge varit Löfvens dröm att Alliansen skulle spricka.

C och L kommer inte att kunna rösta för en vänsterregering och mot en M+KD-regering. I alla fall om C och L är det minsta intresserade av att komma över 4-procentsspärren i nästa val.

ETT INTRESSANT POLITISKT LÄGE
OBS! Ett ”svårt parlamentariskt läge” består uteslutande i allianspartiernas ovilja att samtala med Sveriges tredje största parti. Det parlamentariska läget har väl i verkligheten sällan varit enklare?

Det ”svåra” ligger enbart i att bryta mot principen alla-mot-en, där SD ska utestängas från all form av inflytande oavsett vilka negativa konsekvenser det får för landet. Ingen vill vara först att ta steget att sätta landets bästa i första rum.

Ska politikens syfte vara att få igenom sin politik eller att blockera Sveriges tredje största parti från varje form av inflytande?

Argumenten mot en blocköverskridande regering är med andra ord många. Men till syvende och sist måste man ändå fråga sig vad politikens syfte ska vara.

Är det att till vilket pris som helst isolera SD eller att driva den politik som man tror på?

Alla är lika mycket värda… utom SD

Räcker avståndstagandet gentemot SD som enda bärande idé för en regering? Efter tre val där SD ökat markant för varje gång framstår en sådan strategi som vansinnig.

Red’s kom:
Särskilt märkligt blir allianspartiernas ihåliga resonemang med tanke på att SD:s starka vågmästarställning gör att SD kommer att få betydande inflytande oavsett vad Alliansen vill och tycker.

Alliansen har således allt att vinna och inget att förlora på att föra en dialog med SD. Trots detta väljer Alliansen att strunta i vad som är bäst för Sverige.

En regering måste anpassa sig efter folkets vilja

Livskraftiga demokratier består av en part som regerar och resterande som opponerar.

En minoritetsregering, vilket Sverige ofta haft, måste anpassas sin politik efter riksdagens majoritet, annars ska den inte överleva.

I den bästa av världar låter inte Alliansen sig skrämmas av Socialdemokraternas påstående om att ett Sverige som inte styrs av dem skulle vara ett Sverige i kaos.

Alliansens vilja att ta makten, att få igenom den egna budgeten och den politik som man för några dagar sökte väljarnas förtroende är sund och har inget med kaos att göra. Det är parlamentarisk demokrati i praktiken. Kliv inte i Löfvens fälla, vad ni än gör!

Red’s kom:
Det politiska läget stod klart som allra senast på valdagen, liksom att inga tilläggs- eller kontrollräkningar efter detta skulle kunna förändra det faktum att SD kraftigt förstärkt sin position som vågmästare och att inga tänkbara/möjliga konstellationer av partier därmed skulle kunna hamna i majoritet.

Att Alliansen inte skulle agera stödparti för vänstern och att vänstern inte skulle agera stödparti för Alliansen visste vi alla, och kan knappast ha kommit som en överraskning för någon av partiledarna.

Allianspartierna skulle ha framstått som avsevärt mer hederliga om de senast dagen efter valdagen förhållit sig till det då definitivt bekräftade politiska läget genom att, genast när Jimmie Åkesson bjöd in till detta, inleda samtal med SD.

Att, som nu, alla partiledare varje dag sitter i intervju efter intervju och hänvisar till att det skulle kunna ske några odefinierade mirakel-förändringar i framtiden ter sig bara löjligt. Särskilt när vi alla vet vad som kommer att hända i kommande steg;
1. Stefan Löfven kommer att röstas bort i statsministeromröstningen.
2. I de fyra talmansrundorna kommer, genom Alliansens ovilja att föra en dialog, inget förslag till statsminister vinna majoritet, med som oundvikligt resultat att Alliansen blir huvudansvarig för att nyval (s k ”extraval”) utlyses inom tre månader.

Partiledarna i den s k sjuklövern talar gärna om ödmjukhet och respekt för valresultatet, men det handlar bara om att någon annan ska visa detta. Ingen ödmjukhet eller respekt för demokratin eller de 1 135 627 medborgare i Sverige som lagt sin röst på SD ska visas.

Att Alliansen avvaktar till efter den tredje talmansrundan med att anpassa sig efter verkligheten är ytterst oansvarigt mot svenska folket. Särskilt när allt skulle kunnat lösas så enkelt redan från start genom en dialog mellan Alliansen och SD.

