171 ”forskare” kräver att Sverige ska vara ledande i klimathysterin

I DN skrevs ett debattinlägg 2019-09-26, undertecknat av 171 docenter, doktorander, lektorer, föreläsare och andra. Rubriken som DN satte till detta debattinlägg var ”171 forskare: ’Vi vuxna bör också klimatprotestera’” (se även 500 forskare informerar FN att Greta Thunberg har fel om klimatet).

Vad DN emellertid inte nämner är att;
1. I princip ingen av dessa 171 klimatalarmister har en utbildning inom klimat.
2. Endast en mindre andel var forskare (varav nästan nästan ingen inom klimat).

Förutom de ständigt förekommande vänsterextremisterna Ulf Bjereld och hans fru Marie Demker var de flesta personernas ämnesområden; genus/genusvetenskap, sociologi, antropologi, etnologi, religionshistoria/teologi, idé- och lärdomshistoria, freds- och konfliktforskning, geografi/kulturgeografi, bostads- och urbanforskning, handel, företagsekonomi/ekonomisk historia, samhällsvetenskaper/samhällskunskap, arkitektur och juridik. Inte mycket kompetens inom klimat där. Se lista av undertecknare nedan.

Några av dem har specialiserat sig på ekologi och miljö, men det är fristående från de aktuella klimatfrågorna.

Endast två personer (Terese Thoni och Yann Clough i Lund), av de som undertecknat, har klimat som sitt område.

KVINNOR DOMINERAR
Det är också intressant att se könsfördelningen bland undertecknarna av det faktabefriade debattinlägget;

Kvinnor: 87+15=102
Män: 54+15=69
Detta förhållande överensstämmer med de bilder vi kan se från demonstrationerna, där det är en överväldigande majoritet av kvinnligt kön som sällar sig till klimathysterin och känslosamma men ovetenskapliga idéer.

INGET OM FAKTA – BARA OM ”KLIMATKRIS”
Det ska noteras att ingen av de som skrivit under debattinlägget har skrivit under på att några fakta om klimatet är korrekta. Det handlar bara om att de – på oredovisad grund – vill att regeringen gör något ospecificerat åt något ospecificerat som de kallar för ”klimatkris”.

INGET INTRESSE FÖR SANSAD DEBATT
Som framgår nedan spär de på domedagsprofetiorna som Greta Thunberg öser över oss. Detta istället för en sansad och faktabaserad debatt. Det handlar för dem bara om att Sverige ska göra som de vill, och sedan spelar det ingen roll om det är rätt eller fel, eller ens om det leder till en katastrof för Sverige. Deras okunskap resulterar enbart i klimatångest bland snöflingorna.

Med okunniga och känslostyrda ”forskare som dessa 171 domedagsprofeter hur ska Sverige kunna gå framåt i utvecklingen?
Hur många tror att jordens undergång är nära förestående?
Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.

Varför stödja Fridays for Future?

I morgon fredag planeras för nya globala manifestationer och Fridays for future-rörelsen uppmanar nu även vuxna att delta. Som forskare i samhällsvetenskap och humaniora håller vi med om att vuxna bör protestera.

Red’s kom: Protestera över vad? Varför?

Vilket ledarskap behövs för vad?

Utan att ta ställning till strejk som protestform

Red’s kom:
När man uppmanar till att demonstrera tar man tydligt ställning för demonstration som protestform. Ingen har strejkat!

… är vår uppfattning att omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap situationen kräver.

Red’s kom:
Politiskt ledarskap krävs för vad? Vilken är den specifika situation som kräver ”politiskt ledarskap”?

Det är tydligt att det nuvarande politiska ledarskapet är otillräckligt.

Red’s kom:
Milt uttryckt, när det gäller välfärd, kriminalitet, invandringspolitik, etc. Finns det något som fungerar som det borde i Sverige idag?

Mål 2045: Inga nettoutsläpp av växthusgaser

Enligt klimatlagen (2017:720) och proposition 2016/17:146 ska regeringens klimatpolitik utgå från de klimatmål riksdag och regering beslutat om, bland annat att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser [som förekommer naturligt] till atmosfären.

Red’s kom:
Varför ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045?
Vilka konsekvenser (ekonomiska såväl som humanitära) skulle det få för Sverige?

Effekten av växthusgaser är osäker, men vad som är säkert är att även om Sveriges utsläpp av växthusgaser går ner till noll i morgon så kommer växthusgaserna att fortsätta eskalera långt efter 2045. Sveriges utsläpp av växthusgaser är i praktiken helt försumbart.

