Störningar i bostadsrätt

[Admin]

Sundhet, ordning och gott skick

En bostadsrättshavare är skyldig att se till att inga grannar eller andra störs. När lägenheten används ska bostadsrättshavaren se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar i sådan grad som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Även i övrigt ska iakttas allt som fordras för att bevara sundhet ordning och gott skick inom eller utom huset. Lägenheten ska användas på ett för omgivningen godtagbart sätt.
Försummar en bostadsrättshavare sin skyldighet att iaktta sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset riskerar denne att nyttjanderättsavtalet sägs upp.

Om störninar ger Bostadsrättslagen, 7 kap, 9 §, endast följande diffusa text;
När bostadsrättshavaren använder lägenheten skall han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Bostadsrättshavaren skall även i övrigt vid sin användning av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset. Han eller hon skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över att dessa åligganden fullgörs också av dem som han eller hon svarar för enligt 12 § tredje stycket 2.

Om det förekommer sådana störningar i boendet som avses i första stycket första meningen, skall föreningen
1. ge bostadsrättshavaren tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör, och
2. om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna.

Andra stycket gäller inte om föreningen säger upp bostadsrättshavaren med anledning av att störningarna är särskilt allvarliga med hänsyn till deras art eller omfattning.

Sista stycket i denna paragraf uppger följande;
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till underrättelse som avses i andra stycket 2. Lag (2004:390).
Några sådana "formulär till underrättelse" har regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, inte tagit fram, utan dessa formulär får man kopiera från detta forum.

Klagomål

Vid klagomål från grannar eller omkringboende till viss bostadsrättshavare att denne uppträder störande, ska föreningen notera

• vem klagomålen riktas mot
• klagomålens art
• tidpunkter för klagomålen
• vem som klagar.

Den klagande bör förmås tala med sin störande granne om störningarna. Om detta inte går, bör föreningen ta personlig kontakt med den som uppges vara störande.
De som framfört klagomålen ska rekommenderas att fortlöpande anteckna alla störande uppträdanden där typ av störning, datum och klockslag framgår. Noteringarna ska föras av de som blir störda. Grannarna bör också informeras om att deras vittnesmål som huvudregel är nödvändigt för att vinna en tvist i tingsrätten om förverkande.

Anmodan att vidta rättelse

Upphör inte störningarna efter en muntliga tillsägelse och rör det sig om ett objektivt sätt störande uppträdande, måste föreningen snarast sända ett brev till den störande med anmodan att vidta rättelse. Av brevet ska framgå på vilket sätt bostadsrättshavaren är störande och att bostadsrätten är förverkad om det störande beteendet inte upphör omedelbart. I länkarna nedan finns exempel på störningsbrev.

För bostadsrätter finns en särskild bestämmelse som anger att rättelseanmodan inte behöver göras om störningarna är särskilt allvarliga. I sådana fall bör bostadsrättsföreningen rådgöra med jurist.

Stämningsansökan

I stället för en ansökan om vanlig handräckning kan föreningen lämna en stämningsansökan Detta blir aktuellt om man vet att bostadsrättshavaren kommer att bestrida att han varit störande. Föreningen måste då bevisa sitt påstående genom vittnesförhör.

Vittnen
Det är viktigt att de bostadsrättshavare som blivit störda också är villiga att ställa upp och vittna. Andrahandsuppgifter från förvaltare eller annan väger inte särskilt tungt i tvisten vid tingsrätten.

Om grannarna är rädda för att vittna måste föreningens styrelse själv försöka bilda sig en uppfattning om störningarna genom att besöka lägenheten eller lyssna i trappuppgången om det t ex är frågan om hög musik. På vissa orter kan man också anlita störningsjour som bostadsrättshavarna kan ringa till. Vakterna skriver rapporter som kan åberopas som skriftlig bevisning och vakterna kan också höras som vittnen.

Det är sällan tillräckligt att endast åberopa klagomålslistor som bevisning för störningar. Dessa kan dock tjäna som stöd för minnet för vittnena och även vara ett komplement till den muntliga bevisningen.

Informera grannarna om tvisten vid tingsrätten Det tar ofta lång tid att få en förverkandetvist prövad. Det är därför viktigt att informera de bostadsrätthavare som är störda om att föreningen driver ärendet i tingsrätten samt även uppmana dem att föra anteckningar kontinuerligt. Det är svårt att komma ihåg tider och dagar när vittnesförhören hålls 6 månader - 1 år från det att störningarna började.

Ombud
Det är ofta lämpligt att anlita ett juridiskt ombud att förträda föreningen vid förhandlingen i tingsrätten. Det är viktigt att se till att tillfredställande bevisning företes och att ett vant ombud håller vittnesförhören. Om det är enklare ärenden utan muntlig bevisning kan föreningen företrädas av firmatecknarna.

Det är viktigt att ombudet/tjänstemannen styrker sin behörighet med fullmakt. Fullmakten ska skickas in med stämningsansökan eller vid det senare tillfälle då föreningen anlitar ett ombud.

Uppsägning

Uppsägning sker genom att bostadsrättshavaren delges uppsägningshandlingen eller genom att han

• dels tillställs uppsägningshandlingen i rekommenderat brev
• dels erhåller uppsägning vid besök hos bostadsrättshavaren.

Uppsägningsförfarandet

1. Styrelsen måste dokumentera störningarna noga, gärna med underskrifter och vittnen.
Utan bra och fullständig dokumentation över störningarna riskerar föreningen att inte nå framgång vid en eventuell uppsägning.

2. Uppsägning får endast ske om bostadsrättshavaren utan dröjsmål låter bli att vidta rättelse efter tillsägelse från styrelsen.

3. De sociala myndigheterna ska uppmärksammas på den enskilde bostadsrättshavarens situation.
Föreningen ska skicka ett rekommenderat brev med uppgifter om den ansvariga bostadsrättshavarens namn, den lägenhet det är fråga om samt vilka störningar som förekommit. Underrättelsen är en förutsättning för att uppsägning ska få ske.

Eftersom uppsägningsförfarandet är noga reglerat i bostadsrättslagen är det inte tillåtet att göra några formella fel i förfarandet. Uppstår ett handläggningsfel enligt punkten 1-3 ovan minskar eller helt upphör föreningens möjligheter att få den störande medlemmen avhyst från fastigheten.

Uppsägning vid allvarliga störningar
Särskilt allvarliga störningar kan hanteras på ett mer rationellt sätt. Vid dylika allvarliga störningar behöver styrelsen inte ge bostadsrättshavaren tillsägelse att omedelbart upphöra med störningarna innan uppsägning görs (i motsats till förfarandet vid "vanliga" störningar, enligt 1-3 ovan). Styrelsen behöver inte heller underrätta de sociala myndigheterna före uppsägning. Det räcker med att styrelsen skickar en kopia av uppsägningen.

