Kameraövervakning i brf otillåten oavsett om ok från boende, men...

[Admin]

Efter tre års bearbetning av frågan om kameraövervakning har nu Högsta Förvaltningsdomstolen kommit fram till att kameraövervakning i flerfamiljshus inte är tillåten.

Kameraövervakning tillåts ej ens om samtliga boende i fastigheten ger sitt tillstånd till detta. Anledningen är att domstolen tagit hänsyn även till besökare, postutdelare, etc. Dessutom kan tillstånd dras tillbaka när som helst och nya boende flyttar in.

Frågan avgjordes mellan en privatperson som företräddes av Fastighetsjuristerna Göteborg HB och Datainspektionen som motpart.
Fastighetsägarna Sverige anser att domen kommer att bromsa utvecklingen.

Bostadsrättsföreningarna får nu försöka hitta andra sätt att stävja inbrott och skadegörelse.

Jag konstaterar att den personliga integriteten när det gäller taggar (låssystem) i bostadsrättsföreningar emellertid inte skyddas. En enskild person i föreningen tillåts fortfarande ha detaljerad kontroll över alla boendes vanor genom det datorsystem som styr taggarna.

Bostadsrättsföreningens medlemmar har ingen som helst insyn eller kontroll i hur informationen från taggarna används eller vem som har tillgång till informationen. Och bostadsrättshavarna saknar, i vanlig ordning, all juridisk rätt att få information om detta.

Se;
Kameraövervakning i flerfamiljshus tillåts inte (SR 2011-12-03)

Högsta Förvaltningsdomstolens dom Mål 6914-09

[Admin]

Det finns egentligen hur mycket som helst att säga om ovanstående dom i Högsta Förvaltningsdomstolen, men det lustiga är att rättsläget är ungefär lika oklart efter denna dom som tidigare.

I februari 2011 skrev HSB bl a följande om kameraövervakning;

Kameraövervakning utanför entréer i bostadshus – lagligt eller inte?
Kameraövervakning på allmän plats

Frågan om det är tillåtet med kameraövning dyker upp då och då. Något generellt svar på detta går inte att ge utan man får göra en bedömning från fall till fall. Enligt lagen om allmän kameraövervakning krävs det normalt tillstånd för att sätta upp övervakningskameror på platser dit allmänheten har tillträde. Med övervakningskameror menas TV-kameror eller liknande som ska användas för personövervakning.

Det är Länsstyrelsen som ger tillstånd till allmän kameraövervakning. Läs mer på Länsstyrelsens hemsida. Om det istället handlar om övervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde är det Datainspektionen som har tillsynsansvaret.
Intresse av övervakning – personlig integritet

Tillstånd till allmän kameraövervakning får endast lämnas om intresset av övervakningen väger tyngre än behovet att skydda den enskildes integritet. Det kan handla om att man vill förhindra olyckor eller förebygga brott. Mot det intresset får man väga faktorer som handlar om var övervakningen ska ske, vilka som har tillgång till materialet och hur länge det sparas med mera.

Kameraövervakning utanför bostadshus

En bostadsrättsförening i Skåne fick efter en lång domstolsprocess tillstånd till övervakning. Man ville placera fyra kameror utanför fyra entréer till föreningens fastighet. Kamerorna är riktade så att endast området direkt utanför entréerna kan övervakas. Kamerorna slås på när någon ringer upp en lägenhetsinnehavare via porttelefonen och det är bara från den lägenheten som man kan se den som ringer. Övervakningen upphör efter 30 sekunder och ingenting spelas in.

Bostadsrättsföreningen fick tillstånd till övervakningen både av Länsstyrelsen och länsrätten. Kammarrätten sa dock nej med bland annat motiveringen att föreningen redan hade ett system med passerkort och porttelefon som kunde vara tillräckligt för att förebygga brott.

Nu har Högsta Förvaltningsdomstolen till sist lämnat tillstånd till kameraövervakningen. Enligt domstolen finns ett starkt intresse av att kontrollera inpassering till bostadshus för att öka tryggheten och säkerheten hos de boende.

Under samma år har således Högsta Förvaltningsdomstolen lyckats komma med två direkt motsägelsefulla domslut i likartad fråga.

Och så kan man hålla på i all evinnerlighet till dess att någon begriper att det måste till ett regelverk för vad som gäller. Ett regelverk som åtminstonde går att följa i de flesta fall. Det är absurt att varje fråga om kameraövervakning måste avgöras i domstol... och ett enormt tids- och resursslöseri för flera parter. Varje fråga kan ta 2-3 år att avgöra varje gång. Så j..la svårt är det inte att sätta ihop ett litet regelverk som skulle spara några tusen man-års arbete.


Så här svarar HSB på frågan om kameraövervakning:
Fråga: Vi har haft stora problem med inbrott och skadegörelse i vår förening. Nu undrar jag om det finns möjlighet att sätta upp kameror i gemensamma utrymmen som källare och trapphus, eller om det finns några juridiska hinder?

HSB svarar: Kameraövervakning innebär en inskränkning av den personliga integriteten. Ska kameraövervakning ske på en plats dit allmänheten har tillträde, som utanför föreningens hus, krävs därför tillstånd från länsstyrelsen.
Ingenting hindrar däremot föreningen från att sätta upp övervakningskameror inne i huset. Lagen kräver dock att det tydligt ska skyltas eller på annat sätt upplysas om att kameraövervakning sker. Kravet på skyltning gäller även om någon skulle vilja sätta upp en kamera inne i sin lägenhet.