Hur vill Björklund lösa Sveriges välfärdskris? Mer murar eller bättre broar?

– Precis som myten att man måste vara sverigedemokrat för att oroas över migrationen. Det är så fel. En del partier bygger murar kring Sverige, som att det är en lösning för framtiden. Andra bygger murar kring arbetsmarknaden, som att det är en lösning för framtiden, säger Björklund.

Red’s kom:
Andra, som Björklund, lyfter inte ett finger för att komma tillrätta med problemen. Och har inga fungerande lösningar på migrations- och integrationsproblemen (annat än att öppna slussarna för välfärdsturister från framförallt Mellanöstern och Afrika). Precis som när Alliansen styrde landet före 2015.

Andra, som t ex den antidemokratiske Björklund, bygger murar mellan de politiska partierna och ingår Decemberöverenskommelse i syfte att helt frånta en stor del av Sveriges medborgare möjligheten att påverka sitt land.

På vilket sätt menar Björklund att de allt djupare välfärdsproblemen i Sverige löses genom att bygga broar för välfärdsturister från Afrika och Mellanöstern till Sverige?

Det är ju bevisligen just dessa broar som Alliansen och de rödgröna byggt tillsammans som försatt Sverige i den inledande kris som Sverige befinner sig i idag, där hela välfärden håller på att krackelera (vilket kommer att fortsätta som minst fram till ödesåret 2025 om inte mycket drastiska åtgärder vidtas omedelbart).

När Anna Kinberg Batra gav upp och ställde sin plats till förfogande var Jan Björklund först ute (och såvitt är känt den enda så här långt) med att diktera att den som tar över som partiledare för Moderaterna skulle blockera SD, dvs det parti som har goda möjligheter att bli Sveriges största parti nästa år.

Varför ska väljarna rösta på Björklund och ett parti som inte respekterar demokrati?

Björklund vill ge nyanlända särrättigheter, på bekostnad av svenska medborgare

Han framhåller Alliansens förslag om inträdesjobb, för nyanlända de första fem åren. Lönen ska vara 70 procent av lägstalönen som föreskrivs i avtal.
Socialdemokraterna, dock, är bara intresserade av att se till att de som har ett jobb behåller det, inte att se till att de som inte har ett jobb får det, enligt Björklund.

Red’s kom:
Vad Björklund är intresserad av vet vi inte, men det verkar inte vara de svenska medborgarnas väl och ve.

Björklund vill bygga murar mellan svenska medborgare och nyanlända på arbetsmarknaden.

Varför är det bättre att omfördela jobb än att verka för att nya jobb tillkommer?

– Varför, Stefan Löfven, är det bättre att gå arbetslös än att ha ett enklare jobb med något lägre startlön? undrar Björklund.

Red’s kom:
Varför, Jan Björklund, är det bättre att ge nyanlända särrättigheter där deras särskilda förmåner, som finansieras av staten, konkurrerar ut svenska medborgare från den svenska arbetsmarknaden?

Varför, Jan Björklund, är det inte bättre att att börja i rätt ände och se till så att antalet jobb ökar istället för att flytta de jobb som finns från svenska medborgare till utländska?

Björklund måste åka runt i Sverige för att se vad vi alla ser

L-ledaren säger att han möter oro bland människor när han reser runt i Sverige, över sjukvård, polisen, försvaret, brott och skolan.

Red’s kom:
Björklund har tydligen missat att se problemen inom omsorgen.

Han tar till ett uttryck i stil med det som Socialdemokraterna och Stefan Löfven använde inför valet 2014.
– Det finns en känsla av att det i Sverige är något som håller på att gå sönder, säger Björklund.

Red’s kom:
Långt om länge har det gått upp en talgdank även för Jan Björklund. Men han har inte ett enda konstruktivt förslag på hur någon av de olika kriserna ska lösas.

Varför bidrar Liberalerna till vänsterns ökade makt?

Jan Björklund hävdar att Vänsterpartiet aldrig har haft så mycket inflytande som nu, statsministern agerar i princip dörrmatta åt Jonas Sjöstedt. Det senaste uttrycket av det är att regeringen har aviserat ett förslag om vinsttak i välfärden.
– De rödgröna är på väg att stjälpa en hel bransch, säger han.

Red’s kom:
Vänsterpartiet får endast så mycket inflytande som de till höger om vänstern vill ge detta parti (under förutsättning att man följer det demokratiska förfarande som Björklund uttalat sig vara motståndare till). Och Alliansen, särskilt Liberalerna och Centerpartiet, har under sina år i allra högsta grad verkat för att en liten grupp vänsterextremister ska få så mycket inflytande som möjligt. Inte minst genom kraftiga statliga bidrag till vänstermedia och ett närmast oändligt antal vänsterorganisationer.

Ja, frihet måste försvaras. Det är vackra ord, men hur har du, Jan Björklund, någonsin försvarat de svenska medborgarnas rättigheter och friheter?

Källa: MSNJan Björklund om jobb och lägre löner
Se även bl a;
KD, L, V och MP vill tvinga Migrationsverket att stoppa utvisningar till Afghanistan

Förutsägelse om riksdagsvalet 2018


54 år för att utvisa alla illegala migranter som kom till Sverige 2015

Migrationsverkets statistik 2014-2016


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Den stora bluffen av samordnaren mot våldsbejakande extremism avslöjas här!

Samordnaren mot våldsbejakande extremism är sedan 2016-12-20 Anna Carlstedt (ordförande i Svenska Röda Korset 2015-2016).

Carlstedt efterträdde Mona Sahlin som presterade en 12 sidor lång (6 sidor om alla upprepningar tagits bort) och oanvändbar rapport till en kostnad av 10 miljoner kr.

Varför S+MP-regeringen (Alice Bah Kuhnke) utsåg Anna Carlstedt är okänt. Hon har inga kunskaper inom området och saknar helt meriter för uppdraget. Om regeringen varit intresserad av att tillsätta en expert som samordnare skulle istället t ex Magnus Ranstorp varit rätt val. Men för S+MP-regeringen verkar det räcka med att man röstar rödgrönt för att tillsättas som expert.

JIHADISTER STRIDER PGA NAZISTER?
När Anna Carlstedt utsågs till ny samordnare i december 2016 sa hon till SR att det är pga vit makt-rörelsen som jihadister åker från Sverige till Syrien och Irak för att strida.

PROPAGANDAMATERIAL
Nu har samordnare Anna Carlstedt tagit fram ännu en rapport, av precis lika litet värde som Mona Sahlins rapport.

Om kostnaden för denna tvåsidiga rapport överstiger de 10 miljoner kronor som Mona Sahlins rapport kostade är oredovisat.

MÅL OCH RESULTAT SAKNAS
Inga mål ställs upp och inga konkreta resultat redovisas i samordnarens rapporter. De frågor som ställts av samordnaren till kommunerna är inte resultatinriktade. Anna Carlstedt har inte ens en enda slutsats i sin lilla tvåsidiga rapport.

Det är nu bara ett par månader kvar tills projektet ska slutredovisas (2018-01-12). Hela projektet med Mona Sahlin (som efter diverse skandaler hoppade av sitt uppdrag 2016-05-04) och Hillevi Engström (M) som nationella samordnare var genomgående resultatlöst, och med Anna Carlstedt som nationell samordnare har inget överhuvudtaget uppnåtts.

However beautiful the strategy, you should occasionally look at the results.
– Sir Winson Churchill

INGA SLUTSATSER
Den nationella samordnaren 2017 har inte ens dragit några slutsatser av den enkät som skickats ut till kommunerna. Att dra slutsatser av svaren på enkäten har istället delegerats till en eller två personer i den privata stiftelsen ”Tryggare Sverige”. Utan att någon kompetens för detta finns i denna stiftelse (se ”Slutsatser”).

INGEN LÄGESBILD FÖR PROBLEMOMRÅDEN
Eftersom den nationella samordnaren inte särskiljer de verkliga problemområdena, dvs främst Malmö, Göteborg, Stockholm och Borås, från resten av Sverige blir det av samordnaren redovisade resultatet kraftigt missvisande.
Eftersom den nationella samordnaren inte delat upp redovisningen på de få geografiska områden (städer) där kanske 90% eller mer av problemen med våldsbejakande extremism förekommer och övriga geografiska områden (kommuner) blir det alltså omöjligt att få en relevant och rättvisande lägesbild av situationen.

Efter tre år med en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism så finns det inte ett spår av redovisning om var i Sverige problem med detta förekommer eller var problemen kan bedömas vara som störst (enl. givna kriterier). Detta har inte redovisats, varken med utgångspunkt från personligt tyckande av kommunrepresentanter eller med utgångspunkt från hur det ser ut i verkligheten.

Endast genom en separat redovisning, var för sig, av ovan nämnda städer och en annan separat redovisning för övriga delar av Sverige, företrädesvis indelat på 3-4 landsdelar, är det möjligt att få en bild av hur läget ser ut i Sverige.

PROBLEM SMETATS UT JÄMNT FÖRDELAT ÖVER 290 KOMMUNER
Inte ens den nationella samordnaren har haft en lägesbild att utgå från där det framgår i vilka kommuner/stadsdelar problemen förekommer. Istället har samordnaren utgått från en generell bild av hela Sverige, som dessutom baserats enbart på personligt tyckande av enskilda personer.

AVSAKNAD AV FAKTA
Samordnarens rapport är kliniskt ren från fakta om problemen. Som vanligt handlar det för vänstern enbart om känslor och personligt tyckande.

MISSVISANDE/FELAKTIGA PROCENTSATSER
I många av de uträkningar/procentsatser som kan kontrolleras så verkar dessa vara fel (förutom att praktiskt taget samtliga procentsatser inte ger en rättvisande bild ens av kontaktpersonernas tyckande). Det ger intryck av att samordnarens matematiska kunskaper ligger i nivå med en tredjeklassare (total okunskap i matematik är signifikativt för
vänsterextremister).

ORIKTIGA UPPGIFTER OCH SLUTSATSER
Mycket är fel i samordnarens rapport (vilket enkelt kan konstateras). Frågorna till kommunerna har samordnare Anna Carlstedt inte bifogat rapporten (vilket markant försvårar att upptäcka felaktigheterna), men finns här.

I rapporten jämförs hela tiden äpplen med päron.

FRÅGOR FÖRHALAS GENOM SAMORDNARE
Samordnare tillsätts i regel av regeringen enbart i syftet att förhala frågor och att få det till att se ut som att något görs åt problemen. Endast i de fall en utredning tillsätts med en grupp av för uppdraget kompetenta personer – med relevant tidsavgränsning för resultat – är det seriöst menat.

LUDDIGA OCH IRRELEVANTA ENKÄTFRÅGOR
Med samordnaren mot våldsbejakande extremism blir det dessutom särskilt tydligt att syftet från start (med framtagande av de luddigt formulerade frågorna för kommunerna) varit att sprida propaganda där högern ska skuldbeläggas och smutskastas, utan att behöva involvera fakta. Och de många och omfattande problemen med vänsterextremisterna ska förminskas.

INGET HAR UPPNÅTTS!!!
Efter att samordnaren verkat i snart tre år (uppdraget ska slutredovisas senast den 12 januari 2018) kan ännu ingen peka på att något uppnåtts överhuvudtaget, dvs att man lyckats stävja någon form av extremism.

MEDIA IFRÅGASÄTTER INGET
Eftersom Sveriges vänstervridna media noga undviker konkreta frågor om detta så fortsätter denna löjeväckande process där frågor bara dras i långbänk och ingen ansvarig (särskilt inte S+MP-regeringen) bryr sig om att inga resultat någonsin uppnås… eller ens kommer att uppnås.

RAPPORT ANVÄNDS FÖR ATT SPRIDA DESINFORMATION
Nu används Anna Carlstedts starkt vänstervridna och genomgående felaktiga rapport flitigt av vänstermedia i Sverige för att sprida desinformation och ta fokus från de verkliga problemen.

FEL INFORMATION GER FELSATSADE RESURSER
De verkliga problemen är de facto vänsterextremism och islamism, men vänstern försöker alltid lägga en slöja över dessa problem i syfte att försöka få alla att tro att det istället är högerextremismen som skapar alla problem i Sverige. Resurserna kommer därmed aldrig att landa rätt.

HANDLINGSPLAN FÖRE LÄGESBILD
Nu sitter kommunerna och tar fram handlingsplaner – på direktiv av samordnaren – utan att ens ha en lägesbild, eller med en felaktig lägesbild som grund. Vad är det kommunerna tar fram handlingsplaner för när kommunerna inte ens vet vad det är som behöver handlingsplaner?

RAPPORT 2016 OCH 2017 – ENKÄT OM PERSONLIGT TYCKANDE
Här nedan redovisas rapporterna från både 2016 (samordnare Mona Sahlin) och 2017 (samordnare Anna Carlstedt) så att det enklare går att se bristerna och försöken att manipulera enkätsvaren på samordnarens infantila enkät till kommunerna, så att det passar vänstern så bra som möjligt:



Enkät till Sveriges kommuner avseende arbetet mot våldsbejakande extremism

I mars 2016 skickades en enkät till de 290 personer som är kommunernas kontaktpersoner mot våldsbejakande extremism [trots att säkert en majoritet av kommunerna inte ens hade en sådan kontaktperson].

Red’s kom:
Det finns stark anledning att tro att en klar majoritet av dessa ”kontaktpersoner” – precis som den nationella samordnaren själv – röstar rödgrönt och därför besvarat frågor i enlighet med sin politiska syn, fristående från fakta!

PROBLEM MED VÄNSTEREXTREMISTER FÖRMINSKAS
Av naturliga skäl har Regeringskansliet (de 10 personer som lyder under den nationella samordnaren) ett särintresse av att reducera problemen med vänsterextremisterna i mesta möjliga mån. Denna grundläggande tanke går som en röd tråd genom den nationella samordnarens rapport.

82 kommuner (28%) besvarade inte enkäten 2016

208 kontaktpersoner svarade på enkäten [2016].

Red’s kom:
Det kan jämföras med 2017 då 233 av 312 ”kommuner och stadsdelar” besvarade enkäten. Dvs 79 ”kommuner och stadsdelar” – 25%avstod helt från att svara.

Frågan är om man kan dra några relevanta slutsatser för hela Sverige, och vidta relevanta åtgärder i respektive kommun/stadsdel, utifrån en enkät där 1/4 (eller mer) inte svarar överhuvudtaget?

Vi får inte ens veta vilka kommuner/stadsdelar som svarat 2016 och 2017.

VARFÖR INGA NATIONELLA ÅTGÄRDER?
Nationella åtgärder hade givetvis varit avsevärt mer effektivt (i såväl kostnader som tid), men i vanlig ordning skjuter regeringen ifrån sig sitt ansvar på enskilda kommuner.

18% av 290 kommuner uppgav 2016 att ”våldsbejakande extremism” förekommer i ”någon form” – 54% vet inte om det förekommer

En fjärdedel av kommunerna anger [2016] att [de tror att] det existerar någon form av våldsbejakande extremism i kommunen.

Red’s kom:
Det var 17,6% (51 st oredovisade) av Sveriges 290 kommuner som 2016 svarade att de trodde att det fanns ”våldsbejakande individer eller grupper/organisationer” i någon form, enligt den nationella samordnaren 2016. Dvs inkl. opolitiska organisationer som t ex fotbollshuliganism, MC-kriminalitet och maffia, t ex från Balkan, samt besökande från andra länder eller kommuner.
Den nationella samordnaren 2016 skriver:51 kommuner angav att det existerar våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen. En kommun avstod att svara.

VILKA 51 KOMMUNER?
Vilka kommuner (utöver de självklara; Malmö, Göteborg, Stockholm och Borås)?

Varför vill samordnaren inte redovisa de 51 kommunerna, med särredovisning av ovan nämnda städer, trots att dessa uppgifter är helt avgörande för hur resultatet ska tolkas liksom vilka åtgärder som behöver vidtagas?

VARFÖR INGA DEFINITIONER?
Det är uppenbart att definitionerna om vad som är ”våldsbejakande extremism” skiljer sig kraftigt åt från person till person, men ändå definieras inga termer i frågeställningen.

Nacka kommun definierar våldsbejakande extremism så här (tillsammans med nedanstående bild):
Vad är våldsbejakande extremism?
Att använda våld (hot och trakasserier) för att uppnå ett politiskt eller religiöst syfte.Våldsbejakande extremism

Dessutom kan de ”kontaktpersoner” som besvarar samordnarens enkätfrågor utgå enbart från vad de läst/hört – eller tror sig ha läst/hört – i media, eller hört ryktesvägen, utan att det behöver stämma.

75% AV DE SVARANDE KOMMUNERNA 2016 SAKNAR VETSKAP OM NÅGRA VÅLDSBEJAKANDE PERSONER
Knappt 40 procent av kommunerna anger [2016] att det inte finns någon våldsbejakande extremism.

Red’s kom:
156 (79+77) kontaktpersoner, dvs 54% av landets 290 kommuner – alternativt drygt 75% av 207 svarande kontaktpersoner/kommuner – svarade 2016 att de inte vet eller inte tror att det finns några ”våldsbejakande individer eller grupper/organisationer”, enligt frågeställningen.
Den nationella samordnaren 2016 skriver:79 kommuner angav att det inte förekommer några våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen.

Drygt en tredjedel av kommunerna [2016] vet inte om det förekommer våldsbejakande extremism i kommunen.

Red’s kom:
Det var 77 av de 207 svarande kontaktpersonerna som 2016 saknade vetskap om några ”våldsbejakande individer eller grupper/organisationer”. Dvs 77 av 290 kommuner.
Den nationella samordnaren 2016 skriver:77 kommuner angav att de inte vet om det finns våldsbejakande extremism i kommunen.”.

41 av 51 kontaktpersoner trodde 2016 att ”högerextremism” finns i kommunen

• Av de kommuner [51 kommuners kontaktpersoner] som anger att [de tror att] våldsbejakande extremism finns i deras kommun så är högerextremism den mest förekommande, knappt 50 procent [högerextremistisk aktivitet = 41 kontaktpersoner (14%), vänsterextremistisk aktivitet = 12 kontaktpersoner (4%), islamistisk extremism = 30 kontaktpersoner (10%), enligt vad den nationella samordnaren 2016 skriver].

Red’s kom:
14% av kontaktpersonerna i Sveriges kommuner (dvs 41 oredovisade kommuners kontaktpersoner av totalt 290 kommuner) uppgav 2016 att de tror att det finns ”våldsbejakande individer eller grupper/organisationer” i någon form (enligt personlig och valfri tolkning) på högerkanten i kommunen.

SKA ÅTGÄRDER BASERAS PÅ PERSONLIGT TYCKANDE OCH FÖRVRÄNGD INFORMATION?
Detta är dock personligt tyckande, helt utan stöd i forskningen. Dessutom är det fristående från antal personer såväl som antal incidenter, och nivå av problem samt behov av åtgärder.

Den av nationella samordnaren här ovan uppgivna procentsatsen är starkt avvikande från hur vi andra uppfattar verkligheten baserat på nyhetsrapportering, fakta och sakliga rapporter.

ANTAL & PROBLEMNIVÅ OVIKTIGT?
Med den nationella samordnarens märkliga sätt att ställa frågor, räkna och resonera kan 100 stenkastande vänsterextremister med ”bangers” och gasbomber/molotovcocktails i en kommun motsvara lika mycket problem och kräva lika mycket åtgärder/resurser som en högerextremist i kommunen.

Genom att helt bortse från bl a antal såväl som den grad av problem som respektive form av extremism skapar (eller riskerar att skapa) kommer enkätresultaten oundvikligen att resultera i helt felaktiga satsningar och åtgärder för att säkra medborgarna, landet och demokratin.

Ingenstans i den nationella samordnarens rapport (eller någon annanstans) presenteras DOKUMENTERADE och bekräftade erfarenheter (t ex polisrapporter) av våldsbejakande extremism i någon form.

14 procent av kommunerna [12 kontaktpersoner av Sveriges 290 kommuner, enligt den nationella samordnaren 2016] anger att det finns vänsterextremism i kommunen.

Red’s kom:
Märklig formulering av den nationella samordnaren 2016 (såväl som av stiftelsen ”Tryggare Sverige” och den nationella samordnaren 2017)! 14%? Finns det en enda kommun i Sverige som är befriad från vänsterextremism?

Varför ändrar samordnaren formuleringen för just denna grupp från antal (”mest förekommande” och ”näst mest förekommande”) till ”finns”?

VÄNSTEREXTREMISTER VANLIGAST OCH FLEST, UTOM I ”KONTAKTPERSONERNAS” ÖGON
Det är alltså endast 4% av kontaktpersonerna i Sveriges 290 kommuner som 2016 uppgav att de tror att det finns ”våldsbejakande individer eller grupper/organisationer” på vänsterkanten i kommunen. Alla förstår säkert att vänsterextremister finns i långt, långt fler kommuner, förutom att de till antalet är avsevärt fler än högerextremisterna.

POLITISK AGENDA STYR ENKÄTFRÅGOR, ENKÄTSVAR & RESULTAT
Med ovanstående information framgår väldigt tydligt vilken politisk åsikt den nationella samordnaren
(som ansvarar för formuleringen av frågorna) såväl som respondenterna har.

Islamistisk extremism är den näst mest förekommande (36 procent). [30 kontaktpersoner]

Red’s kom:
10% av kontaktpersonerna i Sveriges 290 kommuner uppgav alltså 2016 att de tror att det finns ”våldsbejakande individer eller grupper/organisationer” i form av islamister i kommunen. Dvs islamister skulle då finnas i endast 30 kommuner (där den nationella samordnaren inte vill redovisa vilka dessa kommuner är, även om vi vet att deras starkaste fästen är Malmö, Göteborg, Stockholm och Borås).

HUR MÅNGA ISLAMISTER FINNS I SVERIGE?
Antal islamister är okänt, men Säpo ger en icke exakt uppgift på några tusen kända islamister i Sverige (att jämföra med de ca 50 högerextremisterna i NMR).

72 kontaktpersoner i landets 290 kommuner uppger att någon kommunanställd ”utbildats”

Meningslösa, irrelevanta och oriktiga slutsatser av den nationella samordnaren baserat på felaktigt & ofullständigt material:

En dryg tredjedel av kommunerna [72 av landets 290 kommuner, enligt den nationella samordnaren 2016, dvs 25% av Sveriges kommuner (inte ”en dryg tredjedel” som stiftelsen ”Tryggare Sverige” uppger)] har [enligt ”Tryggare Sverige” och den nationella samordnaren 2016] genomfört [någon form av] utbildningsinsatser [för minst en person vid något tillfälle i historien] som syftar till att höja kunskapen om våldsbejakande extremism hos de kommunalt anställda.

Red’s kom:
Värdelöst vetande. En ”utbildningsinsats” kan vara en tre minuters allmän genomgång för en av de högre cheferna.

Sedan kan man fråga sig vad det är för utbildning som behövs, som alla vi andra – i alla fall de av oss som är uppdaterade och läser alternativa källor – inte redan känner till?

INGEN UTBILDNING I 218 KOMMUNER?
Resterande [218 (dvs 290-72) eller 136 (dvs 208-72)] kommuner har inte genomfört några utbildningsinsatser [2016 eller någon gång tidigare].

Red’s kom:
Om detta saknas kännedom, men 132 kontaktpersoner (63%) av totalt 208 uppgav 2016 att de trodde att deras kommun inte genomfört någon utbildningsinsats överhuvudtaget, enligt den nationella samordnaren 2016 (”132 kommuner angav att de inte har haft några utbildningsinsatser.”).

Ska denna diskrepans tolkas som att 4 kontaktpersoner (136-132) inte svarat på frågan?

12 av 290 kontaktpersoner 2016 uppgav att kommunen har en ”lägesbild”

Meningslösa, irrelevanta och oriktiga slutsatser av den nationella samordnaren baserat på felaktigt & ofullständigt material:

47 procent av kommunerna [97 kontaktpersoner, enligt den nationella samordnaren 2016, dvs 33% av landets 290 kommuner] anger att de inte har en lägesbild över våldsbejakande extremism.

Lika många [97 kontaktpersoner] anger att de har en icke nedskriven lägesbild.

Red’s kom:
De har alltså en ”bild” av läget i någons huvud?
I praktiken innebär detta att 194 kommuner av 208 uppger 2016 att de inte har någon lägesbild.

Det är totalt sett fler kommuner som har någon form av lägesbild än som inte har det [under förutsättning att man räknar in lägesbilder i någons huvud, enligt personligt tyckande].

Red’s kom:
12 (4+8) av Sveriges 290 kommuner (dvs 4%) anser att de har en nedskriven lägesbild, enligt den nationella samordnaren 2016 (två kommuners kontaktpersoner som svarade på enkäten svarade inte på denna fråga om lägesbild). Dvs 206 – 194 kontaktpersoner.

RELEVANT LÄGESBILD?
Men finns det någon kommun som har en relevant och korrekt lägesbild?
Speciellt med tanke på att 109 (97+12) av kontaktpersonerna uppgett att kommunen har någon form av lägesbild utan ens tillgång till det absolut mest grundläggande för en dylik lägesbild; SÄPOS uppgifter.

15 kommuner har handlingsplan 2016

Meningslösa, irrelevanta och oriktiga slutsatser av den nationella samordnaren baserat på felaktigt & ofullständigt material:

• Totalt sett har 61 procent av kommunerna en handlingsplan [15 kommuner hade en färdig handlingsplan 2016, enligt den nationella samordnaren 2016, dvs 5% av landets 290 kommuner] – eller är på väg att skaffa en handlingsplan, alternativt har tagit fram riktlinjer för arbetet och inkluderat dem i andra handlingsplaner [112 (30+13+59+10, enligt närmare beskrivning nedan) av 290 kommuner – dvs 39% – ansåg 2016 att deras kommun skulle komma att skapa en handlingsplan i någon form alternativt inkluderat riktlinjer i någon form för detta i andra handlingsplaner.
Alltså totalt 44% (5%+39%) av 290 kontaktpersoner.]
.

Red’s kom:
Ovanstående formulering av den nationella samordnaren 2017 är ett konkret exempel på hur man manipulerar med statistik för att komma så nära som möjligt till det resultat man vill ska gälla.

Det ska understrykas att media den senaste tiden konstaterat att kommunernas handlingsplaner mot ”våldsbejakande extremism” är kraftigt undermåliga. Inte ens en så här grundläggande sak har den nationella samordnaren lyckats med efter tre år.

15 KOMMUNER HAR FÄRDIG HANDLINGSPLAN
Sju procent av kommunerna [15 kommuner, dvs 5% av landets 290 kommuner, enligt kontaktpersonerna och den nationella samordnaren 2016] har en färdig handlingsplan.

Här följer totalt intetsägande statistik av samordnaren:

14 procent [30 kommuner, dvs 10% av landets 290 kommuner] har kommit ganska långt i arbetet med att ta fram handlingsplan och
sju procent [13 kommuner, dvs 4% av landets 290 kommuner] har kommit halvvägs.
28 procent [59 kommuner, dvs 20% av landets 290 kommuner, enligt samordnaren] har precis påbörjat ett arbete med att ta fram en handlingsplan.
Fem procent [10 kommuner, dvs 3% av landets 290 kommuner] har tagit fram riktlinjer för arbetet och inkluderat dessa i andra handlingsplaner.

* En dryg tredjedel [81 kommuner (70 kommuner som inte påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan + 10 kommuner som inte kommer att göra en handlingsplan + 1 kommun som inte svarat på frågan), dvs 39% av de ”kontaktpersoner” som besvarat någon del av enkäten] har inte påbörjat ett arbete.

Red’s kom:
DRYGT HÄLFTEN AV LANDETS KOMMUNER KOMMER INTE ATT GÖRA EN HANDLINGSPLAN
Enligt samordnarens redovisning 2016 så är det 127 (15+30+13+59+10) av 290 kommuners kontaktpersoner som uppger att kommunen har eller kommer att göra någon form av handlingsplan (dvs 44% av landets kommuner).



Utformning och struktur
Enkätens frågor är konstruerade utifrån de frågor som Samordnarens kansli ber kommunerna att ge svar på inför kommunbesöken. Dessa frågor innehåller de komponenter som bedömts vara centrala i arbetet mot våldsbejakande extremism.

Red’s kom:
• Inte en enda fråga från samordnaren är resultatinriktad!
• Inte ett enda mål har ställts upp i samordnarens rapport!
Därmed är hela undersökningen, bara av dessa anledningar, helt utan värde.

Att sedan fakta inte beaktats gör inte det hela bättre.

Anonyma svar!!!

Av de 208 kontaktpersoner som svarade på enkäten [2016] så angav 180 vilken kommun de representerar [För 2017 har antalet som inte ens velat uppge vilken kommun de representerar inte redovisats].

Red’s kom:
Detta faktum hemlighålls av Sveriges vänstervridna media när de refererar till samordnarens rapport. Varför vågar inte den som svarat uppge sitt namn?
Det innebär att 28 personer (minst) i kommunerna kan ha försökt manipulera resultatet (utöver vad som redan sker med personligt tyckande) vilket kan ge särskilt missvisande resultat med såpass låg svarsfrekvens.
Hur kan anonyma svar från kommunerna accepteras och räknas in i statistiken (i praktiken innebär detta att en person rent teoretiskt kan ha svarat för 29 kommuner)?

Att det inte framgår vem det egentligen är som besvarat frågorna innebär dessutom att respondenten kan vara någon helt annan än kommunens kontaktperson i frågorna samt helt okunnig inom området och att kommunen kanske inte ens känner till att frågorna besvarats.


SAMORDNARENS ENKÄT MED RESULTAT

Fråga 1: Jag är kontaktperson för kommun: __________

Fråga 2: Finns det aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen?

Resultat 2016:
• 79 kommuner angav att det inte förekommer några våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen.
• 77 kommuner angav att de inte vet om det finns våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen.
• 51 kommuner angav att det existerar våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen.
• En kommun avstod att svara.

Red’s kom: Dvs som allra minst 54% (79 +77 kontaktpersoner) av landets 290 kommuner saknar vetskap om ”våldsbejakande individer eller grupper/organisationer”.

17,6% av landets kommuner (dvs 51 kontaktpersoner) uppgav att de trodde att dessa förekom.

För 83 (290-207) kommuner (29% av landets kommuner) vet vi inte vad de trodde 2016.


2017

Max 45% tror att det förekommer ”våldsbejakande extremism”

Förekomsten av våldsbejakande extremism i kommunerna

Fråga 17. Vilka riktningar av våldsbejakande extremism har förekommit under det senaste året i den kommun där du är verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)
• Högerextremistiska individer eller grupper
• Vänsterextremistiska individer eller grupper
• Islamistiska extrema individer eller grupper
Annat (beskriv: ___)
Vet ej
Har inte förekommit

Fråga 18. Hur har den våldsbejakande extremismen tagit sig uttryck under det senaste året i den kommun där du är verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)
• Propaganda (skrifter, symboler, bilder)
• Slutna möten
• Öppna möten
• Rekrytering
• Manifestationer
• Brott (attacker, våld, hot, trakasserier, skadegörelse)
• Annat

73 % [Den nationella samordnaren har nu noterat att deras tidigare uppgift på 81% var fel. Detta enligt nedan, där det förklaras varför det i verkligheten är max 45% av Sveriges kontaktpersoner] av de svarande uppger att de [tror att de] har lokala våldsbejakande grupperingar eller individer i kommunen.

RÄTTELSE AV DEN NATIONELLA SAMORDNAREN

Totalt uppger 171 unika [unika?] kommuner att de [dvs dessa 171 kontaktpersoner tror att kommunen/stadsdelen] har våldsbejakande extremism generellt [?] i sin kommun. Detta innefattar grupperingar, individer, återvändare och våldsbejakande extremistiska aktiviteter [vilket inte framgår av enkäten, så frågan är hur den nationella samordnaren kommit fram till detta].
Det ger 73%
[dvs 171 av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”] vilket är den korrekta siffran istället för 81%.

• Ytterligare 8 % (11 kommuner) uppger att de [tror att de] har tillresande individer som alltså inte är boende i kommunen.

Red’s kom: Fel!!!
Som framgår nedan av den nationella samordnarens svar har man här ovan helt unikt ändrat vad procenttalet baseras på. Istället för att baseras på 233 kommuner och stadsdelar (utav 312) så baseras de 11 kommunerna på de 130 kontaktpersoner som svarat att de tror att det förekommer ”extremistiska aktiviteter” i kommunen.

De 8 procenten (11 kommuner) är alltså del av de 73 procenten av kontaktpersoner som uppgett att de tror att det förekommer ”extremistiska aktiviteter”.

Det kan i sin tur innebära att det i verkligheten är 65% (73% – 8%) av kontaktpersonerna (totalt 130 av 290 kommuner, dvs 45% av Sveriges 290 kommuner) som tror att det bor folk i kommunen som ägnar sig åt ”extremistiska aktiviteter”.

Eftersom det inte framgår av de två enkätfrågorna;
Fråga 17. Vilka riktningar av våldsbejakande extremism har förekommit under det senaste året i den kommun där du är verksam?
Fråga 18. Hur har den våldsbejakande extremismen tagit sig uttryck under det senaste året i den kommun där du är verksam?
om de ”extremistiska aktiviteterna” avser boende i kommunen kan många ha svarat fel (tolkat frågan olika), varför det i verkligheten kan vara t o m avsevärt färre än 65% (enl. ovan) av kontaktpersonerna som tror att kommunen har invånare som ägnar sig åt ”extremistiska aktiviteter”.

RÄTTELSE (?) AV DEN NATIONELLA SAMORDNAREN

130 kommuner har rapporterat att de har våldsbejakande extremistiska aktiviteter i sin kommun. Av dessa 130 kommuner är det 11 som uppger att de har aktivitet i kommunen utan att de har identifierat några våldsbejakande extremistiska grupper. Dessa kommuner har således individer och grupperingar som kommer utifrån till kommunen för att begå de extremistiska aktiviteterna (8%) [11 av 130 ”kommuner och stadsdelar”].

Red’s kom:
MOTSTRIDIGA UPPGIFTER
Det är okänt varför den nationella samordnaren, i sin rättelse, först skriver att det är 171 kontaktpersoner av 233 i 312 ”kommuner och landsting” som uppger att det förekommer våldsbejakande extremism och i nästa mening ändrar detta till 130.

Frågeställningen 2016 var; ”Finns det aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen?

Frågan har 2017 blivit två där fråga 17 formulerats som:
Fråga 17. Vilka riktningar av våldsbejakande extremism har förekommit under det senaste året i den kommun där du är verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ) (Högerextremistiska individer eller grupper, Vänsterextremistiska individer eller grupper, Islamistiska extrema individer eller grupper, Har inte förekommit, Vet ej, Annat (beskriv: ___))
Stiftelsens vilseledande resultat:
73% av kommunerna [oavsett om de tagit fram en lägesbild eller ej] uppger [dvs kontaktpersonerna tror] att det förekommit riktningar [i oredovisad form] av våldsbejakande extremism i deras kommun under det senaste året [2017 eller 2016-2017?].

Red’s kom:
Den nationella samordnaren har nu, efter påpekande, uppmärksammat att den tidigare uppgivna procentsiffran på 81% var fel. Den nationella samordnaren säger nu att det handlar om 171 (eller 130?) av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”, men den nationella samordnarens nya uppgift på 73% kan också vara fel.

MAX 59% AV SVERIGES 290 KOMMUNER TROR ATT DET FÖREKOMMER ”EXTREMISM”?
Ska resultatet av Fråga 17 tolkas som;
Det är 171 kontaktpersoner av 233 kontaktpersoner i 288 kommuner + 24 stadsdelsnämnder/stadsdelar – dvs MAX 59% (men kan vara så lågt som 51%, dvs 149/290, alternativt 45% – eller t o m ännu lägre – enligt utredning ovan) AV SVERIGES 290 KOMMUNER – där kontaktpersonerna uppgett att de tror (eftersom uppgiften inte baseras på några fakta!) att det finns ”våldsbejakande grupperingar eller individer” i kommunen i någon form?

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]:
2016 uppgav 25 % av de svarande [25% av 208 = 52 kontaktpersoner, men ska vara 51 enligt den nationella samordnaren 2016] att de uppfattat det som att de hade aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen.

Red’s kom:
Den nationella samordnarens kommentar förvirrar när man som här uppger procentsatser baserade på olika förutsättningar (t ex olika grundtal).
Av de 208 svarande var det 24,5%. Men det var 17,6% av Sveriges 290 kommuner – dvs 51 kontaktpersoner – som uppgav 2016 att de ansåg att det fanns ”aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen”.

HAR VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM ÖKAT FRÅN 25% (17,6%) 2016 TILL 73% (45%) 2017?
Den markanta ökningen beror sannolikt inte enbart på att antalet våldsbejakande grupperingar och/eller individer har ökat utan också på en förhöjd kunskapsnivå och en ökad medvetenhet om frågorna i kommunerna.

Red’s kom:
Eller inte alls på varken ökad kunskap/medvetenhet, utan i stället – förutom en reell, kraftig och för alla märkbar ökning av antalet islamister – pga att frågor formulerats olika (med t ex längre tidsperspektiv 2017) och en förändrad indelning av respondenter från år till år, samt på att fler på vänsterkanten besvarat enkäten 2017 (därav den kraftiga ökningen från 14% till 36% för ”våldsbejakande högerextremism” trots att det inte finns ett tecken någonstans som tyder på den minsta ökning av denna form som snarare knappt ens existerar, förutom de 50 NMR-medlemmarna).

Vem som helst kan spekulera utan någon grund. Men hur relevant är detta personliga tyckande när konkret underlag och fakta saknas som indikerar vad som förändrats och det inte heller finns någon utredning om hur mycket förändringarna spelar in?

2016:


Fråga 2:
Finns det aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen?

51 kommuners kontaktpersoner angav 2016 att de ansåg att det förekommer ”aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer” i kommunen.

Fråga 2b)
Om ja, vilka individer eller grupper/organisationer?

Av de 51 kontaktpersoner som 2016 angav att de ansåg att det finns 1 eller flera aktiva ”våldsbejakande individer eller grupper/organisationer” som bor eller inte bor i kommunen;
• 41 kontaktpersoner (14% av 290 kommuner) angav att de ansåg att det finns ”högerextremistisk aktivitet” i någon form i kommunen.
• 12 kontaktpersoner (4% av 290 kommuner) angav att de ansåg att det finns ”vänsterextremistisk aktivitet i kommunen” i någon form.
• 30 kontaktpersoner (10% av 290 kommuner) angav att de de ansåg att det finns ”islamistisk extremism” i kommunen.
• 2 kontaktpersoner (0,6% av 290 kommuner) svarade ”Annan” (En kontaktperson svarade Mc-kriminalitet och en annan huliganism.)


2017:

Fråga 17. Vilka riktningar av våldsbejakande extremism har förekommit under det senaste året i den kommun där du är verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)
• Högerextremistiska individer eller grupper
• Vänsterextremistiska individer eller grupper
• Islamistiska extrema individer eller grupper
• Annat (beskriv: ___)
• Vet ej
• Har inte förekommit

Av de 171 (? En ökning från 51) kontaktpersoner som 2017 angav att de ansåg att det under det senaste året förekommit ”våldsbejakande extremism” i någon form (och ”Annat”?), av 1 eller flera personer som bor eller inte bor i kommunen/stadsdelen;
• 111 kontaktpersoner (36% av 312 kommuner och stadsdelar, en ökning från 14%) angav att de ansåg att det förekommit ”Högerextremistiska individer eller grupper” i kommunen ”under det senaste året”.
• 24 kontaktpersoner (8% av 312 kommuner och stadsdelar, en ökning från 4%) angav att de ansåg att det förekommit ”Vänsterextremistiska individer eller grupper” i kommunen ”under det senaste året”.
• 53 kontaktpersoner (17% av 312 kommuner och stadsdelar, en ökning från 10%) angav att de ansåg att det förekommit ”Islamistiska extrema individer eller grupper” i kommunen ”under det senaste året”.
• 38 kontaktpersoner (12% av 312 kommuner och stadsdelar, en ökning från 0,6%) angav att de ansåg att det förekommit ”Annat” (oredovisat vad detta skulle vara) i kommunen ”under det senaste året”.


Fråga 2b: Om ja, vilka individer eller grupper/organisationer?

Resultat 2016:
Av de [51 kontaktpersoner] som angav att [de tror att] det existerar våldsbejakande extremism [Nej, ska vara ”aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer”!] i kommunen;
• 41 uppgav att [de tror att] det finns högerextremistisk aktivitet i kommunen.
• 12 angav att de har uppmärksammat [?] vänsterextremistisk aktivitet i kommunen.
• 30 angav att de har uppmärksammat islamistisk extremism i kommunen.
• En kommun svarade också Mc-kriminalitet och en annan huliganism. Dessa har räknats inom ”annan” (2 procent). [Varför uppges procenttal helt plötsligt? 2% innebär 4 kontaktpersoner av 208; vad har övriga två kontaktpersoner uppgivit?]

Red’s kom:
Den ospecifika redovisningen för 2016 öppnar alltså för minst två ospecifika scenarier som kan tolkas olika;
1. ”det finns högerextremistisk aktivitet” (171 respondenter av 312), och
2. ”har uppmärksammat vänsterextremistisk aktivitet/islamistisk extremism” (130 respondenter av 312).

VEM HAR ”UPPMÄRKSAMMAT” VAD?
Dessutom ingick inte i frågan att kontaktpersonen själv skulle ha ”uppmärksammat” något, utan det är en efterkonstruktion av den nationella samordnaren.

STATISTIK BASERAD PÅ VAD KONTAKTPERSONER I 17,6% AV KOMMUNERNA TROR OCH/ELLER VILL PÅSKINA
Vilka kommuner har svarat vad, hur har svaren fördelats på de 51 kontaktpersonerna och varför vill den nationella samordnaren inte redovisa denna synnerligen viktiga information som är i högsta grad relevant för att kunna tolka svaren/resultatet?

Avgörande info för tolkning av resultatet: Enkätfrågor tolkningsfria

Här är det viktigt att poängtera att svaren inte ska tolkas som att det i 30 kommuner finns våldsbejakande islamistiska extremister eller att det i 41 kommuner finns individer från den högerextrema rörelsen. Då det inte fanns några bundna svarsalternativ var kommunerna fria att tolka frågan.

Red’s kom:
Även med ”bundna svarsalternativ” kvarstår problemet med politiskt påverkade svar och tolkningsfrihet (särskilt eftersom termer inte definierats och eftersom svar inte utgår från bekräftade fakta utan enbart från personligt tyckande)!

ÄPPLEN JÄMFÖRS MED PÄRON
Det innebär att svaren indikerar om kommunerna [dvs enskilda kontaktpersoner] har sett [eller hört om eller läst om eller bara inbillat sig] någon typ av våldsbejakande extremism i kommunen – ett klistermärke från Nordfront eller klotter om Daesh [dvs IS] har räknats på samma sätt som om det finns faktiska anhängare till någon av de tre rörelserna i kommunerna.

Red’s kom:
När vänsterextremister i Österrike sprayar hakkors över valaffischer för partier de ogillar så klassificeras detta tilltag som högerextremism. Motsvarande gäller säkert i de svar som givits till samordnaren.

Svaren ska därmed inte uppfattas som en absolut sanning [eller som någon sanning överhuvudtaget], men det ger [absolut inte] en indikation till lägesbild i landet både avseende utbredning av våldsbejakande extremism samt inbördes förhållande mellan de tre typerna.

Red’s kom:
Svaren kanske istället bara ger en lägesbild över de kommunala respondenternas politiska åsikt?

Enligt vad som redogjorts för här finns i alla fall ingen tillförlitlighet i svaren vad gäller;
• utbredning av våldsbejakande extremism
• inbördes förhållande mellan de tre typerna.

Kommunerna var inte heller låsta av en uttalad avgränsning i tid.

Red’s kom:
För t ex en kommunpolitiker i Sundsvall är naturligtvis en medlem i NMR som synligt viftar en flagga på stan mer aktiv än en IS-terrorist som på sitt statsfinansierade boende planerar ett folkmord eller halshugger hundra ”otrogna” i Syrien. Terrorister har en tendens att inte synas eller märkas särskilt mycket innan de sprider döda människor runt sig.

Vem är mest samhällsfarlig; en flaggviftande NMR-medlem, en fotbollshuligan, en vapenförsedd maffiamedlem/maffiaboss, en skjutglad Hells Angels-medlem, en bangers- och stenkastande vänsterextremist eller en IS-terrorist?

Det enda enkätsvaren kan ge en bild av är möjligen vilka politiska åsikter de anonyma personer som svarat har. Eller, i ”bästa” fall, vad enskilda anonyma personer i kommunerna personligen anser baserat på vad de läst – eller tror sig ha läst – i Sveriges starkt vänsterstyrda media.

Absurd statistik (2016)

Små kommuner (0-10 000 invånare):
5 av 50 kommuner [10% av kontaktpersonerna] uppger att [de tror att] det existerar någon form av våldsbejakande extremism i kommunen.
Samtliga fem kommuner anger att de [tror att de] har högerextremism och två utav dem även har sett islamistisk extremism.

Mindre kommuner (10 000-20 000):
10 av 58 kommuner [17% av kontaktpersonerna] uppger att [de tror att] det finns våldsbejakande extremism.
45 procent [dvs 4 kontaktpersoner] utgörs av högerextremism och 55 procent [dvs 6 kontaktpersoner] av islamistisk extremism.

Red’s kom:
Under 2016 uppgav kontaktpersonerna i 15 (5+10) av 108 (50+58) onämnda kommuner, med upp till 20 000 invånare, således följande;
9 (5+4) kontaktpersoner tror att det finns aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer från högern.
0 (!!!) kontaktpersoner tror att det finns aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer från vänstern.
8 (2+6) kontaktpersoner tror att det finns islamistiska aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer.

Mellankommuner (20 000-50 000):
15 av 41 kommuner [37% av kontaktpersonerna] uppger att [de tror att] det förekommer våldsbejakande extremism i kommunen.
68 procent utgörs av högerextremism, 11 procent av vänsterextremism och 21 procent av islamistisk extremism.

Red’s kom:
Under 2016 uppgav kontaktpersonerna i 15 av 41 kommuner med 20 000-50 000 invånare således följande;
10 kontaktpersoner tror att det finns aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer från högern.
2 kontaktpersoner tror att det finns aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer från vänstern.
3 kontaktpersoner tror att det finns islamistiska aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer.

Mellanstora (50 000-100 000):
12 av 19 kommuner [63% av kontaktpersonerna] anger [att de tror att det finns] någon form av våldsbejakande extremism.
50% utgörs av högerextremism, 9 procent [Ska vara 8,3%?] av vänsterextremism och 41 procent [Ska vara 41,7%?] islamistisk extremism.

Red’s kom:
Dvs 6 kontaktpersoner tror det finns ”högerextremism”. Är det sedan 5 kontaktpersoner (41,7%) som tror det finns ”islamistisk extremism” och en person (8,3%) som tror det förekommer ”vänsterextremism?

Stora kommuner (100 000-∞):
12 av 12 kommuner anger någon form av våldsbejakande extremism.
26 procent [Det är en uppenbart matematisk omöjlighet, precis som i många andra fall av samordnaren uppgivna procentsatser] utgörs av högerextremism [3 kontaktpersoner?], 37 procent av vänsterextremism [4 kontaktpersoner?] och lika stor andel 37 procent [4 kontaktpersoner?], av islamistisk extremism.

Red’s kom:
Under 2016 uppgav kontaktpersonerna i 24 (dvs 12+12) av 31 (dvs 19+12) kommuner med över 50 000 invånare således följande;
9? (6+3?) kontaktpersoner tror att det finns aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer från högern.
5? (1+4?) kontaktpersoner tror att det finns aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer från vänstern.
9? (5+4?) kontaktpersoner tror att det finns islamistiska aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer.

Not.
Det är en diskrepans mellan vad som uppges här, dvs att 54 kontaktpersoner (5+10+15+12+12) uppgav 2016 att det förekommer ”våldsbejakande extremism” i kommunen, jämfört med vad den nationella samordnaren uppgett tidigare i rapporten, dvs att 51 kontaktpersoner uppgivit att det finns ”aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer” i kommunen.