Särskilt allvarliga störningar kan delas in i två huvudgrupper;
• Allvarlig brottslighet som har samband med boendet, till exempel mordbrand eller våld eller hot om våld mot boende i fastigheten.
• Störningar som kan betecknas som outhärdliga för de närboende, t.ex. drogmissbruk, psykisk sjukdom eller bostadsrättshavare som inte klarar eget boende.

Verkställighet avhysning

Verkställighet direkt
Normalt har kronofogdemyndigheten att genast efter utslag verkställa avhysningen jämte utmätning av obetalda avgifter och kostnader i målet.

Särskilt för bostadsrätter
När det gäller bostadsrättslägenheter bör redan i ansökan om handräckning verkställigheten begränsas till att avse endast avhysning. Regleringen av skulderna till föreningen sker genom tvångsförsäljningen.

Särskild ansökan
Har i ansökan om betalningsföreläggande och vanlig handräckning särskilt angivits att verkställighet inte ska ske eller har förverkandet avgjorts genom dom, måste bostadsrättsföreningen ansöka om verkställighet enligt följande:

1. Originalexemplaret av utslaget eller domen skickas tillsammans med en begäran om verkställighet till kronofogdemyndigheten i den ort där fastigheten ligger.

I ansökan ska anges vilken verkställighet som begärs, dvs avhysning samt i förekommande fall begränsad eller fullständig tillgångsundersökning. Se dock ovan Särskilt för bostadsrätter.

Verkställighetskostnaderna betalas i förskott och bifogas i check eller betalas via kronofogdemyndighetens postgirokonto. På inbetalningskortet ska anges person- eller organisationsnummer på bostadsrättshavaren eller om det är flera, på alla, samt kronofogdemyndighetens målnummer alternativt tingsrättens domsnummer.

2. Om bostadsrättshavaren ansöker om anstånd med avhysningen ska föreningen meddela kronofogden hur man ställer sig till anståndsbegäran. Anstånd bör bara medges en kortare tid, 1-3 månader. Om anstånd medges för längre tid finns det risk för att ansökan förfaller.

3. När bostadsrättshavare skilts från lägenheten ska bostadsrätten tvångsförsäljas om inte föreningen, eventuella panthavare och den avhyste bostadsrättshavaren kommer överens om annat. Observera dock att tvångsförsäljning kan ske utan att bostadsrättshavaren avhysts.

Begränsad eller fullständig tillgångsundersökning?
Förutom avhysning ska kronofogden verkställa utslaget/domen även i kostnadsdelen. Detta blir i princip bara aktuellt vid avhysning av hyresgäster.
Det finns två former av verkställighet,

• Begränsad tillgångsundersökning
  Föreningen/hyresvärden måste redan i ansökan om handräckning ange om man önskar begränsad undersökning.
  Begränsad tillgångsundersökning omfattar bostadsrättshavarens/hyresgästens;
  - lön
  - överskjutande skatt.
• Fullständig tillgångsundersökning.
  Om inget angivits sker/ automatiskt en fullständig tillgångsundersökning.
  Fullständig tillgångsundersökning omfattar;
  - lön
  - överskjutande skatt
  - lös egendom
  - fast egendom.

I normalfallet finns det sällan anledning att begära annat än begränsad tillgångsundersökning. Om föreningen/hyresvärden vet att bostadsrättshavaren/hyresgästen har andra tillgångar, t ex sommarstuga, kan det dock vara befogat att ansöka om fullständig tillgångsundersökning.
Det är förenat med kostnader utöver ansökningsavgiften att få till stånd en utmätning av fast egendom. En sådan begäran ska därför övervägas särskilt och måste också anges i ansökan.

Information till socialnämnden

Om hyresvärden vill säga upp en bostadshyresgäst måste han dessförinnan underrätta socialnämnden när det är frågan om störningar eller obetalda hyror.
Socialnämnden måste informeras vid uppsägning av bostadsrättshavare.

Bostadsrättslagen 7 kap 18 §
5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om bostadsrättshavaren åsidosätter sina skyldigheter enligt 9 § vid användning av lägenheten eller om den som lägenheten upplåtits till i andra hand vid användning av denna åsidosätter de skyldigheter som en bostadsrättshavare enligt samma paragraf har,

Bostadsrättslagen 7 kap 20 §
Uppsägning på grund av störningar i boendet enligt 18 § 5 får, om det är fråga om en bostadslägenhet, inte ske förrän socialnämnden har underrättats enligt 9 § andra stycket 2.

Är det fråga om särskilt allvarliga störningar i boendet gäller vad som sägs i 18 § 5 även om någon tillsägelse om rättelse inte har skett.
Vid sådana störningar får uppsägning som gäller en bostadslägenhet ske utan föregående underrättelse till socialnämnden. En kopia av uppsägningen skall dock skickas till socialnämnden.


Tvångsförsäljning

Det blir sällan aktuellt att ansöka om tvångsförsäljning direkt med stöd av en uppsägning om förverkandegrunden är störningar. Detta eftersom det nästan alltid är tvistigt om störningar överhuvudtaget förekommit och i vilken omfattning bostadsrättshavaren varit störande. Dock ska även efter en domstolsprövning av förverkandetvisten denna alltid avslutas med att bostadsrätten säljs, antingen genom tvångsförsäljning eller genom en underhandsförsäljning.
Det krävs heller inte att bostadsrättshavaren har avhysts för att tvångsförsäljning ska kunna ske.

Ansökan
Ansökan görs till kronofogdemyndigheten i den region där bostadsrätten finns.

Kronofogdemyndigheten prövar om förutsättningar för tvångsförsäljning är uppfyllda, dvs att nyttjanderätten är förverkad. Bostadsrättshavaren får vanligtvis möjlighet att yttra sig över föreningens ansökan.

Underhandsförsäljning
Föreningen, bostadsrättshavaren och samtliga panthavare kan istället för tvångsförsäljning komma överens om att sälja bostadsrätten under hand. Föreningen bör i dessa fall träffa skriftlig överenskommelse med de berörda parterna om villkoren för försäljningen och köpeskillingens fördelning.


RÖKNING

Rökning - trivselföreskrifter
Rökning såväl inomhus som utomhus i en bostadsrättsfastighet är i första hand en ordningsfråga. Styrelsen kan besluta att införa ordningsregler. Men sådana regler får inte vara godtyckliga utan ska ha ett verkligt föreningsintresse. Det är viktigt att ordningsreglerna har ett allmänt och brett stöd bland föreningens medlemmar. Ordningsreglerna ska därför beslutas av en föreningsstämma.

Rökning inomhus i brf
Föreningen bör i ordningsreglerna införa ett rökförbud i trappuppgångar, tvättstugor och andra gemensamma utrymmen. Det får anses motsvara vad folk i allmänhet anser är rimligt.

Rökning utomhus/på balkong i brf
Rökning utomhus är svårare att reglera. De flesta klagomål handlar om rökning på balkong. Många upplever det störande att få in rök genom fönster. Det diskuteras om föreningen har rätt att ta in ett förbud i stadgarna mot rökning på balkonger.

Det är således en ganska svår fråga. Någon prövning av stadgar med inskrivet rökförbud på balkong finns ännu så länge inte.

Bolagsverket
Bolagsverket som har till uppgift att syna stadgar för bostadsrättsföreningar kontrollerar om stadgarna strider mot någon lag. Något "tyckande" eller annan lämplighetsprövning utövas inte av Bolagsverkets.

Tobakslagen
Eftersom tobakslagen endast reglerar utrymmen dit allmänhet har tillträde, dvs offentliga platser, berörs inte rökning inom bostaden överhuvudtaget.



Diskussionsunderlag med frågor och svar;


NÅGRA STÖRNINGSFRÅGOR FRÅN MEDLEMMAR

1. Störande hundar

En granne har två hundar som skäller varje morgon så att jag vaknar. Jag har vid ett flertal tillfällen talat med både hundägaren och styrelsen.
Vad har jag för rättigheter?

Svar: Styrelsen är skyldig att utreda klagomål på störningar. Om det visar sig att det rör sig om en oacceptabel störning ska föreningens styrelse skicka en uppmaning om rättelse till den som stör.

Vidtar inte styrelsen åtgärder för att få slut på störningarna kan den som störs ha rätt till nedsättning av årsavgiften. Det är under förutsättning att det rör sig om oacceptabla störningar och föreningen inte fullgjort sina skyldigheter.


2. Förbjudet att borra på söndagar i bostadsrätt?

Fråga: Jag och min familj köpte en lägenhet som vi renoverade. Vi var då tvungna att borra när vi skulle lägga lister på en söndag. Nästa dag fick jag klagomål från vicevärden som kontaktats av några grannar. Är det sant att man inte får borra på söndagar?

Svar: Bostadsrättshavaren ska när han använder lägenheten se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar i sådan grad att det kan vara skadligt för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö. I dagligt tal sägs att bostadsrättshavaren inte ska vara störande. Bostadsrättshavaren ska också iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och skick inom eller utanför huset.

Har föreningen lämnat särskilda ordningsföreskrifter är bostadsrättshavaren skyldig att rätta sig efter dem.
Ordningsföreskrifterna får dock inte vara av godtycklig karaktär utan bör stå i överensstämmelse med vad som gäller på orten.

Om renoveringen av lägenheten inte påbörjades alltför tidigt på söndagsmorgonen eller avslutades alltför sent är bedömningen att störningen inte var allvarlig.

Självklart är det alltid bra att ta hänsyn till sina grannar. Ett tips är att sätta upp en lapp i porten och tala om för grannarna att renovering pågår. I så fall kan grannarna ringa om de känner sig alltför störda och förhoppningsvis går det att finna en lösning.


3. Regler för att borra och hamra en söndag i en brf

Vi blev väckta av grannen under som började borra och hamra i väggen klockan nio en söndagsmorgon. Finns det inte vissa regler angående detta?

Svar: De flesta föreningar har ordningsregler som reglerar när det ska vara tyst i huset. De reglerna ska naturligtvis följas. Förhoppningsvis var borrandet på söndagsmorgonen en enstaka händelse.

Du kan ändå tala med grannen så att denne i fortsättningen förlägger eventuellt borrande till en annan tid på dygnet.


4. Störande renovering i lägenhet

Min granne renoverar sin lägenhet ofta. Ibland från sex på morgonen till sent in på kvällarna. Jag har pratat med vicevärden utan resultat. Är jag tvungen att stå ut med oväsendet?

Svar: En bostadsrättshavare får inte störa sina grannar i sådan grad att det är skadligt för hälsan eller försämrar deras bostadsmiljö på ett oacceptabelt sätt.

Har föreningen lämnat särskilda ordningsföreskrifter är han eller hon skyldig att rätta sig efter dem. Ordningsföreskrifterna får dock inte vara av godtycklig karaktär utan bör stå i överensstämmelse med vad som gäller på orten.

Föreningen är skyldig att undersöka inkomna klagomål på störningar. Om föreningen anser att en störning är oacceptabel ska den störande få en rättelseanmaning.

Du ska vända dig till föreningens styrelse och påpeka att den har en skyldighet att ta dina klagomål på allvar. Det är inte acceptabelt att renovera på sätt som stör grannarna tidigt på morgonen och till sent på kvällarna som din granne gör.


5. Är föreningen skyldig att se till så medlem kan sova under renoveringsperiod?

Fråga: Min förening ska genomföra en omfattande badrumsrenovering under en fyraveckors period. Jag arbetar natt och är helt beroende av att få min vila på dagtid, men renoveringen kommer att betyda mycket buller.
Kan jag kräva att föreningen ger mig möjlighet att sova ostörd?

Svar: En bostadsrättsförening har ingen skyldighet att ordna evakueringslägenheter eller annat boende till bostadsrättshavare under en omfattande renovering av badrummen.

Om det inte finns någon möjlighet att komma överens med entreprenören om förläggningen av arbetet så är du tyvärr hänvisad till att själv försöka ordna så att du kan sova ut ostört, till exempel hos någon vän.


6. Störande barn i bostadsrätt

Fråga: Jag och min man bor i ett bostadsrättsradhus, mellan två barnfamiljer. Det är väldigt lyhört och vi störs av alla ljud. Jag vet att de som har barn har all rätt på sin sida, men betyder det att vi ska lida varje helg? Vad råder ni mig till att göra?

Svar: I radhus, liksom i lägenheter, måste var och en se till att man inte stör sina grannar. Vad som är störningar avgörs med hänsyn till omständigheterna och den allmänna uppfattningen på orten. Normalt ljud från en barnfamilj får man anses tåla.
Ni har haft "oturen" att hamna mitt emellan två barnfamiljer, vilket leder till att ni drabbas dubbelt av ljuden från grannarna, men för den skull kan inte kraven på de enskilda grannarna ställas högre än i andra fall.

Det du kan göra är att tala med grannarna och få dem att inse ert problem. Kanske kan ljuden begränsas på något sätt.
Föreningen har ett ansvar för att ljudisoleringen mellan husen är tillräcklig, varför jag råder dig att även ta kontakt med styrelsen för att utreda förhållandena.


7. Rätt att klaga på högljudda barn?

Fråga: Vi bor i en bostadsrätt med vår 2-årige son. En granne klagar på att han stör. Under dagen är han på dagis och vi lägger honom tidigt på kvällen. Vi försöker att låta så lite som möjligt, men vi kan inte förbjuda honom att leka. Har grannen någon laglig rätt att klaga på att småbarn stör?

Svar: Normala ljud måste accepteras i ett flerbostadshus och hänsyn kan inte tas till personer som är känsligare än normalt. Till normala ljud får bland annat räknas barnlek och ett normalt umgängesliv även om det ibland stör grannarna. Upprepade störningar av onormal beskaffenhet är däremot inte acceptabelt. Grannarna ska till exempel kunna sova om nätterna.


8. Störande hemmabio och bra vibrationer

Fråga: Mina grannar klagar när jag ser på film på dagarna. Jag har en hemmabio, med en ljudanläggning som går väldigt lågt i frekvensen. Grannarna störs framför allt av vibrationerna från denna. Jag ser dock bara film på dagtid. Ska jag inte kunna se på film ibland utan att få dåligt samvete för att mina grannar blir störda?

Svar: Det är ofrånkomligt att ljud hörs mellan lägenheter i ett flerbostadshus. Ljud som objektivt sett är störande för de omkringboende ska däremot inte behöva accepteras. Störningar får varken förekomma dagtid eller nattetid.

Kraven på att det ska vara tyst är visserligen högre nattetid, men det betyder inte att vilka ljudnivåer som helst får accepteras dagtid. Upprepas störningarna och ingen rättelse sker efter anmodan, kan föreningen vidta åtgärder som kan leda till att den störande måste flytta.

Du bör kanske undersöka om du kan placera din filmanläggning på annan plats i lägenheten eller om det hjälper med att komplettera med en isolerande matta eller liknande för att komma till rätta med problemet.


9. Störande elementljud i bostadsrätt

Fråga: Vi har problem med ett störande ljud i ett av elementen i vår lägenhet.
Vem ansvarar för att åtgärda elementet?
Finns det någon möjlighet att få en lägre månadsavgift på grund av detta?

Svar: Enligt bostadsrättslagen har bostadsrättsföreningen underhållsansvaret för ledningar för värme, om föreningen försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar mer än en lägenhet.

Underhållsansvaret för ledningarna inne i lägenheten regleras i stadgarna. Enligt HSB:s normalstadgar har bostadsrättsföreningen underhållsansvaret även för värmeledningar inne i lägenheten om föreningen försett lägenheten med ledningen.
Bostadsrättshavaren ansvarar dock för målningen.

Det innebär att om ljudet beror på att det är något fel på elementet och det är att bedöma som en brist så ska föreningen åtgärda felet.

Det finns viss möjlighet att få nedsättning av årsavgiften om föreningen åsidosatt sin underhållsskyldighet. Det framgår inte hur föreningen har hanterat problemet så det går inte att avgöra om rätt till nedsättning föreligger i detta fall.


10. Ljud i ledningar

Fråga Jag besväras av tjutande ledningar i min lägenhet. Vicevärden säger att han inte kan höra problemet och vill att jag ska lokalisera ljudet, vilket jag inte kan. Jag hör endast ljudet i min egen lägenhet, så det kan inte bero på hörseln. Jag känner mig dum, vad kan jag göra?

Svar: Du ska inte behöva besväras av tjutande ledningar eller några andra olägenheter i din bostad, men det gäller naturligtvis att övertyga föreningens styrelse om att det verkligen är på det sätt som du beskriver.

Du kan vända dig till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun för en opartisk ljudmätning och därmed kontrollera om det handlar om en ljudnivå som du får anses kunna stå ut med eller inte. Detta är förenat med en avgift, men om det finns befogad anledning att genomföra en kontroll, kan miljöförvaltningen ta ut denna av föreningen.


11. Knarrande golv i huset

Fråga: Min dotter har köpt en bostadsrättslägenhet i två plan. När man går över golvet på övervåningen så knarrar det, vilket är väldigt irriterande. Det finns inga synliga fel.
Vi har pratat med ordföranden som svarar att ingen tidigare har klagat.
Vem är ansvarig och vem ska bekosta ett åtgärdande?

Svar: Din dotter får på egen bekostnad åtgärda det knarrande golvet.

Av t.ex. HSB:s normalstadgar framgår att bostadsrättshavaren ansvarar för underhåll och reparation av lägenhetens inre. Till detta hör bland annat rummens väggar, golv och tak. Bostadsrättshavaren ansvarar för golvbeläggningen och det underliggande skikt som är en förutsättning för beläggningen.

Ansvaret för parkettgolvet omfattar således förutom parketten även underliggande sand eller liknande nödvändigt material.

Underhållsansvaret innebär att din dotter själv får vidta nödvändiga åtgärder samt även stå för kostnaderna.


12. Störningar - lyhört pga att golv tas bort i lägenheten

Fråga: Många i vår förening tar bort befintliga golv och slipar det trägolv som finns under. Det har gjort att det har blivit mycket lyhört och vår lägenhet inte längre är densamma som när vi köpte den.
Kan man göra något åt detta? Är det tillåtet att göra sådana här ändringar?

Svar: Enligt de regler som införts i bostadsrättslagen från den 1 april 2003 får inte en bostadsrättshavare göra ingrepp i bärande konstruktioner eller ändra befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten.

Vissa väsentliga förändringar, såsom ändringar som inte beaktar lägenhetens karaktärsdrag eller ingrepp i andra ledningar som föreningen ansvarar för får inte heller göras.

De åtgärder du nämner utgör inte en väsentlig förändring och får därmed utföras utan tillstånd från styrelsen.

I ett mejl till mig har jag fått följande reaktion på ovanstående fråga och svar.

Jag arbetar som konsult inom byggakustik och aktiv inom byggakustisk standardisering, och jag finner ert svar mycket tveksamt. Att ta bort en uppenbarligen ljudisolerande golvbeläggning är i mina ögon i högsta grad att i väsentlig grad förändra de lägenhetsskiljande konstruktionernas egenskaper, om än inte ur bärande synpunkt.
Ett parallellt fall kan vara att någon byter ut en stegljudsdämpad linoleummatta till klinkergolv, eller en odämpad linoleummatta, på ett betongbjälklag. Ljudegenskaperna förändras och störningen till grannar ökar väsentligt - då får man i mina ögon problem både avseende Miljöbalken, BVL, BVF och BÄR06 (varje åtgärd utöver underhåll är en ändring av byggnad som faller under BÄR06).

Har ni stöd i något rättsfall för ert uttalande? Eller finns det någonting i Bostadsrättslagen som anger att endast påverkan på konstruktionernas bärighet eller så inte accepteras? I så fall finner jag att detta krockar med BÄR06 och rimligen måste då i mina ögon antingen Miljöbalken, BVL, BVF och BÄR06 ändras eller Bostadsrättslagen ändras.

Min kommentar: Jag skulle vilja hävda att denna konsult har rätt. Det är en i alla högsta grad "väsentlig förändring" att ta bort golvet!
Och HSBs juridiska enhet, som försett oss med det motsatta svaret, har fel!
Det är olyckligt med regelverk som talar om luddigheter som "väsentlig förändring" utan att det finns några riktlinjer för hur det ska tolkas.
Det är inte acceptabelt att man helt och hållet lämnar över till dem som har makten att göra en helt valfri tolkning från fall till fall som ingen kan argumentera mot eftersom det inte finns något att utgå från.
Då skapar man bara orimliga maktstrukturer där det alltid är styrelsen som har rätt och den enskilda medlemmen är alltid utsatt och försvarslös.


13. Störande pianoklinkande från grannen

Fråga: En granne har köpt ett piano och spelar detta i tid och otid. Det stör mig och min familj väldigt mycket, men grannen verkar inte bry sig det minsta. Finns det regler som reglerar detta? Vad kan jag annars göra?

Svar: När det gäller instrument så har de fall som bedömts av domstol varit mycket generösa mot den som spelat. Det finns ett rättsfall med en pianolärare som hade flera lektioner per dag. Domstolen fann dock att grannarna fick acceptera de aktuella pianolektionerna.

Om er granne spelar på sena kvällar kan det emellertid innebära att det är en störning som får anses som oacceptabel. Ett tips är att i första hand prata med grannen och försöka komma överens om tider eller liknande när han får spela. Om inte det hjälper så kontakta styrelsen i föreningen.


14. Störande tvättmaskin och diskmaskin hos grannarna

Fråga: Är det samma regler för användning av diskmaskin som det är för tvättmaskin?
En granne diskar ofta och när som helst. Detta är mycket störande eftersom det smäller i rören varje gång vattnet slås på.

Svar: Allmänt gäller att hänsyn måste visas grannar så att de inte orsakas störningar, oberoende av vad det är för slags maskiner som låter. Lagen säger att man vid användandet av lägenheten ska göra vad som krävs för att bevara sundhet, ordning och skick.

Många föreningar har ordningsregler som de boende har att rätta sig efter. Reglerna får inte vara helt godtyckliga utan ska ha ett verkligt föreningsintresse och stå i överenskommelse med den allmänna uppfattningen på orten. En vanlig regel är att det ska vara tyst efter kl 22.

Det rekommenderas att i första hand försöka tala med grannen direkt. Det kan ju vara så att denne inte är medveten om att diskmaskinen hörs in till din lägenhet. Kan ni inte komma överens, får du vända dig till styrelsen med dina klagomål.


15. Högljudda grannar - När ska det vara tyst i en bostadsrätt?

Fråga: Vi bor i en bostadsrätt och undrar om det finns någon allmän rekommendation avseende tider för när man anser att det ska vara tyst, t.ex. mellan kl. 22-07?
Är det upp till varje enskild förening att besluta om det ska finnas några riktlinjer?

Svar: En bostadsrättshavare ska "iaktta sundhet, ordning och skick" vid användandet av lägenheten. Det innebär att medlemmen ska följa de ordningsregler som gäller i föreningen.

Vissa föreningar har regler som säger att man inte får störa efter en viss tidpunkt, oftast klockan 22.00. Det som avses är då främst hög musik, men kan även omfatta andra former av störningar, t.ex. ljud från diskmaskiner.

För att man ska få gehör för föreningens trivselregler ska dessa förankras bland medlemmarna, bl.a. genom att fastställas på föreningsstämman.

Kontakta styrelsen i föreningen för att få reda på om det finns trivselföreskrifter och vad dessa i så fall säger om störningar.


16. Störningar från garage till föreningen

Fråga: Ett motorcykelgäng hyr ett garage under min lägenhet. Kvällar och helger är det full verksamhet. Känner mig sjuk när jag aldrig får sova, och har klagat hos vicevärden. Men han säger att jag får finna mig i detta. Måste jag flytta?

Svar: Finns det ett garage under din lägenhet får du dessvärre stå ut med ett visst oljud från bilar och motorcyklar som kör till och från garaget, det vill säga vanlig garagetrafik. Garaget ska användas som uppställningsplats för bilar och motorcyklar.

Men du ska därför inte behöva tåla störningar från annan verksamhet i garaget. Om det förekommer sådan verksamhet i garaget som är störande är det styrelsens skyldighet att försöka komma till rätta med problemen. Vill inte vicevärden göra något får du istället vända dig till föreningens styrelse och begära åtgärd. Styrelsen får då bilda sig en egen uppfattning om det förekommer störningar eller inte.


17. Störningar från tvättstuga

Fråga: Jag bor i en bostadsrättslägenhet och under mitt köksfönster, en meter från min balkong sitter utblåset från föreningens tvättstuga. När torktumlarna används hörs ett kraftigt blåsljud samtidigt som en stark doft av tvätteri förs upp. Ljudet och lukten ger mig ett synnerligt begränsat utnyttjande av balkongen.
Kan jag få en ändring till stånd för att slippa oljud och lukt, och hur går jag i så fall tillväga?

Svar: Ta upp problemet med styrelsen i din förening. Det är möjligt att det går att vidta åtgärder för att begränsa både ljudet och lukten. Det kanske finns andra ställen att ha utblåset på, så att ditt nyttjande av balkongen inte begränsas.

Styrelsen bör undersöka vad som kan göras åt problemet.


18. Buller från tvättstuga

Fråga: Min lägenhet i bostadsrättsföreningen är placerad ovanför tvättstugan i huset. Tvättiderna är mellan 07.00 och 21.00 alla veckodagar. Tvättstugan används ibland även på natten. Ljudet från tvättstugan är mycket störande såväl dagen som natt.
Måste jag som boende tåla oväsen från tvättstugan hela dagarna, och ibland nätterna?
Kan jag kräva att föreningen ljudisolerar vissa utrymmen?

Svar: Vänd dig till bostadsrättsföreningens styrelse och informera dem om ditt problem. Styrelsen ska vidtaga åtgärder så att tvättstugan endast används på utsatta tider under dagen. Om de störande ljuden är att definiera som något du inte bör tåla måste styrelsen försöka åtgärda detta.

Om styrelsen inte vidtar åtgärder mot de störande ljuden kan du vända dig till Miljö- och hälsoförvaltningen som prövar ärendet enligt miljöbalkens regler. Kommer de fram till att det rör sig om en störning som du inte bör utsättas för kan föreningen föreläggas att minimera störningen från tvättstugan.


19. Ersättning för störande restaurang?

Fråga: Under vår lägenhet finns det en restaurang. I ett halvår har vi bråkat med ägaren och styrelsen om ljudnivån därifrån. Under tiden har vi inte haft möjlighet att bo i lägenheten på grund av oljuden.
Kan vi få ersättning för det?
Kan styrelsen neka mig att se kontraktet och kan jag kräva att styrelsen vräker hyresgästen?

Svar: Det finns viss möjlighet att få ersättning för att ni inte kunnat bo i lägenheten genom en nedsättning av årsavgiften för den aktuella perioden. För att få ersättning krävs det att föreningen inte har handlagt ärendet på ett korrekt sätt. Till exempel bidragit till att tvisten dragit ut på tiden genom att inte utreda påstådda störningar.

Det går inte på de uppgifter som du redovisar i din fråga avgöra om du har rätt till nedsättning. Därför rekommenderas att kontakta en jurist eller advokat för rådgivning.

Styrelseledamöter har en vårdnadsplikt gentemot föreningen och är därför skyldiga att iaktta tystnad om sådant som kan skada föreningen.
Det innebär att du kan nekas att se hyreskontraktet om hyresgästen inte vill att hyresvillkoren ska bli allmänt kända.
Du kan inte tvinga styrelsen att vräka hyresgästen.


20. Kompensation för störande lokal?

Fråga: I vår förening har vi en affärslokal som vi hyr ut. Affären orsakar oväsen tidigt på morgonen så folk i huset vaknar. Kan man kräva kompensation eller finns det krav på att affären måste sköta sig?

Svar: Lokalinnehavaren är skyldig att iaktta sundhet, ordning och skick vid användandet av lokalen. Föreningens boende och andra eventuella lokalinnehavare ska inte behöva utsättas för störningar. Är störningarna allvarliga och om de inte upphör trots skriftlig tillsägelse, riskerar hyresgästen att hyresrätten till lokalen förverkas och att hyresavtalet upphör i förtid.

Föreningen kan ha rätt till skadestånd för den ekonomiska förlust man gör om hyresrätten skulle vara förverkad. Någon annan rätt till ekonomisk kompensation på grund av störningarna för föreningen finns inte enligt hyreslagen.

Föreningen kan också säga upp avtalet med sedvanlig uppsägningstid till hyrestidens utgång för att hyresgästen har misskött sig. En sådan uppsägning leder alltid till att hyresförhållandet upphör, men om tingsrätten skulle gå på hyresgästens linje att uppsägningen skulle vara obefogad kan hyresvärden bli skyldig att ersätta hyresgästen för dennes förlust då hyresförhållandet upphörde. Lokalhyresgästen har på detta sätt ett indirekt besittningsskydd.


21. Gottgörelse för störande trafik, etc.

Fråga: Jag bor på bottenvåningen i ett gammalt hus. Utanför mitt fönster finns en gata med genomströmmande trafik och tre busslinjer. Dessutom har cykelställ placerats under mina fönster. På fem meters avstånd finns också föreningens soprum. Jag betalar samma avgift som alla andra i föreningen.
Borde jag inte få en viss gottgörelse?
Är inte föreningen skyldig att motverka störningarna för oss på husets botten?

Svar: Styrelsen har ett ansvar för att de boende inte utsätts för onödigt obehag. När det gäller trafiken på gatan kan föreningen knappast göra något åt den. Däremot är det kanske möjligt att placera cykelstället på annan plats än precis utanför ditt fönster. I vart fall bör styrelsen överväga olika alternativa placeringar.

Vid fastställandet av insatserna för de olika lägenhetema i föreningen försöker man i viss mån vikta olika för- och nackdelar för de olika bostadsrätterna. Insatsen fastställs när bostadsrätterna säljs (upplåts) första gången. Det kan därefter inträffa saker som gör att viktningen inte är riktig. Att ändra insatserna är i princip omöjligt.

Om styrelsen delar din uppfattning att det finns fog för att beräkna din avgift på annat sätt bör föreningen ändra stadgarna och gå över till andelstal som beräkningsgrund för årsavgiften. Därefter kan andelstalet för din bostadsrätt bestämmas i relation till övriga bostadsrätter och de påtalade negativa effekterna.

Någon ekonomisk gottgörelse kan föreningen inte utge. Däremot, i vissa uppenbara fall, kan styrelsen medverka till en ändring av andelstalet enligt vad som beskrivits. Det är dock svårt att generellt ange när månadsavgiften bör justeras. Man får bedöma frågan utifrån hela föreningens situation. En sänkning av din avgift ska ju täckas av övriga medlemmars avgifter.


22. Kompensation för störningar?

Fråga: Vi bor ovanför ett transformatorrum. Detta innebär en massa buller. Föreningen visade inget större intresse för våra problem, men när vi kontaktade kommunen som mötte upp ljudnivån åtgärdades bristerna. Nu har bullret emellertid återkommit.
Kan vi kräva kompensation för detta? Lägenheten kommer vara svårsåld om vi väljer att flytta.

Svar: Buller i lägenheten ska inte finnas i sådan omfattning att det utgör hinder eller men i boendet. Om bullret härrör från något föreningen ansvarar för ska föreningen vidta åtgärder för att minska bullret.

Om föreningen brister i sin reparationsskyldighet och därigenom förorsakar hinder eller men i nyttjanderätten kan ni som bostadsrättshavare bland annat ha rätt till nedsättning av avgiften. Ni måste därför meddela styrelsen att bullret återkommit, så att styrelsen kan åtgärda problemen.


23. Kan störande medlemmar bötfällas?

Fråga: Vi har problem med några medlemmar i vår förening. De städar inte när det är städdag, lägger inte sopor på rätt ställe och stör sina grannar. Styrelsen har kontaktat dem flera gånger och även skickat varningar men utan resultat.
Kan styrelsen nu bötfalla dessa medlemmar som inte följer beslut eller anvisningar?
Hur ska de göra?

Svar: Alla medlemmar i en bostadsrättsförening ska följa de lagar, stadgar och ordningsregler som finns för exempelvis sophantering. Det går inte att bötfälla den som inte rättar sig efter reglerna, men styrelsen kan skriftligen uppmana vederbörande att rätta sig efter reglerna. Följs inte uppmaningen riskerar bostadsrättshavaren att bli uppsagd på grund av att han förverkat nyttjanderätten. Det förutsätter att förseelsen inte är av mindre allvarligt slag.

Städdagar brukar förekomma i bostadsrättsföreningar för att hålla kostnaderna nere.
Yttre underhåll såsom trädgårdsskötsel och trappstädning är dock föreningens ansvar och de enskilda bostadsrättshavarna kan inte tvingas delta i städningen. Städning av det föreningen ansvarar för måste ske på frivillig basis och någon möjlighet att bötfälla de som inte vill delta finns inte. Föreningen kan istället ersätta arbetet med yttre underhåll genom skattefri ersättning, så kallad självförvaltning.

För att vara skattefritt ska ersättningen ges till alla som anmäler sig för att delta i självförvaltningen och inte utifrån arbetsinsatsen. Ersättningen till dem som anmält sig ska motsvara den summa föreningen tjänar in på att inte behöva köpa in tjänsterna. Det ska vara fråga om enklare arbete som alla som vill ska kunna delta i, till exempel trappstädning och trädgårdsskötsel.

De som anmäler sig men sen inte deltar är ändå berättigade till ersättning enligt HSB.



Störningar i fastigheten

Det kan hända att boende upplever att grannar spelar hög musik eller för störande oljud. Bäst är naturligtvis att på ett vänligt sätt påpeka detta för grannen. Förhoppningsvis löser sig problemet då.
Om störningar ändå upprepas är det viktigt att dokumentera när och hur det skedde.
Här finns mall till en störningslista som kan fyllas i och lämnas till styrelsen i din brf.

Störningslista för bostadsrätt



Se även bl.a.;
Störningar i bostadsrätt
Störningar och vanvård
Mall för anmodan att vidtaga rättelse
Formulär för att vidta rättelse
Vad säger lagen om störningar och styrelsens skyldigheter?
Underrättelse vid avhysning, vad säger lagen?
Grannar som stör och hotar
Uppsägning från föreningen - Otillåten andrahandsupplåtelse. Hur undviker man avhysning?
Hur får man någon vräkt?

Medlem som hotar annan medlem
- Ansvar vid störningar - HSB Malmös styrelse slår ifrån sig
- Styrelsen behöver ej följa lagen enligt HSB
Styrelse som trakasserar enskild medlem

Störande grannar
Störande grannar
Konflikt mellan grannar - störningar
Störande grannar och passiv styrelse som dessutom känner störmomenten...
Störande grannar - Passiv BRF
Konflikt mellan grannar - störningar - styrelsens skyldigheter vid störningar
Anklagad för störningar
Sviken av styrelsen - Störningar
Känslig - Störningar och Tystnad en bristvara - Störningar
Rådvill, finns det någon som kan hjälpa? - Störningar

CP skadat + autistiskt barn till granne som stör - mina rättigheter?
Barn som stör?

Ljudmätning av lägenhet

Renovera på kvällar...
Skällande hund - Störningar - Lag om tillsyn av hundar och katter samt SOU:s hundansvarsutredning
Tobaksrökning

Särskilt allvarliga störningar

Rätt till sex i bostadsrätt - kul meddelanden

Hyresnämnden - Detta visste du inte !!! !!! !!!

Medlemsförteckning
Tillgång till styrelseprotokoll - störningar

Att äga sin lägenhet - nya lagstadgade problem - störningar

Svårt bli av med störande grannar (Helsingborgs Dagblad, 2003-10-27)

Innehållsförteckning, Faktabanken

[Bo_Gärdhagen]

Baserat på fråga 12 ställer jag mig tveksam. Jag hänvisar där till en del bokstavskombinationer, som det finns anledning att förtydliga. Regelverket för byggnader redogör jag kort för nedan, men sammanfattningsvis kan man säga att allt utom normalt underhåll är ändring i byggnad. När man gör en ändring ska man eftersträva att uppfylla nybyggnadskrav. Om det finns särskilda anledningar, exempelvis att bevara vacker stuckatur eller värdefulla golv, kan man acceptera 4 dB lägre krav. Men att göra en förändring på ett sådant sätt att folk går från att inte vara störda till att bli störda, kan jag inte anse ligga inom regelverkets ramar.

Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
Enligt 2 § BVL gäller
"Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall … uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om … 5. skydd mot buller, …"
Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
Enligt 7 § BVF (SFS 1994:1215) gäller att:
"Byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av brukarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden. Förordning (2007:621)."

Boverkets byggregler (BBR15) :
Boverket, som har till uppgift att tolka denna förordning, har i sina byggregler redovisat följande föreskrifter:
"Byggnader … ska utformas så att ljud från … angränsande utrymmen … dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet …"
och vidare i det allmänna rådet till denna föreskrift att
"Föreskriftens krav på byggnaden är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS 25267 för bostäder ... uppnås." och att
"Dessa regler gäller för bostäder och för lokaler ..."

Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR06 :
Boverket har även givit ut råd om ändring i byggnad som anger att:
"När en byggnad … ändras … skall de väsentliga tekniska egenskapskraven i BVL uppfyllas … i den omfattning och på det sätt kraven anges i BVL och BVF. Vid all ändring skall hänsyn tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar när de tekniska kraven tilllämpas."
och
"Hänsyn skall tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar vid tillämpningen av de tekniska egenskapskraven. Det innebär en möjlighet till nyansering och anpassning av egenskapskraven i varje enskilt fall."
"Med byggnadens förutsättningar avses i första hand sådana förhållanden som gör det tekniskt, ekonomiskt eller kulturhistoriskt oförsvarligt att genomföra en viss åtgärd."

Under avsnitt 4.5 Skydd mot buller i BÄR06 anges
"Omfattningen av bullerskyddande åtgärder bör anpassas
till byggnadens kvaliteter. Detta betyder bland annat att
särskilt värdefulla golv och innertak normalt inte skall behöva
förändras av ljudisoleringsåtgärder.
För ändringar i sig och följdåtgärder bör eftersträvas
den ljudnivå och ljudisolering som gäller vid nybyggnad
enligt avsnitt 7 i BBR, det vill säga motsvarande klass C,
för bostäder enligt SS 2 52 67 och för lokaler enligt SS 02
52 68. Klass D i dessa standarder kan i undantagsfall tilllämpas
om andra väsentliga kvaliteter därigenom kan tillvaratas.
I de fall följdkrav kan ställas är det i första hand rum
för sömn och vila som bör ges god ljudisolering och låg ljudnivå."

[Peter B]

Det här är en fin och väldigt användbar sammanställning, som kan komma till användning för såväl styrelse som boende. Problemet är bara att det inte finns någon källa som ger beskrivningen en mer officiell prägel och på så sätt tyngd. En googling på delar av texten ger heller ingen källa, utan bara att vissa delar av texten är återgivningar av lagstiftningen.

Varifrån kommer sammanställningen? Är det admin själv som skrivit ihop den?

[Admin]

Ja, det är jag som satt ihop sammanställningen utifrån lag, praxis samt svar från HSB i de delar där jag inte är av annan åsikt.

[schrapet]

Det blir dyrt för denna medlem att flytta. Hade ingenium tidigare hörsammat styrelsens uppmaning att sälja och avlägsna lösöret hade det blivit billigare.
Nu måste vederbörande utöver mäklararvoden och skatt på realisationsvinsten (ev. flyttkarlar) också betala föreningens rättegångskostnader.


Domen som tingsrätten meddelade under torsdagen ger bostadsrättsföreningen i centrala Karlstad rätt att avhysa en av sina medlemmar.
Måste sälja
Han måste sälja sin lägenhet och flytta. Förutom att betala för sina egna juridiska kostnader tvingas han även att stå för bostadsrättsföreningens rättegångskostnader på nästan 300 000.
Föreningen stämde mannen för att få slut på år av hot och störningar som riktats mot grannarna. Skrik och bankande i dörrar och väggar, på dagar och nätter. Hissdörrar som har blockerats så att andra, många äldre med rullatorer, inte kunnat ta sig varken ut eller in i huset och till sina lägenheter.
Stämde mannen
Föreningen stämde mannen redan 2012. De ledde till en förlikning och att han lovade flytta. Vilket han inte gjorde, och störningarna fortsatte.
Mannen motsätter sig föreningen begäran om en avhysning. Han nekar till att betett sig på ett sätt som innebär att han skulle tvingas flytta och sälja lägenheten.
Men tingsrätten tror på föreningens och grannarnas berättelser.
Allvarliga störningar
– Särskilt allvarliga är störningarna i form av vrål och skrik och andra oljud från lägenheten som skett både dagtid och på nätterna, skriver tingsrätten.
– Långvariga, återkommande störningar som pågått under en lång tid, heter det vidare i domen.
Bostadsrättsföreningen ville att mannen skulle tvingas flytta omedelbart. Det avvisar tingsrätten, domen måste först vinna laga kraft.

[Garfunkel]

Ursprungligen skrivet av schrapet

Det blir dyrt för denna medlem att flytta.

Mycket bra att detta belyses i klartext och aktuellt rättsfall.
Läs artikeln:
http://nwt.se/karlstad/2016/12/29/tv...h?refresh=true

Många tror att det inte föreligger någon risk för att "bli vräkt" när man bor i en bostadsrätt. För man äger ju själv sin lägenhet! Detta fenomen kommer att drastiskt öka då generationen "noll koll" alltmer börjar få luft under vingarna och lämna boet.

Det i artikeln nämnda fallet gick ju till "vägs ände" och blev enormt kostsamt för den avhyste. Förstår man inte bättre ska det kosta.

Ett alternativ som blivit alltmer vanligt är att via jurist skriva en frivillig överenskommelse om försäljning och avflyttning med exakta datum. Den normalbegåvade förstår ganska snabbt att "det roliga är slut" när de blir upplysta om vad en avhysning via stämmning och kronofogden, kommer att kosta dem personligen.

[Thomas_A]

En överenskommelse om underhandsförsäljning har vi haft. Det är att föredra om parterna går med på detta då processen blir mindre kostsam och utdragen. I vårt fall handlade det om olovlig andrahandsuthyrning och en person som köper upp bostadsrätter i flera föreningar som byggs om till flera rum och hyrs ut dyrt till gäststuderande doktorander genom ett skuggföretag som utgör sig göra något helt annat. Alltså uthyrning enbart för ekonomisk vinning.

[Sofie]

Ursprungligen skrivet av Garfunkel

Mycket bra att detta belyses i klartext och aktuellt rättsfall.
Läs artikeln:
http://nwt.se/karlstad/2016/12/29/tv...h?refresh=true

Många tror att det inte föreligger någon risk för att "bli vräkt" när man bor i en bostadsrätt. För man äger ju själv sin lägenhet! Detta fenomen kommer att drastiskt öka då generationen "noll koll" alltmer börjar få luft under vingarna och lämna boet.

Det i artikeln nämnda fallet gick ju till "vägs ände" och blev enormt kostsamt för den avhyste. Förstår man inte bättre ska det kosta.

Ett alternativ som blivit alltmer vanligt är att via jurist skriva en frivillig överenskommelse om försäljning och avflyttning med exakta datum. Den normalbegåvade förstår ganska snabbt att "det roliga är slut" när de blir upplysta om vad en avhysning via stämmning och kronofogden, kommer att kosta dem personligen.

Har din inställning till människor ändrats i samband med styrelseuppdrag? Du försöker framstå som väldigt påläst och du gör ett mycket dåligt jobb.

Vi känner inte till de sanna omständigheterna i ärendet och det skulle inte vara första gången som styrelsen och deras allierade talar osanning i domstol. Det här kan lika mycket vara osant som det kan vara sant. Om styrelsemedlem fört samma väsen hade inga rättsliga åtgärder varit aktuella! Det föreligger INTE risk att bli vräkt om man sitter med i styrelsen eftersom styrelsemedlem "köpt" sin lägenhet! Skulle vilja se en artikel som lyfter fram frågan om att alla i en bostadsrättsförening inte står lika inför lag - för så ser verkligheten ut!

[Garfunkel]

Ursprungligen skrivet av Sofie

Har din inställning till människor ändrats i samband med styrelseuppdrag?

Har din?

Ps. Det går inte att äga sin lägenhet, ej heller att köpa eller sälja den! Det är nyttjanderätten till den av bostadsrättsföreningen upplåtna lägenheten som kan köpas eller säljas. Ds.

[Gusten]

Ursprungligen skrivet av Sofie

Om styrelsemedlem fört samma väsen hade inga rättsliga åtgärder varit aktuella!

Så kan det nog vara. Och hur gör man om en styrelsemedlem ligger efter med betalning av årsavgift ?
En grupp som kan vara extra utsatt är de som forsätter att bo med hyresrätt efter en ombildning. Skulle det gå att vräka hyresgästen kan ju lägenheten upplåtas med bostadsrätt till fullt marknadspris.