Klimatpolitiska rådet – Fel mål

Klimatpolitiska rådet, vars expertledamöter har i uppdrag att utvärdera om regeringens politik är förenlig med klimatmålen, konstaterar dock i sin senaste rapport att minskningen av utsläpp i Sverige går alldeles för långsamt för att nå nettonollutsläpp år 2045.

Red’s kom:
Det går kanske för långsamt i förhållande till de orimligt ställda klimatmålen, men inte i förhållande till behov och kostnader?

Som rådet sammanfattar saken: ”Detta är allvarligt. Vi borde accelerera, men i stället har vi tre år i rad haft en utsläppsminskning på mindre än 1 procent. Det räcker inte på långa vägar.

Red’s kom:
En självklar konsekvens av den omfattande invandringen från MENA-länderna.

Det klimatpolitiska rådet – Ingrid Bonde, Karin Bäckstrand, Katarina Eckerberg (= den enda i Klimatpolitiska rådet som skrivit under debattartikeln), Åsa Löfgren, Markku Rummukainen, Thomas Kåberger, Johan Kuylenstierna, Sverker Sörlin – ser till uppsatta mål (som inte behöver följas) men inte till behov, kostnader och konsekvenser.

Varför slutdatum i just Sverige för användning av fossila drivmedel?

Förutom att genomföra mer offensiva åtgärder, såsom ett slutdatum för användningen av fossila drivmedel som klimatpolitiska rådet föreslår, kan tillstånd exempelvis inte ges för storskalig verksamhet som kraftigt ökar växthusgasutsläppen.

Red’s kom:
Varför ska det finnas ett slutdatum för fossila drivmedel, och hur rimligt är detta, speciellt i perspektivet att en långsiktig energipolitik saknas?

FÖRETAGSOVÄNLIGT KLIMAT I SVERIGE
Varför ska inte tillstånd till storskalig verksamhet kunna ges för att driva Sverige framåt i utvecklingen?
Hur som helst lär det inte bli ett problem eftersom det är föga sannolikt att något företag är intresserat av att bygga upp något storskaligt i Sverige, med tanke på det företagsovänliga klimatet.

Mer resurser till ”informations- och mobiliseringskampanjer”?

Informations- och mobiliseringskampanjer behövs också. Här gör delar av civilsamhället redan viktiga insatser men detta är uppenbarligen inte tillräckligt.

Red’s kom:
Informations- och mobiliseringskampanjer”? Varför? För vad? Om vad?

Det yttersta ansvaret… för ”KLIMATKRISEN”???

Det yttersta ansvaret ligger på de folkvalda och på svenska myndigheter att få alla invånare och centrala aktörer delaktiga i den omfattande omställning som klimatkrisen kräver.

Red’s kom:
Vilken klimatkris?

Det yttersta ansvaret ligger på folket, att se till att klimathysterin och klimatångesten dämpas och att politikerna tar beslut som inte sänker Sverige. Dvs väljarna måste välja in de partier och politiker som står på folkets och landets sida.

De 171 personerna tillägger:

Som forskare uppmanar vi till protest mot att politiken inte tar hänsyn till den omfattande forskning som pekar mot en katastrof om vi inte snabbt och kraftigt reducerar utsläppen av växthusgaser.

Red’s kom:
Någon sådan forskning existerar bevisligen inte! Tvärtom! Att ljuga så flagrant i syfte att försöka få sin vilja igenom är bara barnsligt och visar på en sällsynt låg intelligens bland dessa 171 ”forskare”.

Vad har klimatdebatten handlat om egentligen?

Klimatdebatten har kretsat mycket kring individens ansvar.

Red’s kom:
Klimatdebatten har inte kretsat kring det enda viktiga i detta läge, dvs att klarlägga de grundläggande frågor som utgör hela grunden för vilka åtgärder politikerna måste ta (vilket så här långt bara tycks bestå av straffbeskattning och försämring av levnadsvillkoren för framförallt låginkomsttagarna):
1. Finns det en global uppvärmning?
a. Om det finns en global uppvärmning;
• hur stor har uppvärmningen varit från när till idag?
• hur stor del av uppvärmningen har skapats av människan (exkl. uppvärmningen av människornas respektive djurens blotta vistelse på planeten)?
• på vilka sätt har uppvärmningen skapats av människan?
• hur stor del av uppvärmningen har skapats naturligt av faktorer som vi inte kan påverka (sol, magnetisk strålning, jordaxelns lutning, jordens rörelse runt solen, månen, vulkaner, etc) – inkl. befolkningstillväxt?
och;
• hur stor kommer den globala uppvärmning vara under vilka givna förutsättningar år 2030, 2040, 2050, fram till år 2100 och till hur stor del är denna skapad av människan?
• vilka vetenskapliga bevis finns för att uppvärmningen skulle påverka vilka geografiska platser/människor negativt och på vilket sätt?
b. Hur kan mänskligheten minska en global uppvärmning utan att skapa en katastrof, ökad fattigdom eller svält för människor?

2. Har koldioxid någon effekt på klimatet?
a. Hur stor del av CO2 har fram till idag skapats av;
• utsläpp från produktion/tillverkning & drift (bilar, fabriker, etc)?
• naturligt (utandning av människor/djur, etc)?
b. Hur stor del av CO2 kommer att skapas framöver (år 2020-2100);
• av utsläpp från drift & produktion (bilar, fabriker, etc)?
• naturligt (utandning av människor/djur, etc)?
c. Om CO2 har en effekt på klimatet;
• på vilket sätt har CO2 påverkat klimatet fram till idag?
• på vilket sätt kommer CO2 att påverka klimatet framöver (år 2030-2100) under vilka förutsättningar, och vilka vetenskapligt säkerställda bevis finns för detta?
d. Vilka vetenskapliga bevis finns för att specifikt den del av koldioxiden som skapas genom ”utsläpp” påverkar klimatet, och i så fall på vilket sätt och i vilken omfattning?
e. Hur kan mänskligheten minska koldioxiden utan att skapa en katastrof, ökad fattigdom eller svält för människor?

Det är kanske bra om man börjar i rätt ände?

Vem ska påtvinga oss individuella livsstilsändringar, och hur?

Individuella livsstilsändringar är givetvis viktiga.

Red’s kom:
Nej, vi tänker inte alla bli veganer och sluta transportera oss från en plats till en annan.

Individuella livsstilsändringar otillräckligt?

Officiell utsläppsstatistik, redovisad av Naturvårdsverket, visar dock tydligt att sådana förändringar är långt ifrån tillräckliga.

Red’s kom: Det är en fråga om tycke och smak.

Omfattande samhällelig förändring?

Inrikes lastbilstransporter och svensk industri står exempelvis för betydande utsläpp. Det är alltså av största vikt att driva på en omfattande samhällelig förändring och inte bara engagera sig i en personlig klimatvänlig livsstil.

Red’s kom: Hur, och varför?

Varför ska svenska skattebetalare ta smällen?

Om Sverige når nettonollutsläpp under de kommande decennierna skulle detta väcka stor internationell uppmärksamhet och få positiva spridningseffekter till andra länder.

Red’s kom:
Det skulle dock inte göra den minsta skillnad för klimatet.
Den enda konsekvensen skulle bli att fattigdom och svält breder ut sig ännu mer och välfärden som redan krackelerat rejält kommer att krascha helt.

Länder som Kina och Indien bryr sig inte det minsta om vad Sverige gör.
Varför ska Sverige alltid vara världens samvete?

Vilka är de värsta scenarierna?

Möjligheterna skulle öka att kunna undvika de värsta scenarier som det varnas för i FN:s omfattande och grundliga klimatrapport från 2018; IPCC

Red’s kom:
De värsta scenarierna är om en meteorit kraschar med jorden, eller om ett kärnvapenkrig bryter ut, eller om det blir en pandemi, etc.

Varför öka takten på utsläppsminskningen?

Klimatpolitiken behöver snarast uppvisa mer konkreta resultat och öka takten på utsläppsminskningen.

Red’s kom: Varför?

Varför demonstrera för något som vi inte vet vad det är?

Så länge detta inte sker delar vi helt de ungas uppmaning om behovet av att vi vuxna engagerar oss.

Red’s kom: Att bara demonstrera är inte att engagera sig.

Varför ska vi protestera mot att vi kan flyga till andra länder?

Även den som någon gång behöver flyga har all anledning att protestera.

Red’s kom: Varför?

Undertecknare

Undertecknare (171 forskare):
* Ulf Bjereld, professor, statsvetenskap, Göteborg
* Marie Demker, professor, statsvetenskap, Göteborg

Fanny Ambjörnsson, docent, genusvetenskap, Stockholm
Hillevi Ganetz, professor, genusvetenskaper, Stockholm
Irina Schmitt, lektor, genus, Lund
Helle Rydstrom, professor, gender, Lund
Terese Anving, forskare, genus, Lund
Maria Wemrell, forskare, socialepidemiologi och genus, Lund

Göran Djurfeldt, professor emeritus, sociologi, Lund
Anders Kjellberg, professor, sociologi, Lund
Marie Larsson, doktorand, sociologi, Lund
Britt-Marie Johansson, docent, sociologi, Lund
Mimmi Barmark, lektor, sociologi, Lund
Anna Rypi, lektor, socialhögskolan, Lund
Maria Norstedt, lektor, sociologi, Malmö
Håkan Thörn, professor, sociologi, Göteborg
Johan Örestig, lektor, sociologi, Umeå

Alexander Ekelund, forskare, utbildningssociologi [OKÄND STAD]
Susanna Lundberg, lektor, socialt arbete, Malmö

Gudrun Dahl, professor emerita, socialantropologi, Stockholm
Nina Gren, forskare, socialantropologi, Lund
Anna Hedlund, forskare, socialantropologi, Lund
Kristina Helgesson Kjellin, forskare, kulturantropologi, Uppsala
Susann Baez Ullberg, biträdande universitetslektor, kulturantropologi, Uppsala
Annika Björnsdotter Teppo, universitetslektor, kulturantropologi, Uppsala

Jenny Gunnarsson Payne, professor, etnologi, Södertörn
Petra Garberding, docent, etnologi, Södertörn
Maria Vallström, docent, etnologi, Södertörn
Magnus Öhlander, professor, etnologi, Stockholm
Hanna Jansson, forskare, etnologi, Stockholm
Helena Hörnfeldt, universitetslektor, etnologi, Stockholm
Karin Högström, lektor, etnologi, Stockholm
Owe Ronström, professor, etnologi, Uppsala
Ingeborg Svensson, forskare, etnologi, Uppsala

Catrine Andersson, rektor, socialt arbete, Malmö
Staffan Appelgren, universitetslektor, globala studier, Göteborg

Egil Asprem, docent, religionshistoria, Stockholm
Henrik Johnsén, forskare, religionshistoria, Stockholm
Susanne Olsson, professor, religionshistoria, Stockholm
Samuel Rubenson, professor, religionsvetenskap, Lund
Thomas Arentzen, docent, teologi, Oslo/Uppsala
Martha Middlemiss Le Mon, forskare, CRS, Uppsala [Centrum för forskning om religion och samhälle]

Annika Nordlund, docent, psykologi, Umeå

Beniamin Knutsson, docent, didaktik och pedagogik, Göteborg
Sara Frödén, lektor, pedagogik, Örebro

Leyla Belle Drake, doktorand, idé- och lärdomshistoria, Uppsala
Maria Björkman, forskare, idé- och lärdomshistoria, Uppsala
Benjamin Martin, forskare, idé- och lärdomshistoria, Uppsala
Petter Tistedt, forskare, idé- och lärdomshistoria, Uppsala
Andreas Rydberg, forskare, idé- och lärdomshistoria, Uppsala
Helena Tinnerholm Ljungberg, forskare, idé- och lärdomhistoria, Uppsala
Frans Lundgren, docent, idé- och lärdomshistoria, Uppsala
Julia Nordblad, docent, idé- och lärdomshistoria, Uppsala
Christer Nordlund, professor, idéhistoria, Umeå

Emma Elfversson, forskare, freds- och konfliktforskning, Uppsala
Erika Forsberg, forskare, freds- och konfliktforskning, Uppsala
Nina von Uexkull, forskare, freds- och konfliktforskning, Uppsala
Kristine Höglund, professor, freds- och konfliktforskning, Uppsala
Isak Svensson, professor, freds- och konfliktforskning, Uppsala
Johan Brosché, docent, freds- och konfliktforskning, Uppsala
Sara Bondesson, biträdande universitetslektor, Försvarshögskolan
Charlotta Friedner Parrat, biträdande universitetslektor, Försvarshögskolan

Janne Flyghed, professor, kriminologi, Stockholm

Nicklas Guldåker, universitetslektor, kulturgeografi, Lund
Madeleine Eriksson, lektor, kulturgeografi, Umeå
Marco Eimermann, forskare, kulturgeografi, Umeå
Märit Simonsson, forskare, kultur- och medievetenskaper, Umeå
Bo Nilsson, professor, kultur- och medievetenskaper, Umeå
Linnea Helmersson, doktorand, kultur- och medievetenskaper, Umeå
Quintin Gumucio, universitetslektor, kulturantropologi, Gävle

Amr Khairy Ahmed, doktorand, humangeografi, Lund
Jonas Lindberg, docent, geografi, Göteborg
Desirée Enlund, doktorand, geografi, Umeå

Kristina Boréus, professor, bostads- och urbanforskning, Uppsala
Susanne Urban, docent, bostads- och urbanforskning, Uppsala
Dominika V Polanska, docent, bostads- och urbanforskning, Uppsala

Ann-Zofie Duvander, professor, demografi, Stockholm

Kjell Vowles, doktorand, teknik, vetenskap och samhälle, Chalmers

Lisa Dellmuth, docent, Internationella relationer, Stockholm

Patrik Zapata, professor, förvaltningshögskolan, Göteborg

Kristoffer Ekberg, forskare, teknik, vetenskap och samhälle, Chalmers

Mats Alvesson, professor, företagsekonomi, Lund
Sara Persson, doktorand, företagsekonomi, Södertörn
Steffi Siegert, lektor, ekonomi, Södertörn
Matilda Baraibar, forskare, ekonomisk historia, Stockholm
Paulina de los Reyes, professor, ekonomisk historia, Stockholm
Ann-Kristin Bergquist, docent, ekonomisk historia, Umeå

Catharina Gabrielsson, lektor, arkitektur, KTH
Daniel Koch, forskare, arkitektur, KTH
Helena Mattsson, professor, arkitektur, KTH
Pablo Miranda Carranza, forskare i arkitektur, KTH

Sari Kouvo, lektor juridik, Göteborg
Niels Krabbe, doktorand, juridik, Göteborg
Aron Westholm, doktorand, juridik, Göteborg

Eva-Maria Svensson, professor, juridik, handels, Göteborg
Gabriela Argüello, forskare, handels, Göteborg
Rebecka Arman, lektor, Handels, Göteborg
Moa Bladini, lektor, handels, Göteborg
Maria Norbäck, lektor, handels, Göteborg
Patrik Emblad, doktorand, handels, Göteborg
Erik Mägi, doktorand, handels, Göteborg
Oskar Broberg, docent, Handels, Göteborg
María José Zapata Campos, docent, handels, Göteborg
Karl Bonnedahl, docent, Handels, Umeå

Florence Fröhlig, lektor, historia och samtidsstudier, Södertörn
Karin Dahlström, lektor, samhällsvetenskaper, Södertörn
Peter Dobers, professor, samhällsvetenskaper, Södertörn
Paul Fuehrer, universitetslektor, samhällsvetenskaper, Södertörn
Sofie Tornhill, universitetslektor, samhällsstudier, Linnéuniversitetet
Per-Anders Svärd, lektor, samhällskunskap, Örebro
Tullia Jack, lektor, samhällskunskap, Malmö

Josefina Erikson, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Joost De Moor, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Moa Mårtensson, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Malin Holm, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Michal Smrek, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Marcus Österman, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Johan Wejryd, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Johanna Söderström, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Elin Bjarnegård, docent, statsvetenskap, Uppsala
Per Adman, docent, statsvetenskap, Uppsala
Katrin Uba, docent, statsvetenskap, Uppsala
Maria Eriksson Baaz, professor, statsvetenskap, Uppsala
Maria Nordbrandt Bergström, doktorand, statsvetenskap, Uppsala
Anton Ahlén, doktorand, statsvetenskap, Uppsala
Johannes Stripple, docent, statsvetenskap, Lund
Elias Isaksson, doktorand, statsvetenskap, Lund
Åsa Knaggård, lektor, statsvetenskap, Lund
Mats Lindberg, professor emeritus, statsvetenskap, Örebro
Ann-Sofie Lennqvist Lindén, forskare, Statsvetenskap, Örebro
Katarina Eckerberg, professor, statsvetenskap, Umeå [KLIMATPOLITISKA RÅDET]
Maria-Therese Gustafsson, forskare, statsvetenskap, Stockholm
Anna Nyquist, adjunkt, samhällsvetenskaper, Södertörn
Mikael Granberg, professor, statsvetenskap, Karlstad