Det är lite märkligt hur de ca 50 personerna i NMR (som bara finns i några få kommuner) kan få så stort genomslag på vad kommunernas kontaktpersoner svarar och i det resultat som den nationella samordnaren presenterar.

Felaktiga slutsatser av den nationella samordnaren

Det övergripande mönstret är att graden av våldsbejakande extremism stiger i takt med invånarantal.

Red’s kom:
Detta mönster stämmer enbart med enkätsvaren för vänsterextremism, men om man istället utgått från verkligheten är detta en självklarhet (i alla fall för vänsterextremism och islamism):

Invånare Höger Vänster Islam
0 – 20k: 9 0 8
20k – 50k: 10 2 3
50k – : 9 (?) 5 (?) 9 (?)

VAR SKA RESURSERNA LÄGGAS?
För att se mönster i hur omfattande islamism är i kommunerna är invånarantalet irrelevant. Det är istället antalet muslimer som är en avgörande faktor att utgå från (men det har samordnaren inte varit intresserad av att utreda och därmed blir resultatet ofrånkomligen klart missvisande). Då talar vi primärt om fyra städer/kommuner; Malmö, Göteborg, Stockholm och Borås. Det behövs inga enkäter för att konstatera att det är i dessa fyra områden som 100% av resurserna ska läggas om man vill uppnå någon form av resultat!!!

Övriga felaktiga slutsatser av samordnaren:
• I stort är högerextremism mer förekommande i kommuner med mindre antal invånare, medan det omvända gäller för vänsterextremism och islamistisk extremism.

I stort förefaller det som att högerextremismen (i relation till de andra två typerna) minskar i takt med stigande invånarantal.

Red’s kom:
Vad en enskild kontaktperson i en kommun tror eller vill ge sken av är inte nödvändigtvis samma som vad som gäller i verkligheten. Dessutom är det inte ens vad som påvisats från enkätsvaren.

I stort förefaller det som att vänsterextremismen (i relation till de andra två typerna) ökar i takt med stigande invånarantal.

I stort verkar den våldsbejakande islamismen öka i takt med stigande invånarantal [Nej, däremot i takt med antalet muslimer].

Red’s kom:
1. För det första handlar enkätfrågan inte om högerextremism, vänsterextremism och våldsbejakande islamism utan (enligt frågeställningen) om ”aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer” från höger och vänster samt islamism.

2. För det andra utgör materialet inget underlag för att kunna notera en reell ökning eller minskning av det ena eller andra. Det handlar enbart om vad enskilda kontaktpersoner tror baserat på helt okända faktorer och/eller om vad enskilda kontaktpersoner vill ge eken av baserat på sin politiska åsikt. Därav att det är så extremt få i de vänsterstyrda kommunerna – med de flesta vänsterextremisterna – som vill erkänna vänsterextremismen.

3. För det tredje så finns det inte någon korrelation mellan de svar som givits och av samordnaren angivna slutsatser.

4. Dessutom är underlaget så litet att även om meningsfulla svar givits så hade svaren varit av ringa värde.

5. Avslutningsvis så har samordnaren uppgivit procentsatser (utan decimaler), som nästan genomgående framgår som felaktiga, istället för reellt antal.

UPPREPNING AV INFANTIL SLUTSATS
Som helhet stiger graden av våldsbejakande extremism i takt med invånarantal.

Red’s kom: Och vatten är vått.

2017

Vanligast förekommande miljöer [???]

Fråga 17. Vilka riktningar av våldsbejakande extremism har förekommit under det senaste året i den kommun där du är verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)
• Högerextremistiska individer eller grupper
• Vänsterextremistiska individer eller grupper
• Islamistiska extrema individer eller grupper
Annat (beskriv: ___)
Vet ej
Har inte förekommit

Kommunerna [dvs ett okänt och oredovisat antal av 233 ”kontaktpersoner” 2017] uppger att [de tror, tycker eller vill ge sken av att] följande typer av extremism har varit mest framträdande [Vad menar den nationella samordnaren med ”mest framträdande”? Det finns ingen enkätfråga om detta!] under det senaste året [De senaste 12 månaderna eller sedan den 10:e januari?]:
• Högerextremism 48 % [Nordiska Motståndsrörelsen? ”Vit makt”?]
• Islamistisk våldsbejakande extremism: 23 %
• Vänsterextremism: 10 %

FÖRTYDLIGANDE AV DEN NATIONELLA SAMORDNAREN 2017

Förekomsten av våldsbejakande extremism:
111 kommuner [dvs 47,6% av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”] uppger att de har vit makt-miljöer i sin kommun [Var finns enkätfrågan om detta? Inget nämns i enkäten om ”vit maktmiljö”], 24 kommuner [dvs 10,3% av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”] att de har vänsterextrema miljöer och 53 kommuner [dvs 22,7% av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”] att de har islamistiska miljöer.
Utöver detta uppger 38 kommuner [dvs 16,3% av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”] att de identifierat ospecificerad våldsbejakande extremistiska grupperingar i kommunen.

Red’s kom:
Sammanfattningsvis: Utav 288 kommuner och 24 stadsdelar; 111 ”vit makt” + 24 ”vänsterextrema” + 53 ”islamistiska” + 38 ”ospecificerad våldsbejakande extremistiska grupperingar”. Uppgifterna baseras på personligt tyckande av den anonyma ”kontaktpersonen” i gissningsvis totalt 171 (eller 130?) av 312 kommuner och stadsdelar, enligt den nationella samordnarens senaste uppgifter (om än obegripliga).

Det ska noteras att det inte är kommunerna som uppger ovanstående utan okända s k ”kontaktpersoner” (varav vissa anonyma t o m för den nationella samordnaren) i ett okänt antal av gissningsvis 211 (233 – 22 stadsdelsnämnder/stadsdelar) kommuner (av landets 290 kommuner).
Kontaktpersonerna har uppgett sin personliga ståndpunkt i allmänna frågor, där de svarandes politiska åsikter säkert varit avgörande för svaren i väldigt många fall.

Svaren speglar inte hur verkligheten ser ut.

Utan att veta hur många kontaktpersoner i kommunerna respektive de 24 stadsdelarna som svarat på frågan blir det bara av denna anledning svårt att ta det av samordnaren uppgivna resultatet seriöst.

OBS! Den nationella samordnarens uppgifter ovan baseras på Fråga 17 där den nationella samordnaren 2017 nu påstår (efter att samordnaren uppmärksammats av enskild medborgare på att den tidigare uppgivna siffran på 81% var felaktig) att; ”73% av kommunerna [dvs 171 av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”] uppger att det förekommit riktningar av våldsbejakande extremism i deras kommun under det senaste året.”.

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]: 2016 uppgav kommunerna: högerextremism 48 %, islamistisk extremism 36 % och vänsterextremism 14 % [och tydligen 0% ”ospecificerad våldsbejakande extremistiska grupperingar”, vilket 38 kontaktpersoner (av 312) påstås ha uppgett för 2017].

Red’s kom:
Nej! För 2016 (med andra förutsättningar/grundtal, vilket gör en jämförelse mellan 2016 och 2017 meningslös) gäller istället följande;
• 41 kontaktpersoner i 14 % (inte 48 % som samordnaren uppger) av landets 290 kommuner trodde (eller ville ge sken av) 2016 att det fanns aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer från högern.
Denna uppgift kan av ett flertal skäl ej jämföras med 111 kontaktpersoner för 2017.

• 12 kontaktpersoner i 4 % (inte 14 % som samordnaren uppger) av landets 290 kommuner trodde 2016 att det fanns aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer från vänstern.
Denna uppgift kan av ett flertal skäl ej jämföras med 24 kontaktpersoner för 2017.

• 30 kontaktpersoner i 10 % (inte 36 % som samordnaren uppger) av landets 290 kommuner trodde att det fanns islamistiska aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer.
Denna uppgift kan av ett flertal skäl ej jämföras med 53 kontaktpersoner för 2017.

Ovanstående uppgifter för 2016 baseras på endast 51 kontaktpersoner (17,6% av Sveriges 290 kommuner) som 2016 hävdade att de personligen uppfattat det som att de hade ”aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer” i någon form i kommunen.

FAKE NEWS
Verkligheten är en himmelsvid skillnad mot den bild samordnaren försöker måla upp och som Sveriges vänstervridna media snabbt anammar utan att ifrågasätta eller kontrollera något.

Vi kan se hur den nationella samordnarens rapport leder till felaktiga rubriker och felaktiga påståenden i media. Här är ett exempel från Aftonbladet (2017):
Högerextrema grupper största problemet
Totalt står dessa grupper och individer för drygt hälften  av den extremism som kommunerna identifierat [Kommunerna har alltså inte ”identifierat” någonting! Aftonbladet nöjer sig inte med den nationella samordnarens förvridna påståenden utan måste förvrida dem t o m ännu mer. Och inte ens om man räknar så vinklat som Aftonbladet gör blir det ”drygt hälften”, vilket framgår av den nationella samordnarens förtydligande i grön text ovan. Ovanpå detta gör Aftonbladet ingen åtskillnad mellan kommuner och stadsdelar utan sväljer samordnarens felaktiga och missvisande terminologi med hull och hår], medan islamistisk våldsbejakande extremism ligger på 23 procent och vänsterextremism 10 procent.
– En förklaring är att den högerextrema miljön är mycket mer synlig och aktiv. De berättar själva vilka medlemmar och aktiviteter de har på ett helt annat sätt än vad den islamistiska extremismen gör, säger Carlstedt till TT.

OMÖJLIGT ATT JÄMFÖRA 2017 MED 2016

Resultaten är dock inte helt jämförbara.

Red’s kom:
Inga resultat är relevanta (eftersom resultaten baseras på personligt tyckande och politiska åsikter istället för på fakta och forskning) och än mindre är resultaten för 2016 och 2017 jämförbara, inte minst eftersom frågeställningar och sätt att räkna samt presentera resultaten förändrats, liksom hur kontaktpersonerna fördelats, mellan 2016 och 2017.

Dessutom; eftersom det är andra ”kommuner” som svarat 2017 jämfört med 2016 blir en jämförelse omöjlig.

Dessutom;
2016 ställdes frågan om vilken typ av extremism som fanns i kommunen utan att samtidigt fråga hur långt tillbaka i tiden det handlade om.

Red’s kom:
Frågan 2016 var (utan förtydligandet som tillkom 2017 om att flera svarsalternativ kan ges och utan svarsalternativen ”Vet ej” samt ”Har inte förekommit”): Finns det aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen? Om ja, vilka individer eller grupper/organisationer?”.

För 2017 har frågan (Fråga 17) formulerats som; ”Vilka riktningar av våldsbejakande extremism har förekommit under det senaste året i den kommun där du är verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)”.
De sex svarsalternativen 2017 var: ”
Högerextremistiska individer eller grupper, Vänsterextremistiska individer eller grupper, Islamistiska extrema individer eller grupper, Har inte förekommit, Vet ej, Annat (beskriv).
Det senaste året” kan tolkas som 2017 (januari, innan enkäten skulle skickas in) eller som de senaste 12 månaderna (där nog få eller ingen kan hålla koll på vad de tror sig uppmärksammat som ligger inom just detta intervall).

Det innebär att 2016 års siffror kan ha varit tilltagna i överkant eftersom kommuner som någon gång tidigare – men inte just nu – haft en eller flera av de tre typerna av extremism kan ha svarat ja på frågan om förekomst.

Red’s kom:
Eller så var siffrorna tilltagna i UNDERKANT pga att 2016 kunde frågan uppfattas som att gälla för ”just nu”, och inte under den längre tidsperioden av ”det senaste året” (som i sig är tolkningsbart). Eller kanske både i underkant och överkant?

INFANTIL SLUTSATS
I likhet med föregående års lägesbild så är förekomsten av våldsbejakande extremism högre i större städer än i mindre.

Red’s kom:
Är det intressant med slutsatser – självklarheter – som vi alla vet? Dessutom utan att behöva några enkätsvar för att förstå detta.

Dessutom kan det noteras att inget resultat redovisas av samordnaren som styrker denna självklarhet. Samordnaren ger istället en lägesbild med siffror som motsäger vad vi alla vet.

Varför presenterar den nationella samordnaren 2017 inte siffror för 2017 som skulle påvisa att ”förekomsten av våldsbejakande extremism” är ”högre i större städer”? Dvs på motsvarande sätt som den nationella samordnaren 2017 presenterat dylik statistik – som dock inte stödde påståendet – för 2016?

Not.
Den nationella samordnaren 2017 presenterar resultat för 2016 indelat på
5 kommunstorlekar;
Små kommuner (0-10 000 invånare), Mindre kommuner (10 000-20 000), Mellankommuner (20 000-50 000), Mellanstora (50 000-100 000), Stora kommuner (100 000-∞).
2017 har denna indelning reducerats till 3 kommunstorlekar enligt enkätens första fråga:
Fråga 1. Hur många invånare bor i den kommun där du är verksam?
• 0 – 20 000 invånare
• 20 000 – 50 000 invånare
• 50 000 invånare eller fler
Men för 2017 (där samordnaren överlåtit till respektive ”kontaktperson” att fastställa hur många invånare som bor i kommunen istället för att utgå från SCB:s statistik) presenteras alltså inget resultat indelat på ”kommunstorlek”.


Max 12 kommuner har en lägesbild om våldsbejakande extremism

Fråga 4: Finns det i kommunen en lägesbild om våldsbejakande extremism?

Resultat 2016:
• 8 kommuner angav att de har både en nedskriven- och en icke nedskriven lägesbild.
• 4 kommuner angav att de har en nedskriven.
• 97 kommuner angav att kommunen har en icke nedskriven lägesbild.
• 97 kommuner angav att det i kommunen inte finns en lägesbild över våldsbejakande extremism.
• 2 kommuner valde att inte svara på frågan.

Svaren visar alltså att det i en majoritet av kommunerna finns någon form av lägesbild om våldsbejakande extremism.

Red’s kom:
Ännu en kraftig manipulering av statistik och sanningen. Att max 12 av 290 kommuner år 2016 hade en nedskriven lägesbild (som dessutom i samtliga 12 fall kan vara felaktig) kan knappast betraktas som en majoritet.
En icke nedskriven lägesbild är en icke-lägesbild.


2017

Framtagandet av lägesbilder

Fråga 14. Har det under det senaste året tagits fram en lägesbild om förekomsten och omfattningen av våldsbejakande extremism i den kommun där du är verksam?
• Ja
• Nej
• Vet ej

42 % av Sveriges kommuner [dvs 99 kontaktpersoner av 233 i ett oredovisat antal (77-99) kommuner] uppger att de under det senaste året [2017 eller 2016-2017?] tagit fram en lokal lägesbild.

RÄTTELSE AV DEN NATIONELLA SAMORDNAREN

Lägesbilder, handlingsplaner och stöd till avhoppare och anhöriga:
Av de 233 kommunerna rapporterar 99 kommuner (42%) [dvs 99 av kontaktpersonerna i 233 ”kommuner och stadsdelar” av totalt 312] att de har tagit fram en lokal lägesbild medan 103 (44%) [dvs 103 av 233 ”kommuner och stadsdelar” av totalt 312] uppger att de har en handlingsplan mot den våldsbejakande extremismen.

Av kommunerna rapporterar 90 [dvs 90 av 233 ”kommuner och stadsdelar” av totalt 312] att det finns stödinsatser för individer i riskzonen (39%) medan 59 [dvs 59 av 233 ”kommuner och stadsdelar” av totalt 312] rapporterar att de har stöd till anhöriga (25%).
Här har en förväxling av två siffror skett (de som uppger att de har och de som uppger att de inte har) varför det står 50% i materialet. Korrekt uppgift är 25% [!!!].

Red’s kom:
För endast 32% av de under 2017 tillfrågade 312 kommunerna och stadsdelarna är det – utifrån vad kontaktpersonerna anser – känt att en lägesbild i någon form tagits fram. Där ”lokal lägesbild” kan innebära ungefär vad som helst i praktiken och inte ens behöver vara nedtecknad!

Frågan till kommunerna om lägesbild – där det alltså inte ens klargörs att lägesbilden ska vara skriftlig – har formulerats enligt följande 2017:
Fråga 14. Har det under det senaste året tagits fram en lägesbild om förekomsten och omfattningen av våldsbejakande extremism i den kommun där du är verksam? (Ja, Nej, Vet ej)
Att jämföra med frågans formulering 2016:
Fråga 4: Finns det i kommunen en lägesbild om våldsbejakande extremism? [Hur svarsalternativen till fråga 4 formulerats 2016 specificeras inte men var gissningsvis Nej och Ja, en nedskriven och Ja, en icke-nedskriven och Ja, både en nedskriven och icke-nedskriven]

Varför den nationella samordnaren 2017, i enkätfrågan, inte velat särskilja en nedskriven lägesbild från en icke-nedskriven vet vi inte.

HANDLINGSPLAN UTAN LÄGESBILD
99 kontaktpersoner uppger 2017 att de har en lägesbild medan 103 kontaktpersoner uppger att de har en handlingsplan. Dvs som allra minst 4 kommuner/stadsdelar har en handlingsplan utan någon som helst form av lägesbild (varken muntlig eller skriftlig).

Den nationella samordnaren redovisar inte hur många kontaktpersoner som svarat att de har en handlingsplan utan skriftlig lägesbild. Det kan vara en stor andel, kanske t o m de flesta.

LÄGESBILD UTAN ATT KÄNNA TILL LÄGET
Hur kan kommuner/stadsdelar ta fram en lägesbild utan att de ens har grundläggande uppgifter om läget?

Det är en fråga som ter sig särskilt intressant med tanke på att det framgår av övriga svar från kontaktpersonerna att kommunerna/stadsdelarna inte känner till hur lägesbilden ser ut – t ex genom att nästan 100% av kommunernas/stadsdelarnas kontaktpersoner 2017 inte har någon vetskap om ”återvändande”, men även genom att kommunerna/stadsdelarna inte känner till SÄPO:s uppgifter om vilka säkerhetsrisker som finns i vilka kommuner/stadsdelar.

OBS! En s k ”lägesbild” kan bestå av några få meningar med allmänna åsikter eller t o m en enda kort mening, t ex ”Kommunen har inte noterat några våldsbejakande individer eller grupper.” (vilket man också kan se är hur det ser ut i verkligheten om man studerar kommunernas ”lägesbilder”).

Nedanstående luddiga påstående av den nationella samordnaren baseras på följande enkätfråga 2017:
Fråga 15. Vilka aktörer har varit involverade i framtagandet av lägesbilden i den kommun där du är verksam? (Observera att du kan markera flera svarsalternativ)
Skolan
Socialtjänsten
Polisen
• Hälso- och sjukvården
• Arbetsförmedlingen
• Kommunala bostadsbolag
• Trossamfund
• Föreningar/organisationer

Framtagandet av lägesbilden har i de flesta fall genomförts tillsammans med polis, skola och socialtjänst.

Red’s kom:
Flesta fall”? Hur många är dessa per alternativ?

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]: 2016 avgavs ingen begränsning bakåt i tid när frågan ställdes. Det innebär att siffrorna inte är riktigt jämförbara.

Red’s kom:
Inga resultat är relevanta eftersom resultaten baseras på personligt tyckande av en person istället för på fakta. Än mindre är siffrorna jämförbara, inte minst eftersom frågeställningar och sätt att räkna och presentera resultaten förändrats, liksom hur kontaktpersonerna fördelats, mellan 2016 och 2017.

Dessutom; eftersom det är andra ”kommuner” som svarat 2017 jämfört med 2016 blir en jämförelse än mer omöjlig.

2016 uppgav 2 % av de kommuner som svarade att de tagit fram en skriftlig lägesbild.

Red’s kom:
Nej, av de 206 kommuner som svarade på frågan 2016 var det 12 kontaktpersoner (8+4) som uppgav att kommunen hade tagit fram en skriftlig lägesbild (”8 kommuner angav att de har både en nedskriven- och en icke nedskriven lägesbild. 4 kommuner angav att de har en nedskriven.”). Dvs 6 % av 206 kontaktpersoner (inte 2 %, som samordnaren uppger).
Av Sveriges 290 kommuner var det alltså 4% som tagit fram en skriftlig lägesbild 2016.

47 % uppgav [2016] att de hade en icke-nedskriven lägesbild.

Red’s kom:
Av de 206 kontaktpersoner som svarade på denna fråga 2016 så var det 97 kontaktpersoner (+ 8 särskilt förvirrade kontaktpersoner som ”angav att de har både en nedskriven och en icke-nedskriven lägesbild”, som vi kanske kan bortse från här) som uppgav att kommunen hade en ”icke nedskriven lägesbild”. Dvs 47% av de som svarade, motsvarande 33% av Sveriges 290 kommuner, uppgav att de hade någon form av lägesbild i någons huvud.

Flera kommuner arbetar även idag med muntliga lägesbilder som diskuteras bland annat på veckovisa samverkansmöten. Dessa är vanligen av mer operativ karaktär.

Red’s kom:
Personligt tyckande helt utan värde i en rapport. Var härstammar denna uppgift från? Hur många är ”flera”?



Fråga 5: Hur långt har kommunen kommit med utformande av handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism?

Red’s kom:
Någon fråga om detta har inte ställts 2017, av okänd anledning (se Fråga 20 nedan).

För att värna demokratin”? Men inte för att skydda svenska medborgare mot terrorattentat och våld, samt vänsterns ständiga och allvarliga hot mot särskilt SD-politiker?

Resultat 2016:
127 kommuner (61 procent [61% av antalet kommuner (207 st) som svarat på enkätfrågan, men 127 kommuner är 44% av Sveriges 290 kommuner]) har – eller är på väg – att skaffa en handlingsplan, alternativt har tagit fram riktlinjer för arbetet och inkluderat dem i andra handlingsplaner.

15 kommuner har en färdig handlingsplan.
10 kommuner har tagit fram riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism och inkluderat dem i andra handlingsplaner.
13 kommuner har kommit halvvägs.
30 kommuner har kommit ganska långt i arbetet.
59 kommuner har precis påbörjat ett arbete.
_____
127

70 kommuner har inte påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan.
10 kommuner kommer inte att göra en handlingsplan.
1 kommun avstod att svara på frågan.

Red’s kom:
Enkäter är meningslösa när den som skapar dessa helt saknar förmåga att utforma enkäter.


2017

Framtagandet av handlingsplaner mot våldsbejakande extremism

Formulering av frågan 2017:
Fråga 20. Finns det en beslutad/antagen handlingsplan mot våldsbejakande extremism i den kommun där du är verksam?
• Ja
• Nej
• Vet ej

44 % av kommunerna [uppges av 103 kontaktpersoner i 233 ”kommuner och stadsdelar” utav totalt 312] har en beslutad/antagen handlingsplan mot våldsbejakande extremism.

Red’s kom:
Dvs 103 kontaktpersoner av 233 i ett oredovisat antal (81-103) kommuner (dvs 28%-35% av landets 290 kommuner) uppger att det 2017 finns någon form – muntlig eller skriftlig – av handlingsplan, av oredovisad omfattning.

Vilka kommuner har en handlingsplan 2017 och varför vill samordnaren inte berätta vilka dessa kommuner är och än mindre länka till deras handlingsplaner?

Fråga 10. Är arbetet mot våldsbejakande extremism integrerat med det övriga lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i den kommun där du är verksam?
• Ja
• Nej
• Vet ej

Fråga 12. Är arbetet mot våldsbejakande extremism integrerat med kommunens krisberedskap med bl.a. risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) i den kommun där du är verksam?
• Ja
• Nej
• Vet ej

• I 79 % av kommunerna [dvs enligt 184 av 233 kontaktpersoner i 162-184 kommuner, dvs 56%-63% av landets 290 kommuner] är arbetet mot våldsbejakande extremism integrerat med det övriga brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
• I 40% av kommunerna [dvs enligt 93 av 233 kontaktpersoner i 71-93 kommuner, dvs 24%-32% av landets 290 kommuner] är arbetet integrerat med kommunens krisberedskap.

Red’s kom:
Dvs 103 ”kommuner” uppges 2017 ha en handlingsplan, men 184 ”kommuner” – dvs 81 ”kommuner” utan handlingsplan – uppger att arbetet är ”integrerat med det övriga lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet”. Hur går detta ihop?

Hur många kommuner och stadsdelar med respektive utan beslutad/antagen handlingsplan uppger att ”arbetet mot våldsbejakande extremism är integrerat med det övriga lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet”?

Hur många kommuner och stadsdelar med respektive utan beslutad/antagen handlingsplan uppger att ”arbetet mot våldsbejakande extremism är integrerat med kommunens krisberedskap”?

FÖRTYDLIGANDE AV DEN NATIONELLA SAMORDNAREN

Det är 184 kommuner som rapporterar att arbetet mot våldsbejakande extremism är integrerat med övrigt brottsförebyggande arbete (79%) medan 93 kommuner rapporterar att arbetet mot våldsbejakande extremism är del i det övergripande RSA-arbetet (40%).

Red’s kom:
Integrerat med”? Ett klassiskt sätt att undvika ett klargörande av vad som verkligen gäller. Det fanns två frågor i enkäten som kunnat klargöra vad kontaktpersonerna menar;
Fråga 11. Beskriv kort på vilket sätt arbetet mot våldsbejakande extremism är integrerat med det övriga lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i den kommun där du är verksam.
Fråga 13. Beskriv kort på vilket sätt arbetet mot våldsbejakande extremism är integrerat med kommunens krisberedskap med bl.a. risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) i den kommun där du är verksam.
Men resultatet av fråga 11 och fråga 13 redovisas inte på något sätt av den nationella samordnaren eller av stiftelsen Tryggare Sverige.

De mycket förvirrande siffrorna indikerar såväl enfald/okunskap som genomgående försök till medveten förfalskning av fakta från samordnaren.

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]:
2016 hade 7 % [5%] av kommunerna en nedskriven handlingsplan.

Red’s kom:
Äpplen jämförs med päron. Samordnaren förvillar läsarna med luddiga och meningslösa frågeställningar i enkäten samt genom att byta ut reella siffror mot procentsatser.

År 2016 hävdade samordnaren att 15 kontaktpersoner, dvs 5 % av Sveriges 290 kommuner, uppgav att de hade en ”färdig handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism”.

Not.
7% av de 207 kommuner som svarade på denna fråga 2016 ger 14 kommuner (men ska vara 15).

För 2017 uppger samordnaren (och stiftelsen ”Tryggare Sverige”) att ”44 % av kommunerna har en beslutad/antagen handlingsplan mot våldsbejakande extremism”, vilket inte är riktigt samma sak som frågan 2016 (2016: ”Hur långt har kommunen kommit med utformande av handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism?”. 2017: ”Finns det en beslutad/antagen handlingsplan mot våldsbejakande extremism i den kommun där du är verksam?”).

Ytterligare 14 % uppgav [2016] att de hade kommit ganska långt i arbetet med att ta fram en.

Red’s kom:
För 2016 uppgav dåvarande samordnare att 30 av 207 kommuner kommit ganska långt i arbetet. Dvs 10 % av landets 290 kommuner.

Ytterligare 5 % hade [2016] tagit fram riktlinjer och integrerat handlingsplanen i andra strukturer.

Red’s kom:
För 2016 uppgav dåvarande samordnare att 10 av 207 kommuner ”tagit fram riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism och inkluderat dem i andra handlingsplaner”. Dvs 3,4 % av landets 290 kommuner.


Exempel på handlingsplaner 2017:
Malmö stad (Sveriges mest omfattande, av naturliga skäl)
Göteborgs stad
Örebro kommun
Avesta kommun
Bromma/Stockholms stad
Eda kommun
Fagersta kommun
Falkenbergs kommun
Flen kommun
Grums kommun
Helsingborgs stad
Hässleholms kommun
Järfälla kommun
Karlskrona kommun
Katrineholms kommun
Kristinehamns kommun
Kumla kommun
Kungsbacka kommun
Kungsörs kommun (schema för handlingsplan)
Laholms kommunLaholm
Lekebergs kommun
Linköpings kommun
Ljungby kommun
Ljusnarsberg/Norra Örebro län
Mölndals stadMölndals stad (sammanträdesprotokoll)
Nacka kommun
Nordmalings kommun
Nyköpings kommun
Osby kommun
Ronneby kommun
Sollentuna kommun
Strängnäs kommun
Strömstads kommun
Strömsund kommun
Sunne kommun
Surahammars kommun
Svalövs kommun
Säters kommun
Tidaholms kommun
Tyresö kommun
Upplands Väsby kommun
Uppsala kommun
Vallentuna kommun
Vellinge kommun
Västerviks kommunVästerviks kommun
Älvsjö/Stockholms stad
Östersunds kommun
Österåkers kommun
Överkalix kommun

Brottsförebyggande Centrum i Värmland



Fråga 3: Har kommunen haft utbildningsinsatser syftade till att öka kunskapen om våldsbejakande extremism hos de kommunalt anställda?

Resultat 2016, enligt dåvarande nationella samordnare:
• 132 kommuner angav att de inte har haft några utbildningsinsatser.
• 72 kommuner angav att de har genomfört utbildningsinsatser om våldsbejakande extremism för de kommunalt anställda.
• 4 kommuner avstod att svara.

De som har haft utbildning ombads ange ett procentuellt värde om hur många av de kommunalt anställda som tagit del av informationen. Av de 24 kommuner som svarade på frågan så varierade värdena mellan 0,007- 100 procent och samtliga värden (utom 100 procent) visade 20 procent eller lägre.
Svaren gav två typvärden: 1 och 2 procent samt medianen 2,65 procent.
Bland de kommuner som har haft utbildning är det alltså mest förekommande att ungefär 2 procent av de kommunalt anställda har tagit del av informationen. Här bör det poängteras att kontaktpersonerna inte har ombetts att specificera vilken typ av utbildning som de anställda har tagit del av.

Red’s kom:
Ovanstående enkätfråga 2016 (med oredovisad följdfråga om typ av utbildning) öppnar för så många valfria tolkningar att hela frågeställningen per automatik blir irrelevant.

Men sammanfattningsvis kan sägas att av de 72 kontaktpersoner som 2016 uppgav att utbildning genomförts för de kommunalt anställda så svarade endast 24 kontaktpersoner på frågan om hur många som utbildats (med svar från 7 promille och uppåt). Det finns därmed anledning att misstänka att det i själva verket maximalt var ett 20-tal kommuner som – i bästa fall – genomfört någon form av ”utbildning” värd namnet.


2017

Utbildning

Frågan har 2017 formulerats som:
Fråga 22. Har det under det senaste året genomförts någon form av utbildning om våldsbejakande extremism för berörd personal i den kommun där du är verksam?
• Ja
• Nej
• Vet ej

52 % av de kommuner som svarat på enkäten uppger att de har genomfört utbildningsinsatser under det senaste året [2017 eller 2016-2017?].

Red’s kom:
Förtydligande, efter påpekande, av den nationella samordnaren 2017:

Utbildning
121 kommuner uppger att de har genomfört utbildningsinsatser under det senaste året.

Det är alltså 121 kontaktpersoner i 233 kommuner och stadsdelar i ett oredovisat antal (99-121) kommuner, dvs 34%-42% av Sveriges 290 kommuner, som anser att någon form av utbildningsinsats genomförts ”under det senaste året” (där denna period är tolkningsfri).

Enkätfrågan om typ av utbildning som kontaktpersonerna svarat på 2017 lyder:
”Fråga 23. Beskriv kort vilken form av utbildning som genomförts i den kommun där du är verksam.

Utbildningarna har främst riktats till kommunens chefer och det som ofta kallas för ”första linjens personal”. Innehållet har främst handlat om kunskap om extremistiska miljöer och förebyggande arbete.

Red’s kom:
Hur många kontaktpersoner som svarat på frågan uppges inte (det kan alltså vara en enda person) och därmed är detta personliga tyckande, och uppenbart vilseledande information, helt utan värde!

Vad har utbildningarna resulterat i rent konkret? Något svar på den viktigaste – och enda relevanta – frågan i detta sammanhang får vi inte.

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]:
Enkäten skickades ut [2017-01-10] innan Samordnaren hade påbörjat kunskapsseminarierna, vilka via länsstyrelserna ger utbildning till landets samtliga kommuner. Kunskapsseminarierna fokuserar på hur frågan om våldsbejakande extremism kan hanteraslokal och regional nivå [Hur kan våldsbejakande extremism ”hanteras” (istället för att motverkas)? Och varför sker inget på nationell nivå? Varför finns inte dessa seminarier på nätet för alla att studera?]. Ytterligare en utbildning som inte hade påbörjats när frågorna ställdes är den uppdragsutbildning som Samordnaren genomför tillsammans med Lunds universitet och som riktar sig till praktiker [?] som arbetar med frågorna på lokal nivå och inom myndigheter [Varför, och till vilken nytta?].

2016 uppgav 35 % av de svarande kommunerna att de hade genomfört utbildningsinsatser [någon gång i historien, för en eller flera personer].

Red’s kom:
25% av landets 290 kommuner (dvs 72 kontaktpersoner) uppgav 2016 att kommunen genomfört någon form av utbildningsinsats (där även en 3 minuters genomgång för en eller ett par personer räknas in).



Slutsatser 2016 av dåvarande nationella samordnare:
Denna rapport syftar till att ge en lägesbild över hur kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism fortlöper.

Red’s kom:
Eftersom inga mål satts upp och inga konkreta resultat redovisas och inga lägesbilder av aktuell situation finns och nästan allt bara handlar om personligt tyckande av enskild person så ger samordnarens rapport ingen som helst bild av situationen.

Rapporten ger inte heller den minsta ledtråd till vad som behöver göras rent konkret, hur eller var.

Det verkar finnas ett samband mellan graden av våldsbejakande extremism i kommunen och hur mycket kommunerna arbetar emot det.

Red’s kom:
Verkligen? Det framgår emellertid inte av de svar på enkäten som redovisats eller samordnarens rapport. Speciellt med tanke på att graden av våldsbejakande extremism i respektive kommun är okänt och det därför är uteslutet att kunna dra den slutsats som den nationella samordnaren gör.

Det existerar till dags dato ingen utredning om graden av våldsbejakande extremism. Regeringen tycker tydligen det är viktigare att tillsätta utredningar och ta fram rapporter som saknar förutsättningar att kunna leda till något konstruktivt.

Kommuner som anger att det finns liten grad av våldsbejakande extremism i kommunen har mindre arbete, och vice versa.

Red’s kom:
Rena spekulationer, men det skulle vara ganska märkligt om kommuner med liten grad av våldsbejakande extremism i kommunen har större arbete, och vice versa?

Enkäten ger dock inte svar på frågan om de kommuner som anger att det inte finns någon våldsbejakande extremism i kommunen gör så på grund av att de inte har något arbete och därmed inte har upptäckt fenomenet, eller tvärtom: att det inte finns någon våldsbejakande extremism och därmed behövs inget arbete.

Red’s kom:
Svammel. Enkäten ger inte svar på en enda relevant fråga.

VAD BEHÖVS?
Mot bakgrund av detta så förefaller kommuner med färre antal invånare behöva stöd för att initiera ett arbete mot våldsbejakande extremism.

Red’s kom:
Nej! Det finns inte det minsta stöd någonstans för denna personliga åsikt.

Mot bakgrund av hur den verklighet ser ut som vi alla kan se behöver istället regeringen omedelbart vidta kraftfulla nationella åtgärder för att snabbt stoppa vänsterextremismen och den islamistiska extremismen.

Dessa kommuner bör kunna ta hjälp av varandra genom exempelvis samverkan på regional nivå. Vid behov bör den regionala nivån kunna fungera som initiativtagare och ett stöd till mindre kommuner [som saknar behov].

Red’s kom:
Nej, istället måste regeringen börja ta ansvar för landet.

På så sätt skapas förutsättningar för att kommuner, oavsett storlek [alltså oavsett behov], bedriver ett aktivt arbete mot våldsbejakande extremism

Red’s kom:
På så sätt” fortsätter allt som vanligt, och inga konkreta resultat uppnås.

VAD VISAR ENKÄTEN?
Sammanfattningsvis visar enkäten att, jämfört med när Samordnaren [Mona Sahlin] tillträdde, så har Sverige tagit stora kliv framåt i arbetet mot våldsbejakande extremism, men att mycket arbete återstår att göra.

Red’s kom:
Varken enkäten eller dess svar visar på ett enda resultat! Inte ett enda steg framåt. Inte en enda konkret förbättring kan påvisas. Tvärtom, situationen har enbart blivit värre och värre! Inte ett enda mål har uppställts eller uppnåtts.
Det enda som visats är en oduglig samordnare och att inget löses av att dra dessa frågor i långbänk istället för att göra något konstruktivt åt de reella och synnerligen allvarliga problemen med vänsterextremism och islamister.

Över hälften av kommunerna har en lägesbild över våldsbejakande extremism

Red’s kom:
Den nationella samordnaren 2016 uppgav att 109 kommuner hade en nedskriven lägesbild eller en bild i någons huvud av läget, dvs 38% av Sveriges 290 kommuner, men bara 12 av 206 svarande kommuner hade en nedskriven lägesbild.

2017 (då frågan ändrats så att ingen hänsyn togs till om lägesbilden var skriftlig) uppgav 99 kontaktpersoner av 233 – dvs 32% av 312 kommuner och stadsdelar – att de tagit fram en lokal lägesbild, muntlig eller skriftlig.

och 127 kommuner har, eller är på väg att ta fram en handlingsplan.

Red’s kom:
44% av Sveriges kommuner (127 av 290) uppgav 2016 att de har eller är på väg att ta fram en handlingsplan i någon form.

2017 uppgav 33% (103 kontaktpersoner) av 312 kommuner och stadsdelar att de har en handlingsplan i någon form mot den odefinierade våldsbejakande extremismen.

Samtidigt vet inte många kommuner om det finns någon våldsbejakande extremism i sitt område.

Red’s kom:
Samordnarens ordning på vad som behöver göras känns något felvänd:
1. Ta fram en handlingsplan
2. Ta fram en lägesbild
3. Utbildningsinsatser till ”kommunalt anställda
4. Ev. utreda vilka behov som finns

En kunskapshöjning verkar nödvändig då endast en dryg tredjedel av kommunerna har haft utbildningsinsatser till de kommunalt anställda [72 kontaktpersoner påstod 2016 att de genomfört utbildning i någon form, dvs en fjärdedel av Sveriges 290 kommuner. För 2017 uppges att 121 av 312 kommuner och stadsdelar genomfört utbildning ”under det senaste året”, dvs 38%].

Red’s kom:
En kunskapshöjning verkar nödvändig”? Varför? En ”kunskapshöjning” kan endast vara nödvändig baserat på behovet av detta. Inte, som den nationella samordnaren påstår, enbart pga att ett antal kommuner (utan behov) inte genomfört någon utbildning.

Vad löser ”utbildningsinsatser”? Utbildning i vad? Har ett endaste problem med vänsterextremismen eller islamismen lösts så här långt med någon ”utbildningsinsats”? I så fall vilket?

UPPREPNING AV INFANTIL SLUTSATS
Arbetet mot våldsbejakande extremism skiljer sig också mycket åt i landet, där kommuner med färre invånare uppvisar ett mindre arbete än dem med fler antal invånare.

Red’s kom:
Av den självklara anledningen att behov för detta saknas och att det finns viktigare saker att prioritera. Varför tycker den nationella samordnaren att kommuner ska ägna sig åt arbete mot något som inte definierats och som inte ens finns?

HUR HAR ENKÄTEN GETT EN ”LÄGESBILD” OCH PÅ VILKET SÄTT ÄR ENKÄTEN RELEVANT FÖR FRAMTIDA ARBETE?
Enkäten har gett en lägesbild över hur arbetet mot våldsbejakande extremism fortlöper i landet och bör beaktas när det framtida arbetet formuleras.

Red’s kom:
Hur länge ska vi skattebetalare behöva spendera miljontals kr på varje dylik meningslös rapport?Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin och Anna Carlstedt


Samordnarens tvåsidiga rapport 2017


År 2017 har samordnarens rapport decimerats från den redan innan väldigt anspråkslösa rapporten (Mona Sahlins 12 sidor) till ynka två sidor, även denna kliniskt ren från mål och uppnådda konkreta resultat:

Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism [Anna Carlstedt, 2017] har regeringens uppdrag att ta fram och presentera en bild över kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism.

2017 görs det i form av denna lägesbild.

Red’s kom:
Två ynka sidor av den nationella samordnaren. Full av felaktigheter och obegriplig redovisning, precis som Mona Sahlins rapport.

Lägesbilden har sammanställts genom en enkätundersökning bland Sveriges alla kommuner [där gissningsvis 211 av 290 kommuner/städer besvarade enkäten], 14 stadsdelsnämnder i Stockholm och 10 stadsdelar i Göteborg [där den nationella samordnaren inte vill avslöja hur många av dessa 14+10 stadsdelar som besvarade enkäten].

I sammanställningen omnämns dessa som ”kommuner”.

Red’s kom:
Denna omskrivning av stadsdel till kommun resulterar i en total förvirring (tydligen även för den nationella samordnaren själv) av vad som egentligen gäller.

211 av 290 kommuner svarade 2017

Enkäten skickades den 10 januari med sista svarsdatum den 6 februari 2017 [Enligt vad som står i enkäten var deadline istället 2017-02-01].

74 % av de tillfrågade [totalt 312 kommuner/städer och stadsdelar] svarade, dvs. 233 personer.

Red’s kom:
2016 = Upp till 208 okända/anonyma ”kontaktpersoner”, med oredovisad politisk åsikt i 208 av 290 kommuner, svarade.

2017 = Upp till 233 okända/anonyma ”kontaktpersoner” med oredovisad politisk åsikt i gissningsvis 211 kommuner (233 – 22 stadsdelsnämnder/stadsdelar) av totalt 290 kommuner, svarade.

Hur många svar som var anonyma vill den nationella samordnaren 2017 inte redovisa, och inte heller hur många svar som uteblev för olika frågor.

Nya – irrelevanta – frågor för 2017

Utsatthet
I frågeunderlaget ställdes frågan om personen som svarade på enkäten själv hade blivit utsatt eller kände till någon i organisationen som hade blivit utsatt med anledning av arbetet mot våldsbejakande extremism.

Red’s kom: Frågorna till kommunerna 2017;
Fråga 31. Har den lokale samordnaren/kontaktpersonen utsatts för någon form av våld, hot eller trakasserier under det senaste året med anledning av sitt arbete mot våldsbejakande extremism i den kommun där du är verksam? (Ja, Nej, Vet ej)

Fråga 33. Har det förekommit att någon annan personalkategori utsatts för någon form av våld, hot eller trakasserier under det senaste året med anledning av deras arbete mot våldsbejakande extremism i den kommun där du är verksam? (Ja, Nej, Vet ej)

1 % [av 233 kontaktpersoner i 312 kommuner och stadsdelar] uppger att den lokala samordnaren/kontaktpersonen har utsatts för någon typ av hot, trakasseri eller våld under det senaste året [2017 eller 2016-2017?].

Red’s kom: Efter förfrågan förtydligar den nationella samordnaren 2017:

Utsatthet
2 kommuner uppger att den lokala samordnaren/kontaktpersonen utsatts för någon typ av hot [eller ”trakasserier”].
10 kommuner uppger att någon annan personalkategori utsatts.

Det måste vara betydligt under snittet, sett över hela befolkningen, som utsatts för någon typ av hot och definitivt långt, långt under antalet politiker som utsätts för hot.

4 % [dvs 10 av 233 kontaktpersoner i 312 kommuner och stadsdelar] uppger att [de tror att] någon annan personalkategori har utsatts [på odefinierat sätt].

Reds kom: 4% av 233 kommuner/stadsdelar blir 9,32 personer, men det verkliga antalet uppges nu vara 10 personer som anser detta.

Vilka andra personalkategorier arbetar mot ”våldsbejakande extremism”?

Tillförlitligheten i vad dessa kommuners kontaktpersoner uppgett är okänt. Uppenbarligen har de 10-12 kontaktpersonernas uppgifter inte kontrollerats på något sätt överhuvudtaget.

Detta är en enkätfråga av den nationella samordnaren som inte kan vara av värde för något, så som den har formulerats och utan vare sig följdfrågor eller kontroll.

• Hur många från vilken personalkategori?
• Hur många inom respektive kategori av ”hot”, ”trakasserier” och ”våld”?
• Är ett upprört mejl att klassificera som t ex trakasserier?

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]: Det finns ingen siffra från tidigare år att jämföra med.

Flera [Hur många?] kommuner vittnar [Hur?] dock om mörkertal när det gäller otillåten påverkan, därför finns det anledning att problematisera siffrorna i lägesbilden

Red’s kom:
Mörkertal” finns alltid – precis som för alla andra resultat i samordnarens rapport – och är förvisso en anledning för att ”problematisera siffrorna i lägesbilden”, men hur?

Hur många polisanmälningar har gjorts (och varför ställs ingen fråga om detta)? Det kan vara så att ovan uppgivna 1% och 4% i själva verket är noll.

Återvändare

Frågan till kommunerna 2017 har formulerats enligt följande:
Fråga 19. Har det förekommit fall av återvändare, dvs. individer som befunnit sig i våldsbejakande extremistmiljöer utomlands och återvänt, under det senaste året i den kommun där du är verksam? (Ja, Nej, Vet ej)

7,3 % [enl. den nationella samordnaren 2017, medan organisationen ”Tryggare Sverige” uppger att siffran är 8%] av kommunerna [Hur många av hur många ”kommuner”?] uppger att det har förekommit fall av återvändare i deras kommun [Den nationella samordnaren skriver i efterskott att det ska vara 18 kommuner eller stadsdelar (dvs 7,7% av 233 kommuner och stadsdelar och 5,8% av tillfrågade 312 kommuner och stadsdelar) där okända kontaktpersoner 2017 uppger att det är deras uppfattning att deras kommuner haft ”fall av återvändare”… ”under det senaste året”].

Red’s kom:
Vilka är dessa 18 kommuner och stadsdelar (utom de självklara; Malmö, Göteborg och Stockholm) och varför vill samordnaren inte redovisa vilka dessa är?

Säpochefen Anders Thornberg tycker att det fokuseras för mycket på återvändare och säger att det viktigaste är att få stopp på tillväxten. Något sådant initiativ har dock inte tagits av varken den nationella samordnaren eller av regeringen.

43,5 % [I de flesta fall uppges inte decimaler i rapporten] uppger att det inte har förekommit några fall av återvändare [dvs gissningsvis 101 kontaktpersoner (43,3% av 233 kommuner och stadsdelar) har – precis som nedanstående grupp på 48,7% – ingen vetskap om det förekommit fall av återvändare].
48,7 % [gissningsvis 113 kontaktpersoner, dvs 48,5%] uppger att de inte vet.

Red’s kom:
Vad tror resterande 0,5% (100 – (7,3+92,2))?
Eller: Vad tror resterande 2 kontaktpersoner (233 – (17+101+113))?

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]:
Det finns ingen motsvarande siffra att jämföra med från föregående år.
Värt att notera är den höga andel [i realiteten minst 92,2% (dvs 43,5%+48,7%)] kommuner som uppger att de inte vet om det har förekommit några fall av återvändare i deras kommun.

Red’s kom:
Ja, gissningsvis 214 (dvs 101+113) eller 215 (92,2%) kontaktpersoner av 233 kommuner och stadsdelar 2017 har ingen vetskap om ”återvändare”.
Kommunerna gör alltså handlingsplaner, men utan att veta för vad (den nationella samordnaren 2017 skriver: ”44% av kommunerna [dvs 103 kommuner och stadsdelar] har en beslutad/antagen handlingsplan mot våldsbejakande extremism”). Rena cirkusen.

Stöd till individer och familjer i riskzonen

Frågan till kommunerna 2017 om stödinsatser har formulerats enligt följande:
Fråga 25. Finns det stödinsatser för individer som befinner sig i riskzonen att rekryteras till våldsbejakande extremism i den kommun där du är verksam? (Ja, Nej, Vet ej)

39 % av kommunerna uppger att de har utarbetat stödinsatser till individer i riskzonen.

Red’s kom:
91 kontaktpersoner (enl. den nationella samordnaren) tror, tycker eller vill ge sken av att kommunen ”utarbetat stödinsatser till individer i riskzonen”.
• Vilka ”stödinsatser”?

Frågan till kommunerna 2017 om stödinsatser för familjemedlemmar har formulerats enligt följande:
Fråga 27. Finns det stödinsatser för familjemedlemmar till individer som befinner sig i riskzonen att rekryteras till våldsbejakande extremism i den kommun där du är verksam? (Ja, Nej, Vet ej)

25 % av kommunerna [Dvs av 233 av totalt 312 kommuner och stadsdelar. Den nationella samordnaren har efter påpekande upptäckt att tidigare uppgift på 50% var felaktig] uppger att de erbjuder stöd till familjer/anhöriga till individer i riskzonen.

Red’s kom:
Dvs 58 eller 59 (enligt samordnaren) kontaktpersoner (1/4 av 233 kontaktpersoner i 312 ”kommuner och stadsdelar”) anser att deras kommun ”erbjuder stöd till familjer/anhöriga till individer i riskzonen”.
• Vilket stöd erbjuds och sedan när?
• Vilka stöd har antagits av hur många ”familjer/anhöriga”… och varför?

Kommentar [av den nationella samordnaren 2017]:
Det finns inte en motsvarande siffra från föregående år.

Stödinsatserna som kommunerna vittnar om i årets undersökning bottnar främst i redan existerande strukturer.

Red’s kom:
Hur vet samordnaren detta om det inte ens ingått i frågeställningen?
Hur stor del är utöver ”existerande strukturer”?

OBS! I en uppföljning till detta inlägg kommer fortsatt information om samordnarens rapport.


Den nationella samordnarens uppdrag

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism skriver:

Vårt uppdrag

I juni 2014 tillsattes en Nationell Samordnare med uppdraget att samordna arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism på nationell och lokal nivå. Till detta uppdrag fick samordnaren sitt ursprungliga direktiv (2014: 103) som sammanfattas i fyra punkter:

  • stärka och stödja samverkan i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism på nationell och lokal nivå,
  • inrätta en referensgrupp för kunskaps- och informationsutbyte,
  • stödja aktörer som identifierar problem med våldsbejakande extremism lokalt, och
  • genomföra riktade utbildningsinsatser.

2015 beslutade regeringen att Samordnaren skulle få utökat uppdrag. På så sätt fick Samordnaren tilläggsdirektiv  (2015:27). Den 12 mars 2015 beslutade regeringen att samordnaren skulle:

  • förbättra stödet till anhöriga,
  • utreda förutsättningarna för en pilotverksamhet med en nationell stödtelefon,
  • ta fram och initiera genomförandet av en sammanhållen strategi för arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism,
  • uppmuntra till insatser för individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska rörelser, och
  • inrätta ett nätverk av experter.

Den 13 augusti 2015 beslutade regeringen (2015:86) att Samordnaren skulle ge en etablerad frivilligorganisation, som anmäler sitt intresse, i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet med en nationell stödtelefon dit bl.a. anhöriga, kommuner och organisationer kan vända sig för att få information, råd och stöd. Denna så kallade stödtelefonen lanserades november 2015 [och visade sig snabbt bli en total flopp].

Den 2 juni 2016 fick Samordnaren förlängt uppdrag till januari 2018 med tilläggsdirektiven 2016:43. Enligt dessa ska samordnaren:

  • vidareutveckla och fördjupa det kunskapsbaserade förebyggande arbetet,
  • fortsätta pilotverksamheten med en nationell stödtelefon för information, råd och stöd om våldsbejakande extremism,
  • var sjätte månad ta fram underlag om den lokala utvecklingen av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i samverkan med berörda myndigheter i referensgruppen och Sveriges Kommuner och Landsting,
  • bistå myndigheter, kommuner, organisationer och trossamfund med expertkunskap i arbetet mot våldsbejakande extremism,
  • utveckla de expertnätverk som har inrättats och bidra till att stärka och utveckla konkreta insatser och relevant nationell och internationell forskning om våldsbejakande extremism, och
  • analysera och föreslå hur det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism bör samordnas och organiseras nationellt från och med januari 2018.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Enkät 2016
28% besvarade inte enkät 2016
54% käner ej till någon våldsbejakande extremism 2016
– Vilka 51 kommuner?
– Varför inga definitioner?
75% känner ej till några våldsbejakande personer 2016
41 av 51 kontaktpersoner trodde 2016 att ”högerextremism” finns i kommunen
– Ska åtgärder baseras på personligt tyckande och förvrängd information?
– Antal och problem oviktigt?
– Vänsterextremister vanligast/flest, utom i kontaktpersonernas ögon
– Politisk agenda styr enkätfrågor, enkätsvar och resultat
– Hur många islamister finns i Sverige?
72 kontaktpersoner uppger 2016 att någon kommunanställd ”utbildats
– Ingen utbildning i 218 kommuner?
12 kontaktpersoner uppgav att kommunen har en ”lägesbild” 2016
– Relevant lägesbild?
15 kommuner har handlingsplan 2016
– 15 kommuner har en färdig handlingsplan
– Drygt hälften av landets kommuner kommer inte att göra någon handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Utformning och struktur av enkätfrågor
Anonyma svar!!!
Den nationella samordnarens enkät 2016 och 2017, med ”resultat”
– Finns det aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen?
– Resultat 2016
– Resultat 2017 – Max 45% tror att det förekommer ”våldsbejakande extremism” – Förekomsten av våldsbejakande extremism i kommunerna
– Rättelse av den nationella samordnaren 2017 om våldsbejakande extremism
– Rättelse av den nationella samordnaren 2017 om våldsbejakande aktiviteter
– Motstridiga uppgifter
– Max 59% av Sveriges 290 kommuner tror det förekommer ”extremism”?
– Har våldsbejakande extremism ökat från 25% (alt. 17,6%) 2016 till 73% (alt. 45%) 2017?
Finns det aktiva våldsbejakande individer eller grupper/organisationer i kommunen?
– Om ja, vilka individer eller grupper/organisationer?
Vilka riktningar av våldsbejakande extremism har förekommit under det senaste året i den kommun där du är verksam?
– Om ja, vilka individer eller grupper/organisationer? (2016)
– Vem har ”uppmärksammat” vad?
– Statistik baserad på vad kontaktpersoner i 17,6% av kommunerna 2016 tror och/eller vill påskina
Avgörande info för tolkning av resultatet: Enkätfrågor tolkningsfria 2016 och 2017
– Äpplen jämförs med päron
Absurd statistik (2016)
– Små kommuner (0-10 000 invånare)
– Mindre kommuner (10 000-20 000)
– Mellankommuner (20 000-50 000)
– Mellanstora (50 000-100 000)
– Stora kommuner (100 000-∞)
Felaktiga slutsatser av den nationella samordnaren
– Var ska resurserna läggas?
– Övriga felaktiga slutsatser av den nationella samordnaren
– Upprepning av infantil slutsats
Vanligast förekommande miljöer 2017
– Förtydligande av den nationella samordnaren 2017
– Fake News
– Omöjligt att jämföra 2017 med 2016
– Infantil slutsats
Max 12 kommuner har en lägesbild om våldsbejakande extremism 2016
Framtagandet av lägesbilder 2017
– Rättelse av den nationella samordnaren 2017 om lägesbilder och stödinsatser
– Handlingsplan utan lägesbild
– Lägesbild utan vetskap om läget
Hur långt har kommunen kommit 2016 med utformande av handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism?
Framtagandet av handlingsplaner mot våldsbejakande extremism 2017
– Förtydligande av den nationella samordnaren 2017
Exempel på handlingsplaner 2017
2016: Har kommunen haft utbildningsinsatser syftade till att öka kunskapen om våldsbejakande extremism hos de kommunalt anställda?
Utbildning 2017
Slutsatser 2016
– Vad behövs?
– Vad visar enkäten?
– Upprepning av infantil slutsats
– Hur har enkäten gett en ”lägesbild” och på vilket sätt är enkäten relevant för framtida arbete?
Den nationella samordnarens tvåsidiga rapport 2017
211 av 290 kommuner svarade 2017
Nya – irrelevanta – frågor för 2017
– Utsatthet
– Återvändare
– Stöd till individer och familjer i riskzonen
Den nationella samordnarens uppdrag


Källor:
Samordnarens rapport 2016
Samordnarens rapport 2017

Se även bl a;
Stiftelsen Tryggare Sverige sprider desinformation om extremism


SVT sprider Fake News om extremister i Sverige – Finns inga vänsterextremister?


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Förutsägelse om riksdagsvalet 2018

Vi får ofta höra att ”mycket kan hända” innan valet 2018, men är det verkligen så? Här nedan beskrivs hur rösterna sannolikt kommer att fördelas, vilka partier som blir störst, och vilka två tänkbara regeringsalternativ det finns.

1. Oavsett vilken regering det blir efter valet 2018 så kommer varken V eller MP att ingå i nästa regering (även om MP lyckas klara sig över 4%-spärren, vilket i sig inte känns särskilt sannolikt idag).

2. KD trillar under 4%-spärren.

3. Liberalerna lyckas hålla sig kvar strax över 4%-spärren.

4. Socialdemokraterna gör sitt sämsta val i modern tid.
Men Stefan Löfven biter sig fast som partiledare (Löfven vill gärna behålla sin lön som är större än vad t ex Frankrikes, Storbritanniens, Tysklands, Italiens, Rysslands och Japans statsledare har).

5. Socialdemokraterna kommer att bli i princip jämnstort med Sverigedemokraterna.
Det kommer inte att skilja nämnvärt, men vilket av dessa partier som blir det största är svårt att säga idag (även om det lutar en hel del mot att SD blir Sveriges största parti).

6. Centerpartiet och Socialdemokraterna får färre röster än vad opinionsinstituten uppgett.

7. Sverigedemokraterna får fler röster än vad opinionsinstituten (förutom Sentio & Yougov) uppgett.

8. Alliansen upphör som block.
Dvs Löfvens våta dröm – att Alliansen ska splittras – uppfylls (dock inte något som Löfven kan ta åt sig äran för på något sätt).
Allianspartierna (M+C+L) kommer inte att kunna bilda regering ihop eftersom det skulle bli en alldeles för svag minoritetsregering.

9. Väljarna kommer att hållas i okunskap till efter valet om vilka partier som är beredda att samregera med vilka andra partier.
Det känns odemokratiskt att väljarna inte får veta vilket parti man kan få med på köpet när man lägger sin röst.

10. Fi kommer inte att ta sig över 4%-spärren.
Feministiskt initiativ kommer att få färre röster än i valet 2014 (där de fick 3,1%).

11. Socialdemokraterna och Moderaterna kommer inte att bilda regering ihop
De vet att det skulle bli i det närmaste dödsstöten för bägge partier om det sker. Dessutom skiljer sig partiernas syn på hur Sverige ska drivas alltför mycket från varandra vilket gör att en total låsning skulle uppstå i ett antal olika frågor.


Vilken regering får Sverige 2018?

Partier som kan bilda regering ihop 2018 är alltså (i storleksordning, där 1 & 2 är jämnstora);
1. Socialdemokraterna
2. Sverigedemokraterna
3. Moderaterna
4. Centerpartiet
5. Liberalerna

TÄNKBARA ALTERNATIV (minoritetsregeringar):

A. Moderaterna + Sverigedemokraterna, troligen med Anna Kinberg Batra som statsminister (trots att SD får fler röster än M). Men Jimmie Åkesson kan bli aktuell som statsminister om han så önskar, särskilt om SD blir Sveriges största parti.

B. Socialdemokraterna + Centerpartiet, med Stefan Löfven som statsminister.
Detta regeringsalternativ kommer i sådant fall att bli kaotiskt, inte minst med tanke på att Löfven & Lööf tycker riktigt illa om varandra (vilket knappast kan ha undgått någon) där de kan närmast definieras som bittra fiender. S-politiken är dessutom markant olik C-politiken i vissa delar.
Det parti som samregerar med S blir per automatik uträknat till efterkommande val, eftersom en klar majoritet av det samregerande partiets väljare kommer att se detta som ett stort svek. Så S+C är en mycket osannolik kombination.

En röst på Socialdemokraterna innebär också en röst på extremistpartierna (Vänsterpartiet och Miljöpartiet) eftersom de är de enda som i alla fall till viss mån kan och vill stödja Socialdemokraterna. Löfven vill inte vara ärlig om detta, men vi vet att efter riksdagsvalet 2018 så är det detta erbjudande som riksdagens talman kommer att få av Löfven (om han inte inser att loppet är kört och ”abdikerar”) som regeringsförslag: S+extremistparti.

LIBERALERNA
Liberalerna kan dyka in som stödparti till bägge alternativen (även om Jan Björklund står närmare S och idag tar avstånd från SD). Birgitta Ohlsson (L) utmanar Jan Björklund som partiledare, men har inte en chans att ta över. Birgitta Ohlsson (L) saknar karisma och står alltför långt till vänster. Om hon håller sitt löfte kommer hon att avgå.

Om Liberalerna är smarta – och inte vill gynna Löfven – så kommer de att vara mycket tydliga med att något samregerande med Socialdemokraterna är uteslutet.
Att inte ge ett otvetydigt besked om detta är ett hån mot väljarna, som har rätt att veta var Jan Björklund står i denna fråga.

MAJORITETSREGERING 2018?
Ev. kan SD+M+L bilda en majoritetsregering, men lite för tidigt att spekulera om i detta skede.

SD:S VILLKOR FÖR ATT INGÅ I REGERING
SD kommer att ställa en rad grundläggande krav för att ingå i en regering. Var och kan säkert själv lista ut vilka en del av dessa krav kommer att vara.

SD SOM VÅGMÄSTARE
Beroende på hur många röster SD får kan SD välja mellan att stå utanför regeringen och agera som vågmästare istället (vilket dessutom är det givna alternativet om SD inte får igenom sina grundläggande krav för att ingå i en regering). Det mest sannolika är att SD fortsätter som vågmästare om de inte kan bilda en majoritetsregering med andra partier. SD kan förmodligen påverka mer i rollen som vågmästare och riskerar då inte att drabbas av strider och konflikter mellan partierna.

VAD KAN PÅVERKA VALRESULTATET 2018?
Det som troligast kan påverka utfallet i valet är hur mycket tid respektive parti (främst S, C, L) lägger på att försöka smutskasta sin huvudmotståndare, dvs SD. Smutskastning av den typ partiledarna ägnat sig åt (även i Almedalen) kommer bara att slå tillbaka på respektive parti. En klar majoritet (exkl. de som röstar på extremvänstern, dvs V och MP) är idag säkert väldigt trötta på att höra dessa smutskastningar och personangrepp utan substans.

DEN STORA JOBB-BLUFFEN
Om högerpartierna avslöjar sanningen om jobben i Sverige kommer detta säkert att markant minska intresset av att rösta på Socialdemokraterna. Dvs hur mycket arbetslöshetssiffrorna hålls nere genom särskilda subventioner och särskilt genom det stora antalet som ägnar sig åt inte konstruktiva ”välgörenhetsjobb” med att hantera migranter. Dessutom har allmän värnplikt återinförts, vilket kommer att ge skenbart bättre resultat för ungdomsarbetslösheten.
Se: Är arbetsförmedlingens uppdrag att fiffla med statistik om nyanlända?

Det är också dags att slå hål på myten att det är så många utlandsfödda som jobbar inom vården. Svar krävs främst på följande frågor;
1. Hur många inom vården kommer från Afrika och Mellanöstern inom vilka yrkeskategorier (uppdelat på läkare, sjuksköterska. undersköterska, tandläkare, övrig yrkeskategori som kräver minst två års utbildning och resten)?
2. Hur stor andel av dessa har fått sin utbildning i Sverige?
3. Vilka är de fem länder flest av dessa kommer från uppdelat på läkare, sjuksköterska. undersköterska, tandläkare, övrig yrkeskategori som kräver minst två års utbildning och resten?

VARFÖR RÖSTA PÅ PARTI SOM INTE VILL SAMARBETA?
Att göra som Annie Lööf och säga att hon aldrig kommer att samarbeta med SD eller – inte lika tydligt – med S visar egentligen bara en enda sak: Annie Lööf är mer intresserad av att leka i sandlådan än att vara med och försöka påverka landet i den riktning Centern tror är rätt.
Sverige behöver politiker som är mer intresserade av att verka i landets intresse än i att driva sin interna partipolitik.

Lööf + Löfven = Sant?
Precis som för Jan Björklund måste Annie Lööf ge ett otvetydigt besked om ifall ett samregerande med Socialdemokraterna är uteslutet eller ej. Väljarna har rätt att veta var Annie Lööf står i denna fråga innan de går till valurnorna.
Om väljarna inte får ett besked måste det tolkas som att Annie Lööf vill ta makten tillsammans med Löfven, dvs två personer med den sämsta tänkbara personkemin där bägge brister i förmågan att vara flexibel och att förhandla. Lööf + Löfven saknar alla förutsättningar för att kunna fungera ihop.

CENTERPARTIET
Man ska komma ihåg att de väljare som tillkommit (inte minst från MP) till Centerpartiet sedan valet 2014 (då C fick 6,1%) säkert är väldigt lättflyktiga. Enligt opinionsinstituten varierar stödet för Centern mellan 11 och 13%. Här finns den största möjligheten för övriga partier att locka till sig väljare. För den som så önskar torde det vara ganska enkelt att slå hål på Centerns resonemang och dubiösa politik, och visa att Centern inte sitter inne med fungerade lösningar för Sveriges framtid.

Vågar Moderaterna ta striden mot Centerpartiet?

ANNIE LÖÖF
Annie Lööf (C) hyllar några av den iskalla egoismens och nyliberalismens främsta företrädare, t ex Ayn Rand och Margaret Thatcher (Margaret Thatcher var emot fackföreningar, var mot arbetarrörelsen, hyllade diktatorn Augusto Pinochet, ville bevara dödsstraffet i UK, var för kapprustning samt hyllade individualism och egoism).
Annie Lööf gjorde sig känd för att bl a argumentera för införande av platt skatt för arbete (lägre skatt för höginkomsttagare, vilket leder till kraftigt sänkta inkomster för stat, kommuner och landsting och klyftorna i samhället ökar). Annie Lööf har motionerat i riksdagen om att rika och fattiga ska beskattas lika (där hon skriver bl a ”En slopad statsskatt är ett första steg i riktning mot ett mer rättvist skattesystem”. Annie Lööf vill också avskaffa lagen om anställningsskydd, inskränka strejkrätten, införa marknadshyror, sälja ut SVT och SR, samt att Sverige ska gå med i NATO. Hur många av de som röstar på C känner till detta?

PROFETIA
Ovanstående är min profetia (juli 2017) över vad som kommer att hända i samband med riksdagsvalet 2018. Kom gärna ihåg denna sida till valet, kanske även för att planera var du ska lägga din röst, om du är osäker på detta idag. Så att din röst inte blir ”bortkastad”.

FALSKA FREDRIK & LÖGNAKTIGA LÖFVEN
Sverige har haft två statsministrar på raken de senaste åren som varit de med råge sämsta statsministrarna i Sveriges historia.

Först Fredrik Reinfeldt med sin dolda agenda om öppna hjärtan och öppna gränser. Sedan en ständigt ilsken och hatisk Stefan Löfven som inte tycks ha några som helst hämningar i att ljuga (vare sig det är om IT-skandalen, om SD eller något annat).

Om det inte får varje sunt tänkande människa i Sverige att tänka till (och om) innan katastrofen är ett faktum, och Sveriges ekonomi kraschar, så vet jag inte vad som krävs. Men om Sverige ska fungera så krävs det nog att 2018 års val mycket tydligt visar att det inte är politisk korrekthet som ska styra landet.Almedalsveckan
Se även bl a;
98 % av Sverige ogillar S+MP

S+MP-regeringen ett ledarskapsmässigt haveri – Migrationspolitik saknas

Socialdemokraternas plan för flyktingar

Sanningen om konsekvenserna av invandringen som Löfven, Lööf & Lövin förespråkar

Stefan Löfven, gör din plikt!

Stefan Löfven erkänner för SVT att han ljög om SD:s budget

SD’s och Moderaternas förslag blev ok när regeringen föreslår samma sak


12% av moderaterna tycker annorlunda än SD

Moderaterna ändrar sig om migration

Bara forskningen kan bota Moderaterna


Centerpartiets kontroversiella mål

Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Centerpartiets integrationspolitik

Annie Lööfs vänstervridning av Centern – Fri invandring

Centern vill ge alla från Afghanistan asyl i Sverige oavsett asylskäl


Folkpartiets nya villkor för invandrare


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Ordet EU-migrant tolkas av Institutet för språk och folkminnen och SVT

Institutet för språk och folkminnen har kommit ut med en ny lista över nya ord i Sverige. När det gäller ordet ”EU-migrant” har de valt en egen politiskt korrekt tolkning som inte överensstämmer med hur svenska folket tolkar ordet:

EU-migrant
EU-medborgare som tillfälligt uppehåller sig i ett annat EU-land för att förbättra sin materiella eller sociala situation (2011).

Red’s kom:
Detta är en väldigt intern tolkning av ordet EU-migrant som inte överensstämmer med svenska folkets tolkning, dvs;
• Romer (i regel från Rumänien och Bulgarien) som missbrukar EU:s fria rörlighet för att tigga och/eller panta burkar/flaskor alternativt ägna sig åt diverse olagliga sätt att tjäna pengar i annat land än sitt hemland och dra nytta av välfärden utan motprestation (eller ens krav på motprestation från samhället), utan respekt för landets lagar och regler eller något överhuvudtaget, utan förmåga att kunna försörja sig när de befinner sig utomlands men med gränslösa krav att bli försörjd av dem som presterar något för sin inkomst, och som är och förblir en belastning för samhället på olika sätt under hela sin vistelse, ofta under en längre period än vad EU:s fria rörlighet medger.

Institutet för språk och folkminnen kompletterar sedan sin tolkning med följande text;
EU-migrant används sedan tidigare med en mer allmän betydelse ’person som utnyttjar den fria rörligheten genom att söka arbete eller uppehålla sig i ett annat EU-land’.

Red’s kom:
Det är inte heller hur ordet EU-migrant någonsin använts.

Att EU-migranter seriöst söker arbete är nog ganska sällsynt förekommande och inget som en klar majoritet av svenska folket någonsin lagt in i betydelsen av ordet EU-migrant.

På senare tid har EU-migrant ofta använts synonymt med fattiga romer som kommer till Sverige från Rumänien eller Bulgarien (även kallade utsatta EU-medborgare).

Red’s kom:
Uttrycket ”utsatta EU-medborgare” som vänsterextremisterna försöker ändra uttrycket ”EU-migranter” till kommer aldrig att få genomslag bland folket, även om det vänsterstyrda media jobbar hårt för detta. Det är mest bara vänsterextremisterna, det vänsterstyrda media och fega politiker som använder sig av det onödigt långa uttrycket ”utsatta EU-medborgare”.

Institutet för språk och folkminnen ger ett exempel:
Polisen har gjort en ny tolkning av ordningsstadgan och söker upp sovande EU-migranter på nätterna och kör bort dem från parkerna.
Helsingborgs Dagblad 27 september 2015

Nyordslista


Nedanstående förhållningsregler har SVT gått ut med till sina medarbetare under rubriken ”Tips och språkråd när du jobbar med att spegla Sverige” i syfte att försöka anonymisera vem det handlar om.

EU-migranter – Det mest vedertagna begreppet

• EU-migranter = Det mest vedertagna begreppet både hos myndigheter och media men som ändå kan vara problematiskt.

Red’s kom:
Begreppet ”EU-migranter” blir bara ”problematiskt” om man vill göra det problematiskt. Det finns annars inte det minsta problematik i detta uttryck mer än att det kanske är onödigt att använda denna eufemism för romer (eller ordet zigenare, som bl.a. används i det engelska språket; gypsy).

Alla EU-migranter är exempelvis inte tiggare eller socialt utsatta.

Red’s kom:
Jo, alla EU-migranter är tiggare och kanske ”socialt utsatta” i en eller annan form (även om tiggarbossar för enkelhetens skull räknas in som EU-migranter).

Det är SVT och Feministiskt Initiativ som inte vill inse detta, men det är ett internt problem inom dessa organisationer att de inte vill rätta in sig efter folket, och ett problem som de nog också får försöka lösa internt.

SVT/Fi gör vad de kan för att censurera informationen till folket, men de lär inte kunna styra vad vi ska säga i detta fall.

Socialt utsatta EU-migranter – hemlösa EU-migranter

Andra begrepp som används är socialt utsatta EU-migranter eller hemlösa EU-migranter.

Red’s kom:
Här har SVT inga som helst skrupler när det gäller att lägga till ett epitet som med 100 % säkerhet inte är korrekt, dvs ordet ”hemlösa”.
Om jag åker till Rumänien och placerar mig i en sovsäck i en park så försvinner inte min bostad i Sverige bara för det. Jag har fortfarande ett hem även om jag – av vilken anledning det än må vara – inte tar in på ett boende (hotell, B&B, etc) i Rumänien.

Det är extremt falskt och oärligt av statlig media (inte bara SVT utan även SR) att försöka lura och manipulera svenska folket på detta sätt.

Om EU-migranterna sedan är ”socialt utsatta” eller ej, ja det vet vi inte så mycket om. Vi kan bara gissa oss till detta, även om ingen undersökning gjorts av alla EU-migranter som i varje stund befinner sig i Sverige, utan man måste i så fall generalisera. Men till vilken nytta ska någon lägga till ”socialt utsatta” framför varje ”EU-migrant”?
Det är väl i så fall upp till var och en, i sann demokratisk anda, att komplettera detta i uttrycket ”EU-migrant”, om så önskas och om man vill tro att det är så.

Tiggare – Människor som tigger

• Tiggare = Tiggare går att använda, men det omfattar såväl de tiggare som kommer från andra länder såväl som svenskar som tigger.

Red’s kom:
Just av denna anledning ska inte ordet tiggare användas istället för uttrycket ”EU-migrant”, mer än om det framgår någon annanstans av texten att det rör sig om EU-migranter, dvs romer.

Går att variera med ”människor som tigger”.

Red’s kom:
Varför det?
Tror inte SVT att folket begriper av texten att det inte är djur som tigger?

EU-migranter är per definition ”människor som tigger” (och/eller pantar burkar/flaskor) samt romer till folkslaget, även om det kan finnas sällsynta undantagsfall, vilket känns helt meningslöst att beakta med tanke på hur sällan denna avvikelse förekommer.

Det går inte att kommunicera på ett språk utan att generalisera, eftersom det inte går att räkna upp alla ev. undantag som kan förekomma i varje sammanhang.

SVT:s förhållningsregler om ”känsliga” ord som EU-migrant

Tiggare
Se även bl a;
Fi vill inte ha ord som tiggare eller EU-migrant för tiggare

Åsa Romson kallar romer för zigenare, vad är fel med ordet zigenare?


Är man rasist om man jobbar på ett härbärge för hemlösa svenskar?

Är man rasist om man kallar tiggare för tiggare?

Vad innebär antiziganism i Sverige? Vad innebär romsk inkludering?

FP-politiker tillrättavisas för harmlösa åsikter om tiggeri


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För sidor om EU-migranter se innehållsregistret eller använd sökfunktionen.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Svenska kyrkan i Umeå vill integrera EU-migranter och att politiker ska bryta mot lag

Leif Hognert, ordförande i kyrkorådet, Svenska kyrkan i Umeå och Kenneth Nordgren som är kyrkoherde, Svenska kyrkan i Umeå anser att kommunen ska erbjuda gratis boende för alla EU-migranter och att EU-migranter ska integreras i det svenska samhället;

Så har det hänt igen. Umeås folkvalda företrädare har återigen sagt nej till att ta humanitärt ansvar för de hitresta romer som just nu befinner sig som EU-migranter i Umeå.

Red’s kom:
Det är inte humant att upprätthålla romers fattigdom och undanhålla de romska barnen från sin obligatoriska skolgång i hemlandet.

Det är dessutom inte förenligt med kommunallagen och likabehandlingsprincipen att kommunen försörjer andra länders medborgare på skattebetalarnas bekostnad.

EU-migranter saknar kommunens omtanke samt el och vatten

Vintern är i antågande och våra tillfälliga gäster i en skogsglänta på Backen samt en del andra utsatta ställen saknar inte bara kommunens omtanke utan även el och rinnande vatten.

Red’s kom:
Ordet ”tillfälliga” tolkas lite olika.

Omtanke ska vi visa varandra, men samtidigt måste kommunen följa lagen. En viss utvald grupp av turister kan därför inte särbehandlas.

Inställningen till samhällets svagaste lämnar en del att önska och kanske är det inte en slump att Umeå ligger långt ner på listan över flyktingmottagande bland Sveriges kommuner?

Red’s kom:
Om romerna är ”samhällets” svagaste vet vi inte, men det är möjligt att så är fallet i Rumänien.

Eftersom flyktingar själva väljer var de vill bo så får väl Svenska kyrkan kristisera flyktingarna för att de inte väljer Umeå.

80 EU-migranter i Umeå, huvudsakligen barnfamiljer

I dag, 2015, befinner sig runt 80 EU-migranter från främst Rumänien, varav de flesta är barnfamiljer, i Umeå.

Svenska kyrkan vill att kommunen ska försörja vissa turister (romer)

Tänk om vi som kommun kunde föregå med gott exempel, visa vägen för andra kommuner och erbjuda våra gästande romer att bli en del av vår tillvaro och gemenskap. Då skulle varumärkeslöftet få mer tyngd, även i sammanhang som socialt ansvarstagande och hållbarhet.

Red’s kom:
Dessa romer har emellertid ett land som har ansvaret för dem. Sverige kan inte ta över alla andra länders ansvar. Det fungerar inte så. Varken ekonomiskt eller på andra sätt.

Svenska kyrkan ser det inte som sitt ansvar att upplåta boende för EU-migranter

Som kyrka ser vi inte som vår uppgift att ta ansvar för deras boende när de vistas i kommunen. Men vi har hittills kunnat erbjuda temporära lösningar på akuta problem för en del av romerna. Det är inte hållbart vare sig på kort eller lång sikt.

Red’s kom:
Det är korrekt. Svenska kyrkans temporära och meningslösa åtgärder befäster EU-migranternas utsatta situation och försvårar möjligheterna för dem att ta sig ur sin fattigdom. Så ja, det är inte hållbart på något sätt.

Svenska kyrkan vill integrera rumänska romer i det svenska samhället

Om kommunen tar ansvar för boendefrågan kan vi från Svenska kyrkan och andra ideella organisationer fokusera på det sociala arbetet. Integration. Sociala aktiviteter. En tro på framtiden.

Red’s kom:
Dessa försök till ”integration” har inte fungerat i Norge och det har inte fungerat i Sverige (eller någon annanstans). Det har inte ens fungerat särskilt väl för landets egna romer. Varför skulle Svenska kyrkan nu lyckas med något som ingen annan lyckats med tidigare?

Lösningen på romernas problem är inte att Sverige försöker sig på den hopplöst svåra uppgiften att integrera andra länders romer i det svenska samhället. Man får nog först försöka lyckas med detta för Sveriges romer, innan man ger sig in i denna betydligt tuffare uppgift.

Svenska kyrkan är övertygad om att näringslivet vill bidra till att integrera romer i Sverige

Vi är dessutom övertygade om att det finns aktörer och eldsjälar inom näringslivet som också gärna bidrar.

Red’s kom:
Det är emellertid vi andra inte alls lika övertygade om.

Svenska kyrkan agerar som aktivister och vill att Umeå ska bryta mot lagen

För en sak är säker. Historieböckerna har inte plats för fler hukande politiker som duckar ansvar med hänvisning till rådande lagstiftning.

Red’s kom:
Men historieböckerna har gott om utrymme för politiker som bryter mot lagen och inte värnar om de egna medborgarna?

Solidaritet, vad är det?

Och tal om solidaritet ekar tomt när det endast används i högtidstal.

Red’s kom:
Det är inte solidaritet att försämra situationen för romer. Däremot är det solidariskt mot landet och dess medborgare att följa lagen. Sverige kan inte ensamt lösa fattigdomen i världen på skattebetalarnas bekostnad, hur önskvärt detta än hade varit.

BEGÄRA UTTRÄDE UR SVENSKA KYRKAN
Efter att en tjänst införts på Internet som gjorde det lättare att gå ur Svenska kyrkan bestämde Svenska kyrkan att inte längre acceptera utträden via BankID. Ett regelverk de själva sätter. Mellan 2016-09-24 och 2016-12-21 hann 18 595 personer begära utträde via denna tjänst på Internet, alltså innan Svenska kyrkan ändrade sitt regelverk.
För att lämna Svenska kyrkan måste du nu istället fylla i en av följande blanketter och posta till din församling:

Ovanstående är en sammanfattning av;
Gå ur Svenska kyrkan! – Så här gör du

Klicka här för att gå till artikeln i VK, 2015-09-21
Se även bl a;
Svenska kyrkan i Umeå – Leif Hognert och Kenneth Nordgren – tycker skattebetalarna ska försörja alla EU-migranter

Svenska kyrkan i Umeå (Kenneth Nordgren) finansierar EU-tiggares vistelse i Sverige

Avhysta EU-migranter i Umeå ockuperar ny plats – Kyrkan anser de är kommunens ansvar

EU-migranter i Umeå får nya boenden


Daniel Kallos (V) efterlyser kortsiktiga icke-lösningar för EU-migranter

Aktivister befäster EU-migranters utsatthet – inhumant och osolidariskt


Svenska kyrkan Ängelholm klargör att EU-migranter inte är kyrkans ansvar


Jobb och bostäder till EU-migranter sökes av Svenska kyrkan i Östersund


KD rasar mot att kyrkan hjälper romer


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

FP-politiker tillrättavisas för harmlösa åsikter om tiggeri

Åse Sundström (FP) i Arjeplog jämställde på Facebook tiggeri med barnarbete och sexhandel och säger att hon är less på tiggarligan som ockuperat Norrbotten.

Red’s kom:
Jag kan inte se något fel i denna jämförelse. Varför skulle man inte kunna tycka så? Det är väl både en relevant och korrekt jämförelse som inte är rasistisk?

– Det är omdömeslöst att skriva så som offentlig person, säger Thomas Olofsson, ordförande för Folkpartiet i Norrbotten.

Åse Sundström säger att hon inte menar något illa utan menar väl och reagerar av medmänsklighet.
– Tiggeri är samma som människohandel, barnarbete och sexhandel. Och så länge det finns ekonomisk vinning försvinner det inte.
Hon menar att det är förnedrande det tiggarna utsättas för. Och hon är inte säker på att tiggarna verkligen får behålla de pengar folk ger dem. Åse har nämligen fått berättat för sig hur människor från Rumänien kommer till Stockholm och förses med bilar och en karta för att åka ut och tigga, i organiserad verksamhet. Jag ser tiggarna som billig arbetskraft utan drägligt liv, säger Åse Sundström.

Folkpartiets ordförande Thomas Olofsson har för Åse Sundström poängterat vikten av att tänka sig för hur man uttrycker sig när man är förtroendevald.
– De människor som kommer från Rumänien till Sverige för att tigga har behandlats dåligt i sitt hemland och är förtryckta av den rumänska staten.

Thomas Olofsson konstaterar också att Folkpartiet inte står för den åsikt Åse Sundström framfört på Facebook.

Red’s kom:
Om Folkpartiet tar avstånd från jämförelsen vet jag att det i alla fall finns ett politiskt parti som jag inte kommer att rösta på. Thomas Olofsson (FP) borde tänka på hur han uttrycker sig som förtroendevald.

Åse Sundström tillägger;
Om nu inte Norden klarar av att ta emot fler så att flyktingarna tvingas leva under existensminimum, vad gör man då? Ja, det är en annan fråga som endast SD vågar prata om i dagsläget. För så fort man endast funderar åt det hållet så kallas man rasist och utsätts för elaka påhopp.

På det viset kommer vi aldrig kunna hjälpa de som behöver hjälp utan all tid går åt att tjafsa om vem som tycker rätt. Lägg tiden till att ordna ett värdigt liv åt de som behöver det i stället.

Red’s kom:
När man inte kan uttrycka sig fritt på detta – ur varje synvinkel absolut orasistiska – sätt utan att vara rädd för vänsterextremisternas påhopp och anklagas för att vara rasist , så är något djupt fel i samhället och på våra politiker.

Naturligtvis fick Åsa av andra sedan höra att hon borde byta parti till SD… men är det verkligen bara inom SD man får diskutera och ha åsikter om tiggeri?

Ett dylikt åsiktsförtryck skapar rasism, och politiker som inte förstår något så elementärt – t ex Thomas Olofsson –  borde syssla med något de behärskar istället.Klicka här för att gå till artikeln i Norran, 2015-03-26

Se även bl a;
Är man rasist om man jobbar på ett härbärge för hemlösa svenskar?

Är man rasist om man kallar tiggare för tiggare?

Vad innebär antiziganism i Sverige? Vad innebär romsk inkludering?

Fi vill inte ha ord som tiggare eller EU-migrant för tiggare


EU-migranter tigger pengar av hemlösa, ohållbar situation – tiggarlicens

Gravida tiggare skapar problem i Karlskrona

Är tiggarna ingen ohyra? Anders Lindberg, Aftonbladet, ute och snurrar igen

Boom för staket mot EU-migranter

Media i Rumänien hånar Sverige – Ett paradis för tiggare

Denna blogg uppmärksammas i Rumänien och Finland, etc

Statlig medias extrema vinklingar: ”Nu får EU-migranter jobb”


EU migranter – Bilder du inte får se i media

För övriga sidor om EU-migranter, se innehållsregistret.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Antalet flyktingar måste få diskuteras

Det uppskattas att Sverige under de närmaste fem åren kommer att ta emot 500.000 asylsökande, fler än vad som bor i Sveriges andra största stad, Göteborg.

Red’s anm:
Artikelförfattarna uppger att regeringen beräknar att de asylsökande under denna period kommer att uppgå till 400.000 (fler än vad som bor i Malmö), men det är inte enligt Migrationsverkets prognos.

Öppna hjärtan räcker inte

Vi står inför, eller snarare mitt i, gigantiska utmaningar på integrationsområdet som Sverige är illa rustat för. Att öppna våra hjärtan räcker inte. De politiska partierna har reagerat pinsamt yrvaket. Integrationsutspelen har på sista tiden duggat tätt. Vi välkomnar att beröringsskräcken släpper.

Asylinvandringens storlek är tabu

Frågan om storlek på asylinvandring är dynamit för politiska karriärer. Allan Widman, Folkpartiets försvarspolitiske talesperson, vågade trots frågans sprängkraft nyligen hävda: ”Jag tycker det är oundvikligt att adressera frågan om volymer. Sverige tar nu emot fler asylsökande per capita än något annat EU-land” (Sydsvenskan den 31 januari).

Mer än 70% av asylsökande har max gymnasial utbildning

I debatten får man intryck av att valideringar av akademisk examen utgör ett av de största integrationsproblemen. I själva verket har över 70 procent av dagens asylsökande inte längre utbildning än maximalt gymnasiet, åtskilliga endast förgymnasial utbildning. Det kan innebära allt från ett till nio år i grundskola eller att de är analfabeter.

Samtidigt har Sverige EU:s lägsta andel enkla jobb som inte kräver utbildning.

Mer än 60% av utrikes födda långvarigt beroende av försörjningsstöd

Konsekvenserna syns när det gäller bidragsberoende, bostadssegregation och barnfattigdom. Redan i dag utgör de 16% utrikes födda över 40 procent av alla långtidsarbetslösa i Sverige och över 60 procent av de som är långvarigt beroende av försörjningsstöd.

Enligt Rädda Barnen lever nästan vart tredje barn i Sverige med minst en utlandsfödd förälder i ekonomisk fattigdom, jämfört med vart tjugonde barn med föräldrar som är födda i landet.

En fråga som måste uppmärksammas mer är att många flyktingbarn har alarmerande svaga skolresultat.

Fler IS-krigare i Göteborg än i USA

Vi konstaterar att massiva åtgärder måste till för att utanförskap, på flera nivåer, inte permanentas.

Ett exempel på havererad integration är att Göteborg i dag till antal har fler IS-krigare än USA, cirka 150 stycken. Forskare vid Försvarshögskolan anser att segregationen i stadens utanförskapsområden är en viktig faktor bakom fenomenet.

Om vi vill att fler EU-länder ska välkomna flyktingar får inte Sverige bli ett avskräckande exempel.

Omfattande invandring av lågutbildade

Nestorn i svensk nationalekonomi Assar Lindbeck har i flera sammanhang varnat för att den svenska samhällsmodellen inte är anpassad för omfattande flyktinginvandring av lågutbildade: ”Välfärdsstaten klarar inte vilken belastning som helst.”.

Asylrätten kan inte följas

Liberala ungdomsförbundets ordförande, Linda Nordlund, bekräftar analysen: ”Det är sant att välfärdsstaten så som den i dag är utformad inte är anpassad för fri invandring, eller ens att fullt ut kunna följa asylrätten” (Brännpunkt den 22 januari 2015).

LUF:s recept är urholkad välfärd, låglönejobb och eventuellt högre skatter. En cocktail som troligen skulle placera Folkpartiet utanför riksdagen.

Sverige, en humanitär stormakt

Ledande politiker är upptagna med mantrat ”Sverige är en humanitär stormakt” och hör inte kommunernas nödrop. Redan idag rapporteras det om hungerstrejker och protester på landets flyktingförläggningar mot mottagande som snarare är förvaring.

Frida Johansson Metso, psykolog för torterade och krigstraumatiserade flyktingar och ledamot av Folkpartiets partistyrelse, har klokt betonat behovet av rehabilitering. Vi delar uppfattningen, om posttraumatisk stress och andra trauman inte bearbetas kan integrationsinsatser försvåras.

Hårdare krav på socialt arbete

Ökat flyktingmottagande ställer hårdare krav på socialt arbete. Fallet Yara är ännu ett brutalt symtom på att Sverige har en socialtjänst i fritt fall.

I Stockholms län vill 70 procent av socialsekreterarna hitta ett nytt arbete utanför socialtjänsten enligt Akademikerförbundet SSR.

I dag följs inte Socialtjänstlagen på grund av hård arbetsbelastning och hög personalomsättning. Om vi ska kalla Sverige ett rättssamhälle måste lagstiftning efterlevas.

Ökat tryck på välfärden

När befolkningen plötsligt växer ökar trycket på välfärden. Prognosen pekar på att den stora majoriteten av flyktingar inte är högutbildade samtidigt som Sverige har få okvalificerade arbeten att erbjuda. Det innebär att utgifterna för försörjningsstöd ökar i kommunala budgetar.

Lösningar tar lång tid, positiv särbehandling av nyanlända leder till problem

Redan idag har Sverige brist på lärare, vård- och förskolepersonal och bostadsbristen är skriande. Det tar år att lösa, även om staten skjuter till pengar. Det är djupt oroande om konkurrens upplevs mellan majoritetsbefolkningen och nyanlända.

Finansiering av flyktingmottagande måste utredas

Hur långvarigt flyktingmottagandet på dagens nivåer ska finansieras är en oundviklig fråga. Är det med mindre välfärd eller högre skatter?
Urholkad välfärd, som LUF föreslår, är fel väg.
Hårdare skattetryck är destruktivt för Sveriges tillväxt.

Reformerad lönebildning och arbetsrätt utmålas av vissa som tillgängliga trollspön. Sanningen är att under alliansregeringen hände nästan inget och än mindre kommer ske med fackpampen Löfven som är beroende av LO.

Expertkommission för utredning av kapacitet och begränsningar

Inget tyder på att flyktingströmmen avtar. Konflikten i Syrien är ett blödande sår, Irak befinner sig i fritt fall, Afghanistan är en krutdurk, ingen ljusning syns i diktaturens Eritrea och Somalia är instabilt. Utvecklingen i Libyen, Libanon och Ukraina är djupt oroande.

Vi uppmanar därför parterna i decemberöverenskommelsen att snarast tillsätta en expertkommission som utan skygglappar får bedöma den svenska samhällsmodellens kapacitet och begränsningar för att ta emot och integrera människor som flyr till vårt land.

JENNY SONESSON (FP)
socionom och tidigare politiskt sakkunnig i regeringskansliet

ULRICA WESTERLUND (FP)
socionom och ledamot av Umeå kommunfullmäktigeKlicka här för att gå till artikeln i SvD, 2015-02-04

Liberala ungdomsförbundet (LUF) – som förespråkar ökade inkomstskillnader som en lösning – föreslår;

• Lönebildningen måste bättre spegla arbetskraftens kompetens. Det innebär att för enkla arbeten utan krav på gymnasiekompetens behöver ingångslönerna justeras nedåt. Här har arbetsmarknadens parter i den svenska modellen en central roll att spela. Om de inte vill möta de nya krav på lönepolitiken som dagens invandring kräver bör statliga initiativ övervägas för att öppna upp för den potentiella sysselsättningstillväxt som ligger under dagens kollektivavtalade lägstalöner.

Lagen om anställningsskydd behöver förändras och kollektivavtalade trygghetslösningars effekter på rörligheten på svensk arbetsmarknad behöver utvärderas. Ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter har stor möjlighet att göra viktig skillnad.

• Kvalifikationskraven in i socialförsäkringarna behöver kvarstå. Det bör övervägas om studiemedelssystemet i högre grad än försörjningsstödet kan göras tillgängligt för personer som studerar, eller bör studera, på SFI.

• Tiden från ankomst till första jobbet behöver förkortas. Vi föreslår bland annat att nyanlända ska få läsa svenska redan på Migrationsverkets anläggningsboenden, en tidsgräns för både startpunkt och slutpunkt för elever på SFI samt en sammanhållen utbildning i det svenska språket. Både den statliga och kommunala vuxenutbildningen behöver sannolikt tillföras ytterligare resurser.

• Integrationspolitiken behöver ett skarpare jämställdhetsperspektiv. En stor utmaning är att nå också de grupper – ofta kvinnor – som i dag står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget ska avskaffas och föräldraförsäkringen individualiseras.

• Bostadsmarknaden måste få bli en marknad. Låga, reglerade hyror i kombination på höga standardkrav på kvalitet har minskat byggandet och flyttkedjorna. Ska Sverige klara av större svängningar i befolkningen storlek och sammansättning ökar kraven på att utbudet av bostäder bättre ska kunna spegla efterfrågan.

LINDA NORDLUND
ordförande Liberala ungdomsförbundet

ERIK SCHELLER
förste vice ordförande Liberala ungdomsförbundet

JOSEFINE TEMRELL
andre vice ordförande Liberala ungdomsförbundetKlicka här för att gå till artikeln i SvD, 2015-02-07Red’s anm:
Ovanstående 6 punkter med förslag på åtgärder från LUF är intetsägande och meningslösa – med retorik som t ex ”måste bättre”, ”bör”, ”behöver utvärderas”, ”öppna upp”, ”behöver förändras”, ”bör övervägas”, ”behöver sannolikt”, ”behöver”, ”en stor utmaning”, ”individualiseras”, ”skarpare jämställdhetsperspektiv”, ”ökar kraven”, ”spegla efterfrågan” – precis som alla tidigare förslag som hittills framkommit från en minoritet av de politiska partierna. Så länge det ser så här riktigt illa ut i de politiskt korrekta förslagen kommer inga förbättringar att ske.

Med enkelt bevisbara lögner som ”Invandringen är en vinst för Sverige” försöker man bara marginalisera problemen medan dessa problem  ökas till nivåer där det blir allt svårare att hitta fungerande lösningar.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Folkpartiet: Kommuner vill sätta tak för invandring

Migrationspolitiska förslag har på sistone skapat splittring inom Folkpartiet och bland annat motiverat avgångskrav mot Folkpartiledaren Jan Björklund. Även före detta EU-ministern Birgitta Ohlsson har varit starkt kritisk till Björklunds förslag liksom flera andra partistyrelseledamöter. Nu kommer ytterligare ett förslag: Låt kommunernas kapacitet sätta tak för invandringen.

Åtgärder nu eller minskad välfärd

Fyra folkpartister, tre av dem ledamöter i FP:s styrelse, skriver på DN Debatt  att ”Sveriges allvarliga läge kräver åtgärder nu”. De varnar för att stora förändringar av välfärden annars kommer att krävas. T ex;
större skolklasser,
• längre vårdköer,
• man måste kvalificera sig till vissa bidrag
.

Samhället vill väl, men saknar redskap för att hantera läget”, skriver de.

Flyktingpolitiken leder till sämre välfärd för alla

— Om vi förändrar välfärdssystemen så drabbar inte det bara dem som kommer nya hit, då måste man ha en acceptans hos hela den svenska befolkningen för att vi ska ha en sämre välfärd för alla. Jag är inte säker på att den beredskapen finns, säger partistyrelseledamoten Staffan Werme.

Begränsning av flyktingar efter kommunens kapacitet

Lösningen är enligt dem en bred nationell överenskommelse om hur mottagandet av flyktingar i nuläget kan begränsas efter i vilken utsträckning kommunerna kan leva upp till ett rimligt mottagande. ”Kommunernas årliga förmåga till ett humant och fungerande flyktingmottagande borde därför utgöra ett tak för Sveriges samlade åtagande”, skriver de.

Artikelförfattarna, tre av dem kommunalråd, vill ha ett tak för mottagandet som bygger på kommunernas förmåga att ha en human och fungerande flyktingmottagning.

Tak för mottagande av flyktingar

Hur det ska gå till att sätta upp taket och på vilken nivå är oklart – även för skribenterna själva.

Ett sätt skulle kunna vara att utgå från de avtal som kommunerna har redan i dag har med migrationsverket om hur många personer man är villig att ta emot. Samtidigt konstateras det i artikeln att Migrationsverkets prognoser visar på fortsatt höga flyktingsströmmar under de kommande åren medan bara ett fåtal av Sveriges 290 kommuner ”är med och tar det stora ansvaret för landets gemensamma migrationspolitik.

Jan Björklunds partivänner varnar i debattartikeln för att om inte ett tak införs så kommer det krävas andra och stora reformer på flera områden för att Sveriges ekonomi ska gå ihop. Enligt dem skulle det bland annat handla om;
• sänkta trösklar in på arbetsmarknaden genom låglönejobb,
• betydligt billigare boenden med låg kvalitet,
• hårdare krav för att få del av social trygghet och bidrag,
• större skolklasser,
• etc.

Att prata volymer är tabu

Torkild Strandberg (FP), kommunalråd i Landskrona, tycker att de som avvisar ett tak gör det lätt för sig.
— Jag har gått med i det här partiet därför att jag tror på öppenhet och på människors lika värde, men det får inte innebära att man inte ser de utmaningar verkligheten bjuder, säger han.

Inom FP finns också en grupp som inte vill prata volymer och tak. Partiets EU-parlamentariker Cecilia Wikström anser att tak är att sätta en gräns för humaniteten.

Införande av låglönejobb

Förändringar av arbetsmarknaden och Jan Björklund utesluter inte låglönejobb.Klicka här för att gå till artikeln i DN, 2015-02-04

Se även bl a:
Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering
Regeringens utspel om invandring kritiseras hårt
Socialdemokraternas plan för flyktingar
Regeringens hemliga asylgrupp

Åtgärder som krävs för Sveriges invandringspolitik

Centerpartiets integrationspolitik
Centerns liberala invandringspolitik förpliktigar
Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Folkpartiets nya villkor för invandrare
Folkpartiet: Kommuner vill sätta tak för invandring

KD:s förslag att minska kostnaden för flyktingmottagandet

Alliansen: Ingen ändring i invandringspolitiken

Moderaterna ändrar sig om migration

Integrationsförslag som inte löser problemen

Av Riksdagspartierna så har Moderaterna och Vänsterpartiet ännu inte med ett ord presenterat sin syn på hur flyktingpolitik, invandringspolitik, och integrationspolitik ska utformas.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Krav inom FP att överge Decemberöverenskommelsen

Folkpartiet bör dra sig ur decemberöverenskommelsen. Det kräver nu nio tunga profiler inom Folkpartiet – och lägger en motion om saken till landsmötet i höst.
– Det är vår liberala plikt att rösta emot, säger en av dem, Jenny Sonesson (tidigare politisk sakkunnig hos EU-ministern).

Den 27 december slöt regeringen och Alliansen den så kallade decemberöverenskommelsen. Sedan dess har missnöjet inom Alliansen bubblat, och partiledarna har kritiserats internt inom respektive parti.

De anser att överenskommelsens kärna ska bort: att partierna som inte är i regering förbinder sig att lägga ned sina röster i budgetomröstningarna.
Det finns scenarier där det framstår som orimligt att tillämpa denna princip”, skriver profilerna, och tar exemplet att en vänsterregering skulle vilja inskränka äganderätten.

– Den här partiledaröverenskommelsen frångår de demokratiska spelreglerna där majoriteten i riksdagen styr. Riksdagen försvagas, det blir en maktförskjutning som kringsskär de folkvalda riksdagsledamöternas makt.

– Har vi en minoritetsregering så bygger det på att den regeringen samlar stöd för sin politik i riksdagen, eller att den i samtal med andra partier hittar lösningar som får majoritet i riksdagen. Inte på att partiledare hittar överenskommelser som bakbinder varje riksdagsledamot.

Beslut togs utan öppenhet

Agneta Berliner är kritisk till bristen på öppenhet som föregått överenskommelsen.
– Kring motsvarande beslut som gäller förändringar av regler för den demokratiska processen, brukar vi i Sverige värna om långa, öppna processer med många och öppna diskussioner. Det kan man konstatera att så har inte skett i det här fallet.Klicka här för att gå till artikeln i Aftonbladet, 2015-01-23

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Dags att prata om volymer för invandring

Allan Widman, tung Folkpartist från Malmö, tycker det är hög tid att tala klarspråk om att Sverige måste skicka signaler till omvärlden så att färre människor söker asyl.
– Det är oundvikligt att adressera frågan om volymer, säger han.

– Vi har en prognos nu på att det kommer över hundratusen asylsökande till Sverige 2015. Det innebär stora påfrestningar för det svenska samhället, säger Widman.

– Den ojämna fördelningen över landet gör att anspänningen ökar ytterligare. Därför måste vi överväga en lag där alla kommuner tvingas ta sitt ansvar.

Socialdemokraterna i Malmö har länge drivit kravet att bidraget för eget boende (ebo) avskaffas, eftersom det gör att många asylsökande bosätter sig i kommuner där det redan finns många invandrare – Malmö, Landskrona och Södertälje.
Bidraget bör slopas för dem som söker sig till kommuner där det redan finns många nyanlända flyktingar.

Allan Widman gör ingen hemlighet av att han ser både Jan Björklunds förslag och sina egna som ett slags signalpolitik till omvärlden för att minska trycket av asylsökande mot Sverige – exakt det som svenska politiker så ofta kritiserat Danmark för att göra.

– Jag tycker det är oundvikligt att adressera frågan om volymer. Sverige tar nu emot fler asylsökande per capita än något annat EU-land.Klicka här för att gå till artikeln i SDS, 2015-01-31Så här skriver Ledarsidorna:
Det är dags att börja prata volymer nu. De politiska partierna har rört sig likt katten runt den heta gröten länge nog och oavsett vad regeringen landar i så kommer det bli en fråga om prioriteringar i statsbudgeten. Där poster – och därmed liv – ställs mot varandra. Där anhöriginvandrarens vilja att erhålla både försörjningsstöd och hyresgaranti kommer ställas mot den hemlöses motsvarande behov. Eller ungdomen som vill ta kliven ut i vuxenlivet. Eller barnen som väntar på vaccin i Afrika.

Nu, om inte förr, upp med volymfrågan på bordet. Innan det är för sent. Prioritering tillhör ledarskapets mindre roliga ansvar och vi ska ha klart för oss att prioritera innebär att vi ställer olika gruppers behov mot varandra och att vi väljer bort. Med de omdisponeringar som skett i biståndsbudgeten så har den humanitära stormakten Sverige valt ut vilka som ska leva och vilka som ska dö. De som varit rika och starka nog, de får våra välfärdsresursers ovillkorade stöd. De som är för fattiga och svaga – de får stanna i sina krigs- och oroshärdar och dö.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Folkpartiets nya villkor för invandrare

Migrationspolitiken måste förändras för att integrationen ska fungera. Försörjningskrav för anhöriginvandring, villkor för ­uppehållstillstånd och språkkrav för medborgarskap är tre viktiga delar, skriver Jan Björklund och ledamöterna i Folkpartiets integrationsgrupp; Gulan Avci, Roger Haddad och Robert Hannah.

Som andra parti efter KD (utöver SD) kommer nu Folkpartiet med sina förslag på nya villkor för invandrare. Efter en lång inledning på DN Debatt med hur bra vi är skriver Jan Björklund (FP) m fl i mycket försiktiga och oprecisa ordalag;

Vi har varit för dåliga på att underlätta för utrikes födda att komma i arbete – det tar fortfarande alldeles för lång tid. Trösklarna in på arbetsmarknaden är för höga. Det driver fram utanförskap. Den som inte har jobb tvingas att leva på bidrag. Det innebär ofta att man hamnar i ett utanförskapsområde där andelen nyanlända invandrare är hög, med arbetslöshet och bidragsberoende och låga skolresultat. Jobb är avgörande för människors frihet.

Aldrig har så många sökt en fristad i vårt land. 80.000 personer sökte asyl i Sverige förra året. Prognoserna stiger kommande år. Det innebär nya utmaningar och ställer krav på en förändrad och mer effektiv integrationspolitik. Samtidigt som vi både värnar asylrätten och behöver fler människor i Sverige måste vi också snabbare få personer i arbete för att integrationen ska fungera.

En tydligare arbetslinje ger mer integration

En tydligare arbetslinje i integrationspolitiken kräver förändringar. Både genom hur vår arbetsmarknad fungerar och genom ökade drivkrafter för den enskilde. En del hävdar att en politik för att minska utanförskap genom att ställa ökade krav på eget ansvar hos individer inte skulle vara socialliberalt. Vi är av motsatt uppfattning. Socialliberalism i integrationspolitiken handlar om att vi ska skydda människor undan förtryck men också om att samhället ska uppmuntra och hjälpa individer att stå på egna ben och själva ta ansvar. Eget arbete är då avgörande.

Folkpartiet tillsatte i höstas en arbetsgrupp för att föreslå en tydligare arbetslinje i integrationspolitiken. I dag presenterar vi en första delrapport, som kommer att behandlas på Folkpartiets landsmöte i höst:

Invandringskrav

1. Försörjningskrav för anhöriginvandring
För att öka drivkraften att snabbt skaffa sig ett jobb bör ett tydligare försörjningskrav införas vid anhöriginvandring. Det betyder att anhöriginvandring blir möjligt först när den person som bor i Sverige uppfyller försörjningskravet, regelbunden inkomst och en bostad.

Exakt vilka som ska omfattas av försörjningskravet måste utredas vidare.

Barn har dock alltid rätt till sina föräldrar och familjer med barn under 18 år ska därför undantas från försörjningskravet, liksom konventionsflyktingar.

Red’s anm:
Försörjningskrav för vissa grupper av invandrare kan innebära mycket, eller inget. Ett allmänt tyckande om försörjningskrav är därför inte något som i sig tillför något. Först när det preciserats konkret vad ett försörjningskrav skulle innebära går det att ta ställning till om detta är ett bra eller dåligt förslag.

Enligt vad Folkpartiet säger här så kommer samtliga barn (under 18 år) till en invandrare att få uppehållstillstånd även om ingen i familjen arbetar.

Idag behövs inga bevis för ålder. Är det rimligt?

Folkpartiet säger också att om en i familjen arbetar i någon form så räcker det för att samtliga anhöriga ska få uppehållstilstånd oavsett om ingen av dessa anhöriga kommer att arbeta eller ens är arbetsföra.

De flyktingar som tilldelats Sverige enligt FN-konventionen behöver aldrig kunna försörja sig själva och har ingen begränsning vad gäller anhöriga som kan få uppehållstillstånd.

2. Stärkt arbetslinje vid beslut om uppehållstillstånd
För att ytterligare stärka arbetslinjen i integrationspolitiken föreslår vi att det prövas att införa ett jobb-incitament även i uppehållstillståndet.
Modellen skulle kunna utformas så att ett tillfälligt uppehållstillstånd övergår till ett permanent så snart personen kan försörja sig själv.

Om skyddsskäl kvarstår efter t ex tre år ska permanent tillstånd ges.

För familjer med barn under 18 år, samt för konventionsflyktingar, ska dagens regler gälla.

Red’s anm:
Att permanent uppehållstillstånd inte ska utfärdas (med givna undantag) innan invandraren kan försörja sig själv, dvs enligt hur det fungerar normalt i andra länder, måste vara självklart. Detta förslag har tidigare framförts av KD.

Dock återstår problemet med att det saknas tolkning av vad ”självförsörjande” innebär. Innan detta definierats är det omöjligt att ta ställning till om förslaget är bra eller dåligt/meningslöst.

Det framgår inte vad som menas med att ”dagens regler” ska gälla för familjer med barn och konventionsflyktingar. Menas att inget jobb-incitament i uppehållstillståndet eller andra krav ska finnas för dessa personer? I så fall, varför

Notera hur luddigt det är formulerat; ”prövas att införa”, ”Modellen skulle kunna utformas”, ”efter t ex tre år”.

3. Lägre trösklar till jobb och modernare arbetsrätt
Lagen om anställningsskydd (LAS) slår framförallt mot grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsrätten måste därför moderniseras.

Det finns också potential för enklare jobb som idag prisats bort i Sverige, där en lägre ingångslön i vissa sektorer till exempel genom praktikjobb, kan ge fler möjlighet till arbete.

Vi måste bli bättre på att ta tillvara på utländska akademiker som kommer till Sverige. Det är ett slöseri att välutbildade jobbar med helt andra saker än vad de är utbildade till. Många akademiker tvingas vänta orimligt lång tid på att få sin utländska examen eller arbetslivserfarenhet värderad. Snabbare processer för validering och fler kompletterande utbildningar är därmed nödvändigt.

Red’s anm:
Men det måste väl vara ett lika stort slöseri med samhällsresurser att svenskar jobbar med andra saker än vad de är utbildade till? Var ska prioriteringen ligga, hos nyanlända eller svenskfödda?

Hur vill FP förändra LAS?

Vad menas med att ”arbetsrätten” måste moderniseras?

FP har uttryckt sig så luddigt som det bara är möjligt i denna punkt, men FP verkar vara ute på lika djupt vatten som KD i denna fråga. Om staten subventionerar nyanlända i möjligheten att få ett arbete så diskrimineras svenskar.

Som förslaget är formulerat här är det omöjligt att ta ställning till om förslaget är positivt eller negativt för Sverige och dess nuvarande medborgare.

4. Avskaffa vårdnadsbidraget
Vårdnadsbidraget utnyttjas totalt sett av ganska få personer, men andelen invandrarkvinnor är överrepresenterade. Det bidrar till att utestänga dem från arbetsmarknaden.

Rut-avdraget har gett jobb åt många utrikes födda kvinnor med låg utbildning och måste bibehållas.

Red’s anm:
Menar FP att RUT-avdraget ska ersätta vårdnadsbidraget?
Not. Vårdnadsbidrag innebär att föräldrar med barn i åldern ett till tre år kan stanna hemma längre – med sin anställning skyddad samt sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, skyddad. Det omfattar 3000 kronor per månad och är obeskattat och alltså inte pensionsgrundande – och kan ges utifrån att ett antal villkor uppfyllts, bland annat om andra ersättningar.
I Sverige förespråkas vårdnadsbidrag framför allt av Kristdemokraterna, men även av Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

Folkpartiledaren Jan Björklund informerar 2015-01-02 att han tänker rösta för slopande av vårdnadsbidraget. Detta bidrag är en hjärefråga för Kristdemokraterna och beslutet att rösta mot detta skapar därmed en spricka i Alliansregieringen.

Vårdnadsbidraget nyttjas av ca 7.000 personer per år och i huvudsak lågutbildade invandrarkvinnor som inte lär sig svenska pga att dessa utrikes födda personer stannar hemma.

5. Språkkrav för medborgarskap
Kunskaper i svenska ökar möjligheterna till jobb och ett aktivt samhällsliv. Att bli medborgare är ett bevis på att en person vill bygga sin framtid i Sverige. För att uppvärdera både medborgarskapet och vikten av svenskkunskaper bör ett språkkrav för medborgarskap införas.

Att språkkravet inte gått att genomföra tidigare, trots förslag från Folkpartiet, har berott på att alliansen i denna fråga inte lyckades enas.

Integration handlar om att skapa ett samhälle som långsiktigt håller samman, vilket i sin tur bygger på att fler kommer i arbete och lär sig svenska. Så skapar vi mer frihet åt individen, legitimitet för en solidarisk flyktingpolitik och välstånd för framtiden.

Red’s anm:
När Folkpartiet lanserade språkkravet inför valet 2002 fick man sina högsta siffror på fyra år. FP ökade med mer än fyra procentenheter och skälet var förslaget om ett språktest för invandrare. Då kritiserades det för att vara röstfiske i grumliga vatten och kritiken lär komma tillbaka.

Precis som alla fyra övriga förslag från FP är detta språkkrav alltför ospecifikt för att någon ska kunna ha en åsikt om värdet i förslaget.

Det torde dock stå helt klart att de många invandrare som inte kan prata svenska (vilket innefattar många som bott i decennier i landet) också saknar möjligheter att integreras i det svenska samhället och som regel aldrig kan bli annat än en belastning för samhället.

OBS! Med ett språktest vill man inte stänga ute någon, så som vissa (t ex Henrik Arnstad) tycks tro, det vill inkludera.

Jan Björklund, partiledare (FP)
Gulan Avci, ordförande Liberala kvinnor, ledamot i FP:s integrationsgrupp
Roger Haddad, riksdagsledamot, ordförande i FP:s integrationsgrupp
Robert Hannah, riksdagsledamot, ledamot i FP:s integrationsgruppKlicka här för att gå till artikeln i DN, 2015-01-28

Folkpartiets migrationspolitik

Ovanstående fem övergripande förslag från Folkpartiet är inte mycket, i praktiken tyvärr bara blaha blaha, men partiet har i alla fall för första gången presenterat någon form av riktning i invandringspolitiken. När ett parti ligger på gränsen till riksdagsspärren (4 procent), så som FP gör, är det kanske hög tid att börja lyssna på medborgarna och ta något initiativ till lösningar på samhällsproblemen.

De hårdare kraven för permanenta uppehållstillstånd är en omsvängning jämfört med vad FP drev i regeringsställning. Frågan om uppehållstillstånden kan leda till en konflikt mellan de borgerliga allianspartierna. Medan FP och KD är inne på en liknande linje vill C inte göra några förändringar.

Återstår att se om Folkpartiet antar något av de fem förslagen. Dessa förslag har kritiserats av bl a Frida Johansson Metso, i Folkpartiets partistyrelse. Men några alternativa lösningar ger hon inte.

– Det ska noteras att inget parti utöver SD ännu vågat bemöta problemen med ”fattigdomsinvandringen” av EU-migranter, då främst Romer.

– Ej heller vill något parti (utöver SD) ta med tång i frågan om hur medborgarnas säkerhet ska skyddas i form av ökat våld och brottsliga handlingar som är en naturlig följd av en invandringspolitik som inte beaktar detta problem.

– Inget förslag ges heller på några konkreta åtgärder för landets många utanförskapsområden idag.

Nu återstår bara att resterande fem partier också börjar ta fram förslag på flykting- och invandringspolitik, dvs från;
– Moderaterna
– Centerpartiet (vars enda invandringspolitik är ”fri invandring”)
– Socialdemokraterna
– Miljöpartiet (som precis som Centerpartiet aldrig haft ett enda förslag)
– Vänsterpartiet

Prioritering av stöd

Ett problem som politikerna gärna undviker att tala om är att det finns många fattiga svenskar som behöver olika former av stöd. T ex är en miljon svenskar för fattiga för att få ett hyreskontrakt. Kan man då utan vidare bara förbise den inhemska fattigdomen och prioritera stöd till invandrare?

EU:s gräns för att räknas som fattig ligger på en inkomst på 10 800 kr. Siffror från år 2011 visar att 200 000 pensionärer i Sverige lever under fattigdomsgränsen.


Inte helt oväntat är Veronica Palm (S) och Maria Ferm (MP) snabba att kritisera förslagen från Folkpartiet.

Veronica Palm (S)

Socialdemokraternas ordförande i Stockholm, riksdagsledamot Veronica Palm, kallar debattartikeln för ”mörkbrun hundvisselpolitik” på Twitter. Själv har Veronica Palm, som urskiljningslöst kritiserar varje förslag, aldrig haft någon synpunkt på hur de omfattande migrationsproblemen skulle kunna lösas.

Maria Ferm (MP)

MP:s gruppledare och talesperson i migrationsfrågor, Maria Ferm, skriver ”Oerhört tragiskt att Folkpartiet föreslår tillfälliga uppehållstillstånd. Håller familjer isär, försvårar integrationen, kostar mer pengar”. Personligt tyckande. Ej heller Maria Ferm har någonsin yttrat ett enda ord hur migrationsproblemen skulle kunna lösas för att bibehålla eller förbättra Sveriges ekonomi.

Annie Lööf (C)

Jobben är nyckeln till bättre integration. Vi måste sänka trösklarna till första jobbet med hjälp av en fördjupad jobblinje för bättre integration, säger Annie Lööf i ett pressmeddelande.
Vad betyder detta? Absolut ingenting! Det är fullständigt intetsägande, precis som alla andra uttalanden från Annie Lööf om migration och integrationspolitik!

Centerpartiet fortsätter med sin egen mer liberala linje. Partiet har inte kommit med några förslag som innebär hårdare krav på invandrare, utan betonar snarare ekonomiska stimulanser. Partiet motsätter sig också Kristdemokraternas förslag om sänkta bidrag och att slopa bidraget till flyktingar som väljer att bo i eget boende.

Annie Lööf tillägger att hon kommer att föreslå att samma jobbstimulans som finns i försörjningsstödet (vilken ”jobbstimulans” finns i det försörjningsstöd som FP vill avskaffa?) införs i etableringsstödet; den som snabbt får ett jobb ska inte direkt bli av med sitt etableringsstöd utan det ska fasas ut stegvis.
Centern vill också att de asylsökandes kompetens ska inventeras redan under asylprocessen och att alla asylboenden ska erbjuda sysselsättning.

Ej heller dessa extremt övergripande uttalanden från Annie Lööf har någon som helst relevans för något. Det leder bara till ett stort antal frågor; Inventeras hur? Erbjuda vilken ”sysselsättning” var, till vilken kostnad, och på bekostnad av vem? Etc, etc.

Intern kritik inom FP

Den interna kritiken mot Folkpartiets partiledare Jan Björklund växer. En öppen konflikt med partiledaren pågår. Tunga namn inom FP som Birgitta Ohlsson, partistyrelsemedlemmen Frida Johansson Metso och Uppsalas kommunalråd Mohamad Hassan går hårt åt partiledaren i samband med hans integrationspolitiska utspel.

Nu stämmer även europaparlamentarikern och FP-toppen Cecilia Wikström in i kritikerkören och sågar partiets nya förslag för invandringspolitiken, rapporterar Aftonbladet.

Cecilia Wikström är kritisk till retoriken om minskade kostnader och är även tydlig med att hon inte kan acceptera förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd.
– Det är också absolut mot allt vad vetenskap och beprövad erfarenhet säger om en väl fungerande integration.

Red’s kom:
Cecilia Wikström hävisar till ”vetenskap och beprövad erfarenhet” men hon kan inte – och kommer inte att kunna – berätta vilken vetenskap och beprövad erfarenhet hon syftar på.

Det finns ingen forskning eller erfarenhet som visar att Sveriges integrationspolitik med permanenta uppehållstillstånd fungerar bättre än i övriga länder som tillämpar tillfälliga uppehållstillstånd!

Om människor ska leva med temporära uppehållstillstånd då finns det inget incitament att lära sig språket.

Red’s kom:
Frågan är om det är Sveriges skyldighet att förse invandrare med incitament att lära sig svenska språket? Är inte ett temporärt uppehållstillstånd incitament nog i sig? Vilka incitament vill Cecilia Wikström ha?

Det finns inget incitament till egen försörjning. För att man ska slängas ut.

Red’s kom:
Tycker Cecilia Wikström att det är ett incitament till egen försörjning att inte ställa något som helst krav på motprestation för de pengar de svenska skattebetalarna lägger ut på invandrarna?

Är verkligen en kravlös invandringspolitik det bästa för någon part?

Tänk också vad det betyder för de barn som har flytt undan kriget att inte få känna trygghet när man kommer till ett säkert land. Det är jag absolut emot.

Red’s kom:
Självklart ska barn känna trygghet. Men med den integrationspolitik som förts fram till idag är så ej fallet. Förutom det faktum att Sverige saknar medel för att ta hand om alla utsatta barn i världen, hur sorgligt detta än är.

Ska vi bara fortsätta i samma gamla hjulspår och låta situationen bli värre och värre, med ett generösare bidragssystem för invandrare än för svenskar? Vad är dina förslag, Cecilia Wikström???

Se Dagens Arena

Inget parti enigt med något annat parti

Det finns inte ens två partier inom Alliansen som har en gemensam plan eller är överens om flykting-, invandrings-, och migrationspolitiken. Inget samarbete finns överhuvudtaget inom Alliansen för framtagande av plan för detta. Inget gjordes när alliansen satt i regeringsposition.

Statsvetare Andreas Johansson Heinö (Timbro) säger;
– Skillnaden mot för några år sedan är att då kämpade SD för att få in frågan på agendan. Väljarna prioriterade den men de andra partierna gjorde det inte. Nu är frågan på agendan och var central under hela 2014. Om debatten fortsätter och blir mer konkret är det inte alls säkert att det gynnar Sverigedemokraterna.

Det är bara två problem med denna statsvetares resonemang;
1. Frågan var inte central under någon period år 2014. Endast för SD, medan samtliga övriga partier skydde frågan som elden.
2. Om debatten fortsätter i partierna är det föga troligt att denna debatt kommer att bli särskilt mycket mer konkret än vad vi kan se här ovan. Den politiska korrektheten kommer att fortsätta ligga som ett skyddande täcke över det som sägs från partiledningarna.

Se även bl a:
Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering
Regeringens utspel om invandring kritiseras hårt
Socialdemokraternas plan för flyktingar
Regeringens hemliga asylgrupp

Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering

Centerpartiets integrationspolitik
Centerns liberala invandringspolitik förpliktigar
Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Folkpartiet: Kommuner vill sätta tak för invandring

KD:s förslag att minska kostnaden för flyktingmottagandet

Alliansen: Ingen ändring i invandringspolitiken

Moderaterna ändrar sig om migration

Integrationsförslag som inte löser problemen

Av Riksdagspartierna så har Moderaterna och Vänsterpartiet ännu inte med ett ord presenterat sin syn på hur flyktingpolitik, invandringspolitik, och integrationspolitik ska utformas.


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
(Register med äldre inlägg)

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Fängelse och utvisning för terrorsvenskar

Folkpartiet vill ha långa fängelsestraff och utvisning för att avskräcka svenskar från att åka på terrorresor till Irak och Syrien, uppger partiledare Jan Björklund.

Kriminalisering av terrorresor utreds

Frågan om svenskar som återvänder hem efter att ha deltagit i strider med extremistgrupper om Islamiska staten (al-Dawlah al-Islāmīyah) och al–Qaida är rykande aktuell. Regeringen har beslutat att tillsätta en snabbutredning om möjligheterna att kriminalisera resor med syfte att delta i träning eller verksamhet med terrororganisationer.

Skärpt lag krävs för terrorster

Folkpartiet vill gå ett steg längre och skärpa lagen ytterligare mot terrorsvenskarna. Björklund anser att det borde jämställas med terrorbrott att ha stridit för en terroriststämplad organisation. Han vill se straff på mellan fyra år och livstid. Utländska medborgare med uppehållstillstånd i Sverige bör, enligt Björklund, utvisas om de stridit för t ex IS och dömts för det. De bör också få återreseförbud till Sverige.

Praktikplats till terrorister

I Örebro kommun har man valt en mjukare linje och erbjudit IS-terrorister praktikplats och psykologhjälp på skattebetalarnas bekostnad. Jan Björklund menar att det skickar fel signaler eftersom det kan uppfattas som det terroristerna gör är okej.
– Det Örebro gör är provocerande och tyder på en oacceptabel flathet, säger han.

Brott lönar sig?

Det sänder ut fel signaler när Örebro Kommun och Kommunalrådet Rasmus Persson (C) belönar Jihadister. Som regel bestraffas brottsliga handlingar, men i Sverige tycks det tillåtet att begå terrorhandlingar så länge det inte görs i det egna landet.

Terrorister även kvinnor

Enligt Säpo befinner sig 110 svenskar i Syrien och Irak just nu för att delta i strider för islamiska grupper, men det kan vara runt 300. En ny trend är att även allt fler kvinnor har börjat ansluta sig. Uppemot 80 personer kan ha kommit tillbaka till Sverige efter att ha stridit i Syrien och Irak.

Sverige största exportland av jihadister

Enligt en uppskattning som redovisas hos Radio free Europe är Sverige det västland som exporterat flest jihadkrigare till Irak och Syrien i förhållande till folkmängd.

De moderna jihadisterna har som uttalat mål att dess strid ska fortsätta att föras med terrordåd på utländsk mark. Storbritannien, Kanada och Australien arbetar med repressiva metoder som att dra in medborgarskap och införa nya brottsrubriceringar.Klicka här för att gå till artikeln i DN, 2015-01-21

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Valresultat 2014

Valresultat 2014
Valresultat Riksdag 2014-09-14


Valresultat mandat 2014

Antal mandat för respektive politiskt parti i Riksdagen.
• S+MP+V    = 159 mandat (dvs 16 mandat från hälften).
• Alliansen = 141 mandat.

Valprognos efter decemberöverenskommelsen 2014

En sådan valprognos saknas men den 11 december 2014 publicerade Aftonbladet en undersökning med följande resultat; Valundersökning 2014-12-11Undersökningen omfattar intervjuer med 1574 personer under perioden 4 december-10 december och är genomförd som en webbundersökning på uppdrag av Sverige Tycker. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre.
Undersökningsfrågan som ställdes i den senaste valundersökningen var:
Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag?

De borgerliga partierna får 43,4 procent mot 41,1 procent för de tre rödgröna partierna. Det innebär, med detta resultat, att Alliansen skulle ha vunnit ett extraval i mars 2015.

Mätning Januari 2015 TV4/Novus

M 24,1 (+0,4)
FP 4,1 (-0,2)
C 6,0 (-0,6)
KD 4,5 (+0,6)
S 30,0 (-2,0)
V 5,3 (0)
MP 6,4 (+0,4)
SD 16,5 (+0,5)
FI 2,2 (+1,1)

Regeringspartierna har tillsammans med Vänsterpartiet stöd av 41,7 procent av väljarna medan Allianspartierna har 38,7 procent.

Förändringarna är inte statistiskt säkerställda. Novus intervjuade 2007 personer per telefon under perioden 22 december 2014 till 18 januari 2015.

Ipsos 2015-01-12 — 2015-01-26:Klicka här för att gå till artikeln i DN, 2015-01-31

V   5,8 (+0,4)
S  34,3 (+2,3)
MP  6,3 (-0,4)
SD 13,1 (+0,6)
C   5,0 (-0,1)
FP  6,2 (+0,6)
KD  3,8 (-0,1)
M  23,2 (-3,1)

Ipsos/DN mätning med felfaktor från valet 2014:Klicka här för en större bild

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Minska kostnaden för flyktingmottagandet föreslås av KD

Lägre bidrag, tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta och snabbare handläggning av flyktingar som sannolikt kan ges ett avslag. Det är Kristdemokraternas (Göran Hägglund, partiordförande) förslag för att minska Sveriges kostnader när det gäller flyktingmottagandet och minska antalet personer som ges permanenta uppehållstillstånd utan att ha skaffat sig en egen försörjning.

Vi måste lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig. Med
• lägre bidrag,
• tillfälliga uppehållstillstånd och
• snabbare avslagsprocess för säkra länder
kan vi minska kostnaderna utan att inskränka asylrätten, skriver Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund.

Jag har varit arg och sorgsen denna höst. Över att vi blivit ett land där ingen diskuterar hur vi ska lösa samhällsproblem för att alla är upptagna med att klistra etiketter på varandra. Över att vi inte ser vilka som får betala priset för vår underlåtenhet att göra politiken bättre.

För de som betalar priset är dagens nyanlända som fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap.

En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet.

Är Sverige vaccinerat mot en sådan utveckling? Kan inte det som händer i våra grannländer också hända här? Är det självklart att vi aldrig kommer att se riksdagsbeslut om inskränkningar i asylrätten?

Är de onda, de som röstar och mejlar och pratar? Nej, jag tror att många är högst vanliga och anständiga medborgare. De är oroliga. De tycker inte att politiken ger svar på de samhällsproblem som de möter i sin vardag.

Det finns inget vaccin. Men det finns ett val att göra. Vi kan fortsätta med handfallenhet och etiketter. Eller så kan vi lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig.

De bättre svaren behöver handla om kostnaderna för mottagandet. Det är ett självändamål att ha en human migrationspolitik. Men det är inte ett självändamål att politiken ska kosta så mycket som möjligt. De bättre svaren behöver också handla om hur fler nyanlända snabbare ska få arbete.

Följande förslag bedöms både sänka kostnaderna och öka chanserna till jobb:

1. Lägre bidrag (etableringsersättning) och ett nytt etableringsavdrag.
Etableringsersättning
Om bidragen är för höga och möjliga arbetsinkomster för låga kommer det att bli mindre arbete utfört. Möjligheten att sänka nyanländas etableringsersättning något bör därför prövas.

Not.
Det rör sig om en ungefärlig sänkning från 300 kronor per dag till 275 kr/dag.
Att stärka människors drivkrafter är bra. Men att höfta fram hur det ska gå till är inte lika bra. Hur har Hägglund kommit fram till att 25 kronor är en lämplig sänkning?

Etableringsavdrag
Vi föreslår också ett nytt etableringsavdrag som innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige sammanlagt kan tjäna upp till en halv miljon kronor, motsvarande 100.000 kronor per år, utan att betala inkomstskatt.
Även jobb till lägsta avtalade lönenivå blir mer lönsamma eftersom den nyanlända kompenseras med lägre skatt.

Not.
Det är underligt att förslagen påstås syfta till att sänka kostnaderna för mottagandet, eftersom sänkt etableringsersättning kommer att röra sig om småpengar, till skillnad från fem års skattesubventioner.
Det är ingen kortsiktig kostnadsbesparing.

Utöver en positiv särbehandling av nyanlända är frågan om;
• Etableringsavdrag kan ges i kombination med andra bidrag och i så fall vilka, under vilka förutsättningar?
• Etableringsavdrag kan ges för vad som helst, t ex för att starta upp mini-matbutiker och kiosker som finns i ett enormt överflöd och som oftast går i konkurs ett-två år efter att bidragen upphör.

DISKRIMINERING AV SVENSKAR I SVERIGE !!!

Etableringsavdraget är en klar diskriminering av svenskar och minskar svenskars möjlighet att få ett arbete på en redan svår arbetsmarknad.
Varför, i rättvisans namn, ska de som belastar samhället med högst kostnader få förmåner som inte svenskar har och som ger invandrare företräde till arbete?

Det är INTE bara incitament för att arbeta som behövs. Det är inte vatten värt om det ändå inte finns några arbeten!!!

Politikerna måste svara på frågan hur flyktingar och anhöriginvandrarare ska kunna få arbeten utan att svenskar trängs undan och diskrimineras.

2. Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren.
Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel ges ett uppehållstillstånd som gäller i tre år i stället för att, som i dag, få ett permanent uppehållstillstånd. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år permanentas uppehållstillståndet. Den som under de första tre åren har etablerat sig på arbetsmarknaden ges ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte skulle kvarstå. Förslaget stärker incitamenten till etablering eftersom eget arbete säkrar rätten att stanna i Sverige

Not.
Det innebär att invandrare kan köpa sig ett anställningskontrakt för att få permanent uppehållstillstånd.

Förslaget kan också påverka hur många som söker asyl just i vårt land. Att Sverige i dag, till skillnad från andra EU-länder, som huvudregel ger permanenta uppehållstillstånd kan göra att fler söker asyl här i stället för i andra EU-länder. En jämnare fördelning kan minska Sveriges kostnader och underlätta etableringen för de som kommer hit. Sannolikt kommer förslaget att ha begränsad effekt på antalet asylansökningar, men om det kan bidra till en något jämnare ansvarsfördelning inom EU så är det välkommet.

ANHÖRIGINVANDRING

Eftersom en minskad användning av permanenta uppehållstillstånd skulle försvaga rätten till familjeåterförening bör den som beviljats uppehållstillstånd för tre år ges rätt att återförenas i Sverige med sin make/maka och barn under 18 år.

3. Säkra länder.
Ett allvarligt hinder för snabb integration är de långa väntetiderna hos Migrationsverket. Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet, men Migrationsverket bör snabbare behandla ansökningarna från länder som kan betecknas som säkra, från vilka nästan alla ansökningar avslås.

Nästa år beräknas 8.000 ansökningar, framför allt ifrån västra Balkan vara uppenbart ogrundade, vilket gör att bara ett par procent beviljas.

Not.
Göran Hägglund hävdar att handläggningstiderna för asylsökande från länder som anses säkra kan halveras. Vad grundar han det på?

Göran Hägglunds förslag kommer knappast ha någon märkbar påverkan på flyktingströmmen. Ändå gick Rädda Barnen snabbt ut och protesterade med anledning av att Hägglunds förslag skulle försvåra för fattiga barn.
Det visar hur politikerna låtit invandringsfrågan infekteras till den grad att det idag är nästintill omöjligt att kunna föra en saklig diskussion om invandringen.

Om Sveriges intresse ska tas tillvara på det minsta sätt är det nog nödvändigt att köra över den markant lilla minoritet som inte ens vill diskutera hur Sverige skulle på minsta sätt närma sig hur det fungerar i alla andra Europeiska länder, inte minst våra nordiska grannländer.

I UNT 2015-03-17 ger två kommunpolitiker från KD (Sigtuna) sin syn på saken.
De instämmer i att asylsökande ska ges tillfälliga uppehållstillstånd i tre år innan det sker en ny prövning, och att asylansökningar från länder som kan betraktas som säkra ska behandlas snabbare. De tror att detta ger snabbare vägar till jobb, vilket är avgörande för integrationen.

De tillägger att Migrationsverket och andra aktörer ska kunna bygga modulbostäder i stället för att som i dag betala överpriser till oseriösa uthyrare. De tror att om fler väljer att bo i Migrationsverkets boende så minskas trångboddheten, och att det snabbt skulle leda till en bättre fördelning av flyktingmottagandet mellan kommunerna.

Red’s kom:
Modulbostäder har föreslagits av andra partier, och det är tråkigt om Sverige ska vara delaktig i att bygga upp kåkstäder, utöver de romska kåkstäder som sprider sig över landet.

Det framgår inte vad de menar med att asylsökande ska ”välja” Migrationsverkets boende, liksom varför det skulle minska trångboddheten samt varför det skulle leda till en bättre fördelning av flyktingar mellan kommunerna.

De förslår dessutom att nyanlända ska betala lägre skatt under ”en övergångsperiod” samtidigt som etableringsersättningen sänks.

Red’s kom:
Det ena ska ta ut det andra, och vad det skulle tillföra kan man fråga sig.

Som vanligt saknas förslag på konkreta lösningar. Så länge det inte finns jobb så kan man hålla på och strukturera om hur mycket man vill, men det kommer ändå inte att leda till några förbättringar på något sätt. Enbart försämringar i takt med en ökande flyktingström, och integrationen kommer bara bli allt sämre.

För till syvende och sist så är det endast riktiga jobb och riktiga bostäder (inte kåkstäder) som kan lösa problemen, där inte svenska medborgare diskrimineras samt slås ut och där välfärden inte försämras ytterligare.

Not. År 2014 sökte över 80 000 människor asyl i Sverige.

REAKTIONER FRÅN ÖVRIGA PARTIER

Som alltid när det presenteras förslag som hanterar invandringen och integrationen, följdes publiceringen av beskyllningar och etiketter. En SD-flört” var mångas (läs: vänsterblockets) lika förutsägbara som tröttsamma dom.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna välkomnar Kristdemokraternas förslag att skärpa reglerna för att minska kostnaderna för asyl- och flyktinginvandring.
Men i realiteten tror partiet inte det kommer leda till några kostnadsbesparingar eller minskad flyktingtillströmning.
SD tycker att förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd i tre år är en för kort tid och ogillar förslaget att införa olika skatt för svenskar och invandrare.
Om man skattebefriar nyanlända kan det göra Sverige än mer attraktivt och nettoeffekten kan bli väldigt liten eller till och med noll.

Miljöpartiet

Vice statsminister Åsa Romson (MP) riktar däremot hård kritik mot Kristdemokraterna.
Miljöpartiet slöt under förra mandatperioden den migrationspolitiska överenskommelsen med de fyra borgerliga partierna, bland andra KD.
Det är fel signal att skicka att invandrare och flyktingar som kommer till Sverige huvudsakligen är en kostnad.
Hon anser att det kan finnas problem med att förena KD-förslagen om tillfälliga uppehållstillstånd med den migrationspolitiska överenskommelsen som även Socialdemokraterna anslutit sig till.

Jag tycker det är en mycket problematisk ton i utspelet. Det utmålar flyktingar som kostnader (…) Det drabbar de människor som flyr”, sade Maria Ferm (MP).

Not.
Den som inte ser att en oförändrad integrationspolitik påverkar precis samma grupp människor på ett förödande sätt ser bara halva bilden. Att inte se kostnader som en del av flyktingsproblematiken är att stoppa huvudet i sanden!
Problemet med svensk integrationspolitik är inte främst vad som sägs eller hur, vad Hägglunds kritiker än må hävda. Det är snarare vad som inte sagts och gjorts, integrationsdebatten har länge lidit brist på såväl energi som debattörer. Och det är där – bland konkret politik, inte i etiketträsket – som fokus bör ligga framöver.

Folkpartiet

FP-ledaren Jan Björklund välkomnar att Kristdemokraterna startar en diskussion om flykting- och integrationspolitiken.
Vi har en egen pågående diskussion om de här frågorna. Däremot vill jag inte ta ställning till de konkreta förslagen från KD. Men jag vill heller inte utesluta något av förslagen, säger Jan Björklund.
Vi ser samma utmaningar. Under kommande åren går prognoserna för antalet flyktingar som kan komma till Sverige upp väldigt kraftigt.

Centerpartiet

Även Centerpartiet (som själva inte har ett enda konkret förslag) är positivt till KD:s integrationspolitiska förslag.
Vi välkomnar att Kristdemokraterna ser behovet av att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Däremot är det för tidigt att ta ställning till de konkreta förslagen, säger Johanna Jönsson, Centerpartiets integrationspolitiska talesperson.
Det akuta problemet just nu är att finna praktiska lösningar på mottagandet av nyanlända i kommunerna. Bristen på bostäder är ett sådant problem. Vi studerar de här frågorna nu och avser återkomma med förslag på området inom en snar framtid.

Språktest?

KD gör nu upp med regeringen Reinfeldts integrationspolitik. Det är ett paradigmskifte, där skillnaderna mellan partierna åter ökar om invandringspolitiken. Räkna med att fler borgerliga partier följer efter.

Nu vill KD också med hjälp av morot (sänkt skatt och möjlighet till permanent uppehållstillstånd) och piska (lägre bidrag) förmå de nyanlända att anstränga sig hårdare för att få jobb.
Synsättet påminner om Alliansens arbetslinje och jobbskatteavdraget, men är kontroversiellt eftersom det skapar en skatteklyfta mellan de som just kommit och de som bott längre i Sverige.

Den erfarne Hägglund minns säkert valrörelsen 2002, när Folkpartiet gick upp 4,1 procentenheter genom ett förslag om språktest.

Jag tar också avstånd från Miljöpartiets i stora delar mycket naiva migrationspolitik som jag tyvärr tycker har påverkat Alliansens politik alltför mycket de senaste åren”, skrev riksdagsledamot Jan Ericson (M) på sin blogg.

Räkna med att fler borgerliga partier följer efter

Se även bl a:
Regeringens plan för reformering av nyanländas etablering
Regeringens utspel om invandring kritiseras hårt
Socialdemokraternas plan för flyktingar
Regeringens hemliga asylgrupp

Åtgärder som krävs för Sveriges invandringspolitik

Centerpartiets integrationspolitik
Centerns liberala invandringspolitik förpliktigar
Centerpartiet vill omvandla alla asylsökande till arbetskraft

Folkpartiets nya villkor för invandrare
Folkpartiet: Kommuner vill sätta tak för invandring

Alliansen: Ingen ändring i invandringspolitiken

Moderaterna ändrar sig om migration

Integrationsförslag som inte löser problemen

Av Riksdagspartierna så har Moderaterna och Vänsterpartiet ännu inte med ett ord presenterat sin syn på hur flyktingpolitik, invandringspolitik, och integrationspolitik ska utformas.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Nyval utlystes endast för att stoppa för alliansen att ta över

Gustav Fridolin avfärdar Björklunds påstående: ”Han skulle nog behöva rensa öronen. Det skulle ju innebära att vi skulle släppa fram en Alliansregering med Sverigedemokraterna som regeringsunderlag. En sådan regering kommer aldrig, aldrig att släppas fram utan en fajt. Det är därför vi utlyst extraval”.

Märk väl att här erkänner sittande regering att orsaken till att man ändrade sig från att Löfven skulle avgå (och låta talmannen söka regering) och istället vill utlysa nyval var endast för att regeringen inte ville öppna upp för alliansen att ta över rodret. I alla andra sammanhang skyller man enbart på SD med obegripliga anklagelser och förvirrade förklaringar, men här avslöjas sanningen.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Magdalena Andersson vill samverka med C och FP

– Vi har haft ett väldigt konstruktivt samarbete med Miljöpartiet. Men jag skulle gärna se att vi på ett eller annat sätt kunde samverka med fler partier, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Men snälla! När ska Löfven & Andersson förstå att den dörren är inte bara stängd utan igenspikad med tretumsspik. Det är uppenbart att S vill samarbeta med C och FP för att försöka hanka sig kvar på något sätt.
Men det är precis lika uppenbart att C och FP inte kommer att samarbeta med S, oavsett hur mycket S önskar detta. Dessutom är Miljöpartiets största motståndare, i kampen om väljarna, Centerpartiet. Alltså får S fortsätta samarbeta med MP och V, eller regera utan stödpartier.

Vid lunchtid inledde Socialdemokraternas partistyrelse ett möte i riksdagshuset. Flera av ledamöterna markerade före mötet att S ska gå till val som eget parti, men betonade samtidigt att Socialdemokraterna vill ha ett regeringssamarbete med Miljöpartiet även efter extravalet.
Statsminister Stefan Löfven väntas svara på frågor cirka klockan 13.20.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Margot Wallström vill dumpa MP

Varje part talar endast i sina egna personliga intressen istället för att se vad som är bäst för landet.

Margot Wallström vill göra sig av med sin ballast, MP, efter att vi konstaterat att koalitionen mellan S + MP saknar stöd hos 98 % av väljarna.

Men varför skulle Alliansen vara intresserad av att stödja S genom att småpartierna Centern och Folkpartiet gör en kovändning och plötsligt ska agera som stödpartier för Socialdemokraterna?

SvD: Fridolin om att Wallström vill lämna MP: Det var inte det hon sa

SR: Löfven: Vi går till val själva

SVT: S och MP kuppade sig till budgetseger genom att rösta på SD


Se även bl a;
Löfven klargör att S ska regera med MP

Överraskande att Stefan Löfven tar avstånd från MP?


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone