Forum för alla i bostadsrätt
 

Backa   Forum för alla i bostadsrätt > Huvudforum > Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF > Faktabanken
Registrera FAQ Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa

Faktabanken   » Tänk på att i Faktabanken inte glida från ämnet. Skriv strikt om det som respektive tråd tar upp, var kortfattad, saklig och konkret. Fyll i rubrikfältet för varje inlägg med en mening som sammanfattar eller med ord som är väsentliga för det specifika inlägget.
Fler nyheter Mer nyheter Webbradio

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2013-06-13, 09:47
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
Standard Kapitaltillskott och insatshöjning i bostadsrättsförening

De flesta tänker inte på att de lån bostadsrättsföreningen har också är en del av varje bostadsrättshavares lån. När man köper en bostadsrätt tar man över den förra bostadsrättshavarens låneandel i bostadsrättsföreningen.

Med en insatshöjning i en brf kan du tvingas dra på dig en stor personlig skuld, som tidigare legat på bostadsrättsföreningen (där du då kunnat bli av med denna skuld genom att sälja lägenheten).

I forumet diskuteras kapitaltillskott och insatshöjning med jämna mellanrum. SBC har gjort en ganska bra sammanställning av frågor och svar inom detta område (även om vissa svar är lite vinklade), och denna sammanställning följer här nedan.

INSATSHÖJNING

I många föreningar är räntekostnaderna en stor post. Räntorna på lånen är ofta bundna i många år. Föreningens deklaration slutar med ett skattemässigt underskott. Medlemmarna i föreningen får inte skattereduktion för föreningens räntekostnader. Föreningar som har höga räntekostnader har naturligt höga lån vilket ger en viss bild i föreningens balansräkning.

Att ta över föreningens lån

Det är få kostnader som man kan påverka i en förening. Det finns möjligheter att minska boendekostnaderna så att föreningens balansräkning får ett bättre utseende genom att man låter medlemmarna ta över en del av föreningens lån. Det sker genom ett beslut om insatshöjning. Då får medlemmarna skattereduktion på räntekostnaderna eftersom lånen är personliga. Skattereduktionen motsvarar normalt 30% av räntekostnaden det vill säga man slipper 30% av räntekostnaden.

Det kan också vara aktuellt att i samband med större arbeten i föreningen ta in mer pengar från medlemmarna genom höjning av insatserna i stället för att föreningen tar upp mer lån.

Det finns regler i bostadsrättslagen som reglerar hur en insatshöjning skall gå till. Beslut måste fattas på en föreningsstämma. Minst 2/3 av de avgivna rösterna måste läggas för en höjning. Beslutet måste också godkännas av hyresnämnden.

När man slutligen fått beslutet godkänt är alla medlemmar skyldiga att betala insatshöjningen. När det handlar om att fördela föreningens lån sker i praktiken ett intimt samarbete med banken. Insatshöjningen fördelas mellan lägenheterna med hänsyn till storleken på varje lägenhets insats.

Den som planerar att göra en insatshöjning bör ha en tidplan som ger medlemmarna möjlighet att vänja sig vid tanken eftersom man som person tvingas ta på sig större skulder. När frågan väcks upplevs den som ingripande och det kräver stor pedagogik att förklara vad det innebär för boendekostnaderna. Bostadsratterna rekommenderar att man gör det möjligt för medlemmarna till individuella eller i vart fall trapphusvisa möten.

Om det är någon eller några medlemmar som inte får lån så kan man med ett enkelt arrangemang lösa frågan för dessa medlemmar så att de tillsvidare blir skyldiga insatshöjningen till föreningen. Man skall då veta att den ränta man betalar till föreningen inte är avdragsgill för medlemmen.

1. Vad är en insatshöjning?
Bostadsrättsföreningens medlemmar betalar in pengar, dvs höjer insatserna i proportion till de tidigare ägarandelarna så att föreningen kan betala av föreningens lån eller t.ex. finansiera ombyggnadsåtgärder.

2. Vad menas med insats?
Insatserna är bostadsrättsföreningens grundkapital, dvs pengarna som de första medlemmarna i föreningen betalade in för att kunna köpa eller bygga sitt hus. Ungefär samma som aktiekapitalet i ett aktiebolag. Insatserna speglar hur stor andel av föreningen som var och en äger.

3. Vad är det för mening med en insatshöjning?
Efter att föreningen fått in pengar från insatshöjningen kan föreningen sänka sina avgifter med motsvarande de räntekostnader föreningen slipper. Föreningens medlemmar finansierar normalt sin insatshöjning genom egna lån och kan då ta del av skattereduktionen för räntekostnader.
Därigenom minskar medlemmarnas boendekostnader.

Insatshöjning kan även vara aktuellt vid förbättringsåtgärder i huset. I stället för att föreningen lånar mer pengar kan medlemmarna skjuta till det kapital som behövs.

4. Varför ska jag betala mer för något jag redan äger?
Syftet är att minska dina boendekostnader och man kan säga att du kommer att äga din lägenhet i än högre grad efter en insatshöjning.

5. Hur påverkar insatshöjningen bostadsrättsföreningen?
En förening med låga lån är starkare och kan skötas på ett bättre sätt än en förening där alla resurser går åt för att betala räntor. Därför är en insatshöjning positiv för både förening och medlemmar.

6. Vid vilka situationer är det lämpligt att använda insatshöjning?
När föreningen står inför en kostsam byggåtgärd eller om man vill pressa boendekostnaderna.
Insatshöjningarna får störst effekt för föreningar där en stor del av fastigheternas belåning ligger på föreningen och årsavgiften är hög.

7. Hur påverkas bostadsrätternas värde av insatshöjningen?
Genom insatshöjningen sänks årsavgiften vilket gör bostadsrätten mer attraktiv vid försäljning.

BESLUT
8. Hur går beslutet om insatshöjning till?
Efter en ordentlig information till medlemmarna – låt det gärna ta tid – så fattar föreningen beslut om insatshöjning på en föreningsstämma. Därefter måste beslutet godkännas av Hyresnämnden – det tar kanske 3-6 månader att få sitt beslut prövat där. Därefter är det klart för föreningen att skicka ut "räkningar" på var och ens andel av höjningen.

9. Vem bestämmer om insatshöjningen?
Bostadsrättslagen reglerar hur en insatshöjning ska gå till. Beslut måste fattas på en föreningsstämma. Minst 2/3 av de avgivna rösterna på mötet måste läggas för en höjning. Det finns inga krav på hur många eller få medlemmar som måste vara närvarande på stämman. Beslutet måste därefter också godkännas av Hyresnämnden om föreningens beslut inte är enhälligt.

10. Vad kontollerar Hyresnämnden?
Hyresnämndens uppgift är att se till så att föreningen inte använder sig av insatshöjning som ett medel för att bli av med någon "otrevlig" medlem som kanske inte har förmåga att delta i höjningen, det som i lagen kallas att bete sig "otillbörligt" mot någon enskild medlem. Men Hyresnämnderna brukar se positivt på om föreningen gjort vad de kan göra för att bereda alla möjlighet att delta i insatshöjningen (t.ex. erbjudit den "reverslösning" som vi pekar på).

11. Vad händer om någon medlem absolut inte vill vara med?
Om stämman beslutat och Hyresnämnden godkänt insatshöjningarna måste alla medlemmar vara med. Om inte annat, genom den reverslösning som SBC rekommenderar. Men vägrar någon att godta även detta blir konsekvensen att vederbörande måste flytta från föreningen.
Situationen blir lik den som uppstår om någon vägrar betala sin årsavgift till föreningen.

12. I vår förening vill några medlemmar skjuta till mer pengar samtidigt som andra vill bidra med lägre andelar. Vissa vill helt avstå. Går det ändå att ordna en insatshöjning?
Vi avråder från så kallade individuella insatshöjningar där man delar upp årsavgifterna i kapitaldelar och driftsdelar.
I teorin ska även "individuella" lösningar fungera, men i praktiken är det absolut att föredra om man inte ändrar proportionerna mellan medlemmarnas kapitaltillskott i föreningen. Dessa modeller fungerar kanske under de närmaste åren då alla inblandade finns kvar i föreningen, men när nästa generation kommer till huset är risken stor att konflikter bryter ut.
Men de positiva resultat som ovanstående metod ska ge går faktiskt att uppnå med hjälp av den revers-, eller anståndsmetod som beskrivs nedan.

13. I vår förening sa stämman klart nej till friköp av våra friliggande hus för att det skulle försvaga bostadsrätten. Hur påverkar insatshöjningen bostadsrätten?
Åtgärderna påminner om varandra genom att räntekostnaderna kommer att tas mer individuellt och boendekostnaderna minskar. Men istället för att lägga ner bostadsrättsföreningen som man gör efter s.k. friköp så stärker insatshöjningen föreningen – den blir starkare om den få en balansräkning med små lån och höga insatser.

14. Klarar vi av att genomföra insatshöjningen utan hjälp av konsulter?
Konsulthjälp är naturligtvis alltid skönt. Men formalia kring insatshöjningar är inte svårare än att de flesta föreningar klarar detta på egen hand – särskilt om det inte är några stridigheter om beslutet.

EKONOMI

15. Hur mycket lägre blir boendekostnaderna efter en insatshöjning?
Det beror på hur bostadsrättsföreningens styrelse väljer att göra. Men man kan säga att det skapas utrymme för att sänka avgifterna med lika mycket som föreningen betalat i ränta på lånen – här blir det plus minus noll. Vinsten ligger i att medlemmen kan dra av 30 procent av räntekostnaden för lånet.

En annan poäng ur medlemmarnas perspektiv är att de genom att ta egna lån istället för "genom föreningen" själva får inflytande över avbetalningstakten. Vissa medlemmar kanske vill betala av på lånen snabbare än föreningen, men många väljer, kanske till skillnad mot föreningen, att avstå från att amortera. Därigenom blir "kostnadsminskningen" ännu större för medlemmen.

16. Hur mycket sparar den enskilde medlemmen?
De flesta sparar 30 procent av räntekostnaden. Men om man har mycket stora ränteavdrag, över 100.000 kr/år, är effekten 21 %. Givetvis måste man betala skatt för att ha något att dra av mot.

17. Hur bokförs insatshöjningen?
Insatserna, en del av det egna kapitalet i föreningens balansräkning ökar, liksom åtminstone i början, föreningens kassa eller banktillgodohavanden.

18. Om räntorna stiger kraftigt – hur klarar medlemmarna det?
Stiger räntorna påverkar det självklart individens direkta lånekostnad. Men går räntan upp påverkar det föreningens lån minst lika mycket – det finns ingen annan som betalar föreningens kostnader än dess medlemmar. Så här är det egentligen ingen skillnad. Men eftersom "ränterabatten" är 30 procent för medlemmarna så slår kostnadsökningarna inte igenom lika hårt på privatekonomin om det är medlemmarna som står för lånen. En insatshöjning gör att räntehöjningarna slår mindre hårt på individerna – avdragen gör att man slipper billigare undan.

19. Hur påverkar insatshöjningen värdet på lägenheten?
Av naturliga skäl går det aldrig att i förväg säga vad man får ut vid en försäljning. Men all erfarenhet talar för att värdet på lägenheten höjs. Oftast höjs värdet dels lika mycket med insatshöjningen, men ofta ökar värdet ännu mer. Det beror på att många köpare undviker lägenheter med höga avgifter, och insatshöjningen innebär ju att avgifterna kan sänkas. Fråga mäklare som är vana att sälja lägenheter i ert område hur de tror priserna påverkas av en insatshöjning.

20. Tillkommer ingen extraskatt om vår förening gör så här?
Nej, tidigare fanns schablonskatten som straffade lågt belånade föreningar men den är nu borttagen.

21. Finns det någon risk att skattereglerna ändras så vi får en nackdel av denna insatshöjning?
En orsak till att insatshöjningar diskuteras så mycket idag är att den tidigare gamla straffbeskattningen av föreningar som hade låga lån, den som kallades inkomstskatt, bostadsrättsskatt eller schablonbeskattning, den har avskaffats. Och man kan alltid spekulera, men aldrig veta vilka skatteregler som kommer att gälla i framtiden. SBC bedömer det som ytterst osannolikt att man skulle kunna införa några nya regler som minskar värdet av att ha låga lån i föreningen.


"ANSTÅNDSMODELLEN"
22. Om en medlem inte vill ta eller få lån hos banken, vad händer då?
Om det är någon eller några medlemmar som inte får lån går det lösa frågan för dessa medlemmar så att de tillsvidare blir skyldiga insatshöjningen till föreningen. De kan beviljas uppskov med inbetalningen av insatsen. Dessa medlemmar deltar därigenom i den formella insatshöjningen, men de får anstånd med inbetalningen, den reella betalningen av insatshöjningsbeloppet skjuts upp.
Medlemmen får då underteckna en revers som ska lösas senast innan lägenheten överlåts och som säkerhet pantsätta lägenheten till föreningen. På detta "lån" utgår en ränta, eller rättare sagt en avgift som medlemmen betalar till föreningen – men den är inte avdragsgill för medlemmen som andra räntor är. Avgiften sätts rimligen så att den motsvarar föreningens räntekostnader.

SBC har ett förslag till standardformulering för en sådan revers/anståndsöverenskommelse.

23. Hur fungerar det, vad blir boendekostnaderna för dem som tar ett sådant lån?
Reversen undertecknas, insatshöjningen genomförs och alla i föreningen, oavsett om de inbetalat insatshöjningen eller inte, får likformigt sänkta månadsavgifter. De som tagit lån privat får dra av räntan och får lägre boendekostnader. Men den som tagit hjälp av föreningen med reverslånet får istället en extrarad på sin månadsavi med "reversavgiften" och eftersom den motsvarar beloppet som föreningen slipper betala i ränta så blir boendekostnaderna för "reversmedlemmen" i princip oförändrade i förhållande till om föreningen fortsatt som vanligt utan insatshöjning.

24. Hur sätter man räntan på denna reversskuld?
Det är lämpligt att utgå från vilken räntesats lånen har som föreningen räknar med att lösa. Men för att det inte ska stå olika räntebelopp på alla månadsavier – det är administrativt krångligt – så är det lämpligt att t.ex. utgå från räntan på ett femårigt bostadslån och binda räntan under den tiden. Om inte lånet är löst efter fem år så gör man då en ny femårsbindning.

25. Ska reversskulden amorteras?
Villkoren är något som föreningen och medlemmen kommer överens om. Men ofta väljer man att lånet är amorteringsfritt till den dag lägenheten överlåts genom t.ex. försäljning. Då får medlemmen normalt pengar och kan lösa lånet.

26. Om en medlem tagit ett "anståndslån", kan det övergå till en ny ägare om lägenheten säljs?
I princip kan föreningen, säljaren och köparen, om de så vill, komma överens om ett nytt anstånd och låta den obetalda insatsen förbli obetald. Men eftersom en lägenhet med lägre avgift ger ett högre försäljningspris ligger det i säljarens intresse att lösa insatslånet i anslutning till att lägenheten säljs. Därför blir det troligen aldrig aktuellt att "föra över" några insatslån till köparen.

27. Varför är reversräntan inte avdragsgill?
Dels är det inte samma sak som en normal ränta, här handlar det om en avgift för att man beviljas uppskov med inbetalningen av insatsbeloppet. Man kan dessutom inte dra av räntor på lån som man lånar av sig själv – vilket det i praktiken handlar om här. Annars skulle alltför många kunna skaffa sig alltför stora ränteavdrag!

28. Hur många "reverslåntagare" kan föreningen bevilja?
Formellt finns det inga begränsningar i detta avseende. Men insatshöjningen och hanteringen av reverser innebär en del extraarbete för föreningen. Och det krävs att minst 2/3 av medlemmarna på stämman är för beslutet att höja insatserna.
Eftersom övriga medlemmar i princip lånar ut pengar, kanske genom att ligga kvar med "medlemmens lån" i föreningens namn bör det inte vara för många som använder reversmetoden – men hur många, det varierar mellan olika föreningar.

29. Gäller den legala panträtten även för ett sådant lån?
Legala panträtten innebär att föreningen alltid "har första tjing" på pengar för t ex obetalda månadsavgifter om en medlem skulle t ex gå i konkurs.
SBC menar att den gäller i detta fall men det är inte, så vitt vi vet rättsligt prövat om detta även gäller för denna typ av "insatslån". Men om föreningen dessutom begär att lägenheten sätts i pant så har man åtminstone samma säkerhet som övriga långivare.

30. Ska alla medlemmar bidra med lika mycket?
Insatshöjningen bör ske i proportion till de tidigare ägarandelarna – i de flesta föreningar är det lika med andelstalen som man beräknar avgifterna efter. Det innebär, enkelt uttryckt, att de med stora lägenheter bidrar med mer pengar, men helt proportionerligt i förhållande till dem med mindre lägenheter.

31. I vår förening har vi olika andelstal för ägarandelar (insatserna) respektive andelstal för fördelning av avgifterna. Går det att göra en "rättvis" insatshöjning då?
Insatserna markerar ägarandelarna i föreningen och det är dessa proportioner som höjningen ska följa. Så i princip skulle ni kunna råka ut för att de som bidrar med mest pengar beräknat efter ägarandelen skulle få den relativt sett lägsta avgiftssänkningen. Ska man följa regelboken måste ni nog acceptera denna "orättvisa". Men sannolikt handlar skillnaderna om mycket små belopp.

32. Finns det någon övre eller undre gräns för hur stora eller små insatshöjningar föreningen kan göra?
Nej, egentligen inte. Det här är en ren lämplighetsfråga, där de som tar initiativet till insatshöjningen – som regel styrelsen – får bedöma hur stora insatshöjningar som medlemmarna "klarar". Idag byggs det hus där insatserna är så höga att föreningen inte har några lån, hela kapitalanskaffningen sker genom insatser. Då får man en situation som i mångt och mycket påminner om hur det fungerar för villaägare och i ägarlägenheter.

ÖVRIGT

33. Varför är inte alla positiva till insatshöjning?
Det finns medlemmar som inte kan eller vill ta ytterligare lån för att klara sitt boende.
Det kan aldrig garanteras av någon att lägenheterna stiger i värde genom en insatshöjning. Det går inte ens att garantera att man får tillbaka det man satsat som insats – en insatshöjning upplevs som ett för högt risktagande.
Även om det verkar klart rationellt att höja insatserna kan det finnas många andra skäl som gör att man är skeptisk till höjningen.

34. Men alla kan ju inte få lån?
Visst finns det dem som tidigare misskött sin ekonomi och inte kan få nya lån. Men ofta överdriver man svårigheten med att få lån till insatshöjningen. I de flesta fall innebär ju insatshöjningen – särskilt ur bankens perspektiv – att lånen helt enkelt flyttas från föreningen till individen. Så bankens "säkerhetsläge" påverkas inte. Tvärtom är det positivt för banken att de boendes boendekostnader minskar, då blir det lättare att klara räntorna.
Därför brukar även "dåliga" bankkunder få lån för insatshöjning.

35. Påverkas medlemmarnas utrymme för att ta andra lån?
Även om medlemmarnas möjlighet/utrymme för att ta nya lån för t ex ett bilköp inte ändras i teorin – tvärtom så ökar ju individens återbetalningsförmåga genom sänkta boendekostnader - så finns det risk att det kan vara svårt att förklara detta för alla bankkamrerer.
Att medlemmen tar över lån från föreningen innebär alltid att en viss risk flyttas till den enskilde.

36. När är det olämpligt att ta till en insatshöjning?
I realiteten så gynnas nog föreningar i alla situationer av en höjd insats. Men insatshöjningen kräver en hel del arbete från styrelsens sida. Är det många medlemmar som tvekar eller är negativa finns också risken att man skapar konflikter inom föreningen. Detta måste vägas mot de ekonomiska vinster som man kan uppnå.

37. Finns det något alternativ till insatshöjning som ger samma effekter för föreningen och medlemmarna?
Nej. Att höja månadsavgifterna så att föreningen får in pengar och kan amortera av befintliga lån ligger närmast. Amorteringar är också en form av "kapitaltillskott" som medlemmen kan tillgodoräkna sig vid uträkningen av reavinst för lägenheterna. Men detta tar tid och sänker istället för höjer marknadsvärdet på lägenheterna.

38. Regleras insatshöjningar i lag?
Ja, Bostadsrättslagen
Citat:
9 kap
13 § Det är en uppgift för styrelsen att fastställa avgifterna till föreningen, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Ändring av insatsen skall dock alltid beslutas av föreningsstämman.

Särskilda villkor för vissa beslut
16 § För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf skall vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.
1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
1 a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att förhållandet mellan de inbördes insatserna rubbas, skall alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden. Hyresnämnden skall godkänna beslutet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare.

18 a § Ett beslut om nedsättning av samtliga insatser skall genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen. Lag (2003:31).
INSATSNEDSÄTTNING

En bostadsrättsförening kan av olika skäl ha överskott av pengar. I de flesta fall rör det sig om pengar som kommer från en konvertering till bostadsrätt av en hyresrätt som blivit tom. Vid insatsnedsättning får medlemmarna lägre ingångsvärden vilket medför att reavinstskatten vid en eventuell försäljning ökar.

I bostadsrättslagen 9 kap §18a finns skyddsregler för borgenärer. Nedsättningen måste registreras hos bolagsverket, därefter måste det gå ett år innan utbetalning får ske. I och med detta har borgenären en chans att upptäcka att de får en relativt sett lägre säkerhet och kan om så önskas reagera på detta.

Nedsättning av samtliga insatser

- Anmälan görs av styrelsen. Särskild blankett saknas, föreningen får skriva efter eget huvud.

- Föreningen ska bifoga en kopia av stämmobeslutet. Av beslutet måste framgå hur stor nedsättningen är, annars kan det ifrågasättas vad man egentligen har beslutat. Bolagsverket registrerar inte beloppet utan gör endast en anteckning i registret att nedsättning av samtliga insatser beslutats. Det kungörs även.

- Registreringen hos Bolagsverket är är behäftat med en avgift enligt "annan anmälan".


KAPITALTILLSKOTT

39. Vad är det för skillnad på kapitaltillskott jämfört med insatshöjning?
Oftast talar man om samma sak fast olika begrepp används. Insatshöjning – som är termen i bostadsrättslagen - är en form av kapitaltillskott. Begreppet kapitaltillskott kommer från skattelagstiftningen och har en vidare betydelse. Det kan användas för att beskriva en vanlig amortering av vissa föreningslån utan samtidig insatshöjning i anslutning till att enskilda ska räkna fram reavinsten efter en försäljning av lägenhet. Insatshöjning är således en variant av kapitaltillskott.


Not.
40. Strimlade lån - definition
Strimlade lån var en finansieringsmodell som användes på 1960-1970-talet. Strimlingen innebar att lån fördelades på många och föreningen kompletterade säkerheten för medlemmarna. Denna modell försvann eftersom det var en krånglig metod och bankerna lärde sig dessutom att både bostadsrättsföreningar och bostadsrättshavare var säkra låntagare.
Insatshöjning ska inte förväxlas med denna gamla modell.

Strimlade lån är särskilda lån som upptas av bostadsrättsägare mot säkerhet i pantbrev i bostadsrättsföreningens fastighet.
Vanligen används samma pantbrev som säkerhet för flera bostadsrättsinnehavares lån och låntagarna är personligen betalningsansvariga för lånen genom ett sidoavtal med föreningen.
Denna åtgärd vidtas på grund av att föreningen inte kan dra av sina lån i samma utsträckning som de individuella medlemmarna.
Genom att medlemmarna tar upp lån som motsvarar sin andel i föreningens lån kan de dra av räntekostnaderna och därmed minska utgifterna
.


Kommentar:
Det är tydligt att SBC är positivt inställd till insatshöjning. De negativa sidorna nämns endast ytligt som något man kan förbise i sammanhanget. Diskutera gärna ovanstående i delforumet för ekonomi.


Se även bl a;

Andelstal i bostadsrättsförening - Beräkna och ändra andelstal bostadsrätt - Faktabanken

PARALLELLA ANDELSTAL / DIFFERENTIERADE ANDELSTAL / DUBBLA ANDELSTAL
Parallella andelstal i bostadsrättsförening
Differentierade andelstal - Amortering av skuld i brf
Årsredovisning Brf Herbert, andelstal och kapitaltillskott
Avråder från differentierade insatsökningar. Vart är bostadsrätten på väg?

KAPITALTILLSKOTT / INSATSHÖJNING & ANDELSTAL

KU55 - Kapitaltillskott för brf
Insatshöjning och avgiftssänkning - Extra insatser fördelade efter nytta
Kapitaltillskott - Om de oändliga luddigheterna i lagen - Del 1
En udda lösning för frivilliga kapitaltillskott - Del 2
Kombinerad kapitalinsats och avgiftshöjning i brf
Kapitaltillskott - riktiga beslut?
Kapitaltillskott i bostadsrättsförening
Kapitaltillskott - Kapitalförstöring i brf

Så sänker du avgiften på din bostadsrätt, kapitaltillskott - Dagens Nyheter
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2014-07-17 klockan 15:55.
Svara med citat
  #2  
Gammal 2013-06-13, 12:37
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
Standard Insatshöjning i brf - exempel

Artiklar om insatshöjning ur "Allt om bostadsrätt"

Nr 3 2010 Kapitaltillskott - modell I

Brf Hästhagen i Sundbyberg har genomfört dubbla kapitaltillskott enligt modell I.

Många bostadsrättsföreningar skulle kunna ha stor nytta av så kallat kapitaltillskott.
Ekonomin blir stabilare, avgifterna brukar kunna sänkas och lägenheternas marknadsvärden ökar.
Det finns två vägar att gå – kapitaltillskott enligt bostadsrättslagen (modell I - som beskrivs i denna artikel) eller tillfälligt höjd månadsavgift (modell II -se separat artikel).

När medlemmarna i Brf Hästhagen i Sundbyberg norr om Stockholm övertog hälften av föreningens lån, kunde avgifterna sänkas med 23 procent i stället för att höjas med 15-25 procent som då var aktuellt.
Lägenhetsvärdena steg rejält efter genomförd kapitalinsats och ingen behövde gå från hus och härd. Nu är tanken att föreningen ska göra sig av med resten av lånen under 2011.

Svag ekonomi

Styrelsen som tillträdde 2007 upptäckte till sin förskräckelse att ekonomin var på väg att rämna.
-Alla hade blivit invaggade i tron att den ekonomiska situationen var bra. Vi hade haft HSB som ekonomisk rådgivare. Men underlåtenhet att under lång tid justera avgifterna för att kunna möta kommande kostnadsökningar gjorde att föreningens ekonomiska situation var mycket besvärlig. Vi hade inte fått några indikationer från HSB att ekonomin skulle vara dålig, säger en av de nytillträdda medlemmarna i styrelsen det året, civilekonom Lars Lundgren.
Lägenheterna är fördelade på fem hus utmed Ursviksvägen på gångavstånd från Sundbybergs centrum och järnvägsstation.
HSB var byggherre och Skanska uppförde husen 1995.
Andelar i föreningen såldes med mycket låga insatser vilket gjorde att belåningsgraden uppgick till drygt 8.000 kr per kvadratmeter boyta.

Ingen höjning

Utfallet av styrelsens analys blev att föreningen omgående måste minska sin lånebörda och undersöka misstänkta byggfel.
Alternativet till kapitaltillskott, att höja avgifterna med ca 20-25 procent, ansågs dåligt eftersom lägenheternas marknadsvärden hade fallit drastiskt.
Avgifterna drog sig allt närmare den höga bruksvärdeshyran på orten. Som en konsekvens tyckte många spekulanter på lägenheterna att det inte var värt att satsa på en bostad i föreningen. Med tanke på föreningens höga belåningsgrad så förstod styrelsen i en dialog med banken att det skulle vara ogörligt att få ytterligare lån i föreningen.
-Vi slog larm 2007 och skrev till medlemmarna att ekonomin var mycket dålig och att avgifterna skulle behöva höjas mellan 20 och 25 procent plus kostnaderna för byggfusket. För att reda ut situationen föreslog styrelsen att alla lånen skulle lösas, ca 53 miljoner kronor, berättar Lundgren.

Mötesuppror

Det blev uppror på informationsmötet när man tog upp det!
Det verkade som om de flesta inte förstod att det är medlemmarna som utgör föreningen och är solidariskt ansvariga för situationen.
Föreningen polariserades och det uppstod en oppositionsgrupp till styrelsen på 15-20 personer, av vilka en del hellre ville höja avgiften med 25 procent än gå med på ett kapitaltillskott.
Kampen för att få igenom förslaget blev en lång och mödosam vandring.
Oppositionen var intensiv, även om allt fler sakta började inse situationens allvar och även att deras privata ekonomi kunde bli bättre eftersom medlemmarna kunde dra av låneräntor, vilket som bekant föreningen inte får.

Majoritet

-Vi gick ut med mängder av information och höll sju eller åtta möten sammanlagt men knackade inte dörr, beskriver Lars Lundgren.

Arbetssättet.
Styrelsen gick in för att försöka trumma samman en kvalificerad majoritet på 2/3 – vilket bostadsrättslagen kräver för ett kapitaltillskott – samt att gå till hyresnämnden för godkännande vilket är tvingande om inte samtliga medlemmar stödjer det hela, enligt de regler som gäller sen 2003.
-Vi fick inte majoritet för att ta bort alla lån på ett möte i början av 2008, men vi märkte i alla fall att mångas inställning började peka i rätt riktning.
- Därför föreslog vi vid den ordinarie föreningsstämman att vi skulle minska föreningens skulder med hälften, och då fick vi den erforderliga majoriteten, säger Lars Lundgren.

Konsulthjälp

Föreningen anlitade ett par konsulter, vilkas insats visade sig vara oumbärlig för att lotsa ärendet till ett bra slut – Katarina Hultqvist (juridisk rådgivning) vid Fastighetsägarna i Stockholm och Tom Bergqvist (jurist, biträdde föreningen i Hyresnämnden) vid SBC.
-Utan deras hjälp hade vi inte klarat av det. Det handlar om en jätteprocess. Konsulter kan framföra budskap på ett annat vis än styrelsen själv och talesättet "Man blir aldrig profet i sitt eget land" gäller, så mot den bakgrunden är det klokt att anlita utomstående experter.

Hyresnämnden

När ärendet väl kommit upp på hyresnämndens bord i början av 2009, hade den mesta oppositionen tynat bort, även om en del medlemmar fortfarande morrade och klagade.
-Styrelsen ägnar sig åt räntespekulationer. Vi tar hellre en höjning, menade ett par medlemmar i hyresnämnden.
En äldre medlem trodde att det skulle bli svårt att få lån och klagade på att pensionärslånens villkor var sämre än för vanliga lån.
Någon kände sig direkt hotad – betala eller sälj lägenheten – tyckte att upplägget luktade spekulation och att arvingar skulle mista en del av arvet på grund av större lån.

Under protest

En före detta styrelsemedlem tyckte att föreningens ekonomiska situation var så bra att de nya insatserna inte behövdes.
Men, de flesta insåg trots allt de långsiktiga ekonomiska fördelarna och godtog förslagen, låt vara under protest!
-Jag är positiv till förslaget då det medför att månadsavgiften kan sänkas, vilket är fördelaktigt i längden och förmodligen höjer lägenhetens marknadsvärde, ansåg ett par medlemmar.
-Med en hög avgift blir min enrumslägenhet svår att sälja, ansåg en annan.
Hyresnämnden måste godkänna insatshöjningar om "det inte är otillbörligt mot någon bostadsrättshavare".
Om det är otillbörligt avgörs av nämnden.
Om insatserna höjs så mycket att någon känner sig tvingad att sälja, eller många får stora ekonomiska svårigheter kan det innebära att hyresnämnden säger nej.

Lösning

Föreningen såg till att alla medlemmar som inte ansåg sig ha råd med kapitaltillskottet, kunde skriva på en revers som motsvarade summan. Reversen förföll först när lägenheten skulle säljas någon gång i framtiden!
-Vi erbjöd dem att bo kvar till den gamla avgiften då vi absolut inte ville att någon skulle behöva flytta från föreningen, säger Lars Lundgren.
Medlemmarna tog sina lån som betalades in på föreningens konto – det handlade om strax över 23 miljoner kronor totalt.
Alla medlemmar betalade sin andel av kapitaltillskottet och ingen valde till sist att skriva på en revers.
Och marknaden belönade föreningen:
-Lägenhetsvärdena gick upp omedelbart med ca 10 % i och med att vi sänkt avgifterna med 23 procent!
Föreningen beslöt dessutom att gå ur HSB och begärde bland annat in offerter på fastighets- och trädgårdsskötsel. Då minskade även de rörliga driftskostnaderna med ungefär hälften!

Alla lån

När det sista stora lånet går ut i år, ska föreningen försöka få bort det också.
Under den tid HSB var föreningens ekonomiska rådgivare bestämde dåvarande styrelsen att binda hälften av föreningens lån på 10 år till 6,5 procents ränta.
Med tanke på det ekonomiska läget i stort, borde rimligtvis HSB ha rekommenderat föreningen att välja en kortare bindningstid, exempelvis skaffa en låneportfölj med en genomsnittlig löptid på maximalt tre år.
- Men så vitt jag vet presenterade inte HSB någon sådan rekommendation, utbrister Lars Lundgren.
-Vi ska försöka lösa vårt kvarvarande lån om ca 25 miljoner kr under 2011.

Inga lån

Många bostadsrättsföreningar kommer att behöva förbättra sin ekonomi framöver och att då göra ett substantiellt kapitaltillskott är en god väg att gå.
Medlemmarna får lägre boendekostnader samtidigt som föreningen får en lägre belåning.
- Rent ekonomisk ska en bostadsrättsföreningen egentligen inte ha några lån numera - utan hela finansieringen ska ligga hos medlemmarna.
- I annat fall har föreningen inte anpassat sin ekonomi till dagens nya förutsättningar som gällt under några år, säger Lars Lundgren med övertygelse.Han är så övertygad att han nu har grundat företaget "Den vakne kamrern" för att hjälpa andra föreningar till en bättre ekonomi och framtid.




Nr 3 2010 Kapitaltillskott - Modell II

Medlemmarna i Brf Kullasund i Vaxholm norr om Stockholm har räddat föreningens ekonomi genom att ta över större delen av föreningens lån.
Kullasund var första förening i landet att tillämpa denna enkla och smidiga metod att skaffa fram mer kapital.
Tidigare förekom det att bostadsrättsföreningar beslutade om kapitaltillskott genom insatshöjning för att amortera av betungande lån.
Genom en lagändring våren 2003 infördes dock krav på två tredjedels majoritet och hyresnämndens godkännande för en sådan åtgärd.
Många föreningar har upplevt detta som komplicerat och avstått!

Tvångsavhysning

En orsak till att sådana insatshöjningar försvårades kan ha varit att staten såg med oblida ögon på att lån flyttades över till privatpersoner, som till skillnad från föreningen har avdragsrätt för räntekostnaderna, vilket ledde till minskade skatteintäkter. En annan orsak kan ha varit att vissa föreningar gick för hårt fram. Det har funnits exempel på så kraftiga insatshöjningar, att när någon medlem inte kunde betala, blev det uppsägning och avhysning, varefter föreningen tog ut insatsen ur tvångsförsäljningslikviden istället.

Varsam lösning

Men om man löser frågan mer varsamt så att ingen behöver flytta, finns det goda förtjänster att hämta.
- Genom att sköta kapitaltillskottet på ett socialt ansvarsfullt sätt uppnås stora fördelar för medlemmarna. Man kan sänka de totala boendekostnaderna, vilket är särskilt viktigt för dem som har det mindre bra ställt.
- Metoden är så enkel att det inte direkt går att hålla någon ensamrätt på den, säger advokat Jörn Liljeström vid Lex Advokatbyrå, som ligger bakom den här till synes geniala, juridiska lösningen.
När schablonbeskattningen nyligen togs bort för bostadsrättsföreningar, blev metoden attraktiv även för lågt belånade föreningar.
- Ju lägre lån en förening har desto bättre. Helst skall föreningen så långt möjligt vara fri från lån. Lånen som föreningen tar kan sägas konkurrera med de enskilda bostadsrätternas värde.
Ju högre lån desto lägre värde på bostadsrätterna om allt annat är lika, förklarar Jörn Liljeström.
- Låga föreningslån för även med sig att priserna på föreningens lägenheter blir mer stabila än om föreningen har hög belåning. Lägre belåningsgrad ger lägre räntekostnader och därmed lägre årsavgifter. Föreningen blir då attraktivare att bo i och marknadsvärdet på lägenheterna undergrävs inte av alltför höga årsavgifter.

Lägre totalkostnad

- De medlemmar som behöver ta lån för att klara ett kapitaltillskott får visserligen räntekostnader för detta, men eftersom den enskilda medlemmen till skillnad från föreningen har avdragsrätt för räntekostnaden blir boendekostnaden totalt sett lägre.
- Om avgifterna är höga, kan det bli mycket kraftiga prisfall när tiderna är oroliga.
Årsavgiften "tränger ut" marknadsvärdet på bostadsrätten.
- Det var många som blev tvungna att sälja mitt under förra ekonomiska krisen i början av nittiotalet när priserna stod som lägst, och som fortfarande har kvar bostadslån att betala, trots att bostadsrätten är borta sedan länge. De fick helt enkelt inte tillräckligt mycket för den när de sålde för att kunna betala av lånet

Svårt hyra ut

Man kan lätt tänka sig att dessa problem inte hade uppstått i lika hög grad om årsavgifterna i de drabbade föreningarna varit lägre och de kunnat behålla sina bostadsrätter tills tiderna blev bättre.
- Tunga årsavgifter är svåra att bära eftersom man får inte hyra ut en bostadsrättslägenhet hur som helst och klara ekonomin på så sätt, säger Jörn Liljeström.
Men den möjligheten kan man tyvärr inte räkna med eftersom många bostadsrättsföreningar ställer så höga krav som lagen medger för att tillåta andrahandsuthyrning.
Om man har riktig otur bor man i en högt belånad bostadsrättsförening där värdena på bostadsrätterna kan falla väldigt kraftigt när botten går ur marknaden och man ändå måste sälja.
Det är betydligt tryggare att bo i en förening med lägre belåningsgrad.

Metoden

Brf Kullasund tillhör de föreningar som mycket snart hamnade i den klassiska rävsaxen som ledde till en mängd konkurser i början av 90-talet.
Föreningen överlämnades av Platzer Bygg till de 65 medlemmarna 1991.
Husen ligger på en skogbevuxen kulle vid Saltsjön strax utanför Vaxholm.
Arkitekten lade föreningens två punkthus och 15 parhus i en intim omfamning utmed bergssidorna och på själva kullen.
Den kompakta och ständigt växlande bebyggelsen skapar visserligen närhet och trivsel, men hjälpte inte upp ekonomin när det begav sig.
- Föreningen kostade 96 miljoner kronor, men insatserna vara bara 17 miljoner. Sedan fick vi visserligen tillbaka fem miljoner kr i slutregleringen, som vi lyckades placera till 12-13 procents ränta, säger mångårige ordföranden Åke Johansson i sin trivsamma trea med en målerisk utsikt över skärgårdslandskapet.

Underskott

När verksamheten rullade igång hade man således skulder på 77 miljoner kronor, där bara räntorna uppgick till 10 miljoner kr brutto varje år.
Räntebidragen tog till en början bort hälften, men när riksdagen beslöt att slopa bidragen, återstod snabbt bara 700.000 kr i bidrag varpå ett underskott på 1,7 miljoner kr uppstod.
- Då lånade vi av Handelsbanken Stadshypotek som samtidigt krävde att vi skulle höja avgifterna med 20 -25 procent; annars skulle de gå in och ta över, minns Åke Johansson.
- I det läget vände vi oss till dåvarande Venantius som tog över lånen.
De la fram en tioårig plan med årliga avgiftshöjningar på 2-4 procent.
Men eftersom Venantius var ett statligt institut som skulle upphöra så småningom, fick föreningen rådet att försöka skaffa fram en annan kreditgivare. Det blev Swedbank, som tog över lånen 2003.

Juristhjälp

Föreningen kände behov av kvalificerat juridiskt stöd och kontaktade därför Jörn Liljeström.
Föreningen hade också tursamt nog en fastighetsekonom bland medlemmarna.
I mitten av juni 2003 beslutade man att genomföra ett kapitaltillskott på 22 miljoner kronor.
- När medlemmarna tog över lånen blev föreningens läge genast bättre. Mellan 2003 och 2007 sänkte vi avgiften med 27 procent i etapper och föreningens skuld sjönk från 76 till 48 miljoner, berättar Åke Johansson.
Det hela genomfördes förbluffande enkelt! Swedbank gick med på ett upplägg som innebar att varje medlem tog på sig en andel av skulderna efter lägenhetens andelstal.
Det behövdes inget avtal mellan föreningen och banken!
Kapitaltillskottet sker sedan genom en tillfällig höjning av avgifterna i syfte att betala av föreningens lån.
Det är detta som är kärnan i modellen och som kan ske genom ett enkelt styrelsebeslut. För det är som bekant styrelsen som bestämmer avgiftens storlek i en bostadsrättsförening, inte stämman!

Andra omgång

Mot bakgrund av de goda erfarenheterna från första omgången, tyckte styrelsen i Kullasund att föreningen gott kunde minska på skuldbördan ytterligare en gång.
-I slutet av förra året frågade vi våra medlemmar om vi skulle genomföra ett nytt kapitaltillskott på tio miljoner kr. Det var vad vi räknade med att kunna klara av.
- I den första omgången hade nästan en tredjedel av medlemmarna sagt nej och trodde inte alls på åtgärden. Men de positiva erfarenheterna från första omgången gjorde andra omgången lättare, säger Åke Johansson.
Styrelsen fick med stöd av Jörn Liljeström mandat för en förnyad omgång.
- Det är tryggt att ha en sådan kompetens i ryggen. I första omgången hade vi fem medlemmar som inte klarade av den extra bördan.

Särskilda avtal

Då fick föreningen reglera frågan med särskilda avtal med dessa fem, som fick betala av sina skulder under en betydligt längre period, som till sist bestämdes till fem år.
- Inga problem har uppstått och alla har kunnat bo kvar. Kapitaltillskotten har medfört att föreningen fram till idag har kunnat sänka avgiften med 36 procent, summerar Åke Johansson.
För hans egen trea på 81,5 m² har åtgärderna lett till en sänkning av avgiften med 2.000 kronor, ner till 4.200 i månaden.
Jörn Liljeström menar att "för det stora flertalet föreningar med måttlig belåningsgrad" är kapitaltillskott av denna typ mycket bra för medlemmarna, vilket kan sänka den sammanlagda boendekostnaden och bidra till bostadsrättens värde. Men han reserverar sig också:
- Frågan är inte självklart klockren över hela landet och i alla lägen. Om en förening ligger dåligt till i avvecklingsbygd där det finns risk för att efterfrågan på bostadsrätterna helt försvinner och värdet går ner till noll, är det inte bra att göra kapitaltillskott.
- Likaså om det är en omdömeslös förening som tar affärsrisker som normalt sett inte hör hemma i en bostadsrättsförening, som t ex köp av en affärsfastighet eller liknande.
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2014-07-14 klockan 04:06.
Svara med citat
Svara


Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)
 
Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att skriva inlägg
Du får inte skriva nytt inlägg
Du får inte besvara inlägg
Du får inte bifoga filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är av
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Gå direkt till;

Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
Insatshöjning och avgiftssänkning Bengt Nyman Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 29 2013-12-16 14:12
Faktabanken om insatshöjning clabbe Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 6 2013-06-14 08:04
Kapitaltillskott och lån clabbe Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi 2 2013-04-29 22:34
Kapitaltillskott i brf Ardennern Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi 7 2008-10-14 17:00
Kapitaltillskott i brf Wasan Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi 12 2008-04-28 12:47



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 07:14.


vBuletin® Version 3.6.8 Copyright ©2000 - 2017.
Allt om bostadsrätt - Sveriges största sajt om bostadsrätter - Köpa bostadsrätt privat utan mäklare