Det är hög tid för Alliansens partiledare att kliva upp ur sandlådan och agera på ett moget och vuxet sätt, där landets intresse väger tyngre än indignationen över att ha tappat väljare till SD.

Källa: GP

Se även bl a;
Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal

Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Löfven vill bryta blockpolitiken för att bilda eget block

Det finns bara en ”konstruktiv lösning” på regeringsproblematiken, säger statsminister Stefan Löfven (S) efter att det slutgiltiga valresultatet fastställts. Det är att bryta blockpolitiken.

Red’s kom:
Löfven vill däremot behålla blockpolitiken när det gäller SD, där Löfven – med sitt starkt antidemokratiska tänk – önskar hålla 1 135 627 medborgare i Sverige utanför all form av inflytande.

Har socialdemokraterna det största regeringsunderlaget?

Det slutgiltiga valresultatet visar att vi socialdemokrater blivit det klart största partiet och har stöd av det största regeringsunderlaget, om inte de borgerliga partierna bryter sina löften och skapar ett gemensamt block med Sverigedemokraterna”, säger Löfven i ett uttalande.

Red’s kom:
Det nu ”slutgiltiga” (vilket det inte är, men resterande röster kommer inte att påverka) valresultatet visar inte vad Stefan Löfven påstår!

Stefan Löfven må ha Sveriges alla journalister på sin sida, där inte en enda journalist frågar vad han menar, men förhoppningsvis förstår ändå en majoritet av befolkningen att han ljuger.

Stefan Löfven vägrar svara på vilka partier han vill bilda ett nytt block med, men vi vet att hans största hopp ligger hos Centerpartiet, och därefter Liberalerna.

Alliansen har det största regeringsunderlaget

1. Socialdemokraterna är det enskilt största partiet, men är i minoritet med 28,6% jämfört med 71,4 % för övriga partier.
I en modern demokrati är det oväsentligt vilket enskilt parti som är det största. Det handlar enbart om vilken konstellation, med största möjliga väljarbas (över 50%), som ska ha mest inflytande.
2. Det största regeringsunderlaget har Alliansen. Alliansen är i minoritet med sina 40,26%, men det är ändå en överlägset större minoritet än Socialdemokraternas 28,6%.
3. Om något alliansparti byter sida skulle detta alliansparti bryta sitt löfte till väljarna att byta ut S+MP-regeringen.

S, V och MP är inget block

Slutresultatet i valet 2018 blev 18% för SD, 40% för Alliansen och 41% för S+V+MP. Om man räknar i mandat så har icke-blocket S + V + MP fått 144 mandat. Allians-blocket (utan SD, med sina 62 mandat) har fått 143 mandat.

Men det finns inget samarbete mellan S, V och MP.  Socialdemokraterna och de två extremistpartierna är de facto inget block, och har inte heller gått till val som sådant, även om Löfven nu efter valet vill räkna dessa tre partier som ett block enbart för att det gynnar honom.

Vill Löfven bilda block med V och MP?
Om Stefan Löfven verkligen vill pröva möjligheterna att bilda en regering av sitt ’block’ tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, bör han säga det i klartext.”, säger Ulf Kristersson i en skriftlig kommentar till TT.

C & L har målat in sig i ett hörn
Främst Annie Lööf (Centerpartiet) och Jan Björklund (Liberalerna) har målat in sig rejält i ett hörn när de sagt att de kommer att fälla regeringen och inte kommer att ens prata med Sverigedemokraterna. De kommer att tvingas bryta sina löften på ett eller annat sätt, eller sätta sig i en regering som snabbt kommer att falla.

Ingen ny överenskommelse om att lägga sig platt för vänstern
Att alliansen inte vill samarbeta med Sverigedemokraterna är samma som att ge ifrån sig makten till Socialdemokraterna, precis som genom Decemberöverenskommelsen. Allianspartierna har lovat att inte ännu en gång ingå en ny överenskommelse som åsidosätter gängse parlamentariska principer.

Block pga grundläggande motstridiga intressen
En blockpolitik baseras på att det finns grundläggande motstridiga intressen, och att bortse från detta faktum skulle vara djupt odemokratiskt.

Löfven vill att väljare ska rösta på parti istället för på politik
I det fall Löfven seriöst hade velat bryta blockpolitiken skulle han klargjort för väljarna innan valet i vilka frågor han skulle kunna vika sig för högern, och tillsammans med vem. Detta har han inte gjort ens idag.

Det finns två alternativ för allianspartierna
Eftersom en minoritetsregering kommer att falla finns det bara två alternativ;

1. Samarbeta med SD, eller
2. Bryta upp Alliansen och ge makten till Löfven.

Är landets bästa att stödja Löfven och att Sverige blir en diktatur?

Han tillägger att det bara finns en ”konstruktiv lösning för landets bästa: att bryta blockpolitiken”.

Red’s kom:
Vad är landets bästa?
Stefan Löfven, som vägrar avgå från statsministerposten trots att det finns en klar majoritet i riksdagen som kräver detta,  vill ”bryta blockpolitiken” av det enkla skälet att det är ett oöverstigligt hinder för att han ska få behålla makten.

Löfven vill skapa ett eget block
Stefan Löfven vill inte bryta blockpolitiken, han vill de facto bara byta ut existerande block mot ett block som han är ensam kung över.

Stefan Löfven vill bryta blockpolitiken
Det är lätt att önska att blockpolitiken ska brytas när man inte befinner sig i ett block utan det bara handlar om att behålla makten.

Uteslutet för S att stödja Alliansen
– Att vi skulle vara stödparti till en borgerlig regering ser jag som helt uteslutet. Det skulle betyda att Sveriges största parti skulle vara stödparti. Jag ser det som uteslutet, säger Socialdemokraternas gruppledare, Anders Ygeman, enligt DN.

Red’s kom:
Nej, det innebär att det val 28,6 % av väljarna gjort skulle stödja det val som 40,26 % av väljarna gjort.

Vilka partier är anständiga?

Nu måste alla anständiga partier ta sitt ansvar för att föra Sverige framåt”, säger Löfven.

Red’s kom:
Varför finns det ingen ”anständig” journalist i Sveriges vänstervridna medier som ställer raka frågor om vilket ansvar Löfven vill ta, och hur?

På vilket sätt är Socialdemokraterna ett ”anständigt” parti?

Tycker Löfven det är ”anständigt” att inte före valet klargöra vilka partier han vill regera landet med? Är det ”anständigt” att låta sina väljare rösta i blindo, där ingen vet vilken politik det blir med en röst på S?

Vuxenmobbare som leker i sandlådan
SD är inte bara vågmästare, utan nu även en mycket stark vågmästare. Är det att visa respekt för väljarna och landet att inte ens följa inbjudan från SD och föra en dialog med Sveriges tredje största parti för att se om man kan komma fram till något att enas om som ligger i landets (i stället för personligt) intresse?

I den politiska sandlådan ville inte moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer och Socialdemokraternas gruppledare Anders Ygeman mötas i SR:s P1-morgon 2018-09-17. Det verkar ju lovande inför framtida ”samarbete” mellan Socialdemokraterna och Alliansen, där Alliansen söker stöd för att bilda regering hos Socialdemokraterna.

71% vill inte att Löfven ska styra landet

Varför ska alla andra partier göra eftergifter bara för det enda syftet att Stefan Löfven ska få sitta kvar, med världens högsta lön bland statschefer?

Vilket parti får igenom all sin politik?

I denna process kommer ingen kunna få igenom all politik för sitt parti”, säger Löfven.

Red’s kom:
Så detta är Löfvens mål, att få igenom allt han vill.

All makt utgår från folket Löfven?
Löfven uttalar sig som en despot. Om Stefan Löfven känt till i alla fall det mest grundläggande om vad en demokrati innebär så hade han vetat att i en demokrati – särskilt med 8 partier, varav 3 stora (S, M och SD) – får inget enskilt parti igenom all sin politik.

Vad Löfven förespråkar är per definition en diktatur!

Löfven klamrar sig fast vid statsministerposten
Förarbetet till grundlagen säger att statsministern ska avgå efter ett val vid oklarheter avseende det parlamentariska stödet (”det bör emellertid förutsättas att en regering efter ett valresultat som lett till oklarhet om regeringens stöd i riksdagen väljer att avgå”). Samtliga allianspartier samt Sverigedemokraterna (57,8%) vill att Löfven ska avgå. Att Löfven trots detta klamrar sig fast vid statsministerposten säger en del om Löfvens självbild. Socialdemokraterna struntar blankt i grundlagens avsikter för att det passar deras syften.

Varför innebär ”samarbete” bara att alla ska göra som Löfven vill?

Men genom att samarbeta kan vi göra så mycket mer för vårt land”, säger Löfven.

Red’s kom:
Osökt uppstår frågan varför ”samarbete” enbart innebär att andra partier ska böja sig för Löfvens vilja?

De s k ”utsträckta händerna” är meningslösa om man inte är villig att göra några eftergifter i sin politik på samma sätt som SD är beredd att göra.

Löfven har klargjort att han inte är intresserad av att samarbeta med något parti till höger om Socialdemokraterna som inte vill göra honom till lags.

Leif GW Persson skriver i Expressen:
Den enda politiska enighet som för tillfället råder är att inget av de båda blocken vill ha med Sverigedemokraterna att göra vilket förvånar mig av två skäl.

• Dels med tanke på den snabbhet med vilken man anpassade sig till såväl SD:s flyktingpolitik som goda delar av deras kriminalpolitik under det år som föregick valet.
• Dels vilka som faktiskt röstade på SD. Nio av tio torde vara gamla sossar och borgare. Att beskriva dem och därmed var sjätte av landets medborgare som både politiskt brunfärgad och mindre vetande är naturligtvis inte sant. Däremot är det kanske lättare att göra det än att på allvar fundera över orsakerna till deras djupa missnöje med det som till ganska nyligen var deras politiska övertygelse.

Varför är läget låst?
Företrädare för de båda blocken beskriver läget som ”låst”. Ett annat sätt att göra det vore naturligtvis att se det som det logiska resultatet av deras eget agerande och kanske till och med dra slutsatsen att det därmed är hög tid att bete sig som vuxna och tänkande människor.

Red’s kom:
Det är skrämmande att partiledarna för sju av Sveriges politiska partier beter sig som små griniga barn, och att dessa på ett eller annat sätt kommer att vara delaktiga i att styra landet. I Agenda 2018-09-10 säger Jan Björklund (L), syftandes på Socialdemokraterna; ”Man måste lösa frågor gemensamt”, men alla förstår att han menar;
• ”Vänstern måste stötta oss i att få makten. Vi ska ha större inflytande än ett parti som är drygt 3 ggr större. Det är vänsterns skyldighet att som stödparti hjälpa oss stänga ute en femtedel av befolkningen från inflytande i Sverige.”.
Det handlar om att ta ansvar för Sverige”, fortsätter Björklund, men något ansvar vill han själv inte ta.

Jan Björklund vill inte ta ansvar för Sverige
En tjurig Jan Björklund blundar för verkligheten och tillägger; ”Skulle det var så att något parti, Moderaterna, öppnar upp för ett samarbete med Sverigedemokraterna då spricker Alliansen”.
Liberalernas ynka 5,5 % gör dock ingen skillnad för något så de kan lugnt alliera sig med vänstern utan att någon bryr sig.
Centerpartiet, har å sin sida, rejält låst sig för att inte kunna stödja vänstern.

Anders Ygeman, Socialdemokraterna kommer inte stödja en alliansregering
S-gruppledaren Anders Ygeman svarar; ”Jag tror att som Gunnar Strömmer tror att om vi blir mindre så ska vi ändå stödja en alliansregering, det tror jag att Stefan Löfven var vääääldigt tydligt med innan valet att det inte kommer att ske.”. Ygeman ”vill inte utesluta” samarbete med Vänsterpartiet och säger att det enda parti som är uteslutet att det ens ska förekomma samtal med är SD.

Enkel matematik: Alliansen största regeringsbärande alternativ

• Det finns ingen och har aldrig funnit någon S+V+MP-regering. Det existerar inte ens något förslag från vänstern till S+V+MP-regering (41%).
• Under några dagar till finns det en mycket skakig S+MP-regering med 33% av rösterna, dvs mindre än 1/3 av de röster som lagts i valet 2018.
• Det existerar inte ens något förslag från vänstern till S+MP-regering efter valet 2018.

Slutsats: Alliansen är det största regeringsbärande alternativet
Med Alliansen finns det en regeringskonstellation som har 40%, vilket är mer än S+MP-regeringens 33%. I detta läge är det otvetydigt att Alliansen är det största regeringsbärande alternativet.

S har bevisligen inget stöd i riksdagen. Alliansen har för stunden det största regeringsunderlaget (med 40%. alltså t o m utan SD:s stöd, mot som max 33%) och det blir bara tramsigt av Stefan Löfven att säga emot fakta.

Men bollen ligger hos vågmästaren
Men sedan finns det en vågmästare i form av SD som ensamt avgör vilket alternativ som ska gälla, eller om inget av ovanstående alternativ ska gälla.

Sjöstedts & MP:s stöd saknar betydelse
Om det skulle vara så att Vänsterpartiet (Jonas Sjöstedt) och Miljöpartiet (oklart vem/vilka) ställer sig bakom Stefan Löfven som statsminister så är detta helt irrelevant eftersom en klar majoritet i form av Alliansen och SD inte gör detta.

Icke-blocket S+V+MP är inte i majoritet
• S+V+MP är inget block, men även om de varit det så är de inte i majoritet för Löfven som statsminister.
• M+C+KD+L+SD är heller inget block men tillsammans har dessa 61 mandat fler än S+V+MP och är följaktligen i stark majoritet för att avsätta Löfven.

Löfven vägrar respektera valresultat
Trots att allt ovan är solklart och odiskutabla fakta vägrar Stefan Löfven (S) att respektera valresultatet och avgå enligt vad grundlagen föreskriver.

Löfven gör gällande att Sverige är en enpartistat
När Stefan Löfven (S) säger sig vara i majoritet (trots alla bevis mot detta) bara för att S är det största partiet (med relativt liten marginal) och på sitt oanständiga sätt därför gör anspråk på posten som statsminister är det svårt att tolka detta på annat sätt än att Stefan Löfvens mening är att Sverige är en enpartistat (i praktiken en diktatur).

Källa: TT/Di

Se även bl a;
Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD

Socialdemokraterna efterlyser ny Decemberöverenskommelse med Alliansen – Val av talman

Alliansen beredd att lämna över regeringsmakten till vänstern

Stefan Löfven avsatt, men hoppas på comeback

Jonas Sjöstedt & Isabella Lövin vill styra efter att Löfven petats


Vänsterpartiet tror de kan få post som talman, via förtal

Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd


Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar

Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD


Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


Minoriteten styr i Sverige

Ett system ur balans


Sveriges medier polariserar Sverige


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Sveriges medier polariserar Sverige

Under valrörelsen 2018 var vänsters tyngsta och ofta enda ”sakargument” att SD är rasister.

Under den s k sjuklöverns valvakor tävlade deltagarna med varandra om vem som kunde kalla SD för rasister flest gånger.

Efter valet 2018 har dessa ogrundade påhopp på SD eskalerat.

I alla debatter och dialoger i media om svensk politik har anklagelserna om att SD är rasister haglat över oss. Särskilt efter valet 2018. I strid med den demokratiparagraf som Public Service bara använder sig av när åsikter framförs som det vänstervridna Public Service inte håller med om. I Public Service stöttar man istället att vänstern (inkl. C och L) kallar sina meningsmotståndare för rasister och nazister.
Det objektiva och konsekvensneutrala public service

Skavlan
Skavlan säger (2018-09-14), väl inövat och på ett hånfullt sätt, till Jimmie Åkesson; ”Ursäkta min svenska. Jag vet att man ska kunna prata flytande svenska för att vara svensk. Du får kasta ut mig”. Skavlan försökte dessutom skuldbelägga Jimmie Åkesson och hans parti för den polarisering som Skavlan själv och Sveriges medier samt andra partiledare byggt upp under lång tid.

Svenska nyheter
Humorprogrammet Svenska nyheter 2018-09-14, med Jesper Rönndahl som programledare, ägnades nästan helt åt att – på ett synnerligen humorlöst sätt – smutskasta ett enda parti; Sverigedemokraterna. Detta samtidigt som Jesper Rönndahl öppet hånade folket för att de har åsikter om medias vänstervridning och förtryck av folket.

Sveriges polariserande politiker & media
Henrik Jönsson ger en bakgrund till detta och hur Sveriges kraftigt vänstervridna medier samt partiledare gör allt för att polarisera samhället.

Polariseringsvalet 2018

Är synpunkter på rådande migrationspolitik rasism?
Etablissemangets kamp mot rasismen intensifierades och utvidgades under Jugoslavienkriget med en olycklig begreppsförskjutning där synpunkter på migrationspolitiken i sig i allt högre grad kom att likställas med rasism.

Man etablerade och uppställde polariteterna

• ”mångkultur” och ”öppenhet”
mot
• ”rasism” och ”hat”.

som en påtagligt svartvit och överordnad tankefigur i det svenska samhället.

Konsekvensanalyser försvåras
I ljuset av denna betydelseförskjutning blev det allt svårare att göra integrationspolitiska konsekvensanalyser i både media och politik.

En hållning som nådde sin kulmen i samband med migrationskrisen 2014-2015.

Asylinvandring en ”enorm vinstaffär
Under denna period publicerade Dagens Nyheter den nu ökända Sandvikenrapporten (”Tjänar över en halv miljard på invandringen”) vilken helt kontrafaktiskt framställde en omfattande asylinvandring som en enorm vinstaffär.
Se: Sandviken och politikernas lögner med stöd av PWC

Kompetensregn
SVT rapporterade helt ounderbyggt asylinvandringen som ett ”kompetensregn” (”Tusentals välutbildade flyr till Sverige”).
Se: Varför ljuger Löfven om de nyanländas utbildning och yrkeskunskaper?

Ingen hänsyn ska tas till kostnaderna för migrationen
Stockholms kommunfullmäktige gick ut i ett kollektivt korståg mot KUNSKAP om migrationskostnaderna (”Nej, vi ska inte räkna ett enda öre vad människor kostar”).

Mitt Europa bygger inte murar” varefter Löfven byggde murar
Statsministern svängde på 45 dagar 180 grader från att ”inte bygga några murar” (”Mitt Europa bygger inte murar”) till att ta ansvar och etablera gränskontroller på Öresundsbron (”Det är inte så att Socialdemokraterna sitter och längtar efter att vidta de här åtgärderna”, sa Stefan Löfven då).

Någonstans här hade de önskade narrativen och de verkliga omständigheterna avlägsnat sig så mycket från varandra att sömmen slutligen sprack.

Konflikter och misstroendet ökas
Detta följdes av de panikanstrukna och allt mer auktoritära att återta kommandot över samhällsnarrativen vilket ytterligare bidragit till att fördjupa konflikten och misstroendet.

Sexuella övergrepp blev en fråga om arbetsmarknad
Man ertappades gång på gång med byxorna nere och när Stefan Löfven försökte flytta frågan om ökade sexuella övergrepp till en fråga om arbetsmarknadstrygghet och den identitetspolitiska metoo-frågan hånskrattar publiken åt Sveriges statsminister i direktsänd TV (”Om du nu är så bekymrad över kvinnorna, Åkesson, varför vill du försämra löntagarnas ställning på arbetsmarknaden?”). Detta har rimligen aldrig tidigare hänt i det partilojala och ämbetsrespekterande Sverige.

Strävan att förtrycka det fria ordet
Det är faktiskt svårt att föreställa sig något mer kontraproduktivt i denna situation än att svara med en cocktail av illa genomtänkta mediagrundlagsförändringar, hot om lagstiftning mot Google, avstängningar och utrensningar i sociala medier, uppbackade av ett statsfinansierat faktagranskningsinstitut med mandat att underminera enskilda individers omdömen.

Bara snack, ingen verkstad
Detta samtidigt som statsministern besvarar konkreta samhällsproblem enligt följande modell:
2016: 106 bilbränder i Malmö – ”Det är fullständigt oacceptabelt”.
2016: Angrepp mot polisen – ”Fullständigt oacceptabelt”.
2016: Mord – ”Fullständigt oacceptabelt att vi har ett sådant klimat att människor tar sig rätten att mörda”.
2017: Brottslighet – ”Jag blir förbannad på riktigt”.
2017: Gängmord – ”Fullständigt oacceptabelt”.
2017: Sexbrott – ”Fullständigt bedrövligt och oacceptabelt”.
2017: Brandattentat – ”Detta är fullständigt oacceptabelt”.
2017: Afrika – ”Att människor säljs som slavar är fullständigt oacceptabelt”.
2018: Dödsskjutningar – ”Samhället kan aldrig acceptera detta”.
2018: Bilbränder i Göteborg, etc – ”Jag blir förbannad – på riktigt”.

Förtroende för media och politiker bara minskar
Denna typ av medialt och politiskt beteende har allvarligt skadat folkets förtroende för både media och det politiska etablissemanget.

Uppfattningen att media och myndigheter ljuger är en nyckelfaktor för att förstå varför polarisering och fallande tillit fortsatt att eskalera i Sverige. En betydande del av väljarna litar helt enkelt inte längre på att etablissemanget säger sanningen.

Skuldbeläggning av alla andra – Noll självinsikt
De etablerade och allt mer ifrågasatta maktinstitutionerna försvarar sig med att skuldbelägga yttre fientliga makter för det fallande förtroendet, vilket i ljuset av hur man faktiskt och konkret betett sig är som att själv sätta i sig alla kakorna på kafferepet och sedan beskylla snömannen för att ha skapat dålig stämning genom att knipa den sista skorpan. Inte fullständigt trovärdigt.

Likt den högmodiga akademikern Bruce Banners arroganta experiment skapade inte den sociala ingenjörskonsten den ideala Svensken utan lössläppte istället den otrolige Hulk. Väl vredgad agerar Hulk på premissen ”KROSSA”. Men han är även en inkännande och melankolisk gestalt med en rättfram aversion mot skitsnack. Man gör klokt i att påstå att Hulk inte lever i en filterbubbla men kan man bete sig som folk återtar han mänsklig form och blir kapabel för sansade resonemang.

Detta är en dyrköpt läxa för nästa generation statsvetare att forska om.

Att förlora förtroende går fort, att bygga upp det tar mycket, mycket lång tid.

Allt detta tjänar som bakgrund för att förstå spänningarna runt valet 2018.

Valrörelsens desinformation

Det finns fog för att påverkansoperation och desinformation förekommit under hela valrörelsen. Huvudsakligen från Socialdemokraterna och LO-kollektivet. Det är på inget sätt någon nyhet. De har arbetat så i alla år. Det är bara svårare att komma undan med det i den digitala tidsåldern.

LO:s kampanjfilm för socialdemokraterna
Det mest flagranta desinformationsarbetet står LO:s kampanjfilm för som inleder sin rättfärdighetens pekoral med det närmast surrealistiska påståendet att borgerligheten ”ämnar sätta arbetsmarknaden ur spel” (”Moderaterna kommer att fördärva hela arbetsmarknaden och sätta arbetsmarknaden helt ur spel”)
12.48

Vänsterns nya väljargrupper
Socialdemokraterna gick även ut med desinformation på arabiska [och somaliska] riktad till de nya och växande väljargrupper som partiet redan stöttar upp sitt övrigt fallande väljarstöd på.
Socialdemokraternas väljargrupper
Se: Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

SVT tar avstånd från SD
Som lök på denna redan illaluktande lax valde statsmedia att oavsiktligt dominera den avslutande partiledardebatten genom att uttrycka ett officiellt avståndstagande mot ett arbetsmarknadsintegrationsutspel från Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson.
Se: SVT tar avstånd från SD

Det hela väckte internationellt ifrågasättande reaktioner. SVT försvarade först sitt beslut, men fick slutligen avskeda sin ansvariga utgivare för valvakan efter att det framkommit att hon förekommit i twittertrådar med negativ hållning till Sverigedemokraterna.

Varför ökar polariseringen i Sverige?
Oaktat vad man tycker i sakfrågan är det svårt att säga om omdömeslösheten, den arroganta egenmäktigheten eller den tondöva klumpigheten är SVT:s mest frapperande kvalitet i hanteringen av denna självförvållade situation. Det hela tjänstgör däremot som ett ypperligt svar på frågan ”Varför ökar polariseringen?”. ”Hulk gillar inte att bli tillrättavisad”.

Tycker du att demokrati och pluralistisk egenmakt är att föredra framför demokratur och social ingenjörskonst?

Se även bl a;
Slutresultat i riksdagsvalet 2018, samt resultat för småpartierna

Endast två procent av folket vill att regeringen sitter kvar

Hur ska Alliansen avsätta Stefan Löfven utan stöd av SD?

Val av talman klart, Alliansen gav Vänsterpartiet sitt stöd

Alliansen ansvarslös om de inte förhandlar med SD


Så här röstade väljarna i Malmö kommun och resten av Skåne 2018


Låg- och outbildade röstar rött

Så här röstade väljarna i Sveriges särskilt utsatta områden 2018

Varför ökade väljarsympatierna för Vänsterpartiet 2018?

Centern, S, MP och V söker väljarstöd bland de som ej vill integreras


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor