Forum för alla i bostadsrätt
 

Backa   Forum för alla i bostadsrätt > Huvudforum > Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF > Faktabanken
Registrera FAQ Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa

Faktabanken   » Tänk på att i Faktabanken inte glida från ämnet. Skriv strikt om det som respektive tråd tar upp, var kortfattad, saklig och konkret. Fyll i rubrikfältet för varje inlägg med en mening som sammanfattar eller med ord som är väsentliga för det specifika inlägget.
Fler nyheter Mer nyheter Webbradio

 
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2013-06-13, 09:47
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 399
Standard Kapitaltillskott och insatshöjning i bostadsrättsförening

De flesta tänker inte på att de lån bostadsrättsföreningen har också är en del av varje bostadsrättshavares lån. När man köper en bostadsrätt tar man över den förra bostadsrättshavarens låneandel i bostadsrättsföreningen.

Med en insatshöjning i en brf kan du tvingas dra på dig en stor personlig skuld, som tidigare legat på bostadsrättsföreningen (där du då kunnat bli av med denna skuld genom att sälja lägenheten).

I forumet diskuteras kapitaltillskott och insatshöjning med jämna mellanrum. SBC har gjort en ganska bra sammanställning av frågor och svar inom detta område (även om vissa svar är lite vinklade), och denna sammanställning följer här nedan.

INSATSHÖJNING

I många föreningar är räntekostnaderna en stor post. Räntorna på lånen är ofta bundna i många år. Föreningens deklaration slutar med ett skattemässigt underskott. Medlemmarna i föreningen får inte skattereduktion för föreningens räntekostnader. Föreningar som har höga räntekostnader har naturligt höga lån vilket ger en viss bild i föreningens balansräkning.

Att ta över föreningens lån

Det är få kostnader som man kan påverka i en förening. Det finns möjligheter att minska boendekostnaderna så att föreningens balansräkning får ett bättre utseende genom att man låter medlemmarna ta över en del av föreningens lån. Det sker genom ett beslut om insatshöjning. Då får medlemmarna skattereduktion på räntekostnaderna eftersom lånen är personliga. Skattereduktionen motsvarar normalt 30% av räntekostnaden det vill säga man slipper 30% av räntekostnaden.

Det kan också vara aktuellt att i samband med större arbeten i föreningen ta in mer pengar från medlemmarna genom höjning av insatserna i stället för att föreningen tar upp mer lån.

Det finns regler i bostadsrättslagen som reglerar hur en insatshöjning skall gå till. Beslut måste fattas på en föreningsstämma. Minst 2/3 av de avgivna rösterna måste läggas för en höjning. Beslutet måste också godkännas av hyresnämnden.

När man slutligen fått beslutet godkänt är alla medlemmar skyldiga att betala insatshöjningen. När det handlar om att fördela föreningens lån sker i praktiken ett intimt samarbete med banken. Insatshöjningen fördelas mellan lägenheterna med hänsyn till storleken på varje lägenhets insats.

Den som planerar att göra en insatshöjning bör ha en tidplan som ger medlemmarna möjlighet att vänja sig vid tanken eftersom man som person tvingas ta på sig större skulder. När frågan väcks upplevs den som ingripande och det kräver stor pedagogik att förklara vad det innebär för boendekostnaderna. Bostadsratterna rekommenderar att man gör det möjligt för medlemmarna till individuella eller i vart fall trapphusvisa möten.

Om det är någon eller några medlemmar som inte får lån så kan man med ett enkelt arrangemang lösa frågan för dessa medlemmar så att de tillsvidare blir skyldiga insatshöjningen till föreningen. Man skall då veta att den ränta man betalar till föreningen inte är avdragsgill för medlemmen.

1. Vad är en insatshöjning?
Bostadsrättsföreningens medlemmar betalar in pengar, dvs höjer insatserna i proportion till de tidigare ägarandelarna så att föreningen kan betala av föreningens lån eller t.ex. finansiera ombyggnadsåtgärder.

2. Vad menas med insats?
Insatserna är bostadsrättsföreningens grundkapital, dvs pengarna som de första medlemmarna i föreningen betalade in för att kunna köpa eller bygga sitt hus. Ungefär samma som aktiekapitalet i ett aktiebolag. Insatserna speglar hur stor andel av föreningen som var och en äger.

3. Vad är det för mening med en insatshöjning?
Efter att föreningen fått in pengar från insatshöjningen kan föreningen sänka sina avgifter med motsvarande de räntekostnader föreningen slipper. Föreningens medlemmar finansierar normalt sin insatshöjning genom egna lån och kan då ta del av skattereduktionen för räntekostnader.
Därigenom minskar medlemmarnas boendekostnader.

Insatshöjning kan även vara aktuellt vid förbättringsåtgärder i huset. I stället för att föreningen lånar mer pengar kan medlemmarna skjuta till det kapital som behövs.

4. Varför ska jag betala mer för något jag redan äger?
Syftet är att minska dina boendekostnader och man kan säga att du kommer att äga din lägenhet i än högre grad efter en insatshöjning.

5. Hur påverkar insatshöjningen bostadsrättsföreningen?
En förening med låga lån är starkare och kan skötas på ett bättre sätt än en förening där alla resurser går åt för att betala räntor. Därför är en insatshöjning positiv för både förening och medlemmar.

6. Vid vilka situationer är det lämpligt att använda insatshöjning?
När föreningen står inför en kostsam byggåtgärd eller om man vill pressa boendekostnaderna.
Insatshöjningarna får störst effekt för föreningar där en stor del av fastigheternas belåning ligger på föreningen och årsavgiften är hög.

7. Hur påverkas bostadsrätternas värde av insatshöjningen?
Genom insatshöjningen sänks årsavgiften vilket gör bostadsrätten mer attraktiv vid försäljning.

BESLUT
8. Hur går beslutet om insatshöjning till?
Efter en ordentlig information till medlemmarna – låt det gärna ta tid – så fattar föreningen beslut om insatshöjning på en föreningsstämma. Därefter måste beslutet godkännas av Hyresnämnden – det tar kanske 3-6 månader att få sitt beslut prövat där. Därefter är det klart för föreningen att skicka ut "räkningar" på var och ens andel av höjningen.

9. Vem bestämmer om insatshöjningen?
Bostadsrättslagen reglerar hur en insatshöjning ska gå till. Beslut måste fattas på en föreningsstämma. Minst 2/3 av de avgivna rösterna på mötet måste läggas för en höjning. Det finns inga krav på hur många eller få medlemmar som måste vara närvarande på stämman. Beslutet måste därefter också godkännas av Hyresnämnden om föreningens beslut inte är enhälligt.

10. Vad kontollerar Hyresnämnden?
Hyresnämndens uppgift är att se till så att föreningen inte använder sig av insatshöjning som ett medel för att bli av med någon "otrevlig" medlem som kanske inte har förmåga att delta i höjningen, det som i lagen kallas att bete sig "otillbörligt" mot någon enskild medlem. Men Hyresnämnderna brukar se positivt på om föreningen gjort vad de kan göra för att bereda alla möjlighet att delta i insatshöjningen (t.ex. erbjudit den "reverslösning" som vi pekar på).

11. Vad händer om någon medlem absolut inte vill vara med?
Om stämman beslutat och Hyresnämnden godkänt insatshöjningarna måste alla medlemmar vara med. Om inte annat, genom den reverslösning som SBC rekommenderar. Men vägrar någon att godta även detta blir konsekvensen att vederbörande måste flytta från föreningen.
Situationen blir lik den som uppstår om någon vägrar betala sin årsavgift till föreningen.

12. I vår förening vill några medlemmar skjuta till mer pengar samtidigt som andra vill bidra med lägre andelar. Vissa vill helt avstå. Går det ändå att ordna en insatshöjning?
Vi avråder från så kallade individuella insatshöjningar där man delar upp årsavgifterna i kapitaldelar och driftsdelar.
I teorin ska även "individuella" lösningar fungera, men i praktiken är det absolut att föredra om man inte ändrar proportionerna mellan medlemmarnas kapitaltillskott i föreningen. Dessa modeller fungerar kanske under de närmaste åren då alla inblandade finns kvar i föreningen, men när nästa generation kommer till huset är risken stor att konflikter bryter ut.
Men de positiva resultat som ovanstående metod ska ge går faktiskt att uppnå med hjälp av den revers-, eller anståndsmetod som beskrivs nedan.

13. I vår förening sa stämman klart nej till friköp av våra friliggande hus för att det skulle försvaga bostadsrätten. Hur påverkar insatshöjningen bostadsrätten?
Åtgärderna påminner om varandra genom att räntekostnaderna kommer att tas mer individuellt och boendekostnaderna minskar. Men istället för att lägga ner bostadsrättsföreningen som man gör efter s.k. friköp så stärker insatshöjningen föreningen – den blir starkare om den få en balansräkning med små lån och höga insatser.

