Att ge pengar till EU-migranter är att exploatera utsatta människor

Ann Heberlein skrev i Fokus en liten krönika om EU-migranter under rubriken ”Tiggarens marknad” där givandet av pengar till tiggare ifrågasätts.

I det verkliga livet går det 9 vanliga människor på varje vänsterextremist, men i Sveriges starkt vänstervridna media går det 9 vänsterextremister på varje vanlig människa och därför lät kritiken inte vänta på sig (t ex från Amanda Björkman, DN, och Politism). Ann Heberlein skriver;

Lättare att vara god än att göra rätt

Den som gör gott gör inte nödvändigtvis rätt.

Det är så mycket lättare att vara god än att göra rätt, tänker jag när jag betraktar den medelålders kvinnan som under stora åthävor lägger en sedel i tiggarens kaffemugg av papp. Kvinnan i stickad mössa och praktisk täckjacka böjer sig ner över den yngre kvinnan och tilltvingar sig en kram. Sedan sträcker hon på sig och ser sig förnöjt omkring innan hon glatt promenerar in på Coop. Det är uppenbart att hon är nöjd med sig själv.

Gåva för att få känna sig god

Jag, som står en bit ifrån och betraktar det hela, tänker att jag just har bevittnat en transaktion. Kvinnan med mössan skänkte inte pengar – hon köpte en tjänst. EU-migranten erbjuder en vara som är eftertraktad, nämligen känslan av att vara god.

Så fungerar en marknad: blott de varor, tjänster och upplevelser som efterfrågas är möjliga att sälja. Utbudet av varor förändras i takt med att nya behov, värderingar och idéer föds.

Uppenbarligen finns det ett antal människor i Sverige som är i behov av att på regelbunden basis uppleva den berusande känslan av moralisk överlägsenhet. EU-migranterna har identifierat ett behov att slå mynt av. Själva definitionen av ett arbete är ju att leverera en vara eller utföra en tjänst som någon efterfrågar och betalar för. Alltså utför tiggaren ett arbete.

Kvinnan i stickad mössa väljer att lägga sina överflödiga hundringar på att köpa sig känslan av att vara god.

Pengar i tiggarkoppen en illusion av godhet

Den känsla av godhet som tiggartransaktionen innebär, gottandet i den egna rättfärdigheten och den andres tacksamhet är, hävdar jag bestämt, illusorisk.

Red’s kom:
Mattias Järvi på Politism kommenterar detta med att ovanstående mening ”säger allt” och;Heberlein lyfter i krönikan att viljan av godhet, att skänka en slant till en fattig EU-migrant handlar om givarens känsla av godhet och rättfärdighet – viljan att ge ses som en transaktion.

Mattias Järvi fortsätter;
Den tes och verklighetsbild som krönikören lyfter fram följer diskursen om ”The economic man” även kallad ”Homo economicus”. Homo economicus är en rationell, strängt kalkylerande, nyttomaximerande individ.

Red’s kom:
Nej, Ann Heberlein följer inte någon diskurs om ”Homo economicus” eftersom givandet just inte är rationellt, det är inte ”strängt kalkylerande” och det är på intet sätt ”nyttomaximerande”. Mattias Järvis tes är inte bara irrelevant, den går tvärsemot vad Ann Heberlein säger.

Men alla medmänniskor följer inte den nyttomaximerande konsumentens val, där varje handling föregås av ett cyniskt kalkylerade där den egna njutningen och fördelen alltid är den kompass och väg som ska följas.

Red’s kom:
Det är heller inte vad Ann Heberlein sagt. Givandet är irrationellt och säkert inte alltid medvetet kalkylerat för att känna sig som en god människa. Det är helt enkelt bara ett sätt för människor att känna sig goda. Själva handlingen att lägga pengar i tiggarkoppen kan givetvis vara – och är förmodligen oftast – ett undermedvetet behov av att få känna sig god. I detta fall vet vi dessutom att givandet högst sannolikt har en negativ effekt för mottagaren.

Ibland är människor bara människor och deras handlingar av kärlek, empati och solidaritet till sina medmänniskor helt spontana handlingar, handlingar av godhet – som bör vara vägledande i dessa jultider av materiellt överflöd.

Red’s kom:
Självklart finns det människor som handlar ”av kärlek, empati och solidaritet till sina medmänniskor”. Men om vi håller oss till detta specifika ämne så finns det  dock inget som styrker att givandet av pengar till EU-migranter hör till denna kategori.
Ann Heberlein bara konstaterar att detta givande – spontant eller ej – högst sannolikt inte kommer att göra gott, och då är det sannolikt att givandet baseras i den egna godhetskänslan, även om det också kan vara ren okunskap.
De pengar EU-migranter får i tiggarkoppen kommer inte att få några positiva konsekvenser ens i de fall pengarna går till tiggaren istället för till någon som kontrollerar tiggaren.

