Styrelsen fick inte ansvarsfrihet !!! Men revisorerna... ?

[Admin]

Samtliga av de 153 godkända rösterna var emot att ge HSB Skånes f.d. styrelseordförande Larry Andow och f.d. VD Roy Hansson ansvarsfrihet.

Ingen ledamot i styrelsen fick ansvarsfrihet.

Inte ens t.f. ordförande Christer Nilsson eller arbetstagarrepresentanten fick ansvarsfrihet, skriver SDS. Detta trots revisorernas rekommendation att ge dem ansvarsfrihet (vilket visar att medlemmarna saknar förtroende för de revisorer som på ett så allvarligt sätt brustit i sin granskning).

Eftersom arvodet till styrelseordförandens arvode utgjorde 80 procent av vd:ns lön så kom varje varje höjning av VD:ns lön även dåvarande ordförande Larry Andow till del. En kärnfråga är om styrelsen delegerat uppgiften om att löneförhandla med VD eller ej.
Samma frågeställning finns fortfarande idag för löneförhandlingen inom HSB Malmö, mellan dåvarande styrelseordförande och VD. Detta är inte utrett och ej till fullo besvarat av HSB Malmös styrelse eller av revisorerna. Styrelsen för HSB Malmö vill hemlighålla det avtal som skulle kunna ge svar på flera viktiga frågor.

Om 10 % av de som röstar är emot ansvarsfrihet så räcker detta. Men hur många känner till att även den av stämman ej demokratiskt valda arbetstagarrepresentanten i styrelsen också kan nekas ansvarsfrihet?

T.f. ordförande Christer Nilsson försvarade sig med att det som inträffat i HSB Skåne påbörjats innan han tillträdde 2007. Men om man sitter i en styrelse så måste man förstå att man har ett ansvar för verksamheten även om vissa oegentligheter påbörjats före denna ledamots mandatperiod. Vad jag känner till så har Christer Nillson inte vidtagit några åtgärder för att komma till rätta med problemen inom HSB Skåne.

Fick HSB Skånes revisorer ansvarsfrihet?
Det är ju uppenbart att de inte reagerat på någonting överhuvudtaget!
Varför ska de vara ansvarsbefriade per automatik för det som inträffat?

De auktoriserade revisorerna måste självfallet anmälas till revisorsnämnden. Detta är kostnadsfritt och kan göras av vilken medlem som helst i HSB Skåne.

LÄNKAR TILL INLÄGG OM HSB SKÅNE
Revisorerna (Ernst & Young / BoRevision) ljuger ! 24/5 2008

HSB Skånes förvaltare "gift in sig" i HSB ! 24/5 2008

Revisorernas missar - HSB skyller på skolbarn 24/5 2008

Varje fel använd krona är en stöld från medlemmarna 23/5 2008

Förening utan förtroende för HSB - HSB Nordvästra Skåne 22/5 2008

Medlemmarna betalade elen för HSB VD:n och hans släkt - HSB Nordvästra Skåne 21/5 2008

Hela HSB Skånes styrelse byts ut 15/5 2008

Lögner och ryggkliare inom HSB - Vad gör revisorerna? 14/5 2008

Revisorn ska ej revidera styrelse/VD enl. Ernst & Young 4/4 2008

Oärligheten lyser igenom 2/4 2008

HSB - Trolöshet mot huvudman 3/4 2008

Med statistik kan man bevisa vad som helst 2/4 2008

Det knakar i HSB Skåne 2/4 2008

Aprilskämtet som blev verklighet 2/4 2008

Styrelsen för HSB Skåne avgår - HSB Skåne utesluts ur HSB 1/4 2008

SDS avslöjar nepotism inom HSB 29/3 2008

Se även följande inlägg om revisorer;
Revisorerna (Ernst & Young / BoRevision) ljuger !
Revisorernas missar - HSB skyller på skolbarn

Lögner och ryggkliare inom HSB - Vad gör revisorerna?
Revisorn ska ej revidera styrelse/VD enl. Ernst & Young -

Styrelsen utreder sig själv & revisorns oriktiga påståenden - HSB Malmö

Revisorn och styrelsemöte.
Föreningsvald revisor, vem kan bli det?

[Admin]

Om minst 10 procent av rösterna är emot att ansvarsfrihet ska ges så beviljas ingen ansvarsfrihet. Det är en av de extremt få minoritetsskydden i föreningar. I det aktuella fallet här så hade det alltså räckt med att 10 % av fullmäktigeledamöterna hade nekat styrelseledamöterna, arbetstagarrepresentanten och suppleanterna ansvarsfrihet, men nu var det i och för sig många fler än så som röstade mot att ge ansvarsfrihet, vad jag förstår.

Detaljerad genomgång av ansvarsfrihet för styrelsen i en bostadsrätsförening samt skadeståndsanspråk;
Fakta om ansvarsfrihet för styrelsen i bostadsrättsföreningar

Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen har utretts många gånger i forumet och här följer några exempel;
Vad gäller avseende ansvarsfrihet för styrelse i brf och skadestånd?

Vad innebär ansvarsfrihet för en styrelse i en brf? - Måste styrelsen granskas om styrelsen ej får ansvarsfrihet? Skadestånd? Revisorns roll?

Frågan om ansvarsfrihet har egentligen ingen betydelse - Vad innebär ansvarsfrihet?

Ny lag tar bort ansvarsfrihet för styrelseledamöter

Inom vilken tid kan skadeståndstalan väckas mot styrelse som ej får ansvarsfrihet i bostadsrättsförening?

Kan styrelse i brf som ej beviljats ansvarsfrihet sitta kvar? - Bostadsorganisationerna (HSB, Riksbyggen, SBC) försöker alltid - i eget intresse - avstyra att ansvarsfrihet ej beviljas eller att skadeståndsanspråk ställs

Ej bevilja ansvarsfrihet till brf-styrelsen pga att styrelsen ej verkat i medlemmarnas ekonomiska intressen

Ansvarsfrihet i brf, ett minoritetsbeslut? - Styrelseledamöter, HSB-ledamot och andra jäviga personer kan inte rösta i frågan om ansvarsfrihet

Beslut om ansvarsfrihet i bostadsrättsförening vid eventuella lagbrott

Hur många röster krävs för att neka ansvarsfrihet för styrelsen i en brf?

Ansvarsfrihet i brf, vem får rösta?

Ansvarsfrihet - Var väcker man talan mot ledamöter?

Ansvarsfrihet för styrelse i brf - Kan endast beslutas om på årsstämma?

Arvodesutbetalning i brf - Styrelsen fick ej ansvarsfrihet

Vad händer om ansvarsfrihet ej beviljas? - Frågor om vilka konskvenser det får att ej bevilja styrelsen ansvarsfrihet

[stephan]

10%:s lagen om ansvarsfrihet ändrades för ett antal år sedan.
Numera gäller som i så många andra fall majoritet, det vill säga 51%.

[Admin]

Nej, det är fortfarande 10 %.

Se lag (1987:667) om ekonomiska föreningar, 13 kap. 5 §.

13 kap. Skadestånd m.m.

1 § Om en styrelseledamot eller verkställande direktören
uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han
fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller
när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom
överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag
eller genom överträdelse av stadgarna. Lag (1999:1094).

2 § En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som
anges i 1 §. Revisorn ansvarar även för skada som uppsåtligen
eller av oaktsamhet orsakas av revisorns medhjälpare. I fall
som avses i 9 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt
svarar dock revisorn endast för skada på grund av oriktiga
uppgifter som revisorn eller revisorns medhjälpare har haft
skälig anledning att anta var oriktiga.

Om ett revisionsbolag är revisor, åligger
ersättningsskyldigheten detta bolag och den som är
huvudansvarig för revisionen. Om en sammanslutning eller ett
revisionsorgan som avses i 8 kap. 4 § är revisor, åligger
ersättningsskyldigheten den som har förrättat revisionen och
den som har utsett honom eller henne. Lag (2004:1184).

3 § En föreningsmedlem eller en röstberättigad som inte är medlem är skyldig
att ersätta den skada som han genom att medverka till överträdelse av denna
lag eller stadgarna uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar
föreningen, en medlem eller någon annan.

4 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1--3 §§, kan skadeståndet jämkas
efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans
storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den
mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt första
stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de andra
efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

5 § Talan om skadestånd till föreningen enligt 1--3 §§ kan väckas, om vid en
föreningsstämma majoriteten eller en minoritet bestående av minst en tiondel
av samtliga röstberättigade har biträtt ett förslag om att väcka skadestånds-
talan eller, såvitt gäller en styrelseledamot eller verkställande direktören,
har röstat mot ett förslag om att bevilja ansvarsfrihet. En uppgörelse om
skadeståndsskyldigheten kan träffas endast av föreningsstämman och bara under
förutsättning att inte en tiondel av samtliga röstberättigade röstar mot
förslaget till uppgörelse. Om en föreningsmedlem för skadeståndstalan för
föreningens räkning, kan någon uppgörelse inte träffas utan hans samtycke.

Talan om skadestånd till föreningen får föras av röstberättigade som utgör
minst en tiondel av samtliga röstberättigade. Om en röstberättigad sedan
talan har väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullfölja denna.
Den som har väckt talan svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till
ersättning av föreningen för den kostnad som täcks av vad som har kommit
föreningen till godo genom rättegången.

Talan för föreningens räkning mot en styrelseledamot eller verkställande
direktören om skadestånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett
räkenskapsår skall väckas senast ett år från det att årsredovisningen och
revisionsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på föreningsstämma.

Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra
skadeståndstalan utan att det minsta antalet röstberättigade som avses i
första stycket röstat mot beslutet eller har tiden för talan försuttits
enligt tredje stycket, kan trots detta talan enligt första eller andra
stycket väckas, om det i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen
eller på något annat sätt till föreningsstämman inte har lämnats i
väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut
eller den åtgärd som ligger till grund för talan.

Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen.

6 § Sådan talan för föreningens räkning enligt 1--3 §§ som inte grundas
på brott kan ej väckas mot

1. styrelseledamot eller verkställande direktören sedan tre år har förflutit
från utgången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd, som ligger
till grund för talan fattades eller vidtogs,

2. revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen lades
fram på föreningsstämman eller yttrande som avses i denna lag avgavs,

3. föreningsmedlem eller röstberättigad, som inte är föreningsmedlem, sedan
två år har förflutit från det beslut eller den åtgärd som ligger till grund
för talan.

Försätts föreningen i konkurs på en ansökan som gjorts innan den tid som
anges i första stycket har gått ut, kan konkursboet föra talan enligt
1--3 §§ trots att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5 §.
Efter utgången av den nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väckas
senare än sex månader från edgångssammanträdet. Lag (1987:687).

Notera också att såväl de föreningsvalda revisorerna som den externa revisorn (BoRevison) kan (och bör, enligt min bestämda uppfattning) göras skadeståndsskyldiga för det som inträffat i HSB Skåne.

Det framgår inte från Sydsvenskans rapportering från HSB Skånes årsstämma om revisorerna valdes om, men man kan se att de två föreningsvalda revisorerna (Anders Åström och Kerstin Hoff) samt revisorsuppleanten (Johan Lundberg) föreslagits till omval på ett år av valberedningen.
Om dessa omvalts, precis som BoRevision, så är detta mycket märkligt. Revisorerna har ju varit högst delaktiga i att dagens situation uppstått. Revisorerna hävdar att de ifrågasatt löner och lyxbilar sedan 2004 (alltså inget av allt det andra, som Köpenhamnsturer, besök av fotbolls-VM, lägenhetsaffärer, etc), men det har inget värde om revisorerna inte rapporterar till medlemmarna. De har bevisligen inte haft en enda synpunkt i revisorernas berättelse.

SDS ställer frågan
- Är det ett misslyckande för revisorerna?
till förbundsordförande Kent-Olof Stigh.

Kent-Olof Stigh svarar;

Revisorerna har inte lyckats fullt ut, den känslan får man. Frågan är om revisorerna funnit anledning att titta på de privata omkostnader som omfakturerats och om de i så fall fått några förklaringar.

Så här skriver SDS om när en av internrevisorerna yttrade sig på årsstämman;

Styrelseledamöternas undanglidningar blev till slut så påtagliga att Anders Åström, intern­revisor på HSB Skåne, inte längre kunde hålla sig.

Han bad om mikrofonen, ställde sig upp och förklarade att revisorerna ända sedan 2004 ifrågasatt de höga lönerna och de lyxiga tjänstebilarna.
– Jag anser att styrelsen varit alldeles för passiv. Det är styrelsen som ansvarar för internkontrollen. Ni kan inte krypa undan, förklarade han och belönades med stämmans dittills största applåd.

Men här försöker revisorerna ta fokus från sig själva och försöka ge sken av att revisorerna inte har något ansvar... vilket förhoppningsvis alla begriper att de har (utom, tydligen, fullmäktigeledamöterna i HSB Skåne).

Styrelsen ansvarar för internkontrollen, men det är revisorernas skyldighet att informera medlemmarna om allt som kan misstänkas vara felaktigt. Detta har revisorerna inte gjort och då får de stå sitt kast.

[Katten Georg]

Det är ju samma visa i HSB Skåne som i HSB Malmö. Revisorernas agerande eller snarare brist på agerande är frapperande. Man försöker med avledande manövrar, skylla på annat, det är ju inte så farligt, det var ju bara ett litet räknefel, ingen väsentlig skada har ju skett, man måste förstå styrelsens svåra situation, det är hemligstämplat.

På detta sätt kan man hålla på ganska länge med uppräkning av olika svepskäl till varför revisorerna inte har reagerat och rapporterat missförhållandena. Har HSB verkligen en sådan makt att revisorerna är rädda för dem? Efter senaste tidens händelser är ju onekligen frågan berättigad.

[Admin]

Ja, se artikeln;
Vem granskar revisorerna?
som tar upp en del av de problem jag tidigare redogjort för om revisorerna.

Medlemmarna är inte medvetna om att revisorerna är jäviga, men det är faktiskt så det är.
Om en revisor skulle erkänna att något gjorts fel utan att denna information först kommer från revisorn så innebär detta att revisorn gjort fel. Revisorerna försöker alltid skydda sig själva i första hand och det drabbar tyvärr medlemmarna i det ogenomtänkta och okontrollerade system som finns idag.

Just av denna anledning måste nu revisorerna i såväl HSB Malmö som i HSB Skåne straffas en gång för alla, för att visa att revisorerna är inte orsårbara, och om de gör fel så kommer man inte alltid undan med detta!

Att välja om de revisorer, så som skett i HSB Malmö och HSB Skåne, som på ett så synnerligen allvarligt sätt skadat organisationen och medlemmarna är bara absurt! Hur tänkte fullmäktige där?

Jag hoppas att det blir ett antal personer som anmäler revisorn Ernst & Young till revisorsnämnden för HSB Malmö.

För HSB Skåne blir det svårare, tyvärr. BoRevision är inte en auktoriserad revisor, så därför kan BoRevision inte anmälas till revisorsnämnden.

Detta är dock en varning till alla medlemmar i hela Sverige. BoRevision har visat att de inte utför sitt uppdrag på ett korrekt sätt, och genom att de inte är auktoriserade så kommer de förmodligen att klara sig undan. BoRevision rekommenderas därför absolut inte, men revisionsfirman Ernst & Young är inte mycket bättre.


Tillägg 2010-06-02
Länken ovan går till en krönika i SKD med temat; Vem granskar revisorn?;

Styrelsehuvudena rullar i HSB-skandalernas kölvatten. Men varför har inte revisorerna slagit larm om pampkultur och oegentligheter?

Pampkultur. En ekonomisk förening är ett bra sätt för enskilda individer att sluta sig samman för att driva och etablera verksamheter till gagn för det gemensammas och enskildas bästa. Den skiljer sig från bolagsformen genom sin demokratiska grundstruktur – en medlem en röst – och att andelarna är personliga och inte kan köpas, säljas eller börsnoteras.
Trots de begränsningarna har den ekonomiska föreningsrörelsen i vårt land byggt upp stora värden och stora företag. Det gäller framför allt bondekooperationen som med den ekonomiska andelsföreningen som bas grundat och än i dag driver några av landets största företag på livsmedelsområdet. Jämsides har konsumentkooperationen historiskt varit stark och är än i dag under samlingsnamnet Coop en av landets största butikskedjor på livsmedelssidan.
Den tredje stora verksamhetsgrenen för den svenska kooperationen finner vi inom bostadssektorn. HSB är en jätte på bostadsmarknaden och även om många nybildade bostadsrättsföreningar i dag väljer att ställa sig utanför HSB:s paraply så är HSB ändå en bostadsjätte nationellt sett.
Den ekonomiska föreningen har som sagt många fördelar, men givetvis också svagheter. En är den svaga kapitalbasen, som kan medföra likvida problem vid ekonomiska svackor och svårigheter att expandera när tillfälle ges. En annan är att det i många föreningar uppstår en situation där lekmannastyrelser har att hantera mycket stora kassaflöden och ekonomiska värden.
Bonderörelsen har lyckats bäst med att hantera det senare. Man har konsekvent satsat på att utbilda sina styrelseledamöter i professionell riktning och ställt tuffa krav på den som väljs till ett styrelseuppdrag. Sämre ställt är det uppenbarligen inom bostadskooperationen.
De senaste årens skandaler inom HSB Malmö och nu senast HSB Skåne belyser just lekmannastyrelsernas oförmåga att greppa den verksamhet de är satta att styra. När en stark företrädare för ägarna saknas ökar i stället direktörernas makt, ofta i nära samråd med styrelsens ordförande. Det var vad som hände inom HSB Malmö och som slutade med rättssak och det är vad som nu har hänt inom HSB Skåne.
Svaga styrelser har låtit en dominerande ordförande och en stark vd köra sitt eget race. Pampkulturer har kunnat uppstå obehindrat och i brist på kontroll vuxit utanför alla rimlighetens ramar. Till sist har man närmat sig rena oegentligheter, svindlerier och grov trolöshet mot huvudman. Man har bedrivit en avancerad och komplicerad affärsverksamhet, som det varit omöjligt för amatörerna i styrelsen att överblicka och kontrollera. De har velat väl, men inte förmått eller haft kompetensen att ingripa när det varit befogat.
I båda de här fallen är det socialdemokratiskt dominerade ledningar som varit i farten och det ligger förstås nära till hands att utmåla avdankade socialdemokratiska politiker som särskilt benägna och frestade till excesser och pampfasoner. Men så enkelt är det nog inte. I Skandia-skandalen var det helt andra aktörer i farten. Möjligen finns det en kvardröjande pampkultur inom socialdemokratin som härrör från decennier av oavbrutet maktinnehav på olika nivåer.
Men principiellt sett finns alltid risker för osunda företagskulturer och oegentligheter när ägaren i form av styrelsen är för svag. Ekonomiska föreningar löper här större risk än aktiebolag. Men just det har lagstiftaren insett och därför infört krav på att auktoriserade revisorer fortlöpande ska granska verksamheten. Så har också skett i båda de aktuella HSB-fallen.
Man kan då fråga sig hur den kontrollen egentligen utförts när sådana här skandaler kunnat pågå under många år utan en enda anmärkning från de auktoriserade revisorernas sida. Skulden läggs nu helt och hållet på styrelserna. Men ärligt talat: Hur ska lekmän i en styrelse kunna upptäcka oegentligheter som inte ens en auktoriserad revisor med tillgång till alla handlingar upptäckt eller anmärkt på.
Revisorernas roll i de här skandalerna borde också granskas. Har man åtagit sig ett professionellt uppdrag till höga arvoden måste det också skötas. Kontrollkedjan i en ekonomisk förening bygger på att medlemmarna granskar styrelsen och styrelsen granskar ledningen. Men vem granskar revisorerna?
Jan A Johansson

[Henric Lellky]

Det här med "10%" och "ansvarsfrihet" innebär följande:

Att föreningen kan rikta skadeståndskrav mot en ställföreträdare (styrelseledamot eller VD) om minst 10% av de röstande på stämman röstat emot att bevilja ansvarsfrihet.

Detta har alltså med möjligheten att väcka skadeståndskrav att göra, vilket i och för sig inte utesluter övriga möjligheter att väcka skadeståndskrav, nämligen
a) om det framkommer skadeståndsgrundande information som inte var stämman tillgodo vid tidpunkten för ansvarsfrihetsbeslutet oavsett om personen då redan har beviljats ansvarsfrihet eller
b) om brott har begåtts.

Att rikta skadeståndskrav och att neka ansvarsfrihet är alltså formellt sett två skilda saker. Vid beslut om ansvarsfrihet gäller enkel majoritet (>50%).

[Admin]

Instämmer i det mesta du säger med ett litet förtydligande, dvs att man kan väcka skadeståndskrav även om beslut tas för att ge ansvarsfrihet, enligt de två punkter du tar upp (vilket förvisso är vad du skrev, men det skadar inte att trycka lite extra på detta).

Men hur menar du med procenten? Du säger emot dig själv i andra stycket jämfört med det sista stycket.
I andra stycket säger du att;
om minst 10 % röstar emot att ge ansvarsfrihet så kan skadeståndskrav riktas mot styrelseledamot/VD (vilket är som jag skrivit innan).
I sista stycket skriver du;
"Vid beslut om ansvarsfrihet gäller enkel majoritet (>50%)".

Självklart är det två skilda saker att neka ansvarsfrihet som att rikta skadeståndskrav, men det är 10 % av rösterna som gäller (plus allt annat som det står i 13 kapitlet i LEF enligt mitt tidigare inlägg här).

Som det står i LEF 13 kap, § 5 (kortversionen);
Talan om skadestånd till föreningen kan väckas om en minoritet bestående av minst en tiondel röstat mot ett förslag om att bevilja ansvarsfrihet.

Implicit innebär detta att om 10 % röstar emot att en ledamot ska få ansvarsfrihet så räcker det med dessa 10 % för att ledamoten inte ska få ansvarsfrihet.
Detta leder i sin tur till att skadeståndskrav kan ställas även om brott inte begåtts och även om ingen ny information tillkommit.

Eller för att uttrycka det lite annorlunda;
Om 10 % röstar emot att ge ansvarsfrihet kan skadeståndskrav ställas även om brott inte begåtts och även om det inte framkommer någon ny skadeståndsgrundande information.

[Ove Mollvik]

Det finns ingen BR eller ekonomisk förening överhuvudtaget kvar i Sverige som kan hävda något självstyre av betydelse gentemot Banken. Banken äger ditt hem och ditt liv oavsett hur du beter dig som medborgare. Ingen får bli skuldfri - inte ens den som vägrat ta mot varje form av lån eller bidrag.
Ove Mollvik