14. Klarar vi av att genomföra insatshöjningen utan hjälp av konsulter?
Konsulthjälp är naturligtvis alltid skönt. Men formalia kring insatshöjningar är inte svårare än att de flesta föreningar klarar detta på egen hand – särskilt om det inte är några stridigheter om beslutet.

EKONOMI

15. Hur mycket lägre blir boendekostnaderna efter en insatshöjning?
Det beror på hur bostadsrättsföreningens styrelse väljer att göra. Men man kan säga att det skapas utrymme för att sänka avgifterna med lika mycket som föreningen betalat i ränta på lånen – här blir det plus minus noll. Vinsten ligger i att medlemmen kan dra av 30 procent av räntekostnaden för lånet.

En annan poäng ur medlemmarnas perspektiv är att de genom att ta egna lån istället för "genom föreningen" själva får inflytande över avbetalningstakten. Vissa medlemmar kanske vill betala av på lånen snabbare än föreningen, men många väljer, kanske till skillnad mot föreningen, att avstå från att amortera. Därigenom blir "kostnadsminskningen" ännu större för medlemmen.

16. Hur mycket sparar den enskilde medlemmen?
De flesta sparar 30 procent av räntekostnaden. Men om man har mycket stora ränteavdrag, över 100.000 kr/år, är effekten 21 %. Givetvis måste man betala skatt för att ha något att dra av mot.

17. Hur bokförs insatshöjningen?
Insatserna, en del av det egna kapitalet i föreningens balansräkning ökar, liksom åtminstone i början, föreningens kassa eller banktillgodohavanden.

18. Om räntorna stiger kraftigt – hur klarar medlemmarna det?
Stiger räntorna påverkar det självklart individens direkta lånekostnad. Men går räntan upp påverkar det föreningens lån minst lika mycket – det finns ingen annan som betalar föreningens kostnader än dess medlemmar. Så här är det egentligen ingen skillnad. Men eftersom "ränterabatten" är 30 procent för medlemmarna så slår kostnadsökningarna inte igenom lika hårt på privatekonomin om det är medlemmarna som står för lånen. En insatshöjning gör att räntehöjningarna slår mindre hårt på individerna – avdragen gör att man slipper billigare undan.

19. Hur påverkar insatshöjningen värdet på lägenheten?
Av naturliga skäl går det aldrig att i förväg säga vad man får ut vid en försäljning. Men all erfarenhet talar för att värdet på lägenheten höjs. Oftast höjs värdet dels lika mycket med insatshöjningen, men ofta ökar värdet ännu mer. Det beror på att många köpare undviker lägenheter med höga avgifter, och insatshöjningen innebär ju att avgifterna kan sänkas. Fråga mäklare som är vana att sälja lägenheter i ert område hur de tror priserna påverkas av en insatshöjning.

20. Tillkommer ingen extraskatt om vår förening gör så här?
Nej, tidigare fanns schablonskatten som straffade lågt belånade föreningar men den är nu borttagen.

21. Finns det någon risk att skattereglerna ändras så vi får en nackdel av denna insatshöjning?
En orsak till att insatshöjningar diskuteras så mycket idag är att den tidigare gamla straffbeskattningen av föreningar som hade låga lån, den som kallades inkomstskatt, bostadsrättsskatt eller schablonbeskattning, den har avskaffats. Och man kan alltid spekulera, men aldrig veta vilka skatteregler som kommer att gälla i framtiden. SBC bedömer det som ytterst osannolikt att man skulle kunna införa några nya regler som minskar värdet av att ha låga lån i föreningen.


"ANSTÅNDSMODELLEN"
22. Om en medlem inte vill ta eller få lån hos banken, vad händer då?
Om det är någon eller några medlemmar som inte får lån går det lösa frågan för dessa medlemmar så att de tillsvidare blir skyldiga insatshöjningen till föreningen. De kan beviljas uppskov med inbetalningen av insatsen. Dessa medlemmar deltar därigenom i den formella insatshöjningen, men de får anstånd med inbetalningen, den reella betalningen av insatshöjningsbeloppet skjuts upp.
Medlemmen får då underteckna en revers som ska lösas senast innan lägenheten överlåts och som säkerhet pantsätta lägenheten till föreningen. På detta "lån" utgår en ränta, eller rättare sagt en avgift som medlemmen betalar till föreningen – men den är inte avdragsgill för medlemmen som andra räntor är. Avgiften sätts rimligen så att den motsvarar föreningens räntekostnader.

SBC har ett förslag till standardformulering för en sådan revers/anståndsöverenskommelse.

23. Hur fungerar det, vad blir boendekostnaderna för dem som tar ett sådant lån?
Reversen undertecknas, insatshöjningen genomförs och alla i föreningen, oavsett om de inbetalat insatshöjningen eller inte, får likformigt sänkta månadsavgifter. De som tagit lån privat får dra av räntan och får lägre boendekostnader. Men den som tagit hjälp av föreningen med reverslånet får istället en extrarad på sin månadsavi med "reversavgiften" och eftersom den motsvarar beloppet som föreningen slipper betala i ränta så blir boendekostnaderna för "reversmedlemmen" i princip oförändrade i förhållande till om föreningen fortsatt som vanligt utan insatshöjning.

24. Hur sätter man räntan på denna reversskuld?
Det är lämpligt att utgå från vilken räntesats lånen har som föreningen räknar med att lösa. Men för att det inte ska stå olika räntebelopp på alla månadsavier – det är administrativt krångligt – så är det lämpligt att t.ex. utgå från räntan på ett femårigt bostadslån och binda räntan under den tiden. Om inte lånet är löst efter fem år så gör man då en ny femårsbindning.

25. Ska reversskulden amorteras?
Villkoren är något som föreningen och medlemmen kommer överens om. Men ofta väljer man att lånet är amorteringsfritt till den dag lägenheten överlåts genom t.ex. försäljning. Då får medlemmen normalt pengar och kan lösa lånet.

26. Om en medlem tagit ett "anståndslån", kan det övergå till en ny ägare om lägenheten säljs?
I princip kan föreningen, säljaren och köparen, om de så vill, komma överens om ett nytt anstånd och låta den obetalda insatsen förbli obetald. Men eftersom en lägenhet med lägre avgift ger ett högre försäljningspris ligger det i säljarens intresse att lösa insatslånet i anslutning till att lägenheten säljs. Därför blir det troligen aldrig aktuellt att "föra över" några insatslån till köparen.

27. Varför är reversräntan inte avdragsgill?
Dels är det inte samma sak som en normal ränta, här handlar det om en avgift för att man beviljas uppskov med inbetalningen av insatsbeloppet. Man kan dessutom inte dra av räntor på lån som man lånar av sig själv – vilket det i praktiken handlar om här. Annars skulle alltför många kunna skaffa sig alltför stora ränteavdrag!

28. Hur många "reverslåntagare" kan föreningen bevilja?
Formellt finns det inga begränsningar i detta avseende. Men insatshöjningen och hanteringen av reverser innebär en del extraarbete för föreningen. Och det krävs att minst 2/3 av medlemmarna på stämman är för beslutet att höja insatserna.
Eftersom övriga medlemmar i princip lånar ut pengar, kanske genom att ligga kvar med "medlemmens lån" i föreningens namn bör det inte vara för många som använder reversmetoden – men hur många, det varierar mellan olika föreningar.

29. Gäller den legala panträtten även för ett sådant lån?
Legala panträtten innebär att föreningen alltid "har första tjing" på pengar för t ex obetalda månadsavgifter om en medlem skulle t ex gå i konkurs.
SBC menar att den gäller i detta fall men det är inte, så vitt vi vet rättsligt prövat om detta även gäller för denna typ av "insatslån". Men om föreningen dessutom begär att lägenheten sätts i pant så har man åtminstone samma säkerhet som övriga långivare.

30. Ska alla medlemmar bidra med lika mycket?
Insatshöjningen bör ske i proportion till de tidigare ägarandelarna – i de flesta föreningar är det lika med andelstalen som man beräknar avgifterna efter. Det innebär, enkelt uttryckt, att de med stora lägenheter bidrar med mer pengar, men helt proportionerligt i förhållande till dem med mindre lägenheter.

31. I vår förening har vi olika andelstal för ägarandelar (insatserna) respektive andelstal för fördelning av avgifterna. Går det att göra en "rättvis" insatshöjning då?
Insatserna markerar ägarandelarna i föreningen och det är dessa proportioner som höjningen ska följa. Så i princip skulle ni kunna råka ut för att de som bidrar med mest pengar beräknat efter ägarandelen skulle få den relativt sett lägsta avgiftssänkningen. Ska man följa regelboken måste ni nog acceptera denna "orättvisa". Men sannolikt handlar skillnaderna om mycket små belopp.

32. Finns det någon övre eller undre gräns för hur stora eller små insatshöjningar föreningen kan göra?
Nej, egentligen inte. Det här är en ren lämplighetsfråga, där de som tar initiativet till insatshöjningen – som regel styrelsen – får bedöma hur stora insatshöjningar som medlemmarna "klarar". Idag byggs det hus där insatserna är så höga att föreningen inte har några lån, hela kapitalanskaffningen sker genom insatser. Då får man en situation som i mångt och mycket påminner om hur det fungerar för villaägare och i ägarlägenheter.

ÖVRIGT

33. Varför är inte alla positiva till insatshöjning?
Det finns medlemmar som inte kan eller vill ta ytterligare lån för att klara sitt boende.
Det kan aldrig garanteras av någon att lägenheterna stiger i värde genom en insatshöjning. Det går inte ens att garantera att man får tillbaka det man satsat som insats – en insatshöjning upplevs som ett för högt risktagande.
Även om det verkar klart rationellt att höja insatserna kan det finnas många andra skäl som gör att man är skeptisk till höjningen.

34. Men alla kan ju inte få lån?
Visst finns det dem som tidigare misskött sin ekonomi och inte kan få nya lån. Men ofta överdriver man svårigheten med att få lån till insatshöjningen. I de flesta fall innebär ju insatshöjningen – särskilt ur bankens perspektiv – att lånen helt enkelt flyttas från föreningen till individen. Så bankens "säkerhetsläge" påverkas inte. Tvärtom är det positivt för banken att de boendes boendekostnader minskar, då blir det lättare att klara räntorna.
Därför brukar även "dåliga" bankkunder få lån för insatshöjning.

35. Påverkas medlemmarnas utrymme för att ta andra lån?
Även om medlemmarnas möjlighet/utrymme för att ta nya lån för t ex ett bilköp inte ändras i teorin – tvärtom så ökar ju individens återbetalningsförmåga genom sänkta boendekostnader - så finns det risk att det kan vara svårt att förklara detta för alla bankkamrerer.
Att medlemmen tar över lån från föreningen innebär alltid att en viss risk flyttas till den enskilde.

36. När är det olämpligt att ta till en insatshöjning?
I realiteten så gynnas nog föreningar i alla situationer av en höjd insats. Men insatshöjningen kräver en hel del arbete från styrelsens sida. Är det många medlemmar som tvekar eller är negativa finns också risken att man skapar konflikter inom föreningen. Detta måste vägas mot de ekonomiska vinster som man kan uppnå.

37. Finns det något alternativ till insatshöjning som ger samma effekter för föreningen och medlemmarna?
Nej. Att höja månadsavgifterna så att föreningen får in pengar och kan amortera av befintliga lån ligger närmast. Amorteringar är också en form av "kapitaltillskott" som medlemmen kan tillgodoräkna sig vid uträkningen av reavinst för lägenheterna. Men detta tar tid och sänker istället för höjer marknadsvärdet på lägenheterna.

38. Regleras insatshöjningar i lag?
Ja, Bostadsrättslagen
Citat:
9 kap
13 § Det är en uppgift för styrelsen att fastställa avgifterna till föreningen, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Ändring av insatsen skall dock alltid beslutas av föreningsstämman.

Särskilda villkor för vissa beslut
16 § För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf skall vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.
1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
1 a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att förhållandet mellan de inbördes insatserna rubbas, skall alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden. Hyresnämnden skall godkänna beslutet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare.

18 a § Ett beslut om nedsättning av samtliga insatser skall genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen. Lag (2003:31).
INSATSNEDSÄTTNING

En bostadsrättsförening kan av olika skäl ha överskott av pengar. I de flesta fall rör det sig om pengar som kommer från en konvertering till bostadsrätt av en hyresrätt som blivit tom. Vid insatsnedsättning får medlemmarna lägre ingångsvärden vilket medför att reavinstskatten vid en eventuell försäljning ökar.

I bostadsrättslagen 9 kap §18a finns skyddsregler för borgenärer. Nedsättningen måste registreras hos bolagsverket, därefter måste det gå ett år innan utbetalning får ske. I och med detta har borgenären en chans att upptäcka att de får en relativt sett lägre säkerhet och kan om så önskas reagera på detta.

Nedsättning av samtliga insatser

- Anmälan görs av styrelsen. Särskild blankett saknas, föreningen får skriva efter eget huvud.

- Föreningen ska bifoga en kopia av stämmobeslutet. Av beslutet måste framgå hur stor nedsättningen är, annars kan det ifrågasättas vad man egentligen har beslutat. Bolagsverket registrerar inte beloppet utan gör endast en anteckning i registret att nedsättning av samtliga insatser beslutats. Det kungörs även.

- Registreringen hos Bolagsverket är är behäftat med en avgift enligt "annan anmälan".


KAPITALTILLSKOTT

39. Vad är det för skillnad på kapitaltillskott jämfört med insatshöjning?
Oftast talar man om samma sak fast olika begrepp används. Insatshöjning – som är termen i bostadsrättslagen - är en form av kapitaltillskott. Begreppet kapitaltillskott kommer från skattelagstiftningen och har en vidare betydelse. Det kan användas för att beskriva en vanlig amortering av vissa föreningslån utan samtidig insatshöjning i anslutning till att enskilda ska räkna fram reavinsten efter en försäljning av lägenhet. Insatshöjning är således en variant av kapitaltillskott.


Not.
40. Strimlade lån - definition
Strimlade lån var en finansieringsmodell som användes på 1960-1970-talet. Strimlingen innebar att lån fördelades på många och föreningen kompletterade säkerheten för medlemmarna. Denna modell försvann eftersom det var en krånglig metod och bankerna lärde sig dessutom att både bostadsrättsföreningar och bostadsrättshavare var säkra låntagare.
Insatshöjning ska inte förväxlas med denna gamla modell.

Strimlade lån är särskilda lån som upptas av bostadsrättsägare mot säkerhet i pantbrev i bostadsrättsföreningens fastighet.
Vanligen används samma pantbrev som säkerhet för flera bostadsrättsinnehavares lån och låntagarna är personligen betalningsansvariga för lånen genom ett sidoavtal med föreningen.
Denna åtgärd vidtas på grund av att föreningen inte kan dra av sina lån i samma utsträckning som de individuella medlemmarna.
Genom att medlemmarna tar upp lån som motsvarar sin andel i föreningens lån kan de dra av räntekostnaderna och därmed minska utgifterna
.


Kommentar:
Det är tydligt att SBC är positivt inställd till insatshöjning. De negativa sidorna nämns endast ytligt som något man kan förbise i sammanhanget. Diskutera gärna ovanstående i delforumet för ekonomi.


Se även bl a;

Andelstal i bostadsrättsförening - Beräkna och ändra andelstal bostadsrätt - Faktabanken

PARALLELLA ANDELSTAL / DIFFERENTIERADE ANDELSTAL / DUBBLA ANDELSTAL
Parallella andelstal i bostadsrättsförening
Differentierade andelstal - Amortering av skuld i brf
Årsredovisning Brf Herbert, andelstal och kapitaltillskott
Avråder från differentierade insatsökningar. Vart är bostadsrätten på väg?

KAPITALTILLSKOTT / INSATSHÖJNING & ANDELSTAL

KU55 - Kapitaltillskott för brf
Insatshöjning och avgiftssänkning - Extra insatser fördelade efter nytta
Kapitaltillskott - Om de oändliga luddigheterna i lagen - Del 1
En udda lösning för frivilliga kapitaltillskott - Del 2
Kombinerad kapitalinsats och avgiftshöjning i brf
Kapitaltillskott - riktiga beslut?
Kapitaltillskott i bostadsrättsförening
Kapitaltillskott - Kapitalförstöring i brf

Så sänker du avgiften på din bostadsrätt, kapitaltillskott - Dagens Nyheter
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2014-07-17 klockan 15:55.
Svara med citat
 


Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)
 
Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att skriva inlägg
Du får inte skriva nytt inlägg
Du får inte besvara inlägg
Du får inte bifoga filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är av
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Gå direkt till;

Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
Insatshöjning och avgiftssänkning Bengt Nyman Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 29 2013-12-16 14:12
Faktabanken om insatshöjning clabbe Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 6 2013-06-14 08:04
Kapitaltillskott och lån clabbe Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi 2 2013-04-29 22:34
Kapitaltillskott i brf Ardennern Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi 7 2008-10-14 17:00
Kapitaltillskott i brf Wasan Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi 12 2008-04-28 12:47



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 21:44.


vBuletin® Version 3.6.8 Copyright ©2000 - 2018.
Allt om bostadsrätt - Sveriges största sajt om bostadsrätter - Köpa bostadsrätt privat utan mäklare