EU-migranterna borde satsa på en framtid där förutsättningar för detta finns

De män och kvinnor som sitter och fryser på våra gator i akt och mening att väcka vårt medlidande borde inte vara här.

De borde vara hemma, i sitt land, med sina barn. De borde bygga en framtid i Rumänien, inte i Sverige – här finns ingen framtid för fattiga rumäner.

Red’s kom:
Detta skulle man vilja hoppas att alla kunde begripa men Mattias Järvi på Politism kommenterar detta med:
Detta uttalande påvisar ett stort människoförakt, de flesta EU-migranter lämnat misär för att kunna försörja nära och kära i sitt hemland.

Red’s kom:
Varför EU-migranterna lämnat sitt land för att tigga i Sverige saknar relevans för att pengar i tiggarkoppen skulle tillföra något, såväl som för skälet till varför människor ger pengar till EU-migranter trots de negativa effekterna.
Orsaken till vistelsen i Sverige vet vi inte mycket om, förutom att det är bevisat att en viss andel EU-migranter befinner sig i Sverige pga att de utnyttjas som slavar för tiggarbossar.

Mattias Järvi visar i sitt resonemang på ett stort människoförakt.

Att ge pengar till EU-migranter är att exploatera fattiga och utsatta människor

Att köpa sig en smula självgodhet genom att skänka pengar till en EU-migrant är att exploatera fattiga och utsatta människor. Det kanske är ett utslag av en längtan efter att vara god – men rätt är det inte.


Amanda Björkman , ledarskribent på DN, hakar snabbt på i kritiken mot Ann Heberlein, där Amanda – med samma retorik som Politism, där personangrepp är viktigare än sakfrågan i typisk vänsterextremistisk anda – förirrar sig långt ut i det blå i sina desperata och logikbefriade försök att argumentera emot Ann Heberlein:

Avsmaken och föraktet för människor som försöker göra gott är just nu en trend.

Red’s kom:
Ann Heberlein visar inte någon avsmak eller förakt för människor som ”försöker göra gott” bara för att hon framför en fullt trolig teori till varför människor ger pengar i tiggarkoppen trots att det finns så mycket som pekar på att dessa pengar till EU-migranter enbart har en negativ effekt.

Om dessa människor verkligen velat ”göra gott” så skulle de gett pengar till någon organisation där sannolikheten är avsevärt större att pengarna kommer till nytta. Problemet med detta sätt att skänka pengar till organisationer är just att det inte ger samma ”godhetskänsla”, som Ann Heberlein beskriver.

Amanda Björkman är obegriplig

När Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé vill angripa meningsmotståndare anklagar han dem i Expressen för ”godhetssignalering”. Och när Carl Rudbeck i ”God morgon, världen!” avfärdar ett lagförslag är det bland annat för att det är ämnat att ”visa hur god man är”.

Red’s kom:
Ovanstående är taget ur sitt sammanhang och därför obegripligt.

Vad är ”godhet”?

Godhet görs till ett skällsord och ses som ett uttryck för hyckleri. Eller som Heberlein uttrycker det, ett ”gottande i den egna rättfärdigheten”.

Red’s kom:
Den bistra verkligheten är att all ”godhet” inte är godhet. Amanda Björkman saknar förmåga att argumentera emot Ann Heberleins tes och är bara ute efter att kritisera Ann Heberlein för en fullt plausibel teori.

Missriktad godhet ska inte försvaras, på det sätt som Amanda Björkman gör.

Pengar i tiggarkoppen är inte att ”göra gott”

Men det finns många skäl att försöka göra gott.

Red’s kom:
Ann Heberlein har inte hävdat något annat. Hon bara konstaterar att det är högst sannolikt att de pengar som ges i tiggarkoppen, trots S+MP-regeringens och den nationella samordnarens uppmaning på goda grunder att inte göra detta, ofta har en annan anledning än att pengarna ska göra gott för någon annan.

Varför kan inte pengar i tiggarkoppen kritiseras?

Någon gör det kanske för att, som Heberlein antar, känna sig ”moraliskt överlägsen”. Andra känner sig med säkerhet moraliskt usla medan de räcker över några få kronor och hastar vidare mot värme och middagssällskap. Vissa hjälper andra för att deras gud har manat dem att ta hand om sin nästa, andra för att deras samvete ber dem. Någon gör det efter en enkel kalkyl: var gör tjugolappen mest nytta?

