Antalet flyktingar måste få diskuteras

Det uppskattas att Sverige under de närmaste fem åren kommer att ta emot 500.000 asylsökande, fler än vad som bor i Sveriges andra största stad, Göteborg.

Red’s anm:
Artikelförfattarna uppger att regeringen beräknar att de asylsökande under denna period kommer att uppgå till 400.000 (fler än vad som bor i Malmö), men det är inte enligt Migrationsverkets prognos.

Öppna hjärtan räcker inte

Vi står inför, eller snarare mitt i, gigantiska utmaningar på integrationsområdet som Sverige är illa rustat för. Att öppna våra hjärtan räcker inte. De politiska partierna har reagerat pinsamt yrvaket. Integrationsutspelen har på sista tiden duggat tätt. Vi välkomnar att beröringsskräcken släpper.

Asylinvandringens storlek är tabu

Frågan om storlek på asylinvandring är dynamit för politiska karriärer. Allan Widman, Folkpartiets försvarspolitiske talesperson, vågade trots frågans sprängkraft nyligen hävda: ”Jag tycker det är oundvikligt att adressera frågan om volymer. Sverige tar nu emot fler asylsökande per capita än något annat EU-land” (Sydsvenskan den 31 januari).

Mer än 70% av asylsökande har max gymnasial utbildning

I debatten får man intryck av att valideringar av akademisk examen utgör ett av de största integrationsproblemen. I själva verket har över 70 procent av dagens asylsökande inte längre utbildning än maximalt gymnasiet, åtskilliga endast förgymnasial utbildning. Det kan innebära allt från ett till nio år i grundskola eller att de är analfabeter.

Samtidigt har Sverige EU:s lägsta andel enkla jobb som inte kräver utbildning.

Mer än 60% av utrikes födda långvarigt beroende av försörjningsstöd

Konsekvenserna syns när det gäller bidragsberoende, bostadssegregation och barnfattigdom. Redan i dag utgör de 16% utrikes födda över 40 procent av alla långtidsarbetslösa i Sverige och över 60 procent av de som är långvarigt beroende av försörjningsstöd.

Enligt Rädda Barnen lever nästan vart tredje barn i Sverige med minst en utlandsfödd förälder i ekonomisk fattigdom, jämfört med vart tjugonde barn med föräldrar som är födda i landet.

Tillägg:
BARNFATTIGDOM I SVERIGE
2018 lever 186 000 barn i fattigdom i Sverige.

En fråga som måste uppmärksammas mer är att många flyktingbarn har alarmerande svaga skolresultat.

Fler IS-krigare i Göteborg än i USA

Vi konstaterar att massiva åtgärder måste till för att utanförskap, på flera nivåer, inte permanentas.

Ett exempel på havererad integration är att Göteborg i dag till antal har fler IS-krigare än USA, cirka 150 stycken. Forskare vid Försvarshögskolan anser att segregationen i stadens utanförskapsområden är en viktig faktor bakom fenomenet.

Om vi vill att fler EU-länder ska välkomna flyktingar får inte Sverige bli ett avskräckande exempel.

Omfattande invandring av lågutbildade

Nestorn i svensk nationalekonomi Assar Lindbeck har i flera sammanhang varnat för att den svenska samhällsmodellen inte är anpassad för omfattande flyktinginvandring av lågutbildade: ”Välfärdsstaten klarar inte vilken belastning som helst.”.

Asylrätten kan inte följas

Liberala ungdomsförbundets ordförande, Linda Nordlund, bekräftar analysen: ”Det är sant att välfärdsstaten så som den i dag är utformad inte är anpassad för fri invandring, eller ens att fullt ut kunna följa asylrätten” (Brännpunkt den 22 januari 2015).

LUF:s recept är urholkad välfärd, låglönejobb och eventuellt högre skatter. En cocktail som troligen skulle placera Folkpartiet utanför riksdagen.

Sverige, en humanitär stormakt

Ledande politiker är upptagna med mantrat ”Sverige är en humanitär stormakt” och hör inte kommunernas nödrop. Redan idag rapporteras det om hungerstrejker och protester på landets flyktingförläggningar mot mottagande som snarare är förvaring.

Frida Johansson Metso, psykolog för torterade och krigstraumatiserade flyktingar och ledamot av Folkpartiets partistyrelse, har klokt betonat behovet av rehabilitering. Vi delar uppfattningen, om posttraumatisk stress och andra trauman inte bearbetas kan integrationsinsatser försvåras.

Hårdare krav på socialt arbete

Ökat flyktingmottagande ställer hårdare krav på socialt arbete. Fallet Yara är ännu ett brutalt symtom på att Sverige har en socialtjänst i fritt fall.

I Stockholms län vill 70 procent av socialsekreterarna hitta ett nytt arbete utanför socialtjänsten enligt Akademikerförbundet SSR.

I dag följs inte Socialtjänstlagen på grund av hård arbetsbelastning och hög personalomsättning. Om vi ska kalla Sverige ett rättssamhälle måste lagstiftning efterlevas.

Ökat tryck på välfärden

När befolkningen plötsligt växer ökar trycket på välfärden. Prognosen pekar på att den stora majoriteten av flyktingar inte är högutbildade samtidigt som Sverige har få okvalificerade arbeten att erbjuda. Det innebär att utgifterna för försörjningsstöd ökar i kommunala budgetar.

Lösningar tar lång tid, positiv särbehandling av nyanlända leder till problem

Redan idag har Sverige brist på lärare, vård- och förskolepersonal och bostadsbristen är skriande. Det tar år att lösa, även om staten skjuter till pengar. Det är djupt oroande om konkurrens upplevs mellan majoritetsbefolkningen och nyanlända.

Finansiering av flyktingmottagande måste utredas

Hur långvarigt flyktingmottagandet på dagens nivåer ska finansieras är en oundviklig fråga. Är det med mindre välfärd eller högre skatter?
Urholkad välfärd, som LUF föreslår, är fel väg.
Hårdare skattetryck är destruktivt för Sveriges tillväxt.

Reformerad lönebildning och arbetsrätt utmålas av vissa som tillgängliga trollspön. Sanningen är att under alliansregeringen hände nästan inget och än mindre kommer ske med fackpampen Löfven som är beroende av LO.

Expertkommission för utredning av kapacitet och begränsningar

Inget tyder på att flyktingströmmen avtar. Konflikten i Syrien är ett blödande sår, Irak befinner sig i fritt fall, Afghanistan är en krutdurk, ingen ljusning syns i diktaturens Eritrea och Somalia är instabilt. Utvecklingen i Libyen, Libanon och Ukraina är djupt oroande.

Vi uppmanar därför parterna i decemberöverenskommelsen att snarast tillsätta en expertkommission som utan skygglappar får bedöma den svenska samhällsmodellens kapacitet och begränsningar för att ta emot och integrera människor som flyr till vårt land.

JENNY SONESSON (FP)
socionom och tidigare politiskt sakkunnig i regeringskansliet

ULRICA WESTERLUND (FP)
socionom och ledamot av Umeå kommunfullmäktigeKlicka här för att gå till artikeln i SvD, 2015-02-04

Liberala ungdomsförbundet (LUF) – som förespråkar ökade inkomstskillnader som en lösning – föreslår;

• Lönebildningen måste bättre spegla arbetskraftens kompetens. Det innebär att för enkla arbeten utan krav på gymnasiekompetens behöver ingångslönerna justeras nedåt. Här har arbetsmarknadens parter i den svenska modellen en central roll att spela. Om de inte vill möta de nya krav på lönepolitiken som dagens invandring kräver bör statliga initiativ övervägas för att öppna upp för den potentiella sysselsättningstillväxt som ligger under dagens kollektivavtalade lägstalöner.

Lagen om anställningsskydd behöver förändras och kollektivavtalade trygghetslösningars effekter på rörligheten på svensk arbetsmarknad behöver utvärderas. Ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter har stor möjlighet att göra viktig skillnad.

• Kvalifikationskraven in i socialförsäkringarna behöver kvarstå. Det bör övervägas om studiemedelssystemet i högre grad än försörjningsstödet kan göras tillgängligt för personer som studerar, eller bör studera, på SFI.

• Tiden från ankomst till första jobbet behöver förkortas. Vi föreslår bland annat att nyanlända ska få läsa svenska redan på Migrationsverkets anläggningsboenden, en tidsgräns för både startpunkt och slutpunkt för elever på SFI samt en sammanhållen utbildning i det svenska språket. Både den statliga och kommunala vuxenutbildningen behöver sannolikt tillföras ytterligare resurser.

• Integrationspolitiken behöver ett skarpare jämställdhetsperspektiv. En stor utmaning är att nå också de grupper – ofta kvinnor – som i dag står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget ska avskaffas och föräldraförsäkringen individualiseras.

• Bostadsmarknaden måste få bli en marknad. Låga, reglerade hyror i kombination på höga standardkrav på kvalitet har minskat byggandet och flyttkedjorna. Ska Sverige klara av större svängningar i befolkningen storlek och sammansättning ökar kraven på att utbudet av bostäder bättre ska kunna spegla efterfrågan.

LINDA NORDLUND
ordförande Liberala ungdomsförbundet

ERIK SCHELLER
förste vice ordförande Liberala ungdomsförbundet

JOSEFINE TEMRELL
andre vice ordförande Liberala ungdomsförbundetKlicka här för att gå till artikeln i SvD, 2015-02-07Red’s anm:
Ovanstående 6 punkter med förslag på åtgärder från LUF är intetsägande och meningslösa – med retorik som t ex ”måste bättre”, ”bör”, ”behöver utvärderas”, ”öppna upp”, ”behöver förändras”, ”bör övervägas”, ”behöver sannolikt”, ”behöver”, ”en stor utmaning”, ”individualiseras”, ”skarpare jämställdhetsperspektiv”, ”ökar kraven”, ”spegla efterfrågan” – precis som alla tidigare förslag som hittills framkommit från en minoritet av de politiska partierna. Så länge det ser så här riktigt illa ut i de politiskt korrekta förslagen kommer inga förbättringar att ske.

Med enkelt bevisbara lögner som ”Invandringen är en vinst för Sverige” försöker man bara marginalisera problemen medan dessa problem  ökas till nivåer där det blir allt svårare att hitta fungerande lösningar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *