Avgift och insats i bostadsrättsförening

[Admin]

Avgifter och insats i brf

I bostadsrättsföreningar tillämpas den s k självkostnadsprincipen. Detta innebär att föreningen genom medlemmarna - bostadsrättshavarna - ska få kostnadstäckning för såväl kapitalkostnader som drifts- och underhållskostnader.

Varje medlem ska betala en avgift till bostadsrättsföreningen i form av en insats, när bostadsrätt upplåts till honom. Insatsen är bostadsrättshavarens insatta kapital till föreningen.

Därutöver har föreningen att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten.

Föreningen får också ta ut upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift om det anges i stadgarna. I HSBs stadgar finns en sådan bestämmelse.

Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska utföra enligt bostadsrättslagen eller annan lagbestämmelse. Detta framgår av Brl och normalstadgarna.
Vissa serviceavgifter är dock tillåtna.

Se även; Bostadsrättslagen 7 kap 14 §


Övriga avgifter

Av Brl framgår att bostadsrättsföreningen inte får ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta med anledning av Brl eller annan lagstiftning. Dessa kostnader har lagstiftaren ansett ska bäras av kollektivet av de boende genom årsavgiften.
Denna begränsning i bostadsrättslagen innebär att bostadsrättsföreningen inte får ta ut avgifter för:

• underrättelse till panthavaren, när bostadsrättshavaren har obetalda avgifter
• bostadsrättshavarens begäran om utdrag ur lägenhetsförteckningen
• kostnader i samband med ansökan om tillstånd till andrahandsupplåtelse
• kontrolluppgifter då sådana ska lämnas enligt lag.

Servicetjänster som inte är kopplade till bostadsrättslagen
Något förbud att ta ut avgifter för åtgärder eller anordningar som föreningen inte är skyldig att ha finns inte. Föreningen har således möjlighet att ta ut kostnader för:

• tvättstuga
• bastu
• solarium
• gym
• inmontering av diskmaskin
• uppgifter från bostadsrättsföreningen om beräkning av skatt under sådan tid, då föreningen inte är skyldig att lämna kontrolluppgift
• andra servicetjänster.

Självförvaltning
Medlemmar som inte hjälper till vid städdagar kan inte "straffbeläggas" med en avgift eftersom det inte är tillåtet.
Det är inte ovanligt att bostadsrättsföreningen vill ta ut en särskild avgift från bostadsrättshavare som t ex inte vill medverka vid gemensamma "städdagar", som föreningen anordnar för att hålla kostnaderna nere. Det är dock inte möjligt att ta ut särskilda avgifter för det som omfattas av det gemensamma underhållet. Föreningen har ju en skyldighet att förvalta fastigheten.

Boendeservice i äldreföreningar
I "föreningar för äldre" ingår i vissa fall boendeservice som kan vara ganska omfattande. Frågan är då vilka avgifter som kan tas ut över årsavgiften. Kan kostnader för hemtjänst och annan service för de boende belasta samtliga boende, oavsett om sådan service nyttjas eller inte. Svaret på denna fråga bör man i första hand leta efter i stadgarna. Om stadgarna innehåller bestämmelser om att en bostadsrättsförening har rätt ta ut sådana avgifter, som har ett samband med boendet, men som inte hänför sig direkt till fastighetsförvaltningskostnader, torde den som genom ansökan om medlemskap träder in i föreningen också ha accepterat detta.

Om däremot en bostadsrättsförening utan sådan bestämmelse beslutar att införa viss service, för vilka alla ska betala är det troligtvis så att en sådan avgift bara kan tas ut, om samtliga boende accepterar detta. Här kan dock problem uppstå när lägenheter överlåts och nya medlemmar ska träda in. Även dessa måste då acceptera de särskilda avgifterna. Bättre är i stället att låta bostadsrättshavarna få tillgång till viss service men att endast de bostadsrättshavare som utnyttjar servicen betalar för den.


AVGIFTER TILL FÖRENINGEN

Vilka kostnader ska betalas via årsavgiften?

De kostnader som ska täckas av årsavgifterna är löpande utgifter; räntor, amorteringar på lån, skatter, försäkringspremier, kostnader för fastighetens förvaltning och underhåll, uppvärmning, vatten, el, renhållning m m samt även avsättning till fonder.

Kostnad för kabel-tv och internet
En fråga som ofta uppkommer är vilka kostnader som styrelsen kan ta ut genom årsavgiften och vilka kostnader som kan debiteras särskilt. När kabel-tv kom rådde det stor ovisshet i frågan om kostnaden för installationen var en föreningsgemensam kostnad och därmed kunde finansieras över årsavgiften. Efter några tvister bildades en rättspraxis som innebar att kostnaden för kabel-tv kunde tas som föreningsgemensam kostnad. Nu är det aktuellt med fast internetuppkoppling. Enligt HSB Riksförbunds bedömning kan kostnaden för fastighetsnätet för internetuppkoppling anses vara föreningsgemensam och därmed tas ut över årsavgiften.

Se även;
Andelstal i brf


Dröjsmålsränta
I stadgarna har angivits att årsavgiften ska betalas senast sista vardagen före varje kalendermånads början om inte annat beslutats. Genom att sista betalningsdag för avgiften angivits kan föreningen ta ut dröjsmålsränta när bostadsrättshavaren betalar för sent. Ränta utgår enligt räntelagen. Dröjsmålsränta beräknas enligt vid varje tid gällande reporänta med tillägg av 8 %-enheter från respektive förfallodag till dess betalning sker.

Betalningspåminnelse
Det är inte helt klargjort om bostadsrättsförening har möjlighet att ta ut avgift för betalningspåminnelse. Rätt att ta ut en sådan avgift har man bara när avtal om det har träffats mellan parterna senast i samband med att skulden uppkommer.
I hyressammanhang tas en bestämmelse om påminnelseavgift vanligtvis in i hyresavtalet. På bostadsrättssidan finns ingen motsvarighet till hyresavtal.
Upplåtelseavtal tecknas med den första bostadsrättshavaren. Överlåtelserna därefter sker mellan bostadsrättshavarna och de som ska överta bostadsrätten. Föreningen ingår inte några avtal med de som förvärvar bostadsrätten. Sedan 2003 finns dock i normalstadgarna inskrivet att föreningen har rätt att ta ut påminnelseavgift. Ytterst blir det dock domstol som får avgöra om det är möjligt.

Inkassokostnad
Föreningen har möjlighet att ta ut inkassokostnader av bostadsrättshavarna om inkassobrevet uppfyller de i 5 § inkassolagen angivna formkraven. I lagen om ersättning för inkassokostnader anges hur mycket man får ta ut för inkassobrev.

Hur betalning sker

Avgifter till föreningen ska betalas under föreningens adress eller annan adress som föreningen uppger. Betalning får alltid ske genom postanvisning, postgiro eller bankgiro.

Om betalning sker på post eller bankkontor anses beloppet ha kommit föreningen tillhanda omedelbart vid betalningen. Detta innebär att den bostadsrättshavare som betalar direkt på post eller bank anses ha betalat avgiften den dagen han var inne på banken, även om föreningen får meddelande om betalningen först några dagar senare. Om betalning skett senast på förfallodagen på bank eller postkontor har bostadsrättshavaren betalat i tid.

Om bostadsrättshavaren i stället betalar genom att lämna ett betalningsuppdrag till bank, post eller girokonto anses avgiften ha kommit föreningen tillhanda när betalningsuppdraget togs emot av det förmedlande kontoret. När bostadsrättshavaren betalar sin avgift genom ett sådant betalningsuppdrag kan han inte i förväg säkert veta när betalning anses ha skett. Det är bostadsrättshavaren som står för risken för eventuella förseningar, som kan uppstå i postgången eller vid hanteringen av betalningsuppdraget på kontoret.

Deponering vid länsstyrelsen
Brl ger inte bostadsrättshavarna möjlighet att deponera årsavgifter vid länsstyrelsen. Någon motsvarighet till deponering av hyror finns således inte


Bostadsrättshavares återvinningsfrist

Tidsfrist
En bostadsrättshavare har möjlighet att återvinna nyttjanderätten genom att betala avgiften inom tre veckor när det gäller bostäder och två veckor när det gäller lokaler från den dag han delgavs underrättelse om återvinningsfristen. Underrättelsen kan med fördel tas med i uppsägningen. Detta gäller för såväl bostäder som lokaler.

När är nyttjanderätten återvunnen?
Bostadsrättshavaren har återvunnit nyttjanderätten om han betalar månadsavgifterna inom angiven tid.
Han behöver således inte betala ränta och eventuella kostnader för att återvinna nyttjanderätten. Föreningen har naturligtvis möjlighet att kräva ersättning även för dessa fordringar, men då utan möjlighet att åberopa förverkande.

Vad ska underrättelsen innehålla?
Observera att underrättelsen ska ha ett exakt formulerat innehåll för att uppfylla lagens krav. Om underrättelsen är felaktig kan bostadsrättsföreningen inte gå vidare med begäran om avhysning.

Delge underrättelsen!
Underrättelse om möjligheten att återvinna nyttjanderätten ska delges bostadsrättsinnehavaren.
Det är lämpligt att ta in underrättelsen i uppsägningen för att inte behöva delge bostadsrättsinnehavaren flera gånger. Om uppsägning har skett utan att underrättelse om återvinningsmöjligheten har tagits in kan underrättelsen skickas separat. Den ska då delges bostadsrättsinnehavaren på samma sätt som en uppsägning.



Definition av olika avgifter i en bostadsrättsförening

Avgifter till bostadsrättsföreningen

Insats och grundavgift

Vad är insats och grundavgift?

Avgift som medlem erlägger till bostadsrättsföreningen när bostadsrätt upplåts för första gången. Insatsen ingår som en del av föreningens finansiering av huset. Avgiften ska enligt bostadsrättslagen anges i upplåtelseavtalet. Avgiftens storlek kan variera med hänsyn till lägenhetens bruksvärde och bestäms av styrelsen om inte stadgarna anger annat. Medlem äger inte rätt att få tillbaka avgiften när medlemmen lämnar bostadsrättsföreningen. Det ekonomiska värde som bostadsrätten representerar får medlemmen istället ta ut genom att sälja bostadsrätten. Insats och grundavgift avser samma sak.

Årsavgift

Vad är årsavgift?

Avgift som medlem erlägger till bostadsrättsföreningen för löpande kostnader som bostadsrättsföreningen har för verksamheten. Varje bostadsrätt ska betala en årsavgift till föreningen, vanligen månadsvis men kan även betalas kvartalsvis beroende på vad som står i stadgarna.

I föreningens stadgar ska framgå beräkningsgrunden för uttag av årsavgift. Om beräkningsgrunden ändras måste beslut fattas av föreningsstämma.

Den aktuella avgiften ska anges i upplåtelseavtalet. Avgiften kan fördelas så att den utgår per månad eller på annat sätt.

Styrelsen bestämmer om avgiftshöjning i bostadsrättsföreningen
Styrelsen bestämmer avgiften enligt de grunder som stadgarna anger. Årsavgiften ska täcka föreningens driftskostnader, dvs löpande utgifter såsom räntor, amorteringar, skatter/fastighetsskatt, försäkringar, fastighetsförvaltning/fastighetsskötsel, el, vatten, uppvärmning, renhållning och annat löpande underhåll samt avsättning till fonder.

Vad händer om avgift till bostadsrättsföreningen ej betalas i tid?
Utebliven betalning av årsavgift eller upprepade förseningar med betalning kan resultera i uppsägning av nyttjanderätten till bostadsrätten. Föreningen har rätt att ta ut dröjsmålsränta vid för sent inbetald årsavgift.


Upplåtelseavgift

Vad är upplåtelseavgift?

Avgift som medlem erlägger till bostadsrättsföreningen sedan verksamheten pågått en tid efter det att upplåtelse skett till medlem. Avgiften ska i förekommande fall anges i upplåtelseavtalet. Styrelsen bestämmer avgiftens storlek och den får endast tas ut om stadgarna medger det. Avgiften syftar till att kompensera bostadsrättsföreningen för viss värdeökning.

När t ex en hyresrätt ombildas till en bostadsrätt kan föreningen begära en upplåtelseavgift, som en extra kapitalinsats motsvarande mellanskillnaden mellan marknadspris och insats. Bostadsrättsföreningen får därmed mer betalt än vad de ursprungliga köparna betalade i insats via denna upplåtelseavgift.

Upplåtelseavgift är en extra kapitalinsats som kan begäras av föreningen då exempelvis en hyresrätt ombildas till bostadsrätt. Föreningen vill då ha mer betalt än vad de ursprungliga köparna var tvungna att betala i insats. Upplåtelseavgiften kan sägas vara mellanskillnaden mellan marknadspris och insats.

Vid övergång från hyresrätt till bostadsrätt får avgiften tidigast tas ut en månad från den dag att föreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex månader förflutit, räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst motsvara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635).


Överlåtelseavgift och pantsättningsavgift

Vad är överlåtelseavgift?

Överlåtelseavgift är en avgift som bostadsrättsföreningen får ta ut från antingen säljaren eller köparen vid överlåtelse. Avgiften avser kostnader för administration som föreningen kan ha med anledning av överlåtelsen. Överlåtelseavgiften är alltså även den till för att täcka de administrativa kostnader och tas ut då en bostadsrätt överlåts.
I praktiken är det fråga om att bostadsrättsföreningen ska pröva medlemskapsfrågan samt att anteckna den nya bostadsrättshavaren i medlems- och lägenhetsförteckningen.
Medlemskapsprövningen innebär att föreningen i första hand ska kontrollera att köparen kan fullgöra sina ekonomiska förpliktelser till föreningen och i övrigt att det föreligger personliga kvalifikationer att utöva medlemskapet i föreningen.

Överlåtelseavgift kan ev. även utgå vid andra överlåtelser än köp, byte eller gåva. Föreningen har samma typ av administrativa kostnader även vid bodelning, arvskifte eller liknande. För uttag av överlåtelseavgift i sist uppräknade fall bör detta inte ske utan stöd i stadgarna, vilket kan vara fallet om stadgarna föreskriver att överlåtelseavgift får uttas vid övergång av bostadsrätt som är ett vidare begrepp än överlåtelse.

Vad är pantsättningsavgift?

Pantsättningsavgift är den avgift som föreningen får ta ut för den administration som föreningen tillhandahåller då föreningen underrättas om att en bostadsrätt är pantsatt. Pantsättningsavgiften är alltså till för att täcka de administrativa kostnaderna i samband med underrättelse av pantsättning.

En förutsättning för att bostadsrättsföreningen ska ha rätt att ta ut överlåtelseavgift eller pantsättningsavgift är att det framgår av stadgarna.
Bostadsrättslagen innehåller inga lagregler för hur höga dessa avgifter får vara. Storleken på dessa avgifter ska dock utgå ifrån den beräkningsgrund som stadgarna anger.

I förarbetena till bostadsrättslagen anges som riktpunkt att max 2,5% av basbeloppet får tas ut som överlåtelseavgift och 1% av basbeloppet som pantsättningsavgift.
Basbeloppet definieras numera som prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) och räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Enligt gällande bestämmelser anges detta av utvecklingen av konsumentprisindex och fastställs för helt kalenderår.

Upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift får bara tas ut om de står i stadgarna. Avgifterna ska betalas på det sätt som styrelsen bestämmer.


Medlemsförteckning och lägenhetsförteckning
Enligt bostadsrättslagen ska styrelsen föra en medlemsförteckning över bostadsrättsföreningens medlemmar och en lägenhetsförteckning med uppgifter om de lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt.
När bostadsrättsföreningen informerats om att en bostadsrätt är pantsatt ska detta antecknas i lägenhetsförteckningen.
Styrelsen ska hålla medlemsförteckningen tillgänglig för den som vill ta del av den.
En bostadsrättshavare har enligt bostadsrättslagen rätt att på begäran få utdrag ur lägenhetsförteckningen för sin bostadsrätt.


Avgifter, allmänt

Avgifter för löpande kostnader för åtgärder som föreningen vidtar med anledning av bostadsrättslagen eller annan författning ska i princip täckas av medlemmarna gemensamt. Detta innebär exempelvis att föreningen inte får ta ut avgift för

• att den fullgör sin underrättelseskyldighet gentemot panthavare,
• på begäran av bostadsrättshavaren tillhandahåller utdrag ur lägenhetsförteckningen, eller
• då föreningen lämnar kontrolluppgift enligt lag.

Inga andra avgifter än
- årsavgift
- upplåtelseavgift
- överlåtelseavgift
- pantsättningsavgift
får tas ut av föreningen (undantag från denna regel gäller bostadsföreningar, Bf, som kan ha inskrivet i stadgarna olika typer av avgifter eftersom bostadsföreningar inte lyder under bostadsrättslagen) med undantag av det som föreningen inte är skyldig att tillhandahålla medlemmarna.

Bostadsrättsföreningen är alltså oförhindrad att ta ut avgifter för åtgärder eller anordningar som föreningen inte är författningsenligt skyldiga att vidta eller hålla med, t. ex. för att tillhandahålla garageplats, tvättstuga, solarium, bastu och för vissa tjänster som inmontering av maskiner och reparationer.



FRÅGOR OCH SVAR OM AVGIFTER I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR

1. Hur sätts avgiften för lägenhet och hur får man rätt på felaktig avgift?

Fråga: Jag betalar mer i avgift än grannen ovanför mig. Har varit i kontakt med styrelsen. De har förklarat att de går efter en grundplan.
Hur sätts avgiften och vad gör man om den är felaktig?

Svar: Årsavgiften i en bostadsrättsförening avser att täcka kostnaderna för föreningens löpande verksamhet. Den bestäms av styrelsen efter de grunder som anges i stadgarna.

Insatserna kan användas som fördelningsgrund men det är numera allt vanligare att andelstal används som fördelningsgrund. Det finns även andra fördelningsgrunder.

Om beräkningsgrunden skulle visa sig vara felaktig bör du i första hand kontakta styrelsen i föreningen.


2. Vad baseras avgiften på i bostadsrätter?

Fråga: Jag har en liten tvåa i en förening med bara större lägenheter. Vid årsmötet höjdes min avgift med motiveringen att jag använder de allmänna resurserna lika mycket som alla andra. Men jag har ett mycket mindre källarförråd och tvättar inte lika mycket. Dessutom har alla utom jag tillgång till motorvärme.
Finns det ingen regel för hur avgifter sätts i bostadsrätter?

Svar: Årsavgifterna i en bostadsrättsförening ska täcka kostnaderna för föreningens löpande verksamhet som t ex räntor och amorteringar av lån, skatter, försäkringspremier, kostnader för fastighetens förvaltning, underhåll och uppvärmning, vatten, el och renhållning.

Avgifterna bestäms av styrelsen.

Enligt stadgarna kan årsavgifterna fördelas antingen efter insatserna eller också andelstalen.

Det är möjligt att fördela kostnader för t ex värme och vatten efter förbrukning, medan andra kostnader fördelas efter insatsen.

För ändring av insatserna eller andelstalen krävs alltid beslut av föreningsstämma.
Olika majoritetsregler gäller för besluten. Stämman får inte när beslutet fattas behandla någon medlem otillbörligt olika.

Om det i övriga bostadsrätter ingår nyttigheter som inte du har tillgång till ska det avspeglas i årsavgiften.


3. Har föreningen rätt att kräva ersättning för obetalda månadsavgifter?

Fråga: Min bostadsrättsförening har begärt att få ersättning för obetalda månadsavgifter.
Har föreningen rätt att komma tillbaka och kräva att jag ska betala gamla avgifter?
Behöver föreningen ha bevis för att kräva att jag ska betala?

Svar: Bostadsrättslagen säger att nyttjanderätten till en bostadsrättslägenhet är förverkad, och ger föreningen rätt att säga upp bostadsrättshavaren att flytta, om denne dröjer med att betala avgiften utöver två vardagar efter förfallodagen.

Om föreningen säger upp bostadsrättshavaren till avflyttning får denne inte tvingas att flytta om avgiften betalas senast den tolfte vardagen efter uppsägningen. Bostadsrättshavaren har alltså tolv vardagar på sig att betala eller visa att han redan har betalat avgiften.

Det är bostadsrättshavaren som ska bevisa att avgiften är betald.

Om bostadsrättshavaren inte godtar uppsägningen kommer frågan att slutligen avgöras av domtol.

Har du köpt din bostadsrätt före den 1 januari 1996 så svarar du tillsammans med den förre ägaren av bostadsrätten för avgifter som denne inte har betalat. Om du förvärvat bostadsrätten efter den 1 januari 1996 så svarar du bara för de avgifter som förfalit till betalning under den tid som du ägt bostadsrätten.


4. Ersättning för att inte ha kunnat vistas i brandskadad lägenhet

Fråga: Vid en brand i huset blev mitt sovrum skadat. Jag kunde inte vistas i rummet under lång tid och vill därför ha återbetalning av avgiften under denna period. Men föreningen säger nej eftersom försäkringsbolaget vägrar ersättning. Vad gör jag?

Svar: Enligt bostadsrättslagen är det bostadsrättsföreningen som står för reparationerna på grund av brandskada.

Bostadsrättshavaren får dock stå för reparationskostnaderna om han eller någon som hör till hans hushåll eller gästar honom på något sätt har orsakat branden.

För att du ska kunna erhålla nedsättning av årsavgiften, för att under en längre tid inte ha kunnat vistas i ett av rummen, krävs det att bostadsrättsföreningen antingen åsidosatt sin reparationsskyldighet med anledning av brandskadan eller på något annat sätt har orsakat att det uppstått hinder eller men i din nyttjanderätt av lägenheten.

Du kan alltså inte få nedsätting av avgiften enbart för att du har drabbats av en brandskada.


5. Ersättning för men och hinder i nyttjanderätten

Fråga: Jag bor i en förening med redan höga avgifter. Nu ska vattnet stängas av under delar av en dag och för drygt en vecka sedan var vi utan hiss i en hel vecka. Ska man behöva stå ut med alla dessa standardsänkningar utan att få någon kompensation?

Svar: Bostadsrättsföreningen är inte skyldig att kompensera de boende ekonomiskt för tillfälliga avstängningar.

Föreningen måste dock ha utfört reparationerna så snart det kunnat ske. Annars kan den som drabbats begära skälig nedsättning av månadsavgiften för hinder och men i nyttjanderätten, eller begära skadestånd.

Den som begär sådan kompensation måste vid en tvist bevisa att föreningen varit vårdslös.


6. Avgift för ostädad tvättstuga

Fråga: I vår förening har vi medlemmar som struntar i att göra rent efter sig i tvättstugan. Vi tycker att föreningen ska ta ut en avgift för de hushåll som inte tar sitt ansvar, dvs avgift ska endast krävas om där är mycket smutsigt. Är det tillåtet?

Svar: I bostadsrättsföreningar tillämpas den så kallade självkostnadsprincipen. Detta innebär att föreningen genom medlemmarna - bostadsrättshavarna - ska få kostnadstäckning för såväl kapitalkostnader som drifts- och underhållskostnader, som t ex städning av tvättstugan.

Årsavgiften ska täcka de löpande kostnaderna för föreningen. Föreningen får också ta ut upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift om det anges i stadgarna.

Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska utföra enligt bostadsrättslagen eller annan lagbestämmelse. Detta framgår av bostadsrättslagen och HSB:s normalstadgar. Vissa serviceavgifter är dock tillåtna.

Detta innebär att det inte är tillåtet att ha en fast avgift som debiteras bostadsrättshavarna när tvättstugan är dåligt städad.

Rent generellt kan tilläggas att det är viktigt att bostadsrättsföreningen har klara och tydliga regler för hur tvättstugan ska skötas av de bostadsrättshavare som nyttjar den.


7. Styrelsen hotar med höjda avgifter om inte sopnedkast stängs

Fråga: Vi hade ett möte angående sophanteringen med styrelsen. Vi har fått två alternativ muntligt, vi kan fortsätta som vi har det nu och få en avgift på 500 kronor extra i månaden eller stänga sopnedkasten och bygga sophus på gatan.
Behövs det inga kalkyler som bevisar detta, och kan man överklaga beslutet?

Svar: Det framgår inte om det var vid ett allmänt informationsmöte eller en föreningsstämma som sophanteringen diskuterades. Det är viktigt att styrelsen i en kallelse till en föreningsstämma ger utförlig information i ärenden som är av särskild vikt för medlemmarna.

Om medlemmarna på en föreningsstämma anser att de har för dåligt underlag för att ta beslut i frågan så har de rätt att efterfråga mer underlag. De kan också begära att frågan bordläggs och att styrelsen sammanställer ett utförligare beslutsunderlag.

Även vid ett allmänt informationsmöte bör styrelsen kunna presentera de överväganden som ligger till grund för de två olika alternativen till sophantering.

Kontakta styrelsen för att få ytterligare underlag så att ni som medlemmar kan ta ställning i den aktuella frågan.


8. Städdag - 500 kr i avgift för den som inte deltar

Fråga: Har samfällighetsföreningen som jag tillhör rätt att kräva avgift av den som inte deltar på städdagar? Min förening tar 500 kronor av den som inte närvarar.

Svar: Föreningen ansvarar för skötsel av fastigheten, även om föreningsstämman kan besluta att medlemmarna ska hjälpas åt med skötseln för att föreningen ska spara pengar.

Föreningen får inte utöver månadsavgiften ta ut andra avgifter för fastighetens förvaltning.

Varken samfällighetsföreningar eller bostadsrättsföreningar har därför rätt att ta ut straffavgift för den som inte deltar i arbetet på städdagar. Ingen medlem ska bestraffas för att han eller hon inte vill eller har möjlighet delta i den gemensamma förvaltningen av fastigheten. Avgiften på 500 kronor är olovlig och medlem har rätt att kräva pengarna åter.


9. Hur köpa vindsutrymme om styrelsen nekar detta?

Fråga: Vi bor i en liten trea på översta våningen i vårt hus. Ovanför oss finns ett oanvänt vindsutrymme. Vi skulle gärna ta över det för att utöka vår lägenhet, men vår förening har sagt nej. Det blir så bökigt att räkna om avgifterna, motiverar styrelsen. Men vi får gärna hyra utrymmet.
Hur ska vi gå vidare för att kunna köpa vindsutrymmet?

Svar: Alla beslut om ombyggnad av föreningens fastighet fattas av stämman enligt HSB:s normalstadgar. Stämmobeslut krävs dessutom enligt lagen vid så väsentliga förändringar som att bygga om vinden till bostäder.

Det är vanligtvis styrelsen som initierar ett sådant ärende men ni har möjlighet att ta upp frågan genom att skriva en motion till stämman.

HSB säger i denna fråga att när det gäller upplåtelse av vindsyta till bostadsrätt är det en fråga för styrelsen, så även om stämman fattar beslut att vinden får byggas om till bostadsändamål kan bostadsrättshavaren inte få ytan upplåten med bostadsrätt om styrelsen inte vill det.

Men då tar HSB inte hänsyn till att stämman är föreningens högsta beslutande organ enligt lag, och att styrelsen måste följa stämmans beslut.


För mer information om andelstal i bostadsrättsförening, se bl a;
Andelstal i brf - Faktabanken

Andelstal, andel, betalningsgrundande andel, laglig grund

För lätt att omfördela årsavgifterna - andelstal i brf

Kringgående av 3/4-majoritet för ändring av årsavgiftsberäkning

Samma andelstal men olika avgifter - Koppling mellan andelstal och avgift i en brf

Skillnad mellan andelstal för insater och andelstal för beräkning av avgifter

Beräkna andelstal

Beräkna andelstal och årsavgift för nybyggda lägenheter

Utökad boendeyta - högre månadskostnad

Dubbla andelstal i brf - Andelstal ska anges vid försäljning av en bostadsrätt och att detta kan innebära att två andelstal måste anges

Avgiftsskillnader i brf, mer än grava. Andelstal

Ökat taxeringsvärde koppling till andelstal i brf?

Köpa del av grannens lägenhet i brf och omräkning av andelstal

Kostnader för bredband fördelat enligt andelstal?

Avgift för altan på vind i brf - Principer för att beräkna andelstal

Frågor kring råvindsupplåtelse - Exempel på hur andelstal räknas ut

Utvidgning av föreningens verksamhet i brf - Innebär en vindsförsäljning även ändrade andelstal?

Avskrivningar av brf-fastighetens värde - Vindsutrymme och höjning av andelstal för att täcka ökade kostnader

Andelstal vid ombyggnad av källare
Bygga om källare till en del av lägenheten, hur ska andelstal beräknas?

Tillbyggnad och höjd avgift i brf - Vad styr andelstal? Höjning av andelstal måste kunna motiveras utifrån lag/stadgar

Arrendeavtal för bakgård till bostadsrättsförening och andelstal

Sänka avgift / ändra andelstal?

Avgiftssänkning i brf - Felaktiga beslut? - Årsavgift kopplad till ekonomisk plan... men vilken?

Fördelning av kapitaltillskott baserat på andelstal?

Höjning av enskild medlems avgift - andelstal i brf - Frågor om andelstal i brf

Nya andelstal i brf. Olika andelstal för lika lägenheter - Frågor om andelstal i bostadsrättsförening


Besittningsskydd, hyresförhandling bostad, hyresgäster, omförhandling lokalhyra, säkerhet hyror/avgifter, överlåtelse hyresrätt till lokal


Se även bl.a.;
Vad gäller vid överlåtelse/försäljning?

Överlåtelse- och pantsättningsavgift

Nedsättning av avgiften i en brf

Sen betalning av avgift