Forum för alla i bostadsrätt
 

Backa   Forum för alla i bostadsrätt > Huvudforum > Bostadsrättsforum
Registrera FAQ Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa

Bostadsrättsforum
Sveriges största och bästa samlingsplats för bostadsrättshavare! Syftet med detta forum är att värna om bostadsrättshavarnas intressen och utveckla/förbättra bostadsförhållanden för dem som bor i bostadsrätt, öka engagemanget samt att fungera som styrelsestöd och bistå med hjälp till övriga förtroendevalda i föreningen. Hur fungerar det i din brf? Vad är bra/dåligt? Vilken information önskar du? Vad behöver du hjälp med? Genom att uppmärksamma de problem och frågeställningar som finns i brf:ar kan vi alla påverka i riktning mot en bättre boendemiljö. Dela med dig av Dina kunskaper och erfarenheter! Läs FAQ för att lära dig mer om alla funktioner/finesser i detta forum! De 10 senaste inläggen. Frågor om forumets användning; Brf gästbok RSS-feed för detta forum med de senaste trådarna som du kan prenumerera på, utöver den möjlighet till prenumeration på ämnen som ges i forumet!
                                Skriv motioner!

Fler nyheter Mer nyheter Webbradio

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2014-06-09, 12:47
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
OBS! OBS! OBS! Lättare att få tillstånd till andrahandsupplåtelse i bostadsrättsförening?

År 2013 blev det möjligt att ta ut högre hyra vid andrahandsupplåtelse, och från och med 2014-07-01 blir det genom beslut av riksdagen lättare att få tillstånd att hyra bostadsrätten i andra hand, eftersom man tror att det minskar bostadsbristen. Beslutet omfattar även att bostadsrättsföreningen har rätt att ta ut en avgift av bostadsrättshavaren som hyr ut sin lägenhet.

Nya regler om andrahandsuthyrning från 1 juli 2014

En bostadsrättshavare som vill hyra ut sin bostadsrätt i andra hand, dvs andrahandsupplåtelse, behöver söka tillstånd hos styrelsen. Styrelsens beslut kan sedan överklagas till hyresnämnden som prövar om tillstånd till andrahandsupplåtelse ska ges.

För en andrahandsupplåtelse har kraven tidigare varit att;
- bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl och att
- bostadsrättsföreningen inte har befogad anledning att vägra tillstånd
.

Tidigare har det alltså krävts att bostadsrättshavaren (även hyresgästen) ska ha beaktansvärda skäl för upplåtelsen. Denna skrivning har nu ändrats till att bostadsrättshavaren endast måste uppvisa skäl för uthyrningen.

Exempel på situationer där andrahandsupplåtelse ska beviljas:
• När en lägenhet ska upplåtas i andra hand till närstående.
• Om en bostadsrätt är svår att sälja ska tillstånd för andrahandsupplåtelse ges under en övergångsperiod (normalt max 1 år)
.

Även framöver krävs det alltid att tillstånd söks av styrelsen.

Ingen förändring gäller beträffande bostadsrättsföreningens befogade anledning att vägra tillstånd.

Vilka skäl det nu kan finnas för att en styrelse ska kunna neka upplåtelse i andra hand av en bostadsrätt är oklart.
Det finns risk för att det nya regelverket kommer att öka arbetsbelastningen för styrelsen och på olika sätt skapa ökade problem i bostadsrättsföreningen.


Avgift för andrahandsupplåtelse kräver stadgeändring

För att bostadsrättsföreningen ska få ta ut en avgift för andrahandsupplåtelse krävs det att avgiften framgår av stadgarna. En stadgeändring är därför nödvändig och för HSB:s normalstadgar ska ändring göras i §12 avgifter, § 40 andrahandsupplåtelse och § 44 förverkandegrunder.

Den bostadsrättshavare som inte sköter betalningen av avgiften för andrahandsupplåtelse riskerar att få sin bostadsrättslägenhet förverkad. Om försummelsen endast är av ringa betydelse eller om betalning sker inom återvinningsfristen kan nyttjanderätten till bostadsrätten inte förverkas
.



Förändringar i bostadsrättslagen, 7 kap Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter

Upplåtelse av lägenheten i andra hand

10 § En bostadsrättshavare får upplåta sin lägenhet i andra hand till annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller även i de fall som avses i 6 § andra stycket.
Samtycke behövs dock inte,
1. om en bostadsrätt har förvärvats vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap. av en juridisk person som hade panträtt i bostadsrätten och som inte antagits till medlem i föreningen, eller
2. om lägenheten är avsedd för permanentboende och bostadsrätten till lägenheten innehas av en kommun eller ett landsting.

Styrelsen skall genast underrättas om en upplåtelse enligt andra stycket. Lag (2003:31).

11 § /Upphör att gälla U:2014-07-01/ Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får bostadsrättshavaren ändå upplåta sin lägenhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Tillstånd skall lämnas, om bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet skall begränsas till viss tid.
I fråga om en bostadslägenhet som innehas av en juridisk person krävs det för tillstånd endast att föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet kan begränsas till viss tid.
Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan förenas med villkor. Lag (2003:31).

11 § /Träder i kraft I:2014-07-01/ Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får bostadsrättshavaren ändå upplåta sin lägenhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Tillstånd ska lämnas, om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet ska begränsas till viss tid.
I fråga om en bostadslägenhet som innehas av en juridisk person krävs det för tillstånd endast att föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet kan begränsas till viss tid.
Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan förenas med villkor. Lag (2014:319).



Avgifter till föreningen


14 § /Upphör att gälla U:2014-07-01/ Varje medlem skall betala en avgift till bostadsrättsföreningen i form av en insats när bostadsrätt upplåts till honom. Föreningen har dessutom rätt att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten samt, om det anges i stadgarna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift.
En beslutad insats kan ändras i den ordning som sägs i 9 kap. 13 och 16 §§. Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen skall vidta med anledning av denna lag eller annan författning.
Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrätts- föreningen inte ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst motsvara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635).

14 § /Träder i kraft I:2014-07-02/ Varje medlem ska betala en avgift till bostadsrättsföreningen i form av en insats när bostadsrätt upplåts till honom eller henne. Föreningen har dessutom rätt att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten samt, om det anges i stadgarna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse.
Om en kostnad som hänför sig till uppvärmning eller nedkylning av medlemmens lägenhet eller dess förseende med varmvatten eller elektrisk ström kan påföras medlemmen efter individuell mätning, ska beräkningen av årsavgiften, till den del avgiften avser ersättning för sådan kostnad, ta sin utgångspunkt i den uppmätta förbrukningen.
En beslutad insats kan ändras enligt 9 kap. 13 och 16 §§. Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta med anledning av denna lag eller någon annan författning.
Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrättsföreningen inte ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst motsvara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635).
Avgiften för andrahandsupplåtelse får för en lägenhet årligen motsvara högst tio procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Om en lägenhet upplåts under en del av ett år, beräknas den högsta tillåtna avgiften efter det antal kalendermånader som lägenheten är upplåten. Lag (2014:336).



Förverkande

18 § /Upphör att gälla U:2014-07-01/ Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förverkad och föreningen således berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning,
1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift utöver två veckor eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från det att föreningen efter förfallodagen anmanat honom eller henne att fullgöra sin betalningsskyldighet,
1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift, när det gäller en bostadslägenhet, mer än en vecka efter förfallodagen eller, när det gäller en lokal, mer än två vardagar efter förfallodagen,
2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand,
3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,
4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand, genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset,
5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om bostadsrättshavaren åsidosätter sina skyldigheter enligt 9 § vid användning av lägenheten eller om den som lägenheten upplåtits till i andra hand vid användning av denna åsidosätter de skyldigheter som enligt samma paragraf åligger en bostadsrättshavare,
6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han inte kan visa en giltig ursäkt för detta,
7. om bostadsrättshavaren inte fullgör skyldighet som går utöver det han skall göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, samt
8. om lägenheten helt eller till väsentlig del används för näringsverksamhet eller därmed likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken till en inte oväsentlig del ingår brottsligt förfarande, eller för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Lag (2003:31).

18 § /Träder i kraft I:2014-07-01/ Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förverkad och föreningen således berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning,
1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift utöver två veckor eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från det att föreningen efter förfallodagen anmanat honom eller henne att fullgöra sin betalningsskyldighet,
1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostadslägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal,
2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand,
3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,
4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset,
5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om bostadsrättshavaren åsidosätter sina skyldigheter enligt 9 § vid användning av lägenheten eller om den som lägenheten upplåtits till i andra hand vid användning av denna åsidosätter de skyldigheter som en bostadsrättshavare enligt samma paragraf har,
6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta,
7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, samt
8. om lägenheten helt eller till väsentlig del används för näringsverksamhet eller därmed likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken till en inte oväsentlig del ingår brottsligt förfarande, eller för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Lag (2014:319).

Förverkande


23 § /Upphör att gälla U:2014-07-01/ Är nyttjanderätten enligt 18 § 1 a förverkad på grund av dröjsmål med betalning av årsavgift, och har föreningen med anledning av detta sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning, får denne på grund av dröjsmålet inte skiljas från lägenheten
1. om avgiften - när det är fråga om en bostadslägenhet - betalas inom tre veckor från det att
a) bostadsrättshavaren på sådant sätt som anges i 27 och 28 §§ har delgetts underrättelse om möjligheten att få tillbaka lägenheten genom att betala årsavgiften inom denna tid, och
b) meddelande om uppsägningen och anledningen till denna har lämnats till socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen, eller
2. om avgiften - när det är fråga om en lokal - betalas inom två veckor från det att bostadsrättshavaren på sådant sätt som anges i 27 och 28 §§ har delgetts underrättelse om möjligheten att få tillbaka lägenheten genom att betala årsavgiften inom denna tid.

Är det fråga om en bostadslägenhet får en bostadsrättshavare inte heller skiljas från lägenheten om han eller hon har varit förhindrad att betala årsavgiften inom den tid som anges i första stycket 1 på grund av sjukdom eller liknande oförutsedd omständighet och årsavgiften har betalats så snart det var möjligt, dock senast när tvisten om avhysning avgörs i första instans.
Vad som sägs i första stycket gäller inte om bostadsrättshavaren, genom att vid upprepade tillfällen inte betala årsavgiften inom den tid som anges i 18 § 1 a, har åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att han eller hon skäligen inte bör få behålla lägenheten.
Beslut om avhysning får meddelas tidigast tredje vardagen efter utgången av den tid som anges i första stycket 1 eller 2.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till underrättelse och meddelande som avses iförsta stycket. Lag (2004:390).

23 § /Träder i kraft I:2014-07-01/ Är nyttjanderätten enligt 18 § 1 a förverkad på grund av dröjsmål med betalning av årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse, och har föreningen med anledning av detta sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning, får han eller hon på grund av dröjsmålet inte skiljas från lägenheten
1. om avgiften – när det är fråga om en bostadslägenhet – betalas inom tre veckor från det att
a) bostadsrättshavaren på sådant sätt som anges i 27 och 28 §§ har delgetts underrättelse om möjligheten att få tillbaka lägenheten genom att betala avgiften inom denna tid, och
b) meddelande om uppsägningen och anledningen till denna har lämnats till socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen, eller
2. om avgiften – när det är fråga om en lokal – betalas inom två veckor från det att bostadsrättshavaren på sådant sätt som anges i 27 och 28 §§ har delgetts underrättelse om möjligheten att få tillbaka lägenheten genom att betala avgiften inom denna tid.

Är det fråga om en bostadslägenhet får en bostadsrättshavare inte heller skiljas från lägenheten om han eller hon har varit förhindrad att betala avgiften inom den tid som anges i första stycket 1 på grund av sjukdom eller liknande oförutsedd omständighet och avgiften har betalats så snart det var möjligt, dock senast när tvisten om avhysning avgörs i första instans.
Första stycket gäller inte om bostadsrättshavaren, genom att vid upprepade tillfällen inte betala avgiften inom den tid som anges i 18 § 1 a, har åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att han eller hon skäligen inte bör få behålla lägenheten.
Beslut om avhysning får meddelas tidigast tredje vardagen efter utgången av den tid som anges i första stycket 1 eller 2.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till underrättelse och meddelande som avses i första stycket. Lag (2014:319).



9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.

Innehållet i föreningens stadgar

5 § /Upphör att gälla U:2014-07-01/ Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange
1. föreningens firma,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
4. om upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift kan tas ut,
5. de grunder enligt vilka årsavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift skall beräknas,
6. i det fall rätten att bestämma ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse skall vara inskränkt, de grunder enligt vilka ersättning skall beräknas,
7. de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus,
8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det skall ske,
9. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas kännedom,
10. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
11. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta, samt
12. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses.

Bestämmelserna i första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

5 § /Träder i kraft I:2014-07-01/ Bostadsrättsföreningens stadgar ska ange
1. föreningens firma,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
4. om upplåtelseavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse kan tas ut,
5. grunderna för beräkning av årsavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse,
6. i det fall rätten att bestämma ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse ska vara inskränkt, grunderna för beräkning av ersättning,
7. grunderna för avsättning av medel för att säkerställa underhållet av föreningens hus,
8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem ska utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det ska ske,
9. inom vilken tid och hur föreningsstämman ska sammankallas samt hur andra meddelanden ska komma till medlemmarnas kännedom,
10. vilka ärenden som ska förekomma på ordinarie stämma,
11. vilken tid föreningens räkenskapsår ska omfatta, samt
12. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man ska göra med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses.


Första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (2014:319).




Förslagen är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och bostadsrättsorganisationerna HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna. Parallellt ska också bostadsrättsorganisationerna ta fram nya mönsterstadgar för sina medlemmar med generösare reglerna för andrahandsuthyrning. Organisationerna ska även ta fram information till sina föreningar kring hur de kan underlätta andrahandsuthyrning.

Förändringarna är ett led i ett arbete att förenkla andrahandsupplåtelse av privatbostad. Under 2013 förtydligades regelverket kring besittningsskydd vid andrahandsupplåtelse av privatbostad, möjligheten för hyresgästen att säga upp kontraktet stärktes och bostadsrättshavare fick rätt att ta ut en hyra som motsvarar de fulla kostnaderna för lägenheten.

Ett sätt att underlätta den akuta bostadssituationen i många städer är förenklingar i andrahandsuthyrningen av bostadsrätter. Vi kommer inte att kunna bygga bort tjugo års underproduktion av bostäder över en natt, och därför behöver vi utnyttja de bostäder vi redan har på ett bättre sätt, både för att underlätta för unga och för att inte bostadsbristen ska bli en bromskloss för tillväxt. Och för alla de personer som flyttar till någon av våra storstäder för en kortare period kan en möblerad citynära andrahandslägenhet vara precis vad de söker, säger bostadsminister Stefan Attefall.

Se;
Regeringens proposition 2013/14:142 - Ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter

Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska vara mer generös. Ett större utrymme för bostadsrättshavare att upplåta i andra hand ska bidra till att de bostäder som finns används i större utsträckning än i dag.
Regeringen vill också göra det möjligt för bostadsrättsföreningar att ta ut en särskild avgift av en bostadsrättshavare som hyr ut sin lägenhet. Avgiften ska ersätta föreningen för sådana merkostnader som en upplåtelse i andra hand kan medföra. Bostadsrättsföreningen ska få bestämma hur avgiften beräknas, men det ska finnas ett tak för hur hög avgiften får vara.
Förslagen är en del av regeringens bostadspolitiska satsning på att öka privatpersoners uthyrning av bostäder och förbättra villkoren för denna del av bostadsmarknaden.
De lagändringar som behövs föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

I förarbetet (Prop. 2013/14:142) står bl a följande;

Upplåtelse av bostadsrättslägenheter i andra hand

Regeringens förslag: Bedömningen av en bostadsrättshavares skäl för tillstånd till en andrahandsupplåtelse ska vara mer generös.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se promemorian s. 8 f.).

Remissinstanserna:
De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning.
Fastighetsägarna Sverige anser att det kan övervägas att införa en skyddsregel om en högsta andel lägenheter som får upplåtas samtidigt i en förening.
Stockholms Handelskammare anser att man bör gå längre än förslaget.
Malmö tingsrätt och Boverket menar att det i enskilda fall kan vara oklart när svårigheter att sälja bostadsrätten kan utgöra skäl för att upplåta lägenheten i andra hand.

Hovrätten för Nedre Norrland, Hyres- och arrendenämnden i Stockholm, Hyres- och arrendenämnden i Göteborg, Hyres- och arrendenämnden i Sundsvall och Boverket anser att det av lagen tydligare bör framgå att alla skäl för en andrahandsupplåtelse inte ska godtas av hyresnämnden.
Malmö kommun avstyrker förslaget, bl.a. på den grunden att en ökad uthyrning i andra hand inte löser bostadsproblemen i Malmö.

Skälen för regeringens förslag

Möjligheterna att upplåta bostadsrättslägenheter i andra hand bör utökas för att antalet tillgängliga bostäder ska öka.

I flera städer finns en stor brist på bostäder. Bristen på bostäder försvårar för enskilda som behöver en ny bostad. Unga har svårt att hitta en egen bostad och människor har svårt att söka sig till en annan ort för att studera eller arbeta. Ett minskande utbud försämrar hyresgästernas ställning, eftersom de har svårt att förhandla sig till bra villkor med uthyrarna. Bostadsbristen försvårar även för företag som vill rekrytera personal.

Ett ökat byggande är i många städer en nödvändighet. Det är på kort sikt även av stor vikt att befintliga bostäder utnyttjas effektivt.

En stor andel av lägenheterna i flerbostadshus i de större städerna är bostadsrättslägenheter. I t.ex. Stockholms län är andelen bostadsrättslägenheter i flerbostadshus 52 procent, i Uppsala län är andelen 48 procent och i Skåne län 38 procent.

I syfte att kortsiktigt öka antalet tillgängliga bostäder infördes lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad. Lagen gör det enklare och mer förmånligt för privatpersoner att hyra ut bl.a. bostadsrättslägenheter.

Regeringen föreslog i samma lagstiftningsärende även en uppmjukning av reglerna om bostadsrättshavares rätt att upplåta sin lägenhet i andra hand. En sådan förändring bedömdes nödvändig för att ge de nya hyresreglerna ett tillräckligt genomslag (se prop. 2012/13:1 utg.omr. 18 s. 72 f.). Riksdagen godtog inte regeringens förslag i denna del (se bet. 2012/13:CU3 s. 15 f. och rskr. 2012/13:128).

Regeringen står fast vid bedömningen att det bör skapas förutsättningar för att bostadsrättslägenheter i så stor utsträckning som möjligt upplåts i andra hand när de under en tid inte används som bostad. Flera remissinstanser, t.ex. Kungliga Tekniska Högskolan, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och Sveriges förenade studentkårer, instämmer i den bedömningen. Det bör nu lämnas ett nytt förslag som syftar till att öka bostadsrättshavarens möjligheter att hyra ut sin bostad.

Förutsättningarna för upplåtelse av bostadsrättslägenheter i andra hand är praktiskt betydelsefulla för både bostadsrättsföreningar och bostadsrättshavare. En utgångspunkt i lagstiftningsärendet är därför att den lösning som väljs ska ha ett brett stöd bland företrädare för deras intressen.

Synen på bostadsrättshavarens skäl för upplåtelsen bör vara mer generös.

En bostadsrättslägenhet får som huvudregel inte upplåtas i andra hand utan samtycke från styrelsen i bostadsrättsföreningen. Om styrelsen vägrar att ge sitt samtycke, kan bostadsrättshavaren ansöka om tillstånd till upplåtelsen hos hyresnämnden. Sådant tillstånd ska ges, om bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och bostadsrättsföreningen saknar befogad anledning att motsätta sig den, se 7 kap. 10 och 11 §§ bostadsrättslagen (1991:614).

Styrelsen är fri att inta en mer generös hållning och kan välja att ge sitt samtycke till en upplåtelse trots att bostadsrättshavarens skäl inte är beaktansvärda i lagens mening. Det är antagligen inte ovanligt att så sker i viss utsträckning. Om föreningens stadgar är mer generösa än lagen, ska styrelsen följa dem och ge sitt samtycke i enlighet med stadgarna. Det kan också förekomma att föreningsstämman utnyttjar sin rätt att ge styrelsen direktiv i förvaltningsfrågor och anger att styrelsen ska ge samtycke till upplåtelser i större utsträckning än som förutsätts i lagen.

Även om lagen således lämnar utrymme för föreningen att vara generös, är bostadsrättshavare i många situationer beroende av möjligheten att få hyresnämndens tillstånd till en upplåtelse. För att säkerställa att bostadsrättshavare i allmänhet får en ökad rätt att upplåta sin lägenhet i andra hand bör de i lagen angivna förutsättningarna för att få hyresnämndens tillstånd vidgas.

Många bostadsrättshavare upplever sin lägenhet som en ägd bostad och ser det som naturligt att det råder en stor frihet att upplåta lägenheten i andra hand. Eftersom bostadsrättshavaren som utgångspunkt svarar för det inre underhållet av lägenheten, är det också han eller hon som får betala för det slitage som kan uppstå i lägenheten under en andrahandsupplåtelse. Alltför liberala regler kan dock göra att den föreningstanke som bostadsrättslagen vilar på får stå tillbaka. Det kan även göra det svårt att förvalta föreningens egendom eller i övrigt sköta dess angelägenheter. En lämplig avvägning måste göras mellan dessa intressen.

I dag gäller att bostadsrättshavaren måste anföra beaktansvärda skäl för upplåtelsen. Grundinställningen till i vilka situationer uthyrning bör kunna komma i fråga ska vara generös (se prop. 2002/03:12 s. 70). Regeringen anser att denna grundtanke bör behållas men utvecklas något.

Skälen till att en bostadsrättshavare vill upplåta sin lägenhet kan variera. Ofta är tanken att bostadsrättshavaren ska återvända till lägenheten efter viss tid, t.ex. vid studier på annan ort. I andra fall är det mer osäkert om bostadsrättshavaren kommer att återvända och lägenheten behålls då under en övergångsperiod, t.ex. vid samboende på prov.

Utgångspunkten för en regel som är mer generös än den som gäller i dag bör vara att bostadsrättshavaren i sådana situationer har stor frihet att välja hur lägenheten ska disponeras under en tid.

När bostadsrättshavaren vill hyra ut lägenheten för att under viss tid bo någon annanstans bör de åberopade skälen utan vidare kunna godtas så länge de innefattar ett rimligt behov av att behålla lägenheten. Det kan t.ex. handla om studier eller anställning på annan ort, vistelse utomlands eller på annan ort i landet eller vård av anhörig.

När det redan vid tidpunkten för upplåtelsen står klart att bostadsrättshavaren inte avser att använda lägenheten mer, bör bostadsrättshavarens skäl normalt väga lättare. I vissa sådana situationer kan det trots detta finnas skäl att ha en mer generös inställning än hittills till att lägenheten hyrs ut. I promemorian nämns som ett exempel att det bör kunna komma i fråga när bostadsrätten är svårsåld på grund av de marknadsförutsättningar som råder. Försäljningen av en bostadsrätt är ofta mycket viktig för innehavaren i privatekonomiskt hänseende. Om bostadsrätten är svår att sälja på acceptabla villkor, är det naturligt att innehavaren i likhet med en ägare av en villafastighet kan vilja avvakta något med en försäljning. För att så ska vara möjligt förutsätts i praktiken för många att lägenheten kan upplåtas i andra hand. Det bör därför kunna komma i fråga att göra det under en sådan övergångsperiod.

Redan i dag kan det vara tillåtet att upplåta lägenheten för att bereda en närstående en bostad. Synen på upplåtelser i sådana situationer bör vara mer generös. Det bör i regel vara möjligt att få tillstånd att upplåta en lägenhet till en närstående.

I likhet med det som gäller i dag bör rent spekulativa förvärv eller innehav av bostadsrättslägenheter inte gynnas av reglerna om upplåtelse av lägenheter i andra hand. Enbart en vilja att tillgodogöra sig en hyra för lägenheten bör därför inte kunna motivera en upplåtelse.

Som utgångspunkt bör skälet för upplåtelsen anses väga lättare ju längre tiden går. Hur lång tid den kan pågå bör bero på vilket skälet är.
Har upplåtelsen motiverats av t.ex. studier på en annan ort, bör det ofta finnas skäl att tillåta en andrahandsupplåtelse under den tid som studierna pågår.

Är skälet att bostadsrätten är svårsåld, bör det inte kunna motivera en upplåtelse under en lång tid.

Liksom hittills bör bostadsrättshavarens skäl vägas mot hänsynen till föreningens intressen. Någon ändring av hur man bör se på föreningens anledning att motsätta sig upplåtelsen behövs inte för att skydda föreningens intressen. Det ligger dock i sakens natur att föreningens intresse kan få betydelse i fler situationer när det som utgångspunkt krävs mindre vägande skäl från bostadsrättshavaren. Så kan bli fallet särskilt i mindre föreningar.
Det bör också beaktas att tidsfaktorn kan få särskild betydelse i mindre föreningar. En upplåtelse under lång tid riskerar i sådana föreningar att leda till att andra bostadsrättshavare under den tiden inte har möjlighet att hyra ut sin lägenhet.

I promemorian föreslås att det sagda ska komma till uttryck på så sätt att ett tillstånd från nämnden inte ska förutsätta att bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen, utan endast att han eller hon har skäl för den. I 7 kap. 11 § bostadsrättslagen anges förutsättningarna för att hyresnämnden ska ge tillstånd till en begäran om upplåtelse när föreningen inte lämnat sitt samtycke till den (jfr 10 §). Det är därför tydligt att kravet på att bostadsrättshavaren ska ha skäl för upplåtelsen innefattar en prövning från nämndens sida och att alla skäl som kan anföras således inte är godtagbara. Det kan, som några remissinstanser föreslår, i lagen anges att skälen ska vara godtagbara. Detta ger dock inte nämnvärd ledning för tillämparen. Det skulle tvärtom göra det svårare att utifrån lagtexten förstå att det är en skillnad mot det krav på beaktansvärda skäl som finns i dag och som även förekommer i 12 kap. 40 § jordabalken om upplåtelse i andra hand av hyreslägenheter
.

Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter

Upplåtelse av lägenheten i andra hand

11 § Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får bostadsrättshavaren ändå upplåta sin lägenhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Tillstånd ska lämnas, om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet ska begränsas till viss tid.
I fråga om en bostadslägenhet som innehas av en juridisk person krävs det för tillstånd endast att föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet kan begränsas till viss tid.
Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan förenas med villkor.
I paragrafen anges förutsättningarna för att hyresnämnden ska ge tillstånd till en upplåtelse i andra hand, när bostadsrättsföreningen vägrat lämna samtycke till den. Övervägandena finns i avsnitt 4.
Genom ändringen i första stycket ges bostadsrättshavaren ett något större utrymme att upplåta lägenheten i andra hand. Det kommer till uttryck genom att tillstånd kan lämnas om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och inte som hittills beaktansvärda skäl.
Utgångspunkten är att bostadsrättshavaren ska ha stor frihet att upplåta lägenheten i andra hand för att under en tid bo någon annanstans. Det som avses är situationer där bostadsrättshavaren vill behålla lägenheten för att kunna återvända till den efter en tid. Kraven på bostadsrättshavaren att visa att han eller hon har ett behov av att kunna komma tillbaka till lägenheten kan sättas lågt.
I allmänhet bör det vara tillräckligt att de anförda skälen innefattar ett rimligt behov av att behålla lägenheten (jfr prop. 2002/03:12 s. 119).
Exempel på vanliga situationer där ett tillstånd kan ges är när bostadsrättshavaren vill studera eller arbeta på annan ort, vistas utomlands eller på annan ort i landet, vårda en anhörig eller sammanbo med någon på prov.
Om lägenheten under en längre tid inte använts av bostadsrättshavaren, är planer att t.ex. bo på en annan ort normalt inte relevanta som skäl för en upplåtelse i andra hand.

Tillstånd kan också lämnas t.ex. när den som förvärvar en bostadsrätt vill upplåta lägenheten under en övergångstid för att kunna avsluta en tjänst eller liknande. En sådan situation är när en bostadsrätt förvärvas inför en pensionering.

I vissa fall kan även skäl som snarast hänför sig till hyresgästen vara godtagbara. Det kan t.ex. komma i fråga att lägenheten upplåts till en närstående för att under en tid bereda honom eller henne en bostad.

När bostadsrättshavaren skaffar en annan bostad och avser att bo i den fortsättningsvis, saknas egentlig anknytning till lägenheten. Om bostadsrätten är svår att sälja på grund av de rådande marknadsförutsättningarna, kan en upplåtelse trots detta tillåtas för att ge bostadsrättshavaren ett visst utrymme att avvakta med försäljningen. Har marknaden inte förbättrats på ett år, finns normalt inte skäl att låta bostadsrättshavaren avvakta längre med försäljningen.

Bostadsrättshavarens skäl väger normalt lättare med tiden. När bostadsrättshavaren bor någon annanstans är det efter några års tid ofta inte längre ett tillräckligt skäl för att lägenheten upplåts i andra hand. Hänsyn måste tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Är det t.ex. fråga om studier på annan ort kan en längre tid komma i fråga så att studierna kan avslutas, om bostadsrättshavaren avser att återvända till lägenheten. Ett annat exempel på när en förlängd upplåtelse kan tillåtas är om barn i hushållet har något år kvar i en skola på annan ort.

När bostadsrättshavaren på grund av ålder eller sjukdom måste tas in på en vårdinrättning eller ett särskilt anpassat boende finns utan vidare skäl att upplåta lägenheten i andra hand. Efter en tid blir även i ett sådant fall anknytningen till lägenheten svagare, men anknytningen är då av underordnad betydelse.

Vissa omständigheter kan inte motivera en upplåtelse. Enbart bostadsrättshavarens vilja att tillgodogöra sig hyra för lägenheten är inte ett gångbart skäl för tillstånd. Detta får betydelse vid köp eller innehav av en bostadsrätt i rent spekulativa syften.

Mot bostadsrättshavarens skäl att upplåta lägenheten i andra hand ska vägas om föreningen har befogad anledning att vägra samtycke.

I vissa fall väger bostadsrättshavarens skäl tyngre än i andra fall. Exempel på sådana situationer är att lägenheten ska upplåtas på grund av sjukdom eller anställning på annan ort. När sådana mer vägande skäl framförs, krävs det att upplåtelsen orsakar föreningen en större olägenhet än annars för att tillstånd inte ska ges.

Föreningens invändningar kan avse hyresgästens personliga kvalifikationer (se prop. 2002/03:12 s. 119). Det kan t.ex. handla om att hyresgästen kan förväntas uppträda störande. Vidare kan viss hänsyn tas till villkor i stadgarna beträffande medlemskap i föreningen. Ett exempel är att en bostadsrättsförening erbjuder medlemskap endast till dem som har nått en viss ålder.

Om en uthyrning av en lägenhet kan väntas påverka föreningens skatterättsliga förhållanden, kan det utgöra befogad anledning att vägra samtycke. Så kan också vara fallet om andrahandsupplåtelser sker i sådan omfattning att det är svårt att få till stånd en väl fungerande förvaltning i föreningen. Detta får särskild betydelse i mindre föreningar. I sådana kan det uppstå svårigheter även om ett litet antal lägenheter upplåts i andra hand. Föreningens olägenheter kan med tiden väga tyngre i bedömningen av om det finns befogad anledning att motsätta sig en upplåtelse
.


Se även;
Betänkande 2013/14:CU29 Ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2014-06-11 klockan 15:42.
Svara med citat
  #2  
Gammal 2014-06-09, 14:31
Silva Silva är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Jan 2012
Inlägg: 1 119
Standard

Så länge BRH behöver ha tillstånd från styrelsen och inte bara behöver informera styrelsen om uthyrningen så blir det ingen skillnad mot tidigare. Styrelsen kommer att fortsätta favorisera sina sympatisörer och godtyckligt tillåta uthyrning.
Svara med citat
  #3  
Gammal 2014-06-09, 14:44
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
OBS! OBS! OBS! Andrahandsupplåtelse nu i praktiken utan begränsningar

Citat:
Ursprungligen skrivet av Silva Visa inlägg
Styrelsen kommer att fortsätta favorisera sina sympatisörer och godtyckligt tillåta uthyrning.
Det kan styrelsen göra i andra frågor, dock blir det inte möjligt för styrelsen att favorisera någon i frågan om andrahandsupplåtelse, eftersom det är en av de alltför sällsynta frågor som kan överklagas i en brf (till Hyresnämnden).

Bara tråkigt att den redan dysfunktionella bostadsrätten med denna lagändring blir om möjligt ännu mer dysfunktionell.