Red’s kom:
Amanda Björkman menar alltså att eftersom det kan finnas olika skäl för att ge pengar i tiggarkoppen så kan man inte kritisera dem som bara gör det för sin egen godhetskänsla!

Man kan inte bara bortse från verkligheten och det ologiska och orimliga i att pengarna i tiggarkoppen skulle tillföra något positivt för mottagaren och dennes många barn.

Man kan heller inte bortse från de uppenbart negativa effekter detta ”egengodhetsgivande” har på Sverige.

Amanda Björkman förstår inte skillnaden mellan att hjälpa och att ge pengar

Vissa hjälper andra trots att det får dem att må dåligt.

Red’s kom:
Obegripligt! Det är något Amanda Björkman hittat på själv. Ann Heberlein har inte grundat sitt resonemang på att vissa hjälper andra trots att det får dem att må dåligt.

Andra letar fram en sedel för att det får dem att må bra. Och vad spelar det för roll?

Red’s kom:
Det spelar stor roll när givandet resulterar i de negativa effekter – för alla parter (utom tiggarbossarna) som det gör!

Att ge pengar är inte nödvändigtvis samma sak som att hjälpa någon. Det handlar inte om att hjälpa utan om ifall pengar hjälper. Och det finns inget som tyder på att dessa pengar i tiggarkoppen hjälper.

Amanda Björkman tycker inte att det spelar någon roll att de pengar som läggs i tiggarkoppen får en negativ effekt där EU-migranternas utsatthet permanentas och att det leder till att EU-migranter utsätts för människohandel.

Amanda Björkman är förvirrad

Att kriteriet för att göra gott skulle vara att man själv inte mår bra av det är absurt.

Red’s kom:
Obegripligt! Ann Heberlein skrev tvärtom att kriteriet för att ge pengar i tiggarkoppen inte var för att göra gott, utan bara för att själv må bra. Amanda Björkman verkar ha svårt med läsförståelsen.

På vilket sätt skulle pengar i tiggarkoppen hjälpa?

Det är inte säkert att en gåva kommer att hjälpa.

Red’s kom:
Pengar i tiggarkoppen hjälper aldrig, eller nästan aldrig, EU-migranter. Den enda effekt det har är att bibehålla EU-migranter i utsatthet och bidragsberoende samt undanhålla dem från möjligheten till ett bättre liv i hemlandet… inte minst med stöd av de pengar Sverige bidrar med till hemlandet och olika organisationer.

Detta givande gör inte minst att EU-migranterna aldrig kommer att lära sig att inte skaffa en massa barn som de saknar förutsättningar att kunna försörja.

Är givandet av pengar ett försök att hjälpa EU-migranter?

Det går utmärkt att argumentera för att det finns andra sätt att hjälpa tiggare än med pengar. Men det går inte att komma ifrån att det är ett försök.

Red’s kom:
Det är som att säga att de som finansierar IS gör något gott bara för att de tror att de gör något gott!!!

Att ge pengar blir inte per automatik ett försök att hjälpa och det blir inte heller per automatik ett försök att ”göra gott”, så som Amanda Björkman tror.

Det går inte komma ifrån att det INTE är ett försök att hjälpa EU-migranter eftersom pengar till tiggare inte leder till någon förbättring för tiggarna.

Och att det är bättre att människor vill göra gott än att de är likgiltiga inför sin omgivning.

Red’s kom:
Man behöver inte vara likgiltig för att man inte ger pengar i tiggarkoppen.

Eftersom det i detta fall varit bättre för alla parter om människor varit likgiltiga inför EU-migranterna som tigger i Sverige så är det helt uppenbart bättre än ett alternativ som försämrar situationen för såväl EU-migranterna som för Sverige och dess medborgare.

Källor:
Fokus
Politism
DN

Se även bl a;
EU-migranter – Ge pengar till tiggare eller inte?

Ge inte tiggarna pengar – vädjar en rom som är ansvarig för romska frågor

Ge inte pengar till tiggare, säger hjälporganisationen Liv och ljus!

Vad blir konsekvensen av att ge pengar till tiggande EU-migranter?

Samordnare och Åsa Regnér: Kommun ska ej upplåta mark till EU-migranter, ge inte pengar

Pengar till EU-migranter cementerar fattigdom och utanförskap


Är Sverige lösningen för alla romer? – Vad är antiziganism?


Justitieministern chockad över hur mycket bistånd Rumänien får


Max 31% av Stockholmarna vill tillåta tiggeri. Max 23% i Sverige


För övriga sidor om EU-migranter se innehållsregistret (tidigare register) eller använd sökfunktionen här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *