Forum för alla i bostadsrätt
 

Backa   Forum för alla i bostadsrätt > Huvudforum > Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF > Faktabanken
Registrera FAQ Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa

Faktabanken   » Tänk på att i Faktabanken inte glida från ämnet. Skriv strikt om det som respektive tråd tar upp, var kortfattad, saklig och konkret. Fyll i rubrikfältet för varje inlägg med en mening som sammanfattar eller med ord som är väsentliga för det specifika inlägget.
Fler nyheter Mer nyheter Webbradio

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2010-09-07, 23:23
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
Meddelande Hur mäter man bostadsytan i bostadsrätt?

I följande dokument beskrivs hur man går tillväga för att mäta boytan;
Mätning av bostadsyta - Från år 1989
Så mäter du din bostad - SIS utgåva år 2012 (samma som från år 2009):
(PDF-broschyrer optimerade för webbläsaren Internet Explorer, fungerar mindre bra med andra webbläsare)

Sammanfattning av tillvägagångssätt vid mätning av en bostadsrätts yta

SÅ HÄR MÄTER DU YTAN I DIN BOSTAD

Denna broschyr beskriver mätreglerna i svensk standard SS 02 10 53. Dessa regler används i de flesta sammanhang när man ska redovisa arean på en bostad, t ex vid fastighetstaxering, bygglov, hyresavtal, köp och försäljning av bostäder.
Mätreglerna i denna standard har i princip gällt sedan 1989. Tidigare gällde delvis andra mätregler. Den area som redovisas i kontrakt etc kan därför avvika från den man får vid uppmätning enligt nuvarande regler. Olika krav på redovisning kan ställas i olika sammanhang. Du måste alltså själv ta reda på hur du ska redovisa dina uppgifter i det enskilda fallet.

Skillnad mellan yta och area
En yta är något man kan ta på, t ex en bordsyta och en golvyta.
Med area menar man den uppmätta storleken på en yta.
När man mäter ett utrymme ska man i vissa fall bara mäta en del av golvytan. Då blir golvarean mindre än golvytan. Alltså bör man skilja på "yta" och "area".

Skillnad mellan "småhus" och "lägenhet"
Ett "småhus" är ett bostadshus som innehåller högst två bostäder. En bostad i ett hus med minst tre bostäder kallar vi "lägenhet".

Huvudregel vid uppmätning
I lägenheter mäter man bara de utrymmen som ligger inom lägenheten.
Vid mätning av småhus mäter man alla utrymmen som tillhör småhuset, dvs även garage, sophus, trädgårdsförråd och liknande.
Man delar upp arean på:
• utrymmen inom bostaden
• utrymmen utanför bostaden.

Först mäter man bostadens invändiga mått i varje våningsplan (källare, plan 1, o s v).
I alla typer av våningsplan, utom våningar med snedtak, ska man mäta mellan ytterväggarnas insidor, strax ovanför golvsockeln.

Följande typer av utrymmen ska inte räknas med i den totala arean;
• utrymmen som har en rumshöjd lägre än 1,90 meter
• utrymmen som inte kan nås genom en dörröppning, trappa, permanent stege eller lucka med fällbar stege.

Uppdelning av arean på boarea och biarea
Alla utrymmen i en bostad kan inte utnyttjas lika bra. Därför ska man dela upp arean i boarea och biarea.
Reglerna för uppdelningen är olika för våningsplan ovan mark, sluttningsvåning och källarvåning.


Våningsplan ovan mark
I våningsplan där hela golvet ligger ovanför omgivande marknivå räknas all area som boarea.
Undantag är utrymme som är inrättat så att möjligheten att använda det under vissa delar av året är begränsad, t ex helt inglasad veranda/uterum, balkong eller oinredd vind.

I småhus undantas även följande utrymmen, vilka alltid räknas som biarea:
• garage
• pannrum
• soprum

Sluttningsvåning
I en sluttningsvåning ligger golvet delvis under den omgivande marknivån. Där fördelar man arean mellan boarea och biarea på följande sätt:
• Boarea är den area som ligger inom 6,00 meter från en yttervägg mot det fria där golvet ligger i nivå med eller över den omgivande marknivån.
• Övriga delar av våningsplanet är biarea.

I småhus räknas dessutom alltid följande som biarea:
• garage
• pannrum
• soprum


Se pdf-fil om mätning av bostadsyta.


Källarvåning
I en källarvåning ligger hela golvet under den omgivande marknivån. Där räknas hela arean som biarea.


MÄTREGLER

Följande mätregler gäller för utrymmen som ska mätas enligt huvudregeln (se ovan).

Innerväggar
Innerväggar som är 30 cm eller tunnare mäts i sin helhet.
Är innerväggarna tjockare än 30 cm mäter man 15 cm in i väggen från varje angränsande rum. Resten räknas inte in i arean.

Exempel: Om man inne i bostaden har en innervägg som är 42 cm tjock räknar man med 15 cm från varje sida av väggen. De återstående 12 cm (42 minus 30) räknas inte in i arean.

Omslutande väggar
Ytterväggar och väggar mot trapphus och grannar mäts inte alls.

Schakt, skorstensstock, pelare, mm
Om det finns ett schakt, en skorstensstock, pelare eller liknande som är tjockare än 30 cm:
• inne i bostaden mäter man 15 cm in i det/den från varje angränsande rum.
• i direkt anslutning till någon av de väggar som omger bostaden, t ex vägg mot trapphus eller granne, mäter man det/den inte alls.
Jämför med exemplet gällande innerväggar ovan.

Fönsterbänkar och värmeelement
Utskjutande fönsterbänkar från väggen och värmeelement påverkar inte mätningen, dvs golvet under dessa räknas in i arean.

Nischer i samband med fönster ingår i arean om de är högre än 1,90 meter.

Öppen spis och kakelugn
En eldstad som öppen spis eller kakelugn påverkar inte mätningen, dvs räknas in i arean.

Trappa
Trappa med trapphål mäts i varje plan som om där var ett golv. Man räknar alltså inte bort trapputrymmet i något plan.

Förråd med ingång inifrån bostaden
Förråd med ingång inifrån bostaden räknas som boarea i både lägenheter och småhus.

Förråd med ingång utanför bostaden
Förråd med ingång utanför bostaden - t ex vindskontor eller källarkontor -räknas som biarea.

Köks- och badrumsinredning och garderober
Köksinredning, garderober, badkar, tvättmaskin, etc påverkar inte mätningen, dvs ska räknas in i arean.



Snedtak
För att ett våningsplan med snedtak ska mätas måste rumshöjden vara minst 1,90 meter på en bredd av minst 60 cm.
Man mäter då hela den golvyta där rumshöjden är minst 1,90 meter. Om golvet går längre ut mäter man ytterligare 60 cm ut under snedtaket - eller fram till ytterväggen, om den ligger närmare.

Allt ovan enligt den svenska standarden SS 21054:2009, Area och volym för husbyggnader - Terminologi och mätregler, från år 2012.

Mätreglerna används i de flesta sammanhang vid redovisning av arean på en bostad, t ex vid fastighetstaxering, bygglov, hyresavtal, köp och försäljning av bostäder.
Mätreglerna har i princip gällt sedan 1978. Tidigare gällde delvis andra mätregler. Den area som redovisas i t ex kontrakt kan därför avvika från den vi får vid uppmätning enligt nuvarande regler som gäller sedan 2009.

Bygglov
I bygglovet kan det vara fastställt att viss yta - t ex vindsutrymme - bara får användas som förråd, och i sådant fall överrider detta mätreglerna i samband med hur årsavgiften fördelas i en bostadsrättsförening (där andelstalet baseras på boyta).



Rätt bostadsyta enligt regelverket

I många fall har bostadsrättsföreningarna övertagit tidigare ägares uppgifter om fastighetens bostadsrea för lägenheter och lokaler. Dessa uppgifter ligger sedan vanligtvis till grund för och används när medlem säljer sin bostadsrätt. Vid överlåtelse eller i kontakt med mäklare är det viktigt att styrelsen inte garanterar några uppgifter beträffande yta. Lägenheter har under hand kanske renoverats och förändringar skett. Det är många lägenheter som är direkt felmätta eller att parterna saknat kunskap om vilken yta som skall mäta och hur det mer exakt skall gå till.

Varför är det viktigt att bostadsytan mäts på rätt sätt?

Så här skriver dinbyggare :

• Tiotusentals svenska bostäder är felmätta. Mätexperterna vid hyresgästföreningen får ofta rycka ut. Hälften av anmälarna har mindre bostadsyta än vad som står i kontraktet.

• Värst i Stockholm var en lägenhet som var 15 kvadratmeter för liten. Det blir 950 kronor i sänkt månadshyra om den förhandlade hyran ligger vid 760 kr/kvm/år.

• Fel yta kan betyda allt från ett par hundralappar mindre i månadshyra till flera hundra tusen kronor för den som köper en bostadsrätt. En villaköpare fick 40.000 kronor tillbaka när huset var mindre än vad som utlovats. Säljaren betalade frivilligt. En bostadsrätt i Stockholms innerstad var bara 145 kvm i stället för 160. Utannonserat pris låg då 450.000 kronor för högt (även om annat än ytan påverkar).

• Ett hus i ett allmännyttigt företag kontrollmättes. 3.500 kronor åter för en trea som visade sig vara 61 i stället för 63 kvm. Totalt fick 113 hyresgäster flera tusen tillbaka, retroaktivt
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2014-05-05 klockan 12:12.
Svara med citat
Svara


Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)
 
Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att skriva inlägg
Du får inte skriva nytt inlägg
Du får inte besvara inlägg
Du får inte bifoga filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är av
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Gå direkt till;

Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
Köpa rum i bostadsrätt/dela bostadsrätt i två delar Erlingmark Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 7 2012-09-29 19:21
Hur mäter jag min bostad på rätt sätt? - Svenska Dagbladet Admin Senaste Nytt 0 2010-02-15 15:12
Förvärv av bostadsrätt - Köpa bostadsrätt Admin Faktabanken 0 2009-03-24 01:33



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 18:05.


vBuletin® Version 3.6.8 Copyright ©2000 - 2017.
Allt om bostadsrätt - Sveriges största sajt om bostadsrätter - Köpa bostadsrätt privat utan mäklare