Forum för alla i bostadsrätt
 

Backa   Forum för alla i bostadsrätt > Huvudforum > Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF > Faktabanken
Registrera FAQ Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa

Faktabanken   » Tänk på att i Faktabanken inte glida från ämnet. Skriv strikt om det som respektive tråd tar upp, var kortfattad, saklig och konkret. Fyll i rubrikfältet för varje inlägg med en mening som sammanfattar eller med ord som är väsentliga för det specifika inlägget.
Fler nyheter Mer nyheter Webbradio

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2009-07-01, 08:12
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 384
Standard Uteplats och balkong - utemiljö bostadsrättsförening

Jag har här samlat några frågor och svar som hör till bostadsrättsföreningarnas utemiljö, främst om balkonger och uteplatser samt grillning.


Uteplats

1. Vem ansvarar för att underhålla förråd på uteplats?

Fråga: Jag har inte kunnat använda min uteplats under tre år eftersom mitt trädgårdsförråd är i så dåligt skick. Vår föreningsordförande sa att han haft samma problem, men fixat det själv. Jag fick anlita en snickare och det blev mycket dyrt för mig. Borde inte detta räknas som yttre underhåll och därmed vara föreningens ansvar?

Svar: Om trädgårdsförrådet ingår i bostadsrättsupplåtelsen gäller samma ansvarsfördelning för underhållet av trädgårdsförrådet som för bostaden. Det innebär att du som bostadsrättshavare ansvarar för det inre underhållet och föreningen för det yttre.

I första hand ta upp frågan med styrelsen. Får du inte gehör där kan du genom en motion till årsstämman ta upp frågan om underhållet av trädgårdsförråden på stämman.


2. Vem ansvarar för underhållet av altandörr och fönster till uteplats?

Fråga: Vi bor i ett bostadsrättsradhus. Vi har av styrelsen fått medgivande att måla väggarna inom vår uteplats. Men i anslutning till denna finns en altandörr och två fönster.
Vem är ansvarig för färg och målning av dessa?

Svar: Enligt HSB:s normalstadgar svarar bostadsrättsföreningen för målning av ytterdörrens utsida och utifrån synliga delar av fönsterbåge. Altandörr får anses vara en ytterdörr.

Det är alltså föreningen som ska måla dessa detaljer på er altan. Föreningen avgör också om och när målningen ska ske.


3. Endast vissa medlemmar får sina markplatser underhållna

Fråga: Föreningens styrelse bestämde att samtliga balkonger skulle byggas om, utom de som låg på markplan. Dessa var redan borttagna sedan tidigare, på de boendes egen bekostnad. Nu får de också vara med att betala de övrigas balkonger. En del har klagat och fått sina markplatser uppsnyggade med tak och vindskydd, men inte alla.
Är inte det regelvidrigt agerande?

Svar: Föreningen ansvarar för balkongerna och ska underhålla och renovera dem. Underhållet är en föreningskostnad som betalas av samtliga bostadsrättshavare.

Om föreningen däremot genomför en ombyggnad som inglasning eller utbyggnad av balkongerna är det en förbättring där de som får förbätttringen också ska betala denna.

Om marken inte är upplåten med bostadsrätt är det föreningen som ansvarar för markunderhållet. Att sätta upp tak och vindskydd på uteplatserna är dock en ombyggnad som kräver stämmans godkännande.

Såväl styrelsen som stämman måste behandla alla medlemmar lika. Det är inte acceptabelt att förbättra uteplatserna bara för dem som klagar.


4. Vem ansvarar för skada från istappar på uteplats?

Fråga: Jag har en bostadsrätt på markplan med uteplats. I somras spände jag upp ett plasttak över min uteplats, och i vintras föll det ner istappar som gjorde hål i taket.
Jag påpekade detta för föreningen, men inget hände. Efter vintern var mitt tak helt perforerat.
Kan jag kräva ersättning av föreningen?

Svar: Bostadsrättsföreningen bär ansvaret för att istappar och annat inte rasar ner och skadar människor, djur eller egendom.

Föreningen bör vintertid rensa bort istappar eller att spärra av det område inom vilket det föreligger rasrisk. I ditt fall ansvarar föreningen för följdskadorna på plasttaket under förutsättning att styrelsen godkänt att du satt upp taket.


5. Vem bestämmer över staket till uteplats?

Fråga: Vi har nyligen satt upp ett 1,55 meter högt staket på vår uteplats. Det befintliga staket som föreningen satt upp är 1,75 meter. Men marknivån vid vår uteplats är 35 centimeter högre än nivån utanför. Nu tycker styrelsen att vårt staket är för högt.
Har vi gjort något fel när vi har satt upp vårt plank?

Svar: Om marken inte är upplåten med bostadsrätt ansvarar föreningen för staketen runt uteplatserna. Men bostadsrättshavaren anses ha en slags nyttjanderätt till uteplatsen.

Det är viktigt att föreningen i sina ordningsföreskrifter, eller andra handlingar som rör marken, klargör vilka regler som gäller för nyttjandet av uteplatsen och vilken rätt bostadsrättshavaren har att vidta åtgärder på marken, såsom byte av staket.

Om föreningen har tagit fram riktlinjer för hur uteplatserna ska se ut, exempelvis att planket ska ha viss höjd, måste ni rätta er efter detta. Kanske eftersträvar föreningen ett enhetligt utseende. Men om marknivån skiljer sig så mycket på uteplatserna får ni ta upp en diskussion med styrelsen om vad som ska gälla.

Du kan också ta upp frågan till diskussion i en motion till föreningens årsstämma.


6. Vad händer om medlemmar bygger uteplats utan lov?

Fråga: I vår förening har ett antal medlemmar byggt ut sina uteplatser utan skriftligt lov.
Kan styrelsen beordra rivning och återställande?
Kan ett alternativ vara att fastställa en årlig hyra för olovligt förfogat markområde?

Svar: Beslut om ombyggnad av föreningens fastighet ska fattas av föreningsstämman enligt stadgarna. Vid väsentlig förändring av föreningens fastighet kräver dessutom lagen stämmans godkännande. I detta fall kan det också krävas bygglov.

Har stämman inte godkänt ombyggnaden, kan styrelsen kräva att medlemmarna återställer uteplatserna i ursprungligt skick. Det kan dock vara så att styrelsen varit passiv och därför får anses ha accepterat ombyggnaden.

Om bygglov söks och erhålls kan föreningen upplåta marken med bostadsrätt genom en tilläggsupplåtelse genom avtal med bostadsrättshavaren.

Har uteplatsen byggts in till lägenhetsyta krävs förutom stämmobeslut även styrelsens godkännande. Dessutom bör den befintliga bostadsrättsupplåtelsen upphöra och ett nytt avtal tecknas där hela den nya ytan ingår i upplåtelsen.


7. Vad händer om en medlem inte sköter sina träd på uteplatsen?

Fråga: En man i vår förening har inte bott i sitt hus de senaste 5 åren. Han betalar sin avgift och ser till huset en gång i veckan, men uteplatserna gör han inget åt. Det har samlats så mycket löv och överhängande grenar som har förstört hängrännor och delar av taket. Husen är låga och träden blir högre och högre.
Kan föreningen hugga ner träden utan hans tillåtelse och vem ska betala det?
Kan vi säga upp mannen på grund av vår svårighet att få kontakt med honom?

Svar: Vanligtvis ansvarar föreningen för marken.

Föreningen bör genom ordningsföreskrifter eller på annat sätt tala om hur marken ska skötas. Om bostadsrättshavaren inte vill eller kan sköta marken får föreningen vidta åtgärder så att fastigheten inte skadas eller andra olägenheter uppstår.

Om uteplatsen däremot är upplåten med bostadsrätt ansvarar bostadsrättshavaren för underhållet enligt stadgar och styrelsens anvisningar. Föreningen kan då inte utan bostadsrättshavarens samtycke såga ner träd och buskar. Om det däremot växer igen på sådant sätt är det finns risk för att huset skadas, kan styrelsen uppmana medlemmen att hålla ordning på sin uteplats. Följs inte detta, riskerar den boende att förverka nyttjanderätten.

Att det är svårt att komma i kontakt med just denne medlem är ingen grund för uppsägning. Ni kan alltid skicka brev till dennes adress i föreningen.


8. Damm på uteplats

Fråga: Jag bor i ett bostadsrättsradhus med tillhörande liten trädgård. En grannfamilj har anlagt en fiskdamm, c:a 50 cm djup, i sin trädgård, alldeles intill gatan. Även så pass grunda vattensamlingar kan ju dock förvandlas till dödsfällor för små barn. Därför tänker jag vädja till grannarna att flytta sin damm, eller sätta staket runt sin tomt.
Vad ska jag göra om de vägrar, finns det några säkerhetsbestämmelser kring dammar?

Svar: Ordningslagen föreskriver att brunnar, bassänger och liknande ska vara försedda med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till dess läge och beskaffenhet så att särskilt barn inte råkar ut för olyckor.

Det är anläggningens ägare, alltså inte nödvändigtvis fastighetsägaren, som ansvarar för att det finns nödvändiga säkerhetsanordningar.

Det bör dock också nämnas att föräldrar är skyldiga att hålla uppsikt över sina barn så att de inte skadar sig själva eller någon annan.


9. Kan föreningen bli skadeståndsskyldig om något händer med gunga/lekplats?

Fråga: Jag har satt upp en gunga på min skötselmark. Föreningen vill nu att jag ska flytta den till min uteplats, de hävdar att de kan bli skadeståndsskyldiga om något händer.
Vad är det som gäller?

Svar: Som jag förstår det har du ställt upp gungan på föreningens mark. Föreningen bestämmer vilka lekredskap som ska få finnas på dess mark och är som fastighetsägare mycket riktigt ansvarig för om någon skadas till följd av att gungan brister i säkerhet.


Balkong


Bygga balkong till bostadsrätt

En balkong ger ett mervärde för själva boendekvaliteten, därtill ökar även bostadens ekonomiska värde.

Beslut om balkongbygge till bostadsrätt och tillvägagångssätt

Eftersom nya balkonger innebär en väsentlig förändring av fasaden ska, enligt 9 kap 15 § bostadsrättslagen, beslut fattas av en föreningsstämma.
Om någon medlem som är berörd röstar nej till förslaget, kan balkongbygget ändå gå igenom om det fattas med 2/3 majoritet av de röstande och dessutom lämnas till hyresnämnden för godkännande av stämmobeslutet (hyresnämndens beslut kan överklagas till Svea Hovrätt).

Föreningen måste utreda om medlemmar som berörs säger ja eller nej. Om berörda medlemmar inte närvarar på stämman ska de tillfrågas särskilt och lämna sitt skriftliga ja eller nej till stämmans beslut. Som berörd kan betraktas den medlem som t ex får minskat ljusinsläpp eller ökad insyn.

En berörd medlem som röstat nej kan få rätt till ersättning för en sådan försämring som kan innebära ett minskat marknadsvärde.

Ansvarsförhållande vid balkongbygge i brf

Föreningen är som fastighetsägare alltid rättsligt ansvarig. Det lämpligaste är att föreningen står som byggherre eftersom föreningen i egenskap av fastighetsägare upplåter de för föreningen gemensamma fasaderna och ska svara för montering av balkonger.

Avtal mellan förening och bostadsrättshavare

Avtal ska upprättas mellan förening och de bostadsrättshavare som vill bygga balkong. Avtalet reglerar ekonomiska och rättsliga frågor mellan balkongbyggarna och föreningen.

Varje bostadsrättshavare betalar naturligtvis själv för byggnationen.

Stadgar och framtida underhåll av balkong

Föreningen ansvarar för det framtida underhållet av balkongerna. Detta underhåll kan inte läggas på bostadsrättshavaren eftersom det handlar om ett yttre underhåll.

Kostnaden för underhållet kan lösas på så sätt att stadgarna ändras. Ett tillägg skrivs in i bestämmelsen som reglerar grunderna för avgiftsuttaget så att balkonginnehavare betalar en förhöjd årsavgift. Denna ska täcka föreningens kostnader för det kommande balkongunderhållet.

Mer information lämnas av byggnadsnämnden i kommunen.

Se även; Bostadsrättslagen 9 kap 15-16§§



10. Vem ansvarar för av föreningen installerade persienner och nya balkonggolv?

Fråga: Vid en renovering för 15 år sedan monterade föreningen bland annat in nya balkonggolv och persienner. Dessa har nu brister som behöver åtgärdas, men vem har ansvaret?

Svar: Det är i frågeställningen oklart vad för slags åtgärder föreningen har vidtagit på balkonggolvet.

Enligt HSB:s normalstadgar ansvarar föreningen för brister på själva stommen/betongplattan.

Bostadsrättshavaren sköter målningen, det vill säga ytskiktet på plattan.

Om inte stadgarna i din förening innehåller några avvikelser från HSB:s normalstadgar, ska bostadsrättshavaren sköta underhållet av persiennerna.


11. Kan styrelsen bestämma att bostadsrättshavaren ska måla sin balkong?

Fråga: Vi bor i ett radhus med balkong, enligt stadgarna tillhör insidan av balkongen bostadsrättshavaren och utsidan föreningen. När fasaderna målades bestämde föreningen att balkongerna ska målas av bostadsrättshavaren. Beslutet togs utan vår vetskap.
Vem är det som har ansvar för att underhålla och måla balkongerna?

Svar: Enligt bostadsrättslagen och HSB:s normalstadgar har bostadsrättshavaren ansvar för målning av insidan av balkongräcket samt balkonggolvet.

I övrigt är det bostadsrättsföreningen som har underhållsansvaret för balkongen.

Föreningen har inte rätt att lägga över ansvaret att måla utsidan på balkongen på en bostadsrättshavare.


12. Vem svarar för målning av balkonggolv och underhåll av betonggolvet på balkongen?

Fråga: Golvet på vår balkong är ingen vacker syn, färgen har lossnat i stora flagor och betongen under ser inte så kul ut. Ommålning bör ske, men vem ska stå för jobb och färg?

Svar: Som bostadsrättshavare svarar ni för ytbehandling av balkonggolvet. Föreningen ska se till att själva betongstommen är i gott skick.

Det är viktigt att rätt sorts färg används så att inte några skador uppstår på huset. Ett tips är därför att först höra med föreningens styrelse eller vicevärd som kanske kan rekommendera någon lämplig ytbehandling för er balkong.


13. Vem ansvarar för underhållet av balkongdörren?

Fråga: Min son har en mycket otät balkongdörr, vilket gör hans lägenhet väldigt kall.
Är det bostadsrättsföreningen som ska stå för kostnaderna av en ny balkongdörr?

Svar: Enligt HSB:s normalstadgar tillhör lägenhetens dörrar det inre underhållsansvaret.

Både ytter- och innerdörrar, med tillhörande karm och foder ska alltså bostadsrättshavaren underhålla och reparera på egen bekostnad.

För ytterdörr gäller dock att föreningen svarar för utvändig målning.

Din son får själv bekosta en ny balkongdörr om den inte går att täta på ett tillfredsställande sätt.


14. Får jag sätta upp en parabol på balkongen?

Fråga: Har jag rätt att sätta upp en parabol på min balkong?
Får jag sätta den hur jag vill eller kan bostadsrättsföreningen bestämma hur den ska sitta?

Svar: Nej, du får inte utan styrelsens samtycke montera fast parabolantenn eller andra föremål på fastighetens balkong, fasad eller fönster eftersom skador kan uppstå. Du får däremot ställa upp en parabolantenn inne på balkonggolvet på en flyttbar ställning eller liknande.

De som önskar sätta upp en parabolantenn ska ansöka om tillstånd för detta hos styrelsen.

Om styrelsen anser att det går bra ska styrelsen försäkra sig om att parabolantennen sätts upp på ett fackmannamässigt sätt eftersom föreningen som fastighetsägare bär ansvar för det yttre som till exempel balkong och fasad. Om antennen skulle falla ned och skada person eller egendom riskerar föreningen skadeståndsskyldighet.

Föreningen bär ansvaret för fastigheten, dess skötsel och yttre underhåll, vilket inte kan avtalas bort.

15. Parabolantenner som sätts upp utan tillstånd

Fråga: I vår förening har det via stämmobeslut bestämts att inga parabolantenner får förekomma på fasader. Det går bra att sätta upp en parabolantenn på sin egen balkong om den inte sticker ut utanför balkongräcket.
Men några av föreningens medlemmar ignorerar stämmans beslut och sätter upp sina parabolantenner hur som helst.
Vad kan vi i styrelsen göra åt att medlemmarna sätter upp paraboler?

Svar: Stämman är alltid föreningens högsta beslutande organ och föreningens medlemmar är därför skyldiga att rätta sig efter stämmans beslut.

Om bostadsrättshavarna sätter upp parabolantenner i strid mot regelverket får styrelsen skriftligen anmana de berörda bostadsrättshavarna att vidta rättelse, dvs ta ner sina parabolantenner.

Om bostadsrättshavarna vägrar att följa anmaningen kan styrelsen begära handräckning av kronofogdemyndigheten.

Notera att styrelsen inte själv får ta bort parabolantennen, utan styrelsen måste gå via kfm.

Att medlemmar sätter upp parabolantenner i strid med föreningsstämmans beslut är emellertid knappast tillräcklig grund för föreningen att säga upp bostadsrättshavaren (det är inte ett tillräckligt allvarligt brott mot reglerna i föreningen).


16. Kattstege till balkong

Fråga: Vi har en kattbräda i anslutning till vår balkong, vilket vicevärden godkänt. Men styrelsen sände oss ett brev där det stod att detta inte längre var tillåtet.
Vi tog bort stegen, och bad samtidigt att få se styrelsens beslut i skrift. Det har vi dock inte fått.
Vad kan hända om vi sätter upp kattstegen igen?

Svar: Styrelsen ska se till att ordningen upprätthålls i föreningen och kan också besluta att införa ordningsregler. Men sådana regler får inte vara helt godtyckliga. Dessutom måste reglerna stämma överens med seden på orten.

Styrelsens beslut att inte längre tillåta kattbrädor beror förmodligen på att lösa katter på gården har orsakat olägenheter i er förening. Men för att ni ska veta vad som gäller, måste ni självklart få ta del av ordningsreglerna.

Har styrelsen fattat beslut att förbjuda kattbrädor bör samtliga bostadsrättshavare informeras om detta. Informationen kan exempelvis ske genom utskick eller anslag i trappuppgångarna. Styrelseprotokoll har ni däremot inte rätt att ta del av.

Ni får inte heller montera upp saker på husfasaden eller balkongen utan styrelsens godkännande. Sätter ni upp kattstegen igen kan styrelsen i yttersta fall vända sig till i kronofogdemyndigheten för att få bort stegen på er bekostnad.


17. Får jag sätta upp nät på min balkong?

Fråga: Jag vill näta in min balkong så att mina två katter kan vistas där. Det kommer att ske med hönsnät eller liknande med diskret utseende.
Är man skyldig att be föreningen om lov att göra detta?

Svar: Ja, du måste ha ett godkännande från styrelsen för att få näta in din balkong.

Balkongen är en del av fasaden, och den ansvarar föreningens styrelse för.

Du får inte vidta några åtgärder som innebär att ett föremål förankras på den del av fastigheten som befinner sig utanför din egen lägenhet.


18. Får föreningen bestämma vilket balkongskydd jag ska ha?

Fråga: Min förening bestämde på årsmötet att vi skulle köpa in och sätta upp likadana balkongskydd på alla lägenheter. Jag vill inte ha skyddet, men får inte ta bort det eftersom styrelsen säger att de äger mitt balkongräcke.
Får de göra så?

Svar: Föreningen ansvarar för reparation och underhåll av balkongräcket. Det anses höra till det yttre på fastigheten.

Det betyder dock inte att styrelsen får göra vad som helst med balkongen. Uppförande av balkongskydd är troligtvis en sådan förändring av lägenheten som kräver godkännande från varje bostadsrättshavare som berörs av förändringen.

Om inte alla bostadsrättshavare som berörs av förändringen lämnar sitt godkännande, kan förändringen ändå utföras om minst 2/3 av de röstande på föreningsstämman röstar för förslaget om balkongskydd och dessutom hyresnämnden på föreningens ansökan godkänner förändringen.


19. Balkong som försämrar utsikt och sänker värdet på bostadsrätten

Fråga: Styrelsen i min förening har bestämt att alla som vill och kan ska få bygga balkong. Men min grannes fönster ligger i 90 graders vinkel mot vårt enda fönster, så deras balkong skulle ligga precis utanför vårt hem. Detta skulle sänka värdet på lägenheten, insynen skulle bli total och vår utsikt skulle bara bli en balkong.
Får det gå till så här och vart kan man vända sig?

Svar: Om en bostadsrättslägenhet kommer att förändras, eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen, med anledning av en om- eller tillbyggnad ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Det framgår av bostadsrättslagen och HSB:s stadgar.

Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande på en föreningsstämma har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.

Med förändring av en lägenhet menas även då den, som i ditt fall, kommer att skuggas av en balkong som inte tillhör den egna lägenheten.

Styrelsen har inte möjlighet att fatta beslut av denna art, de måste tas på stämman.

Du bör uppmärksamma styrelsen på vad som anges i stadgarna. Du kan även utnyttja det minoritetsskydd som finns genom att samla tio procent av medlemmarna och tillsammans begära att en extra stämma ska behandla frågan.


20. Olika höjningar av avgift för dem med balkong och för dem utan

Fråga: På vårt hus har det byggts nya inglasade balkonger. En del hade redan balkonger medan jag och sex andra hade franska fönster. Föreningen krävde att de med balkonger skulle få en avgiftshöjning på 10 procent per månad medan vi andra skulle få en höjning på ca 25 procent per månad. Är det här rättvist?

Svar: Den så kallade likställighetsprincipen eller likhetsprincipen gäller för ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar och är till för att motverka och undanröja illojala förfaranden och maktmissbruk inom föreningen. Man kan säga att likställighetsprincipen anger gränserna för föreningsorganens handlingsfrihet.

Föreningsorganen är skyldiga att handla lojalt mot enskild medlem eller grupp av medlemmar i enlighet med likhetsprincipen. Det går inte utifrån de uppgifter som anges i frågan att bedöma om beslutet i frågan strider mot likställighetsprincipen.

Ett tips är att du kontaktar styrelsen och frågar hur de har resonerat innan beslutet fattades.


21. Ska de utan balkong betala avgift för andra medlemmars balkongutbyggnad?

Fråga: Jag bor i en bostadsrätt med fransk balkong. Nu ska föreningens balkonger bli större, men med min händer ingenting. Jag får dock en avgiftshöjning på 5 procent. Medlemmar som får nya balkonger får samma höjning, plus endast 25 kr mer i månaden. Kan detta vara rätt?

Svar: Du kan inte tvingas vara med och betala för de andra medlemmarnas balkongutbyggnader eller underhåll av dessa.

Det är oklart vad du har fått en avgiftshöjning för.

Beroende på hur årsavgiften beräknas i din förening, med utgångspunkt från insatsen eller andelstal, bör styrelsen se till att denna justeras.

Kostnaden för framtida skötsel av balkongerna ska bli rättvist fördelad. Det ska framgå av föreningens stadgar hur årsavgiften beräknas för din bostadsrättsförening, I vissa fall krävs beslut av föreningsstämman för ändring av årsavgiften.

Ett tips är att vända dig till styrelsen för att reda ut saken.


22. Ska medlemmar utan balkong betala renovering för dem med balkong?

Fråga: Vår förening ska renovera sina balkonger, och även vi som inte har balkonger ska vara med och betala. Är inte det orättvist?

Svar: Allmänt gäller att alla föreningens medlemmar genom årsavgiften är med och betalar för löpande drift och för avsättning till fonden för yttre underhåll som ska finansiera renovering av fastigheten, däribland balkonger. Detta gäller även medlemmar i lägenheter som saknar balkong.

Ofta har dock de lägenheter som försetts med balkong en något högre årsavgift än övriga.

En balkongutbyggnad eller inglasning är däremot en förbättring av lägenheten och för det ska bara de som har balkong betala. Att låta de andra vara med och betala för en sådan ombyggnad strider förmodligen mot likställighetsprincipen.


23. Hur lång tid i förväg ska kommande avgift för fasad- och balkongrenovering börja betalas?

Fråga: Hur långt i förväg ska en förhöjd avgift börja betalas vid reparation av fasader och balkonger?

Svar: Bostadsrättshavarna ska genom årsavgiften täcka kostnaderna för föreningens löpande verksamhet. I bostadsrättslagen anges att årsavgiften bestäms av styrelsen. Det är styrelsen som avgör när det är dags att införa en höjning av avgiften.


24. Hållbarhet för balkong

Fråga: Vi bor i en hundra år gammal fastighet. Balkonggolven är gjutna på två järnbalkar ut från husen och har ingen förankring. De svajar när man går ut på det. Grannen ovanpå har flera jätte-lerkrukor med jord och växter stående året runt, vilket ger en oerhörd tyngd. Gäster vågar inte gå ut på vår balkong, de tror att den ska rasa. Hur får vi reda på om den håller?

Svar: Balkonger, med den konstruktion du beskriver, ska hålla så länge stålbalkarna underhålls och inte rostar.

Balkongerna är föreningens ansvar och styrelsen bör göra regelbundna besiktningar av balkongerna för att säkerställa att ingen olycka händer.

25. Blomlådor på balkongens utsida i en brf

Fråga: Jag bor i en bostadsrättsförening och har en balkong. Jag är intresserad av blommor har jag därför balkonglådor. Styrelsen säger emellertid att jag inte får hänga balkonglådorna på utsidan, men det måste jag väl få lov till?
Har föreningen rätt att bestämma att man inte får hänga blomlådor på utsidan av balkongen, utan bara på insidan?

Svar: Föreningen kan bestämma vad som får sättas fast på husfasaden och balkongräcket och hur detta får ske.

Det är inte tillåtet att hänga lådor på utsidan av balkongen eftersom föreningen blir ansvarig om person eller egendom kommer till skada av nedfallande föremål från balkonger (t.ex. om en blomlåda faller ner och skadar någon). Säkerheten är viktig och eftersom det är föreningen som ansvarar och bestämmer avseende fasad och utsidan av balkongen tillåter en del föreningar inte att balkonglådor hängs på utsidan.


Grill

GRILLNING
Oset från grillning kan vara mycket besvärande och sprider sig lätt bland kringboende. Grillning i en bostadsrättsfastighet är därför i första hand en ordningsfråga men kan också vara en säkerhetsfråga på grund av gnistbildning vid torr och blåsig väderlek.

Föreningen kan ha ordningsregler med förbud mot grillning såväl på föreningens allmänna ytor, t.ex. innergården, som på balkongerna. Grillningsförbudet får inte vara godtyckligt utan ska ha ett verkligt föreningsintresse. Det är viktigt att ha ett allmänt och brett stöd bland föreningens medlemmar så att reglerna kommer att efterlevas. Ordningsreglerna ska därför beslutas av en föreningsstämma och alla medlemmar ska informeras om reglernas innehåll.

26. Är utegrill tillåten på balkong?

Fråga: Kan styrelsen förbjuda att man använder utegrill på sin balkong?

Svar: När man vistas ute på balkongen gäller att man, precis som inne i lägenheten, måste tänka på att grannar inte utsätts för störningar och obehag. Grillos kan vara besvärande och vissa föreningar har ordningsregler som förbjuder grillning på balkongen. Detta får man rätta sig efter.

Notera dock att det finns inga möjligheter till sanktioner mot den som bryter mot ordningsregler.


27. Grill på gården skapar grillos

Fråga: Styrelsen vill ha grillen kvar på föreningens gård och tar ingen hänsyn till oss som bor nära den. Vi är tre familjer som bor på nedre botten och som klagat på olägenheter från grillen. Vi kan inte andas i våra egna lägenheter.
Vad ska vi göra och vem ska vi vända oss till?

Svar: Även ni som bor på nedre botten ska kunna använda era lägenheter utan att få in os från grillen i lägenheterna.

Om varken de grillande grannarna eller styrelsen vill göra något åt ert problem, kan ni till exempel genom en motion till nästa stämma verka för att få ordningsregler som förbjuder grillning nära inpå huset eller att stämman ska ge styrelsen i uppdrag att hitta en bättre grillplats.



Frågorna och svaren ovan kan utgöra en bra grund för framtida diskussioner i liknande frågor, och det är så jag hoppas man ser det som, dvs som ett diskussionsunderlag.
Om du har ett problem som liknar dem som tagits upp här, beskriv din situation så kan forumets medlemmar tillsammans komma fram till den bästa lösningen för varje specifik situation.

Se även;

Uteplats/altan

Uteplats

"Egen uteplats" enligt mäklare, "gemensam yta" enligt förening

Styrelsens rättigheter och skyldigheter mot medlemmar?

Byggnationer av nya altaner/uterum

Kan styrelsen göra anspråk på altan?

Gemensamma grönytor

Uteplats utnyttjanderätt vs köpt

Innergård ges av styrelsen till en medlem

Rätt att göra på tomt till bostadsrätt?


BALKONG, ALTAN OCH UTEPLATS & ANDELSTAL
Bokföring av balkonger och ev. avskrivningskostnader för BRF
Balkongbygge Balco
Extra avgift för värdeökning vid utbyggnad av balkong
Förnya bygglov för balkong i brf

Styrelsen beslutade bygga altaner, men bara för vissa lägenheter
Likhetsprincipen vid altanbygge i förening
Olovligt altanbygge i brf

UTEPLATS, ARRENDEAVTAL & ANDELSTAL
Anlägga uteplats på föreningens mark i brf - Hyra del av innergård
Uteplats utan avgift - orättvisa andelstal
Arrendeavtal för bakgård till bostadsrättsförening

Andelstal i bostadsrättsförening - Beräkna och ändra andelstal bostadsrätt - Faktabanken

Andelstal brf - länklista om andelstal i bostadsrättsföreningar
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2014-10-22 klockan 14:55.
Svara med citat
  #2  
Gammal 2016-08-31, 22:23
Jungan Jungan är inte inloggad
Medlem
 
Reg.datum: Aug 2016
Inlägg: 1
Standard Växter

Hej,
Jag har en uteplats där jag drivit upp klängväxter på staketet som insynsskydd. Uteplatsen är ren och snygg, och växterna fäster inte på fasaden.

Trädgårdsgruppen är dock efter mig och tycket att min uteplats ser vildvuxen ut. Kan de tvinga mig att ta ned mina fina växter?

Mvh
Jungan
Svara med citat
  #3  
Gammal 2016-10-31, 14:59
Dent Dent är inte inloggad
Medlem
 
Reg.datum: Oct 2016
Inlägg: 1
Standard Fråga om kostnadsfördelning vid balkongrenovering

Vi är en liten BRF som ska byta ut balkongräcken i huset. "Föreningen ansvarar för reparation och underhåll av balkongräcket" står det i pkt 18 ovan, men hur ska kostnaden fördelas? Andra gemensamma kostnader i föreningen delas upp i proportion till boytan (förstås) men för balkongräcken kan man tänka sig att kostnaden delas upp efter "antal meter räcke". I stadgarna står inget om en sådan kostnadsfördelning, men eftersom proportionerna är olika mellan boyta och balkongräcke kanske frågan kommer upp.

Finns någon praxis?

PS. Om man beslutar att fördela efter meter räcke; kan man då inte dela upp beställningen på lgh-innehavarna och utnyttja ROT-avdrag för arbetet?

Senast redigerad av Dent: 2016-10-31 klockan 16:08. Anledning: Rubrik tillagd
Svara med citat
  #4  
Gammal 2016-11-01, 09:38
Gusten Gusten är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Nov 2008
Ort: Sundbyberg
Inlägg: 3 254
Standard

Citat:
Ursprungligen skrivet av Dent Visa inlägg
Andra gemensamma kostnader i föreningen delas upp i proportion till boytan (förstås) men för balkongräcken kan man tänka sig att kostnaden delas upp efter "antal meter räcke". I stadgarna står inget om en sådan kostnadsfördelning, men eftersom proportionerna är olika mellan boyta och balkongräcke kanske frågan kommer upp.
Skulle frågan komma upp är det bara att hänvisa till stadgarna och den årsavgiftsfördelning som gäller enligt dessa.
Svara med citat
Svara


Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)
 
Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att skriva inlägg
Du får inte skriva nytt inlägg
Du får inte besvara inlägg
Du får inte bifoga filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är av
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Gå direkt till;

Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
Uteplats i brf Issa Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 9 2011-08-02 09:12
Mer om uteplats..... Hallmat Motioner, årsredovisning, årsstämma, extrastämma 3 2011-01-24 16:01
Uteplats i brf Hoyer Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 5 2010-04-23 08:17
Inköpsställen utemiljö brf Liljan13 Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi 1 2009-07-21 19:40
Utemiljö - lekplats, trafik, cyklar, träd, fåglar, basstation, katter, etc. Admin Faktabanken 0 2009-07-01 14:25



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 18:56.


vBuletin® Version 3.6.8 Copyright ©2000 - 2017.
Allt om bostadsrätt - Sveriges största sajt om bostadsrätter - Köpa bostadsrätt privat utan mäklare