Överlåtelse, övergång av bostadsrätt

[Admin]

Överlåtelse - Övergång av bostadsrätt

Formkrav för överlåtelse av bostadsrätt Ett avtal om överlåtelse av bostadsrätt (köp, byte, gåva) ska upprättas skriftligen och skrivas under av överlåtaren och förvärvaren. Avtalet ska ta upp den bostadsrätt som överlåtelsen avser samt priset för denna.

Ogiltig överlåtelse
Överlåtelse som inte innehåller det som nu nämnts är ogiltig. Talan om att en överlåtelse är ogiltig måste numera väckas vid allmän domstol inom två år från den dag då överlåtelsen skedde. Om inte så sker anses överlåtelsen giltig. Har parterna träffat avtal om annat pris än det som anges i överlåtelseavtalet är denna sidoöverenskommelse ogiltig.

Kravet på skriftlig form vid överlåtelse gäller som ovan nämnts vid köp, byte och gåva. Om mellangift lämnas vid ett byte, ska alltså beloppet anges. Även om priset inte direkt och uttryckligen angetts, men det går att härleda ur avtalet exakt vilket belopp som avses vid överlåtelsetidpunkten, torde formkravet vara uppfyllt. Ett motsvarande resonemang torde också kunna föras vad gäller att identifiera den lägenhet överlåtelsen avser.

Vissa praktiska problem kan uppstå vid överlåtelse. Det är nämligen inte ovanligt med så kallat blandade fång (förvärv). Oavsett hur parterna rubricerat överlåtelseavtalet har föreningen att ta ställning till om formkraven är uppfyllda.

I en överlåtelse där en part övertar en bostadsrätt mot att han också övertar betalningsansvaret för de lån som belöper på bostadsrätten torde det vara nödvändigt att ange lånebeloppets storlek. För det fall lånebeloppet överstiger bostadsrättens värde i gåvosammanhang torde principen bli att överlåtelsen betraktas som ett köp. För att avtalet då ska vara giltigt krävs således att priset anges.

Köpares tillträde till lägenheten
Normalt bestämmer parterna i avtalet när köparen ska tillträda lägenheten. I Brl regleras inte denna fråga utan som framgår nedan har föreningen endast att ta ställning till frågan om medlemskap. När föreningen har beslutat i frågan om medlemskap i föreningen, är den nye innehavaren bostadsrättshavare. Själva tillträdet till lägenheten har endast betydelse parterna emellan för att reglera vissa förhållanden som normalt gäller ansvaret för förpliktelser (kostnader) etc. HSB-föreningen bör därför inte medverka genom att vid tillträdesdagen byta skylt på dörren, ändra betalningsavier etc. Alla dessa praktiska frågor bör vidtas först när den nye innehavaren har blivit medlem i bostadsrättsföreningen.

Medlemskap krävs för att bli bostadsrättshavare En överlåtelse av bostadsrätt sker normalt alltid under ett visst förbehåll, nämligen att föreningen godtar förvärvaren som medlem. I lagen kommer detta till uttryck i en bestämmelse som säger att när en bostadsrätt har överlåtits från en bostadsrättshavare till en ny innehavare får denne utöva bostadsrätten endast om han är eller antas till medlem i bostadsrättsföreningen. Vägras förvärvaren medlemskap blir överlåtelsen ogiltig. Överlåtaren är intill dess styrelsen beslutat om medlemskap att betrakta som bostadsrättshavare.

Pantsättning
Om en pantsättning blir aktuell vid en överlåtelse torde endast bostadsrättshavaren ha denna befogenhet. Normalt kan detta lösas genom att bostadsrättshavaren, dvs överlåtaren/säljaren, samtycker till att bostadsrätten pantförskrivs för en fordran hos förvärvaren. Om så inte sker och förvärvaren/köparen vägras medlemskap blir förvärvet ogiltigt. Detta torde också medföra att en pantsättning som enbart skett av förvärvaren är ogiltig. Överlåtaren har rätt att återfå bostadsrätten utan belastningar. Panthavaren får då försöka få ut sin fordran hos förvärvaren utan säkerhet i bostadsrätten.

Särskilda regler vid tvångsförsäljning
Vid en exekutiv försäljning och tvångsförsäljning anses ett giltigt förvärv omedelbart ha kommit till stånd. Om föreningen vägrar förvärvaren inträde, är föreningen skyldig att lösa bostadsrätten. Den som förvärvat bostadsrätten har således rätt att tillgodogöra sig bostadsrättens värde, även om han inte antas som medlem. Rätten att begära inlösen tillkommer såväl föreningen som förvärvaren. Föreningen ska ersätta förvärvaren med skälig ersättning. Normalt kan priset vid försäljningen läggas till grund för beräkningen. Men detta pris är inte ensamt avgörande för vad föreningen ska betala i ersättning. Ersättning för bostadsrätten ska utgå med belopp som är att anse som skäligt även om förvärvaren har betalat ett högre pris vid försäljningen.

Undantag från kravet på medlemskap för juridiska personer
Sedan 1 januari 1996 har en juridisk person som förvärvat en bostadsrätt på exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt Brl, och denne har panträtt i bostadsrätten, vissa rättigheter. Sådan juridisk person får utöva bostadsrätten under tre år utan att ansöka om medlemskap i föreningen. Med att utöva bostadsrätten menas i första hand att använda lägenheten. Därför har det också införts en bestämmelse att den juridiska personen får upplåta lägenheten i andra hand utan styrelsens samtycke. När de tre åren gått till ända måste ansökan om medlemskap ske. Om en ansökan inte sker får bostadsrättsföreningen, efter att ha iakttagit vissa formella åtgärder, sälja bostadsrätten enligt reglerna om tvångsförsäljning (8 kap 1 § Brl). Rätten att utöva en bostadsrätt utan medlemskap under en tid av tre år tillkommer också ett dödsbo. Tre år efter dödsfallet får föreningen uppmana dödsboet, att inom ett halvår från uppmaningen, visa att bostadsrätten har ingått i bodelning eller arvskifte eller att bostadsrätten förvärvats av någon som inte får vägras medlemskap i föreningen. Om dödsboet inte följer denna uppmaning får föreningen sälja bostadsrätten enligt bestämmelserna i Brl om tvångsförsäljning. Försäljningen sker för dödsboets räkning.

Juridiska personers förvärv av bostadsrätt Några särskilda bestämmelser vid förvärv av bostadslägenhet av en juridisk person som inte redan är medlem finns inte. Bestämmelserna är i stället kopplade till frågan om medlemskap och rätt att i vissa fall utöva bostadsrätten utan krav på medlemskap.

Samtycke krävs till ytterligare förvärv av bostadslägenhet
En juridisk person som redan är medlem i föreningen måste för att förvärva bostadsrätt till en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål ha föreningens samtycke. Detta gäller inte kommun eller landsting eller en juridisk person som förvärvar en bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt Brl om den juridiske personen hade panträtt i bostadsrätten. Ett förvärv som saknar föreningens samtycke är ogiltigt.

Samtycke gäller ej vid förvärv av lokal eller fritidsbostadsrätt.Reglerna om krav på styrelsens samtycke gäller inte då en medlem förvärvar en lokal. Ett sådant förvärv gäller således omedelbart om den juridiska personen redan är medlem i bostadsrättsföreningen. Detta gäller även vid förvärv av fritidsbostadsrätter.

Hur ska en juridisk person använda sin bostadslägenhet?
Om styrelsen beviljar juridisk person medlemskap, bör det observeras att det kan behövas regler för hur lägenheten ska användas. Enligt bestämmelserna i Brl får en bostadslägenhet, vilken förvärvats av juridisk person, endast användas för att i sin helhet upplåtas i andra hand som permanentbostad om den inte är avsedd för fritidsändamål. Detta gäller om inte annat har avtalats mellan föreningen och den juridiska personen. Normalt bör därför föreningen vid själva prövningen av medlemskapsansökan diskutera frågan om hur lägenheten ska användas. Om en styrelse har accepterat att en lägenhet endast ska användas som "övernattningslägenhet" bör ett särskilt avtal tecknas mellan parterna. Det kan vara lämpligt att i avtalet också reglera vem som ska företräda den juridiska personen gentemot föreningen.

Makes och sambos samtycke vid överlåtelse
Vid överlåtelse och pantsättning av bostadsrätt har samtycke från äkta make och sambo mycket stor betydelse. Bestämmelser om när samtycke krävs finns inte i Brl utan regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) beträffande äkta makar, för homosexuella par som registrerat sitt partnerskap lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap samt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem (sambolagen) beträffande sambo. Med samboförhållande menas enligt lag ogift kvinna och ogift man som bor under äktenskapsliknande förhållanden. Därutöver finns också lagen (1987:813) om homosexuella sambor. Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande ska vad som gäller i fråga om sambor enligt bland annat lagen om sambors gemensamma hem och Brl tillämpas även på de homosexuella samborna.

En make får inte utan den andra makens samtycke avhända sig, pantsätta, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta egendom som utgör makarnas gemensamma bostad (7 kap 5 § ÄktB). Vad som utgör makarnas gemensamma bostad framgår av 7 kap 4 § ÄktB. Där sägs bland annat att med gemensam bostad menas byggnad eller del av byggnad som makarna eller någon av dem innehar med bostadsrätt, om byggnaden eller byggnadsdelen är avsedd för makarnas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål. Till makars gemensamma bostad räknas dock inte egendom som används för fritidsändamål. Vad som nu sagts gäller också homosexuella par som registrerat sitt partnerskap. I huvudsak gäller samma regler för sambor enligt sambolagen. Vad som i detta sammanhang avses med sambors gemensamma bostad överensstämmer med definitionen i äktenskapsbalken (2 § sambolagen jämförd med 7 kap 4 § ÄktB).

I 17 § sambolagen finns vissa inskränkningar i rätten att förfoga över det gemensamma hemmet. Enligt denna paragraf får en sambo under vissa förutsättningar inte utan den andres samtycke avhända sig, pantsätta, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta en gemensam bostad. Detta gäller dels sådana fall att bostaden ska ingå i bodelning mellan samborna, om bodelning kommer till stånd, dels sådan bostad som inte ska ingå i bodelning men som den andre sambon har rätt att ta över när ett samboförhållande upphör (16 § sambolagen). Det sistnämnda är sådana fall där den ena sambon innehar den gemensamma bostaden med hyresrätt eller bostadsrätt och egendomen inte ingår i bodelning. Den andre sambon har rätt att överta denna bostad när samboförhållandet upphör om den sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller haft barn tillsammans gäller det nu sagda endast om synnerliga skäl talar för det.

En domstol kan, på talan av maken, partnern eller sambon, förklara en rättshandling beträffande förvärv eller pantsättning ogiltig om den skett utan samtycke (7 kap 4 § ÄktB, 19 § sambolagen). Detta innebär att egendom ska återgå eller att själva pantsättningen blir ogiltig. Tredje man, förvärvare eller panthavare av en bostadsrätt har i en sådan situation inget skydd även om han är i god tro. God tro kan endast göras gällande vid överlåtelse av bohag och då den nye innehavaren fått egendomen i sin besittning.

Bodelning, arv och testamente
Som tidigare nämnts under allmänt i detta avsnitt behandlar Brl under begreppet övergång av bostadsrätt också förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknade förvärv. Här kommer de vanligaste formerna att tas upp och det ska sägas att dessa inte regleras i Brl utan i annan speciallagstiftning exempelvis Äktenskapsbalken (ÄktB) och föräldrabalken (FB). Det är mycket ovanligt att övergång av bostadsrätt sker genom bolagsskifte eller liknande förvärv varför det inte finns anledning att här redovisa detta. Kontakta i dessa fall en jurist för råd i den speciella frågan. Även vid övergång av bostadsrätt som nedan redovisas finns det anledning att iaktta försiktighet och vid minsta tveksamhet rådfråga en jurist i saken.

Bodelning
I samband med att ett äktenskap eller ett samboförhållande upphör är det vanligtvis så att det bestäms vem av de båda makarna eller samborna som ska ha rätt till den gemensamma bostaden. Frågor om den gemensamma bostaden finns reglerat i äktenskapsbalken och sambolagen. Huvudprincipen i dessa bestämmelser är att den part som bäst behöver bostaden ska ha rätt till den. Ett bodelningsavtal i anledning att ett äktenskap upplöses eller ett samboförhållande upphör ska vara;
• skriftligt och
• undertecknat av båda parter.

Bodelningshandlingen är således att ses som en överlåtelsehandling avseende bostadsrätten och hanteras av bostadsrättsföreningen på samma sätt.

Bodelningsförrättare och bodelningsavtal
Om parterna inte är överens i fråga om bodelning kan bodelningen förrättas av en av tingsrätten utsedd bodelningsförrättare. Av denne upprättad bodelningshandling gäller som fångeshandling;

• om den är godkänd av båda parter eller
• om bevis om att den vunnit laga kraft visas.

Det kan också förekomma andra situationer då det används bodelningsavtal.

1 Bodelningsavtal kan upprättas i anledning av makes eller sambos död varvid bodelning förrättas mellan den efterlevande maken/sambon och den avlidnes arvingar, vilka framgår av bouppteckningen. Finns det endast gemensamma barn är den efterlevande maken ensam dödsbodelägare. I dessa fall kan den efterlevande maken erhålla bostadsrätten med endast bouppteckningen som fångeshandling.

2 Bodelning under pågående äktenskap kan förrättas sedan makarna har gjort en skriftlig anmälan därom till tingsrätten. Utöver bodelningshandlingen ska bevis visas om att anmälan gjorts till tingsrätten före det att bodelningen förrättades (9 kap 2 § 2 st ÄktB).

God man
Om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person ska tingsrätten förordna god man för honom eller henne.
God man ska också förordnas i vissa andra fall, t ex när den som har förmyndare, god man eller förvaltare ska företa rättshandling mellan honom själv och den som företräder honom. Den gode mannen får bara företa rättshandlingar som omfattas av hans förordnande. Den som förordnandet avser ska ha givit sitt samtycke för att rättshandlingen ska bli bindande mot honom eller henne. Samtycke behövs dock inte om den som förordnandet avser på grund av sitt tillstånd varit ur stånd att ge uttryck för sin mening eller detta av annan orsak inte kunnat inhämtas. Så kan vara fallet om den som förordnandet avser är underårig eller bortavarande.

Vad krävs av en god man vid övergång av bostadsrätt?
När en god man medverkar vid en överlåtelse av bostadsrätt bör följande krävas;

• Tingsrättens förordnande av god man vari det bör framgå förordnandets omfattning det vill säga rätt att sälja/köpa bostadsrätt
• Skriftligt samtycke från den person som den gode mannen företräder.
  Anser den gode mannen att samtycke inte kan inhämtas från den person som den gode mannen företräder bör redogörelse från den gode mannen lämnas och han bör skriftligen kunna styrka att ett samtycke inte kan inhämtas exempelvis genom läkarintyg.
• Överförmyndarens tillstånd, om den person godmansförordnandet avser, ska uppta lån i samband med överlåtelse eller övriga förpliktelser som ingår.

Förvaltare enligt föräldrarbalken
Av bestämmelserna i föräldrarbalken (FB) framgår att om någon är ur stånd att vårda sin egendom till följd av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande kan rätten förordna förvaltare för honom.

• Förvaltaruppdraget kan begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom som överstiger ett visst värde.
• Förvaltaren har ensam rådighet över den egendom som omfattas av förordnandet. Detta innebär att något samtycke inte erfordras.

Förvaltares medverkan vid övergång av bostadsrätt När en förvaltare medverkat vid överlåtelse av bostadsrätt bör samma krav som ställts på god man gälla för förvaltaren. Dock behöver inte samtycke inhämtas från den person förvaltaren företräder.

Arv och Testamente
När en person har avlidit ska bouppteckning upprättas och ges in till skattemyndigheten. Det är skattemyndigheten som registrerar bouppteckningar. I bouppteckningen ska bostadsrätten finnas upptagen. Efter registreringen av bouppteckningen ska den avlidnes egendom delas upp mellan arvingar och testamentstagare genom ett arvskifte. Om det endast finns en dödsbodelägare (se ovan bodelning) kan den registrerade bouppteckningen utgöra överlåtelsehandling och bostadsrätten överföras till den efterlevande maken.

Testamente kan utgöra fångeshandling;

• om bostadsrätten finns särskilt angiven i testamentet eller
• om testamentstagaren ärver all egendom.

Testamentet ska i det sistnämnda fallet vara godkänt av samtliga arvingar om inte bevis om att testamentet vunnit laga kraft kan visas. En arvsskifteshandling ska vara;

• skriftlig och
• undertecknad av dödsbodelägarna.

Av denna handling ska framgå vem som tillskiftas bostadsrätten.

Finns det omyndig dödsbodelägare krävs normalt överförmyndarens samtycke till fördelningen. Arvsskifte kan också på begäran av dödsbodelägare, förrättas av särskild förordnad skiftesman. Dennes skifte kan utgöra fångeshandling om delägarna godkänt skifteshandlingen eller om skiftet vunnit laga kraft.

Överlåtelseavgift
Som framgår av stadgarna får överlåtelseavgift tas ut vid övergång av bostadsrätt.


Dödsbo
När en medlem avlider får dödsboet förfoga över bostadsrätten i högst tre år från dödsdagen även om dödsboet inte är medlem i föreningen. Det innebär att dödsboet fram till arvskiftet ofta brukar få rätt att hyra ut lägenheten så att den inte behöver stå tom under tiden. Det kan ibland ta lång tid mellan ett dödsfall och ett arvskifte.

När dödsboet är skiftat och klart ska en kopia på arvskifteshandlingen lämnas till styrelsen där det framgår till vem eller vilka bostadsrätten har övergått. Om det endast finns en dödsbodelägare räcker det med att en kopia på bouppteckningen lämnas till styrelsen. Finns testamente ska detta biläggas. Tillsammans med denna/dessa handling/ar ska ansökan om medlemskap i föreningen lämnas till styrelsen om någon av dödsbodelägarna övertar lägenheten.

Efter tre år från dödsdagen får föreningen uppmana dödsboet att inom sex månader från uppmaningen visa att bostadsrätten övergått till ny ägare genom arvskifte, bodelning eller någon annan som har förvärvat bostadsrätten.


HSB skriver bl a följande om proceduren avseende bostadsrätten när någon anhörig avlider;

Vad gör jag när någon av mina närmaste avlider?

Dödsbo

När någon avlider ingår alla den avlidnes tillgångar och skulder i dödsboet. Man talar fortsättningsvis om ”dödsboet efter ….”. Dödsboet är en sk juridisk person. Dödsboet företräds/tecknas av dödsbodelägarna. Dödsbodelägare är de som ärver den avlidne enligt lag samt eventuella universiella testamentstagare (någon som ärver all den avlidnes kvarlåtenskap eller en viss del, t ex ¼, av kvarlåtenskapen)

Vad är det för handlingar som kan behövas?

Ett inledande jobb är att söka igenom den avlidnes handlingar. Man behöver få fram uppgifter hos banker om det kan finnas bankmedel, fondandelar, aktier m.m., om det finns något bankfack som kan innehålla ytterligare uppgifter, vilka försäkringar som finns, om den avlidne upprättat något testamente osv.

Bouppteckning

En bouppteckning måste upprättas. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen.

Bouppteckningen är en förteckning över de tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Likaså redovisas eventuell make/makas tillgångar och skulder. Även eventuell sambos tillgångar och skulder ska redovisas.

Av bouppteckningen framgår också vilka som är dödsbodelägare. Det är en viktig uppgift eftersom dödsbodelägarna med stöd av bouppteckningen kan företräda dödsboet i olika situationer. Till exempel så kan dödsbodelägarna skriva under ett överlåtelseavtal där dödsboet överlåter en bostadsrättslägenhet.

Det antecknas i bouppteckningen om det finns något testamente, äktenskapsförord m.m..

Om den avlidnes make/maka redan avlidit måste bouppteckningen efter denne också ges in tillsammans med bouppteckningen.

En bouppteckning måste som huvudregel upprättas inom 3 månader från dödsfallet och därefter inom en månad ges in till Skatteverket. Det finns inget krav på att någon viss person ska ha upprättat bouppteckningen. Som enskild privatperson kan man själv upprätta en bouppteckning om man anser att man behärskar det.

Bouppteckningen ska registreras hos Skatteverket.

Dödsboanmälan
I undantagsfall då dödsboet endast har få eller inga tillgångar så behöver inte en bouppteckning upprättas. Istället kan socialnämnden i de fallen göra en dödsboanmälan till Skatteverket.

Bodelningsavtal

Då det är en av två makar som har avlidit och det finns giftorättsgods så måste det upprättas ett bodelningsavtal innan ett arvsskifte kan göras. Likaså kan det bli aktuellt med ett bodelningsavtal om den efterlevande sambon begär det.

Arvsskifte

Om det finns flera dödsbodelägare så behöver det upprättas ett arvsskifte. Detta kan göras först då bouppteckningen har blivit registrerad hos Skatteverket.

Arvsskifteshandlingen är en handling av vilken det framgår till vem av arvingarna och testamentstagarna som egendom ska tillskiftas, till exempel att bostadsrättslägenheten ska tillskiftas en viss person.

En arvsskifteshandling ska vara skriftlig och undertecknas av samtliga dödsbodelägare.

Bouppteckningen tillsammans med arvsskiftet kan (om inget testamente finns) utgöra grund för att föra över en bostadsrättslägenhet.
Arvsskifte behöver inte förrättas om det bara finns en dödsbodelägare (sk enmansdödsbo). Då utgör den registrerade bouppteckningen underlag för överföring av tillgångar, t ex bostadsrättslägenhet.

Testamente

Ett testamente kan innebära att någon ärver all kvarlåtenskap eller viss del av kvarlåtenskapen eller viss specifik egendom. Då det finns ett testamente måste man kolla så att det har vunnit laga kraft. Ett testamente kan ha vunnit laga kraft genom att alla dödsbodelägare har godkänt testamentet eller att ingen av dödsbodelägarna har motsatt sig testamentet (klandrat) inom sex månader från att de fått del av testamentet.

Testamentet ska som huvudregel vara skriftligt och bevittnat av två personer.

Som framgår av detta så kan det vara många handlingar som behöver upprättas. Vid minsta tveksamhet eller om det är aktuellt med flera av dessa handlingar så skulle jag råda er att ta hjälp av någon jurist som jobbar med familjerätt.

Se även bl.a.;
Avtal om överlåtelse av bostadsrätt (i HSBs utformning)


Köp av bostadsrätt - viktiga frågor att ställa, ansvarsfördelning, upplysnings- och undersökningsplikt - Vilka frågor ska ställas vid köp av bostadsrätt?

Överlåtelse, förvärv av bostadsrätt - Tips vid köp av bostadsrätt. Vad ska jag tänka på när jag köper bostadsrätt?

Förvärv av bostadsrätt - Köpa bostadsrätt - Tips vid köp av bostadsrätt

Sälja bostadsrätt - När jag ska överlåta min lägenhet till någon annan, hur går jag tillväga? Vad ska jag tänka på?
Sälja bostadsrätt - Vad gäller vid försäljning av bostadsrätt och vid överlåtelse bostadsrätt? Hur gör jag?

Överlåtelse- och pantsättningsavgift - Avgifter vid försäljning av bostadsrätt

Överlåtelse, övergång av bostadsrätt - Information om försäljning av bostadsrätt

Sälja bostadsrätt utan mäklare - Försäljning av lägenhet, med eller utan mäklare?

Begäran om utdrag ur lägenhetsregistret - Rätt till utdrag om bostadsrätt från föreningens register över lägenheter

Mall - Gåvobrev bostadsrätt utan övertagande av lån - Mall för gåva bostadsrätt utan att ta över lån
Mall - Gåvobrev bostadsrätt med övertagande av lån - Avtalsmall gåva bostadsrätt, där lån övertas av gåvotagaren
Avtalsmall för gåvobrev i utformning av HSB - Gåva bostadsrätt, blankett från HSB


Se även;
* Medlemskap och ägarskap i bostadsrätt - Vad gäller?
* Medlemskap och ägarskap i brf, på vilket sätt hör dessa ihop?

* Hur många bostadsrätter kan man köpa och sälja samt äga?
* Spekulationsköp av bostadsrätter via bulvan

* Vilka får äga bostadsrätt i föreningen?
* Jag har fått nog!

* Minimiandel i bostadsrätt för att bli medlem?

* Styrelse kan stoppa delat ägarskap av bostadsrätt...
* Fråga kring delägande av bostadsrätt
* Föräldrar 100% ägare till barnets bostadsrätt. OK?
* Går det att äga fler än en bostadsrätt på egen hand?

* Andrahandsuthyrning (Faktabanken)
* Olovlig andrahandsuthyrning till kriminell
* Min farfars bostadsrätt - Medlemskap, uthyrning, andrahand

* Borgensman för månadsavgiften
* Borgenär som inte vill vara borgenär längre

* Kreditupplysning
* Kreditprövning/kreditupplysning av ny medlem i brf överflödig

* Att godkänna en ny medlem i bostadsrättsförening

* Betalningsanmärkning - vad gäller för att godkännas som medlem i brf?
* Nekande av medlemskap i brf, betalningsanmärkningar
* Medlemskap i bostadsrättsförening med betalningsanmärkningar

* Vara i stånd att fullgöra sina förpliktelser mot föreningen

* Gnällkärring - Kurs i bostadsrättsjuridik - Rätt att neka medlemskap i brf?

* Bli godkänd som medlem i brf?

* Stadgeändring äldreboende, olaglig

* Överdrivna krav för ansökan av medlemskap i brf

* Kan en styrelse neka medlemskap pga att inspektion först måste utföras?

* Befogat avslå ansökan om medlemskap i bostadsrättsförening?

* Folkbokförd på annan adress

* Medlemskap i BRF vid tidigare utlandsboende

* Tre köpare i rad nekades medlemskap

- Vägras inträde i brf Trollstigen i Hultsfred
- Brf Järnhand rostar smått! - Nekad medlemskap
- Styrelsen vägrar ny medlem medlemskap i brf

- Funderingar gällande medlemskap i brf
- Frågor angående medlemskap i BRF

* Ansökan om medlemskap i BRF

* Policy för prövning av medlemskap i brf (Faktabanken)
* Utökning av " policy för prövning av medlemskap i brf "?

* Hur lång tid ska det ta att godkänna medlem i brf?

* Rutiner för ansökning av medlemskap i Brf

* Skadestånd på 1,3 mkr för styrelse pga nekat medlemskap i brf

* Köpare hoppat av, dessutom nekad medlemskap

* Prövning av medlemskap i brf - Prop. 1990/91:92 s 61 och RH 2000:22

* Prövning av medlemskap i brf - Personliga egenskaper

* Ansökan om medlemskap, mall (Pdf)

* Överlåtelseavtal (Doc)
* Överlåtelse av bostadsrätt, mall från HSB (Pdf)
* Upplåtelseavtal, mall (Pdf)

* Överlåtelse/försäljning av bostadsrätt - vad gäller för brf?
* Förvärv av bostadsrätt - Köpa bostadsrätt (Faktabanken)
* Överlåtelse, övergång av bostadsrätt (Faktabanken)

* Hyresnämnden - Vad gör de för bostadsrättshavare? (Faktabanken)

* Hur protokollför man nekat medlemskap?

* Sälja bostadsrätt (utan mäklare) - Tillvägagångssätt för att sälja bostadsrätt, steg för steg

* Mäklarens ansvar vid köp av bostadsrätt?

* Prövning av medlemskap i brf - Bortselekterad som medlem

* Sambo ej medlem i brf?
* Ta över lägenhet och lån av sambo i brf

* Godkännande av ny medlem i brf