Jag tror denna lagändring endast ger en marginell förbättring vad gäller bostadsbristen (även om subjektiva undersökningar framöver kommer att visa på något annat), men det är desto mer sannolikt att stämningen i bostadsrättsföreningarna kommer att försämras.
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2014-06-09 klockan 17:15.
Svara med citat
  #4  
Gammal 2014-06-09, 17:04
Silva Silva är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Jan 2012
Inlägg: 1 119
Standard

Citat:
Ursprungligen skrivet av Admin Visa inlägg
Det kan styrelsen göra i andra frågor, dock blir det inte möjligt för styrelsen att favorisera någon i frågan om andrahandsupplåtelse, eftersom det är en av de alltför sällsynta frågor som kan överklagas (till Hyresnämnden).

Bara tråkigt att den redan dysfunktionella bostadsrätten med denna lagändring blir om möjligt ännu mer dysfunktionell.
Jag håller inte med dig. Om man är kompis med styrelsen ser de mellan fingrarna och det krävs inga skäl för att hyra ut. Om man inte är kompis med styrelsen måste man ha godtagbara skäl.
Svara med citat
  #5  
Gammal 2014-06-09, 22:38
Thomas_A Thomas_A är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Sep 2012
Inlägg: 1 047
Standard

Gäller stadgeändring om avgift den skrivelse som redan finns, ex

"Avgift för andrahandsupplåtelse kan tas ut efter beslut av styrelsen. Bostadsrättsföreningen får ta ut avgift för andrahandsupplåtelse av bostadsrättshavaren med högst 10 procent av prisbasbeloppet per år."

Som står som förslag i HSBs skrivelse? Eller måste stadgan ändras så att det står explicit vad som tas ut (för varje uthyrning).

Ang. praxis för uthyrning tycker jag att "skäl" för neka uthyrning ska innefatta exempelvis uthyrning enbart för för ekonomisk vinning. Att ha möjlighet att ta ut en avgift till föreningen tycker jag är bra. Min erfarenhet är att uthyrningar i andra hand ofta leder till extra arbete för styrelsen.
Svara med citat
  #6  
Gammal 2014-06-09, 23:02
liqwid78s avatar
liqwid78 liqwid78 är inte inloggad
Peta-medlem
 
Reg.datum: Sep 2010
Ort: Lund
Inlägg: 144
Standard

Jag vet en förening som håller att införa detta stadgändring att ta en extra avgift för andrahands uthyrning. Jag håller er informerad om utfallet.
Svara med citat
  #7  
Gammal 2014-06-10, 00:30
Tomass avatar
Tomas Tomas är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: May 2012
Inlägg: 273
Standard När ska hyresnämnden bedöma att en lägenhet är tillräckligt "svårsåld" ?

Citat från annan tråd:
Citat:
Ursprungligen skrivet av Maija Visa inlägg
...
Man ska inte heller tvingas sälja när som helst, t ex när marknaden är nattsvart.
Man bör få invänta bättre tider.
...
Önskemålet ovan verkar stämma överens ganska bra med följande utdrag från civilutskottet betänkande 2013/14:CU29 (förarbete) för den nya lagen:
Citat:
...
Regeringens förslag syftar till att åstadkomma en mer generös inställning än hittills till att lägenheten hyrs ut, t.ex. när det gäller att bereda en närstående en bostad och under en övergångsperiod när bostadsrätten är svårsåld på grund av de marknadsförutsättningar som råder.
...
Något som återstår att se är hur hyresnämnden kommer att resonera kring begreppet "svårsåld".
(är bostadsrätten t.ex. tillräckligt "svårsåld" om man kan påvisa att man sannolikt skulle tvingas sälja med x procents förlust jämfört med när man köpte .. ?)
Svara med citat
  #8  
Gammal 2014-06-10, 23:30
Thomas_A Thomas_A är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Sep 2012
Inlägg: 1 047
Standard

Mycket tveksamt syfte vad gäller att lägenheten är svårsåld. Att personer inte amorterar på sina lån och säkrar upp för svängningar på marknaden och "lita på" att de inte kan förlora i värde, är fel bana.

Thomas
Svara med citat
  #9  
Gammal 2014-06-11, 10:33
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
Glad Har lagstiftarna migrän?

Citat:
Ursprungligen skrivet av Thomas_A Visa inlägg
Mycket tveksamt syfte vad gäller att lägenheten är svårsåld.
Det kan man tycka, men i och med det nya regelverket;
"Tillstånd ska lämnas, om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen..."
så innebär detta att exakt alla skäl är giltiga för andrahandsupplåtelse, även t.ex. skälet "Det snöar i Sibirien". Någon begränsning finns inte längre här, mer än att den som upplåter i andra hand till bostadsrättsföreningens styrelse ska uppge ett skäl av något slag.

TILLSTÅND TILL ANDRAHANDSUTHYRNING 2014 (DVS ANDRAHANDSUPPLÅTELSE) - VAD GÄLLER?

Här är det fyra saker föreningarna kan och får rikta in sig på;
1. Formuleringen "... och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke." (samma som tidigare) innebär att det kan finnas skäl som kan anses som giltiga från bostadsrättsföreningen för att inte tillåta andrahandsuthyrning.
För att då skapa ett totalt kaos och en massa tidskrävande administration och fall i hyresnämnden samt onödiga och kostnadskrävande - för såväl samhället som för enskilda personer - rättsfall i domstolarna (som redan tidigare varit ur funktion) så har lagstiftaren roat sig med att inte informera om vilka dessa skäl kan vara, eller ens gett den minsta vägledning
.

Bostadsorganisationerna - HSB- Riksbyggen Bostadsrätterna - har tillåtits vara remissinstans inför denna lagförändring, och som synes arbetar dessa bostadsorganisationer inte det minsta i bostadsrättsföreningarnas intresse (dvs varken med eller för bostadsrättshavarna)!

Bostadsminister Stefan Attefall, som är på tok för okunnig inom sitt område - och mest bara verkar sitta av sin tid som bostadsminister - har i vanlig ordning heller inte tillfört något.

2. Formuleringen "Tillståndet ska begränsas till viss tid." (som inte tagits bort eller ändrats sedan tidigare) innebär att föreningen kan begränsa andrahandsupplåtelsen, och definititv ska göra så, till ett år. Men formuleringen innebär också möjllighet till kortare tillstånd. 6 månader. 3 månader. 1 vecka. 24 timmar.

3. Formuleringen "Avgiften för andrahandsupplåtelse får för en lägenhet årligen motsvara högst tio procent av prisbasbeloppet" innebär att alla föreningar snabbt bör och kommer att ändra sina stadgar och alltid ta ut maximal avgift för andrahandsupplåtelse (inkl. vid varje eventuell förlängning av tillståndet).

4. Formuleringen "Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan förenas med villkor. " (ingen skillnad mot tidigare) medger också för bostadsrättsföreningen att fritt ställa villkor för upplåtelse i andra hand, orimliga sådana t.o.m. Inga begränsningar har fastställts för vad dessa villkor kan vara.
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2014-06-11 klockan 16:44.
Svara med citat
  #10  
Gammal 2014-06-11, 21:17
Thomas_A Thomas_A är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Sep 2012
Inlägg: 1 047
Standard

Citat:
Ursprungligen skrivet av Admin Visa inlägg
Det kan man tycka, men i och med det nya regelverket;
"Tillstånd ska lämnas, om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen..."
så innebär detta att exakt alla skäl är giltiga för andrahandsupplåtelse, även t.ex. skälet "Det snöar i Sibirien". Någon begränsning finns inte längre här, mer än att den som upplåter i andra hand till bostadsrättsföreningens styrelse ska uppge ett skäl av något slag.

TILLSTÅND TILL ANDRAHANDSUTHYRNING 2014 (DVS ANDRAHANDSUPPLÅTELSE) - VAD GÄLLER?

Här är det fyra saker föreningarna kan och får rikta in sig på;
1. Formuleringen "... och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke." (samma som tidigare) innebär att det kan finnas skäl som kan anses som giltiga från bostadsrättsföreningen för att inte tillåta andrahandsuthyrning.
För att då skapa ett totalt kaos och en massa tidskrävande administration och fall i hyresnämnden samt onödiga och kostnadskrävande - för såväl samhället som för enskilda personer - rättsfall i domstolarna (som redan tidigare varit ur funktion) så har lagstiftaren roat sig med att inte informera om vilka dessa skäl kan vara, eller ens gett den minsta vägledning
.

Bostadsorganisationerna - HSB- Riksbyggen Bostadsrätterna - har tillåtits vara remissinstans inför denna lagförändring, och som synes arbetar dessa bostadsorganisationer inte det minsta i bostadsrättsföreningarnas intresse (dvs varken med eller för bostadsrättshavarna)!

Bostadsminister Stefan Attefall, som är på tok för okunnig inom sitt område - och mest bara verkar sitta av sin tid som bostadsminister - har i vanlig ordning heller inte tillfört något.

2. Formuleringen "Tillståndet ska begränsas till viss tid." (som inte tagits bort eller ändrats sedan tidigare) innebär att föreningen kan begränsa andrahandsupplåtelsen, och definititv ska göra så, till ett år. Men formuleringen innebär också möjllighet till kortare tillstånd. 6 månader. 3 månader. 1 vecka. 24 timmar.

3. Formuleringen "Avgiften för andrahandsupplåtelse får för en lägenhet årligen motsvara högst tio procent av prisbasbeloppet" innebär att alla föreningar snabbt bör och kommer att ändra sina stadgar och alltid ta ut maximal avgift för andrahandsupplåtelse (inkl. vid varje eventuell förlängning av tillståndet).

4. Formuleringen "Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan förenas med villkor. " (ingen skillnad mot tidigare) medger också för bostadsrättsföreningen att fritt ställa villkor för upplåtelse i andra hand, orimliga sådana t.o.m. Inga begränsningar har fastställts för vad dessa villkor kan vara.
Således från skrivelsen i länken ovan:

"I likhet med det som gäller i dag bör enligt propositionen rent spekulativa förvärv eller innehav av bostadsrättslägenheter inte gynnas av reglerna om upplåtelse av lägenheter i andra hand. Enbart en vilja att tillgodogöra sig en hyra för lägenheten bör därför inte kunna motivera en upplåtelse."

Alltså, ekonomisk vinning är inga skäl, som jag ser det. Att en lägenhet riskerar säljas med förlust är alltså inget skäl för uthyrning.
Svara med citat
Svara


Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)
 
Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att skriva inlägg
Du får inte skriva nytt inlägg
Du får inte besvara inlägg
Du får inte bifoga filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Gå direkt till;

Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
Policy för tillstånd till andrahandsupplåtelse i bostadsrättsförening Admin Faktabanken 0 2012-03-31 00:57
Gåva till bostadsrättsförening markus5647 Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 7 2010-12-24 23:55
Skum ombildning till bostadsrättsförening Patric Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 5 2010-09-25 18:27
Gör det lättare att ombilda till bostadsrätt - MyNewsdesk Admin Ombildning av hyresrätt - Kooperativ hyresrätt - Ägarlägenheter 0 2009-09-25 20:43



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 05:43.


vBuletin® Version 3.6.8 Copyright ©2000 - 2017.
Allt om bostadsrätt - Sveriges största sajt om bostadsrätter - Köpa bostadsrätt privat utan mäklare