Forum för alla i bostadsrätt
 

Backa   Forum för alla i bostadsrätt > Huvudforum > Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF > Faktabanken
Registrera FAQ Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa

Faktabanken   » Tänk på att i Faktabanken inte glida från ämnet. Skriv strikt om det som respektive tråd tar upp, var kortfattad, saklig och konkret. Fyll i rubrikfältet för varje inlägg med en mening som sammanfattar eller med ord som är väsentliga för det specifika inlägget.
Fler nyheter Mer nyheter Webbradio

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2008-10-15, 17:35
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
Arg Att äga sin lägenhet - nya lagstadgade problem - störningar bostadsrätt

Ägarlägenheter

Är det någon som läst justitiedepartementets lagrådsremiss (utkast, 080425)?

Här för man över alla de gamla problemen från bostadsrättslagen och föreningslagen till nya lagtexter om ägarlägenheter. Detta i stället för att först omarbeta föreningslagen (som regeringen gett direktiv om) parallellt med att bostadsrättslagen förnyas och sedan dra nytta av de förbättringar som gjorts i dessa lagar för ägarlägenhetslagen.


Se t.ex.;
Citat:
10 Grannelagsrättsliga frågor
10.1 Allmänt om störningar, sanitära olägenheter, m.m.

Regeringens bedömning: De regler om grannelagsrätt och miljö-skydd som gäller för andra fastigheter bör gälla även för ägar-lägenhetsfastigheter.
Utredningens bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens bedömning (se betänkandet s. 183 f.)

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i stort instämt i eller inte haft några invändningar mot utredningens förslag. Umeå kommun har dock framhållit att de grannelagsrättsliga frågorna bör analyseras djupare än vad utredningen har gjort.

Skälen för regeringens bedömning: Vårt förslag innebär att ägar-lägenhetsfastigheter ska kunna bildas i form av sammanhållna enheter om tre eller flera sådana fastigheter. Bildandet av ägarlägenhets-fastigheter kommer därmed alltid att medföra att en byggnad delas upp på ett flertal fastigheter som i minst lika hög utsträckning som andra tredimensionella fastigheter kommer att vara beroende av andra fastigheter. Behovet av en ändamålsenlig miljö- och grannelagsrättslig reglering för ägarlägenheter är mot denna bakgrund mycket stort.

Det är viktigt att miljöhänsyn tas redan i samband med fastighets-bildning, t.ex. så att en ägarlägenhet inte bildas när den riskerar att drabbas av oacceptabla störningar från omgivningen. Frågor av detta slag kan dock beaktas redan inom ramen för nuvarande regelverk. Den allmänna lämplighetsprövningen enligt 3 kap. 1 § fastighetsbild-ningslagen ska ske utifrån ett planmässigt betraktelsesätt, varvid hänsyn ska tas till förhållandena i omgivningen och till risken för sanitära olägenheter, buller m.m. (se prop. 1969:128 s. B 1103 och 3 LU 1970:35 s. 127). Gällande fastighetsbildningsregler – liksom reglerna i plan- och bygglagen (1987:10) – ger således vissa garantier för att det inte bildas ägarlägenheter som är olämpliga på grund av risker för buller eller andra miljöstörningar.

I det enskilda fallet kommer utnyttjandet av en fastighet ändå att kunna ge upphov till störningar som inte rimligen kan godtas. Det kan vara fråga om t.ex. buller, luftföroreningar, skakningar och andra immissio-ner. Bestämmelserna bör självfallet vara utformade så att eventuella störningar kan motverkas oavsett om störningarna härrör från eller drabbar en ägarlägenhet.

Nuvarande ordning ger vissa möjligheter för såväl grannar som myndigheter att komma tillrätta med ett från miljösynpunkt icke önskvärt brukande av en fastighet. Här kan pekas på bl.a. bestämmelsen i 3 kap. 1 § jordabalken som slår fast den allmänna principen att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Vidare gäller, enligt 2 kap. 3 § första stycket miljöbalken, att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I vissa fall får en verksamhet över huvud taget inte komma till stånd (se 2 kap. 9 § miljöbalken). För viss miljöfarlig verksamhet gäller tillstånds- och anmälningsplikt (se 9 kap. 6 § miljöbalken). Av miljöbalken följer vidare bl.a. att bostäder ska brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur (se 9 kap. 9 § miljöbalken). En granne som drabbas av skada kan också i viss utsträckning kräva skadestånd (se 32 kap. miljöbalken). Även andra sanktioner kan tillgripas mot en störande verksamhet, såsom förbud vid vite.

Det är naturligt att de allmänna civil- och offentligrättsliga regler om grannelagsrätt och miljöskydd som gäller för andra fastigheter gäller även för ägarlägenhetsfastigheter. Detta blir utan vidare följden av att ägarlägenheter utformas som fastigheter och kräver inte någon särskild lagregel.

Det kan dock ifrågasättas om nuvarande regler kommer att vara tillräckliga för att motverka störningar mellan ägarlägenheter. I avsnitt 10.2 överväger vi behovet av kompletterande regler om detta.
Se även;

Ägarlägenhet/äganderätt införs

Vad är bra och vad är dåligt med ägarlägenheter
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2013-11-23 klockan 14:19.
Svara med citat
  #2  
Gammal 2008-10-16, 11:32
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
Fråga Störningsfrågor i ägarlägenheter

Störningsfrågor är generellt svåra i bostadsrätter, och när man nu ska fösöka skapa ett regelverk för detta till ägarlägenheter så måste man nog dra av efrarenheten från 100 år med dessa problem i bostadsrätter.

Justitedepartementets lagrådsremiss säger vidare;

10.2 Särskilt om störningar mellan ägarlägenheter, m.m.

Regeringens förslag:
I fråga om byggnader och andra anläggningar som hör till skilda fastigheter, varav minst en är en ägarlägenhetsfastighet eller någon annan tredimensionellt avgränsad fastighet, ska följande gälla.

När ägaren av en del av anläggningen använder sin del, ska han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Ägaren ska även i övrigt iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför denna. Ägaren ska se till att detta fullgörs också av

1. personer som hör till ägarens hushåll eller som besöker honom eller henne som gäst,
2. personer som ägaren har inrymt i sin del av anläggningen, eller
3. personer som för ägarens räkning utför arbete i ägarens del av anläggningen.

Om störningar inträffar, ska allmän domstol kunna förelägga en ansvarig ägare vid äventyr av vite att se till att störningarna upphör. En talan om detta ska kunna väckas – förutom av ägaren till en annan del i anläggningen – av en samfällighetsförening, om en del av anläggningen ingår i en samfällighet som föreningen förvaltar.

Utredningens förslag:
Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningens förslag gäller dock enbart störningar mellan ägarlägenheter. Utredningen har vidare föreslagit att allmän domstol ska kunna ålägga en störande lägenhetsägare och dem som hör till ägarens hushåll att flytta. Om avflyttning därefter inte sker frivilligt, ska kronofogdemyndigheten kunna avhysa lägenhetsägaren m.fl. En ansökan om åläggande att flytta ska endast kunna göras av den samfällighetsförening (ägarlägenhetsförening) som förvaltar den samfällighet som ägarlägenheten har del i. Normalt ska ett sådant åläggande förutsätta att lägenhetsägaren inte har rättat sig efter en tillsägelse från ägarlägenhetsföreningen att upphöra med störningarna samt att socialnämnden har underrättats. Vidare har utredningen föreslagit en särskild ordning om åtgärdsföreläggande enligt hyreslagen mot en lägenhetsägare för det fall att det är lägenhetsägarens hyresgäst som stör (se betänkandet s. 190 f. och 200 f.).

Remissinstanserna:
Några remissinstanser, bl.a. Göteborgs kommun, har varit positiva till utredningens förslag. Det stora flertalet remissinstanser som har uttalat sig i denna del har dock varit tveksamma eller negativa. Kritiken har främst gällt förslaget att en störande lägenhetsägare ska kunna åläggas att flytta men inte i övrigt kunna berövas rätten till sin lägenhet. Sålunda har Hovrätten för Västra Sverige menat att det är oklart vad förslaget innebär när det gäller en störande lägenhetsägares möjligheter att disponera över sin lägenhet sedan avflyttning har skett. Riksskatteverket har ansett att förslaget om flyttningsåläggande bör kompletteras med ett förfogandeförbud som säkerställer att lägenhetsägaren inte flyttar tillbaka. Även Kronofogdemyndigheten i Jönköping och Föreningen Sveriges kronofogdar har varit inne på att förslaget bör kompletteras med ett förfogandeförbud. Lunds tekniska högskola har ansett att ägarlägenhetsföreningens skyldigheter i fall av störningar i boendet bör klarläggas. Lantmäteriverket har gett uttryck för tveksamhet och har menat att förslaget, om det genomförs, bör kompletteras med en tidsgräns för när en avflyttad ägare får flytta tillbaka. Sveriges BostadsrättsCentrum och Fastighetsägarna Sverige har motsatt sig förslaget att socialnämnden ska underrättas innan en störande lägenhetsägare får åläggas att flytta.



Varför har SBC motsatt sig det lilla skyddet en medlem har mot maktfullkomliga styrelser, att socialnämnden ska underrättas innan en störande lägenhetsägare får åläggas att flytta???

Här ser man faran med att de konservativa bostadsorganisationerna får ställa och styra när lagar tas fram. Det blir då alltid de enskilda medlemmarna som drabbas!!!
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2010-10-07 klockan 15:44.
Svara med citat
  #3  
Gammal 2008-10-16, 11:56
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
OBS! OBS! OBS! Störningsfrågor i ägarlägenheter

Mer från justitierådets lagrådsremiss i de komplicerade frågorna om störningar.

Skälen för regeringens förslag

Det bör införas kompletterande civilrättsliga bestämmelser om störningar

Lagstiftningen om ägarlägenheter kommer att medföra en större närhet mellan bostadsfastigheter än som hittills har varit fallet. Detta aktualiserar frågan om nuvarande regler är tillräckliga för att motverka störningar mellan ägarlägenheter, t.ex. musik på hög volym eller högljudda fester.

Som framgått ovan slår bestämmelsen i 3 kap. 1 § jordabalken fast den allmänna principen att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Den bestämmelsen, liksom andra befintliga miljö- och grannelagsrättsliga bestämmelser, kommer att kunna användas också när det gäller störningar som härrör från eller drabbar en ägarlägenhet.

I förarbetena till bestämmelserna om tredimensionell fastighetsindelning övervägde regeringen särskilt om det borde införas kompletterande bestämmelser för att motverka störningar i boendet. Regeringen var inte då beredd att lägga fram några sådana bestämmelser men ansåg att det fanns skäl att följa utvecklingen uppmärksamt. Vid den framtida utvärderingen av reglerna om tredimensionell fastighetsindelning borde, enligt regeringen, utrönas om befintliga regler har visat sig vara tillräckliga för att hantera störningar mellan fastigheter (prop. 2002/03:116 s. 89).

Särskilda regler gäller i fråga om störningar vid användandet av bostadsrättslägenheter. Dessa regler innebär bl.a. att när en bostadsrättshavare använder lägenheten ska han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Bostadsrättshavaren ska även i övrigt iaktta allt som
fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset (7 kap. 9 § första stycket bostadsrättslagen).

Det är oundvikligt att användandet av ägarlägenheter i vissa fall kommer att medföra oacceptabla störningar i förhållande till andra ägarlägenheter. Hur vanliga sådana störningar kan komma att bli går inte att bedöma på förhand. Utredningen har menat att det i detta hänseende inte finns skäl att räkna med några större avvikelser från vad som gäller beträffande bostadsrättslägenheter. Även om det inte finns anledning att anta att störningar i boendet kommer att bli särskilt vanliga i de nu aktuella fallen är det angeläget att störningar kan motverkas också när dessa härrör från användandet av en ägarlägenhet.

Enligt vår bedömning förändrar inte införandet av reglerna om ägarlägenheter möjligheterna att på offentligrättslig väg komma till rätta med störningar till följd av användandet av fast egendom (se bl.a. 9 kap. 9 § och 26 kap. 9 § miljöbalken). Varken utredningen eller någon remissinstans har redovisat någon annan uppfattning. Det är samtidigt naturligt att det också finns civilrättsliga regler som en lägenhetsägare kan åberopa mot en störande granne. Enligt vår bedömning är de nuvarande civilrättsliga reglerna inte tillräckliga i detta avseende.

Vi delar alltså utredningens bedömning att det bör införas kompletterande civilrättsliga bestämmelser om störningar som uppkommer i samband med nyttjandet av ägarlägenheter. Dessa bestämmelser bör, i linje med vad utredningen har föreslagit, ges i huvudsak samma materiella innehåll som de nyss nämnda bestämmelserna för bostadsrättslägenheter. De nya bestämmelserna kan antas vara av särskild betydelse just för ägarlägenhetsfastigheter men bör lämpligen gälla för alla byggnader och andra anläggningar som är uppdelade mellan flera fastigheter. En förutsättning för det bör dock vara att minst en av dessa fastigheter är en tredimensionell fastighet eller en sådan fastighet till vilken hör ett tredimensionellt fastighetsutrymme, om det är detta utrymme som har del i anläggningen (jfr 3 kap. 5 § första stycket jordabalken och prop. 2002/03:116 s. 123 f.). Det nu sagda bör framgå av lagen.

Vilken sanktion bör kunna tillgripas mot en störande fastighetsägare i de nu aktuella fallen?
Om en lägenhetsägare eller annan fastighetsägare inte frivilligt uppfyller sina förpliktelser enligt de nu föreslagna bestämmelserna, är det naturligt att den som utsätts för störningar kan vidta rättsliga åtgärder. Detta aktualiserar frågan om vilka sanktioner som bör kunna tillgripas mot en ansvarig fastighetsägare i dessa fall.

Efter att ha inventerat och diskuterat olika tänkbara alternativ (se betänkandet s. 192 f.) har utredningen stannat för att föreslå att allmän domstol ska kunna ålägga en ansvarig lägenhetsägare och medlemmarna i dennes hushåll att flytta. Om avflyttning sedan inte sker på frivillig väg, ska avhysning kunna framtvingas genom kronofogdemyndighetens försorg (se betänkandet s. 194 f. och 237).

Förslaget har kritiserats av åtskilliga remissinstanser. Bland annat har man framhållit risken för att en avflyttad ägare genom olika avtalskonstruktioner kringgår reglerna och flyttar tillbaka till lägenheten. Vi har förståelse för den kritik som har framförts och bedömer sammanfattningsvis att utredningens förslag inte bör genomföras.

En enligt vår mening lämpligare lösning är att en ansvarig ägare i dessa fall kan föreläggas av allmän domstol att vid äventyr av vite se till att störningarna upphör. Vite är en sanktion som – vid sidan av skadestånd – förekommer i andra grannelagsrättsliga situationer (se t.ex. prop. 2002/03:116 s. 99 f.; jfr även NJA 1996 s. 495). Detta kan åstadkommas redan med stöd av befintliga regler. Av hävd anses nämligen följa att en domstol alltid har möjlighet att förena en förpliktelse som inte avser betalningsskyldighet med vite (jfr a. prop. s. 100). Någon särskild vitesbestämmelse torde sålunda inte behövas.

Trots det sagda kan det knappast garanteras att nuvarande regler tillsammans med de kompletterande regler som vi föreslår i detta lagstiftningsärende kommer att vara tillräckliga för att komma till rätta med störningar i de nu aktuella fallen. Det finns därför skäl att noga följa utvecklingen och att i samband med en framtida utvärdering av reglerna om ägarlägenheter undersöka om det finns behov av ytterligare åtgärder.

Vem ska kunna åberopa bestämmelserna och mot vem?
Utredningen har föreslagit att enbart den samfällighetsförening (ägarlägenhetsförening) som den ansvarige ägaren är medlem i ska vara behörig att agera i fall av störningar och kunna ansöka om att ägaren ska åläggas att flytta. Som skäl för detta har utredningen anfört bl.a. att det medför en viss form av objektivitet i förfarandet och att föreningen kan komma att fungera som ett ”filter” i dessa frågor (se betänkandet s. 197 f.).

Vi delar utredningens bedömning att en samfällighetsförening bör vara berättigad att föra talan vid domstol mot en ansvarig fastighetsägare i de nu aktuella fallen. Däremot saknas det enligt vår mening tillräckliga skäl att, såsom utredningen har föreslagit, inte tillerkänna en av störningar utsatt granne talerätt. Vi vill i sammanhanget erinra om att ägaren av en vanlig fastighet normalt är berättigad att vidta rättsliga åtgärder gentemot en granne som inte uppfyller sina grannelagsrättsliga förpliktelser och vi anser inte att det finns skäl att välja en annan ordning för de nu aktuella fallen. En sådan lösning passar också bättre med den ordning vi föreslagit och som innebär att bestämmelsen inte ska omfatta endast ägarlägenheter utan även andra fall där en byggnad eller annan anläggning hör till skilda fastigheter, varav minst en är en tredimensionellt avgränsad fastighet.

En särskild fråga är i vilken utsträckning de nya bestämmelserna bör kunna åberopas av eller mot nyttjanderättshavare. I samband med införandet av reglerna om tredimensionell fastighetsindelning infördes också vissa kompletterande grannelagsrättsliga bestämmelser om byggnadsarbete m.m. (se vidare avsnitten 10.3 f.). Dessa bestämmelser har utformats så att de kan åberopas av och mot såväl fastighetsägare som tomträttshavare (se 3 kap. 5 § andra stycket jordabalken samt prop. 2002/03:116 s. 105 f.). Vi anser mot denna bakgrund att det är naturligt att de nu aktuella bestämmelserna får åberopas även av eller mot tomträttshavare.

Vad bör då gälla i fråga om andra nyttjanderättshavare än tomträttshavare, t.ex. hyresgäster? En näraliggande fråga är i vilken utsträckning de nya bestämmelserna bör kunna åberopas mot ägaren av en fastighet trots att det är någon annan än en nyttjanderättshavare som orsakar störningarna, t.ex. en hushållsmedlem. När de nyss nämnda grannelagsrättsliga bestämmelserna infördes gjordes bedömningen att frågan om i vilken utsträckning bestämmelserna ska kunna tillämpas även i fråga om andra nyttjanderättshavare än tomträttshavare borde överlämnas till rättstillämpningen (se prop. 2002/03:116 s. 105 f.).

Utredningen har föreslagit att, om det är en lägenhetsägares hyresgäst som stör och hyresvärden inte självmant agerar mot störningarna, ägaren av en grannlägenhet ska kunna framtvinga åtgärder från hyresvärdens sida genom att ansöka hos hyresnämnden om åtgärdsföreläggande enligt hyreslagen mot värden (se betänkandet s. 200 f.). Det finns dock skäl att framhålla att det i och för sig inte är en främmande tanke att låta nyttjanderättshavaren till en fastighet bära det grannelagsrättsliga ansvaret för olägenheter som användandet av fastigheten orsakar en grannfastighet. De nu föreslagna reglerna får närmast ses som en utveckling och precisering för vissa situationer av de grundläggande rättsprinciper för grannelagsförhållanden som kommer till uttryck i 3 kap. 1 § jordabalken. Redan av den bestämmelsens ordalydelse (”var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom…”) framgår att den inte är begränsad till rättsförhållanden mellan fastighetsägare utan att den kan åberopas av eller mot nyttjanderättshavare, t.ex. tomträttshavare (jfr prop. 1970:20 del B 1 s. 102); i rättspraxis i anslutning till bestämmelsen har sålunda en arrendator gjorts ansvarig när verksamhet som någon annan med arrendatorns medgivande utfört på arrendestället orsakat skador på en grannfastighet (se NJA 1994 s. 162).

Enligt rättspraxis anses det vidare att, när det gäller en myndighets användande av vite i enlighet med offentligrättsliga bestämmelser om sanitära olägenheter m.m., ett föreläggande eller förbud bör riktas mot nyttjanderättshavaren om föreskrifterna gäller förhållandet till grannar (se MÖD 2007:7 samt R. Lavin, Vitesföreläggandets adressat, 1975, s. 59.).

Av intresse är också att det i bostadsrättslagen finns regler om i vilken utsträckning en bostadsrättshavare ansvarar gentemot bostadsrättsföreningen för störningar som andra personer orsakar. Reglerna innebär att bostadsrättshavaren ska hålla noggrann tillsyn över att de åligganden som han eller hon har beträffande störningar i boendet m.m. fullgörs av vissa andra personer som har fått tillträde till lägenheten. Detta gäller den som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller besöker honom eller henne som gäst, någon annan som bostadsrättshavaren har inrymt i lägenheten eller någon som för hans eller hennes räkning utför arbete i lägenheten (se 7 kap. 9 § första stycket och 12 § tredje stycket 2 bostadsrättslagen). Om bostadsrättshavaren brister i sitt tillsynsansvar, kan detta leda till att nyttjanderätten till lägenheten förverkas.

Reglerna om störningar gäller på samma sätt om lägenheten är upplåten i andra hand och det är bostadsrättshavarens hyresgäst (eller någon hyresgästen ansvarar för) som stör. Även i det fallet kan alltså bostadsrättshavarens rätt till lägenheten förverkas (se 7 kap. 18 § 5 bostadsrättslagen).

Vi anser mot denna bakgrund att de nya bestämmelserna bör utformas med bestämmelserna i bostadsrättslagen som förebild. Bestämmelserna bör således kunna åberopas mot en fastighetsägare (eller tomträttshavare, se ovan) även när störningarna har orsakats av vissa kategorier av personer till vilka ägaren har lämnat tillträde till sin del av anläggningen.

I linje med utredningen föreslår vi vidare att bestämmelserna ska kunna åberopas mot en fastighetsägare även när det är ägarens nyttjanderättsinnehavare eller någon som nyttjanderättshavaren har lämnat tillträde till anläggningen som stör; i sistnämnda fall bör kretsen av de personer som en nyttjanderättshavare ska ansvara för bestämmas på samma sätt som vi föreslår ska gälla beträffande fastighetsägaren. Att på detta sätt göra de nya bestämmelserna omedelbart tillämpliga när en nyttjanderättshavare eller någon som en nyttjanderättshavare ansvarar för stör framstår som mindre komplicerat än att ge en lägenhetsägare eller annan fastighetsägare möjlighet att utverka ett åtgärdsföreläggande enligt hyreslagen mot en hyresvärd som inte agerar mot en störande hyresgäst.

På motsvarande vis föreslår vi att bestämmelserna ska kunna åberopas – förutom av en samfällighetsförening (se ovan) – av en fastighetsägare (eller tomträttshavare) även när det är t.ex. en nyttjanderättshavare som utsätts för störningar.

Bör det införas några särskilda regler om förfarandet i samband med åtgärder mot störningar i dessa fall?
Utredningen har föreslagit att ett åläggande att flytta i de nu aktuella fallen normalt ska förutsätta att den ansvarige ägaren har fått men inte rättat sig efter en tillsägelse från samfällighetsföreningen (ägarlägenhetsföreningen) samt att socialnämnden har underrättats (se betänkandet s. 197 f.). Förslaget har sin förebild i bostadsrättslagen där tillsägelse till den ansvarige bostadsrättshavaren samt underrättelse till socialnämnden normalt måste lämnas innan uppsägning får ske (se 7 kap. 20 § första och tredje styckena bostadsrättslagen). I sammanhanget bör påpekas att reglerna i bostadsrättslagen om underrättelse till socialnämnden har ifrågasatts och att frågan om reglerna bör upphävas är föremål för utredning (se dir. 2007:9).

Bostadsrättslagens bestämmelser om tillsägelse och underrättelse bör bl.a. ses i ljuset av att störningar i de fallen kan medföra förverkande av bostadsrättshavarens nyttjanderätt till lägenheten och att den enskilde därmed måste flytta. Som framgått ovan föreslår vi emellertid inte några motsvarande sanktionsbestämmelser vid störningar i de här aktuella fallen. De överväganden som ligger bakom bostadsrättslagens bestämmelser i dessa hänseenden saknar därför enligt vår mening relevans när det gäller ägarlägenheter. Vi är mot den bakgrunden inte beredda att förorda att utredningens förslag i denna del genomförs. Samtidigt är det dock ofta naturligt att en ansvarig ägare i dessa fall underrättas om att han eller hon måste se till att störningarna upphör och att den berättigade parten inte väcker talan vid domstol om den ansvarige när underrättelse skett vidtar behövliga åtgärder, dvs. ser till att störningarna upphör.

En särskild fråga är om det bör införas en bestämmelse som innebär att tvister som rör störningar i boendet enligt de nya bestämmelserna ska
handläggas särskilt skyndsamt. En sådan bestämmelse gäller för tvister av detta slag beträffande bostadsrätt (se 11 kap. 1 § bostadsrättslagen). Varken utredningen eller någon remissinstans har ansett att någon sådan bestämmelse är påkallad för de nu aktuella fallen. Vi har inte någon annan uppfattning.


Så mycket åsikter, men ändå inget konkret som skyddar personer från störningar som skällande hundar, "pianoklinkande" och andra enerverande (o)ljudutövningar. Dvs en definition av "störningar" är nödvändig, inte bara vad man kan göra åt dem som stör.
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2010-10-07 klockan 15:44.
Svara med citat
Svara


Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)
 
Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att skriva inlägg
Du får inte skriva nytt inlägg
Du får inte besvara inlägg
Du får inte bifoga filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är av
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Gå direkt till;

Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
Störningar i bostadsrätt Admin Faktabanken 21 2017-03-28 17:04
Förverkande, utomstående person i lägenhet / bostadsrätt Admin Faktabanken 1 2016-04-07 11:05
Andra hand i brf - Uthyrning av bostadsrätt eller delar lägenhet? pjärlumjär Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 3 2010-10-06 10:48
Störningar i bostadsrätt Admin Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 0 2009-03-30 18:32
Ohyra i lägenhet / bostadsrätt Admin Faktabanken 0 2009-03-24 01:23



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 06:53.


vBuletin® Version 3.6.8 Copyright ©2000 - 2017.
Allt om bostadsrätt - Sveriges största sajt om bostadsrätter - Köpa bostadsrätt privat utan mäklare