Sofie Hellberg, universitetslektor, globala studier, Göteborg
Rikard Warlenius, universitetslektor, globala studier, Göteborg
Annica Kronsell, professor, globala studier, Göteborg
Lisa Åkesson, professor, globala studier, Göteborg
Mikela Lundahl Hero, forskare, globala studier, Göteborg
Anna Bohlin, docent, globala studier, Göteborg
Stina Hansson, globala studier, Göteborg [UTAN TITEL]

Kvinnor=87
Män=54

Elina Andersson, forskare, LUCSUS, Lund [Lund University Centre for Sustainability Studies]
Ebba Brink, forskare, LUCSUS, Lund
Sara Brogaard, senior lecturer, LUCSUS, Lund
Wim Carton, associate senior lecturer, LUCSUS, Lund
Sara Gabrielsson, associate senior lecturer, LUCSUS, Lund
Mine Islar, senior lecturer, LUCSUS, Lund
Torsten Krause, associate senior lecturer, LUCSUS, Lund
Vasna Ramasar, forskare, LUCSUS, Lund
Darin Wahl, doktorand, LUCSUS, Lund
Christine Wamsler, professor, LUCSUS, Lund

Henner Busch, postdoktor, humanekologi, Lund
Andreas Roos, doktorand, humanekologi, Lund
Mariko Takedomi Karlsson, doktorand, humanekologi, Lund
Andreas Malm, biträdande universitetslektor, humanekologi, Lund
Alf Hornborg, professor, humanekologi, Lund
Thomas Hahn, docent, Stockholm resilience centre [SOCIALEKOLOGI]
Örjan Bodin, universitetslektor, Stockholm Resilience Centre [SOCIALEKOLOGI]

Björn-Ola Linnér, professor, miljöförändring, Linköping
Karl Hallding, senior research fellow, Stockholm environment institute
Henrik Carlsen, Senior Research Fellow, Stockholm environment institute
Johanna Björklund, docent, miljövetenskap, Örebro
Lena Gipperth, professor, miljörätt, Göteborg
Annette Löf, forskare, miljökommunikation, SLU

Karin Steen, forskare, hållbarhetsvetenskap, Lund
Henrik Thorén, forskare, HELSUS, Helsingfors [Helsinki Institute of Sustainability Science]
Ulrika Eriksson, forskare, MTM, Örebro [Man-Technology-Environment research centre]
Karin Bradley, universitetslektor, KTH [sustainable consumption]

Finn Nilson, docent, riskhantering, Karlstad

Terese Thoni, doktorand, miljö- och klimatforskning, Lund
Yann Clough, professor, Centre for environmental and climate research, Lund

Kvinnor=15
Män=15

Källa: DN Debatt. 171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”

Se även bl a;
500 forskare informerar FN att Greta Thunberg har fel om klimatet

31 487 vetenskapsmän dementerar global uppvärmning

190 (eller 1 000?) forskare uppmanar till civil olydnad enligt Extinction Rebellion – Lista med namn

Extinction Rebellion: 21 000 forskare hävdar att jorden går under pga klimatet


FN anlitar åter barnarbetare; Greta, Brittany och Severn Suzuki

Greta Thunberg – Silkesvantar av

Analys av Greta Thunbergs fatalistiska tal – Jordens undergång 2030?

Greta/klimataktivister kan inte skilja mellan klimat, väder och miljö

Greta Thunberg möter motstånd i Kanada – Avslöjande om Gretas Tesla

Klimatspådomar innan Greta Thunberg om jordens undergång

Greta Thunbergs klimatstrejkande vänner har något gemensamt

Greta Thunbergs anhängare Extinction Rebellion vill skapa kaos

Extinction Rebellion – En subversiv religiös klimatsekt

Anarkisterna i Extinction Rebellion störs ut 🙂

Motståndet mot klimatextremisterna i Extinction Rebellion växer

En starstruck Schwarzenegger hög när han pratar om Greta Thunberg

Alternativa nobelpriset går till… Greta Thunberg

Vad är stödnumret till klimataktivisternas hjälplinje?

Greta Thunberg säger att hennes strategi är att skuldbelägga andra

UNICEF och media utsätter Greta Thunberg för barnmisshandel


Här avslöjas TV4-nyheternas klimatpropaganda

Klimatmodeller som politiska propagandaverktyg


Har Miljöpartiet, Greta och Public Service rätt fokus?

Miljöpartiets plastskatt för dem som inte släpper ut plast i haven

Fatemeh Khavari söker desperat efter publicitet


För sidor om media, asylpolitik och integration se innehållsregistret.
Lista över alternativa källor

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *