Forum för alla i bostadsrätt
 

Backa   Forum för alla i bostadsrätt > Huvudforum > Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi
Registrera FAQ Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa

Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi Ekonomisk-, drifts- och underhållsförvaltning, underhåll, underhållsplan, budget, planering, driftskostnader, ekonomisk plan, kapitaltillskott, kontering av fakturor, inventarielistor, inre fond, krav på upphandling, upphandling av förvaltning, offerter, entreprenörer, fastighetsskötsel, anlita HSB, tips på bra entreprenörer, varning för dåliga entreprenörer, skattefrågor, skattereduktion, ROT-avdrag, o.dyl. RSS-feed för detta forum om förvaltning, administration, upphandling, etc som du kan prenumerera på, utöver den möjlighet till prenumeration på ämnen som ges i forumet!
Fler nyheter Mer nyheter Webbradio

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #21  
Gammal 2009-04-01, 12:26
Trötters avatar
Trötter Trötter är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Feb 2009
Ort: Ängelholm
Inlägg: 749
Skicka ett meddelande via MSN till Trötter
Standard

Citat:
Ursprungligen skrivet av clabbe Visa inlägg
Det finns inget tolkningsutrymme. En juridisk person är ett företag (och även dödsbon om de har några år på nacken).
Du är en fysisk person.
Den fysiska personen äger den juridiska personen så den fysiska personen bestämmer över den juridiska personen och betalar för den juridiska personens uppehälle.

Om vi i föreningarna betalar ränta till kreditgivare på de krediter som föreningen har, så hävdar jag att vi kan göra avdrag på dessa räntor och upp till 6 år tillbaks i tiden.


Vilken debatt

Jag skall ta en diskussion med den förening som tillämpar detta med att göra avdrag på räntorna som föreningen har på sina krediter, så återkommer jag med mer info.

Senast redigerad av Admin: 2014-07-15 klockan 11:54.
Svara med citat
  #22  
Gammal 2009-04-01, 12:31
totiki totiki är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Aug 2008
Ort: sthlm
Inlägg: 2 204
Standard

Trötter, tyvärr jag tror du fått detta lite om bakfoten.

Juridisk person är inte medlemmen i vanlig bemärkelse utan den "vanliga" medlemmen är en fysisk person. Och oäkta bostadsföretag är inte heller det vanligaste för brf:er utan det är det privatbostadsföretag som är.

Räntorna är heller inte att betrakta som kapitaltillskott, sorgligt nog. Däremot kan amorteringar vara kapitaltillskott under vissa förutsättningar.

Och jämförelsen med Swedbank blir likadan. Lika lite som man kan kvitta Swedbanks "kreditförluster" kan man kvitta föreningens skuldräntor. Däremot kan man precis på samma sätt som vid aktier, kvitta en förlust av föreningens minskade värde (borätten) i händelse av att man säljer med förlust.
__________________
STÄMMAN JUBLAR!! FANTASTISKT!! TROLLERI!! GÖR DET IGEN!!
Och När tycker Man? Att Evigheten Ska gå och Lägga sig?
Grottekvarnen ett Levande Slukhål!
Svara med citat
  #23  
Gammal 2009-04-01, 13:07
Trötters avatar
Trötter Trötter är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Feb 2009
Ort: Ängelholm
Inlägg: 749
Skicka ett meddelande via MSN till Trötter
Standard

Citat:
Ursprungligen skrivet av totiki Visa inlägg
Juridisk person är inte medlemmen i vanlig bemärkelse utan den "vanliga" medlemmen är en fysisk person. Och oäkta bostadsföretag är inte heller det vanligaste för brf:er utan det är det privatbostadsföretag som är.

Räntorna är heller inte att betrakta som kapitaltillskott, sorgligt nog. Däremot kan amorteringar vara kapitaltillskott under vissa förutsättningar.
Jag kan inte se var du får detta från med att jag har uppgett att räntor är kapitaltillskott räntor är kapitalinkomst eller inkomst av kapital och detta får man betala 30% skatt på. Sparar dessa räntor så kommer det att bli ett kapitaltillskott. Och om man har kapitalutgifter så har man rätt till ett skatteavdrag som motsvarar kapitalutgiften men som skall balanseras mot kapitalinkomsten. Kapitalutgifter är utgifter som skall betalas.

Fysik person är du och jag.

Definitionen juridisk person vs fysisk person

Definition Fysisk person
Med fysisk person menas en människa. T ex drivs enskild näringsverksamhet av en fysisk person och all beskattning görs hos den fysiska personen.

Den enskilda näringsverksamheten saknar eget organisationsnummer och kan inte sluta självständiga avtal. Den enskilde näringsidkarens personnummer används som organisationsnummer och det är människan bakom verksamheten som sluter avtal.


Definition Juridisk person
Med juridisk person menas en organisation. T ex ett aktiebolag kan drivas av en eller flera fysiska personer men all beskattning görs hos den juridiska personen aktiebolaget.

Aktiebolaget har eget organisationsnummer och kan sluta självständiga avtal.

Andra exempel på juridiska personer är handelsbolag, föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser.

Senast redigerad av Admin: 2014-07-15 klockan 11:58.
Svara med citat
  #24  
Gammal 2009-04-01, 13:32
totiki totiki är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Aug 2008
Ort: sthlm
Inlägg: 2 204
Standard

Absolut. Det är inget fel i det du säger i sak. Problemet uppstår när dessa olika saker blandas. Juridisk person behandlas olika vid äkta/oäkta föreningar.

Jag skrev lite oklart, jag tycker inte att du anser räntor är kapitaltillskott. Jag tycker att du behandlar dem som om de vore kapitaltillskott.

Du skriver själv "...all beskattning görs hos den juridiska personen aktiebolaget."... då kan man inte bryta ut beskattning ur den juridiska personen för att kvitta den hos den fysiska.

När skattemyndigheten talar om juridisk person i bostadsrättssammanhang menar de exempelvis ifall näringsidkare, som en juridisk medlem, har lokaler i fastigheten eller ett kommunalt bolag har det exempelvis. Övriga medlemmar är inte juridiska medlemmar.
En brf som har biinkomster från garageuthyrning, p-platser, lokaler, kaffeidkning o s v. blir oäkta. Ofta betraktas en brf under samma år som ombildningen som oäkta för att det finns någon lokal till uthyrning men detta regleras efter det första årsskiftet så de blir ett "privatbostadsföretag".
Detta kan exempelvis vara problematiskt ifall man vill köpa in sig brf:en under det året eftersom man inte kan få uppskov med reavinstskatten när man köper in sig i ett oäkta privatbostadsföretag.
__________________
STÄMMAN JUBLAR!! FANTASTISKT!! TROLLERI!! GÖR DET IGEN!!
Och När tycker Man? Att Evigheten Ska gå och Lägga sig?
Grottekvarnen ett Levande Slukhål!

Senast redigerad av Admin: 2014-07-15 klockan 11:32.
Svara med citat
  #25  
Gammal 2009-04-03, 10:48
Francois Francois är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: tyresö
Inlägg: 803
Standard

Nu har jag fått svar från skatteverket. Se mailväxlingen nedan. Svaret är att man inte får göra som Trötter föreslår.

Fråga:
Jag har hört att det är möjligt för en bostadsrättsinnehavare att
begära avdrag för räntan som föreningen betalar för sina lån, i proportion
till andelstalet som egen bostadsrätt står för.
Förstår ni min fråga?
Stämmer detta?

------------------------------------------------------------------------------------
SVAR FRÅN SKATTEVERKET:

On Apr 3, 2009 10:09 "Skatteverket, Stockholm" <stockholm@skatteverket.se>
wrote:Bifogar en skrivelse om det här.

Kapitaltillskott för amortering till privatbostadsföretag

1 Sammanfattning

Vid avyttring av en bostadsrätt får avdrag bl.a. ske för kapitaltillskott
till föreningen för amortering av lån. Insats som betalas till föreningen
vid upplåtelse av bostadsrätt utgör inte sådant tillskott. Vid
beräkningen av avdragsgilla tillskott ska de amorteringar som görs
närmast efter sådan insatsbetalning reduceras med belopp motsvarande
insatsen, innan amorteringarna fördelas på bostadsrätten efter andelstal.

Någon reducering av amorteringarna ska dock inte göras för sådana
insatser vid upplåtelsen som har använts för att finansiera förvärvet
av fastigheten.

Någon reducering av amorteringarnas storlek ska inte heller göras för
överlåtelseavgifter, upplåtelseavgifter och andra avgifter som betalas
till föreningen i samband med förvärvet av bostadsrätten.

Har medlem efter förvärvet betalat ytterligare insats (förhöjd insats)
eller extra tillskott till föreningen, kan denne inte tillgodoräknas
större avdrag för kapitaltillskott, än vad som motsvarar bostadsrättens
andel av föreningens amorteringar under innehavstiden.

2 Bakgrund och frågeställning

Vid avyttring av en bostadsrätt får avdrag bl.a. ske för
kapitaltillskott till föreningen för amortering av lån.

Den övergripande frågeställningen är hur dessa kapitaltillskott för
amortering ska beräknas.

En delfråga är hur avdraget för andra kapitaltillskott påverkas av de
inbetalningar som dras av som en anskaffningsutgift.
En annan delfråga är hur en förhöjd insats efter upplåtelsen ska behandlas.
Samma fråga gäller för extra tillskott som lämnas till föreningen utöver sedvanlig årsavgift.

3 Gällande rätt m.m.

Om bostadsrätten har förvärvats genom upplåtelse från
privatbostadsföretaget, anses den insats som angetts i upplåtelseavtalet
som anskaffningsutgift, 46 kap. 5 § första st. inkomstskattelagen (IL).
Upplåtelseavgifter, överlåtelseavgifter och andra avgifter vid förvärvet
av bostadsrätten inräknas också i anskaffningsutgiften, 46 kap. 5 § andra st. IL.

Andra kapitaltillskott som har lämnats till privatbostadsföretaget under
innehavstiden än insatser som anges i 5 § ska inräknas in i
omkostnadsbeloppet bara om tillskotten har varit avsedda att användas
av företaget för amortering av lån eller för finansiering av ny-, till-
eller ombyggnad på fastigheten, 46 kap. 7 § första st. IL.

Tillskotten för amorteringar anses ha uppgått till ett belopp som
motsvarar bostadsrättens andel av de amorteringar som företaget har gjort
under innehavstiden. Andelsförhållandena vid avyttringen avgör hur stor
del av tillskotten som avser bostadsrätten, 46 kap. 7 § andra st. IL.

Ovanstående regler i IL baseras på de ursprungliga reglerna i 36 § punkt
2c sjunde st. kommunalskattelagen varför tidigare förarbeten (prop.
1983/84:67 och Kapitalvinstkommittén Ds B 1982:6) ger ledning för
reglernas tillämpning.

4 Skatteverkets bedömning

Om bostadsrätten förvärvats genom köp är anskaffningsutgiften lika med
ersättningen för förvärvet och utgifterna vid inköpet. Om bostadsrätten
förvärvats genom upplåtelse från föreningen är anskaffningsutgiften
den i upplåtelseavtalet fastställda insatsen (grundavgift) med tillägg för
eventuella upplåtelse- och överlåtelseavgifter, 46 kap. 5 § IL.

Utöver anskaffningsutgiften inräknas kapitaltillskott för amortering i
bostadsrättens omkostnadsbelopp. Av 46 kap. 7 § första st. framgår
att med kapitaltillskott i denna paragraf avses andra tillskott till
föreningen än insatser enligt 5 §. Detta medför att det kapital som
tillskjutits som insats enligt 5 § inte samtidigt kan utgöra
kapitaltillskott enligt 7 §. För upplåtelseavgifter, överlåtelseavgifter
och andra avgifter som också räknas in i anskaffningsutgiften kan
motsvarande begränsning inte anses föreligga m.h.t bestämmelsens utformning.

Av 7 § första st. framgår att med andra tillskott än insatser enligt 5 §
avses inbetalningar under innehavet som varit avsedda för amortering av lån.
Beräkning av avdragets storlek regleras sedan i 7 § andra st. där
tillskotten för amorteringar anses ha uppgått till ett belopp som
motsvarar bostadsrättens andel av de amorteringar som företaget har gjort
under innehavstiden. Regeln är tvetydig eftersom bostadsrättshavarens
lämnade tillskott under innehavstiden knappast överensstämmer med
bostadsrättens andel av föreningens amorteringar under innehavet.

Av förarbetena (prop.83/84:67 s.38) framgår att endast tillskott till
föreningen för amortering och förbättringskostnader är avdragsgilla.
Av praktiska och förenklingsskäl ska tillskotten för amortering
schablonmässigt beräknas till ett belopp som motsvarar bostadsrättens
andel i föreningens amorteringar under innehavstiden.

De enkla principer som förordas i förarbetena har i lagbestämmelserna
kommit till uttryck i 7 §. Bestämmelsen får därför uppfattas som att med
inbetalningar som lämnats under innehavet enligt första stycket ska
förstås de på bostadsrätten belöpande amorteringarna enligt andra stycket.

Insats vid upplåtelse av bostadsrätten utgör en avdragsgill
anskaffningsutgift för inbetalaren enligt 46 kap 5 § IL. Samma
inbetalning kan inte indirekt även medföra ett avdrag såsom
kapitaltillskott för amortering som ska fördelas mellan
bostadsrättshavarna enligt 7 § andra st. Den eller de amorteringar som
görs närmast efter sådana inbetalningar får därför inte medräknas som
amortering, till den del de motsvaras av insatser som föreningen
erhållit i samband med upplåtelser av bostadsrätter.

Åskådningsexempel 1

En bostadsrättsförening köper/bygger en fastighet för 30 mnkr vilket
finansieras med lån om 30 mnkr kr. Kommande amorteringar av lånen
motsvarande inbetalda insatser ska inte beaktas vid beräkningen av
avdragsgilla kapitaltillskott för amortering.


Insatser som betalas i syfte att finansiera föreningens förvärv av
fastigheten påverkar dock inte beräkningen av kapitaltillskott, eftersom
det kapitalet inte har medfört något utökat utrymme för amortering av
lån. Om fastighetens förvärvspris understiger summan av lånat belopp
och inbetalda insatser vid förvärvet, ska i första hand lånat belopp hänföras
till förvärvet och resterande del av förvärvspriset anses finansierat
med insatser.

Åskådningsexempel 2

En bostadsrättsförening köper en fastighet för 30 mnkr. Insatser betalas
med 12 mnkr och lån upptas med 20 mnkr kr. Av förvärvspriset anses 20
mnkr lånefinansierat och 10 mnkr kronor finansierat med insatser. 2 mnkr
av insatserna skapar utrymme för amortering av lånen. Detta innebär att
amorteringar upp till 2 mnkr kr inte ska beaktas vid beräkningen av
avdragsgilla kapitaltillskott för amortering.

Åskådningsexempel 3

En bostadsrättsförening bygger om ett tidigare vindsutrymme till
bostadsrätter. För de nya bostadsrätterna erhåller föreningen sammanlagt
3 mnkr i insats och 2 mnkr i upplåtelseavgift. Insatsbeloppen medför ett
motsvarande utrymme för amortering av föreningens lån varför
efterföljande amorteringar om 3 mnkr inte får läggas till grund för
beräkning av kapitaltillskott. Däremot behöver motsvarande reducering
inte ske för upplåtelseavgifterna.

Det förekommer att medlemmar efter upplåtelsen av bostadsrätten
betalar förhöjda insatser eller på annat sätt lämnar extra tillskott till
föreningen i avsikt att nedbringa föreningens skuldsättning. Ett
sådant tillskott utgör inte en anskaffningsutgift för bostadsrätten enligt
46 kap. 5 § IL. Tillskottet kan endast tillgodoräknas bostadsrättens
omkostnadsbelopp enligt bestämmelserna i 7 §. Se även Ds B 1982:6, s. 73 och 75.

Har således medlem efter förvärvet betalat ytterligare insats (förhöjd
insats) eller extra tillskott till föreningen, kan denne inte
tillgodoräknas större avdrag för kapitaltillskott, än vad som motsvarar
bostadsrättens andel av föreningens amorteringar under innehavstiden.

Med vänliga hälsningar
Arne Hellberg
Skatteverket, Stockholm

------------------------------------------------------------------------------------

Fråga:

Jag tror inte att svaret ni gav mig svarar på min fråga.
Jag formulerar om den:

Jag betalar 90 000 kronor i årsavgift till min brf-förening.
Föreningen har 62 miljoner i lån och betalar 3 miljoner i ränta, samt
amorterar 250 000 per år.
Min lägenhet står för 2% av föreningen.

Får jag yrka avdrag i min inkomstspecifikation på vad föreningen betalar i
ränta/amortering?


------------------------------------------------------------------------------------

SVAR FRÅN SKATTEVERKET:

Svar nej. Detta framgår i skrivelsen du fick som svar på i det första
svaret. Du får avdraget som ett kapitaltillskott den dagen du säljer bostaden



Med vänliga hälsningar
Lars-Erik B Larsson
Skatteverket, Stockholm

Allmänna frågor besvaras av Servicejouren när det gäller
- skatt
- folkbokföring
- teknik och innehåll på skatteverket.se.

Webbplats: www.skatteverket.se
Servicetelefon: 020-567 000
Skatteupplysningen: 0771-567 567

Skatteverkets kontor: http://www.skatteverket.se/adresser/

Senast redigerad av Admin: 2014-07-15 klockan 11:59.
Svara med citat
  #26  
Gammal 2009-04-03, 15:10
Trötters avatar
Trötter Trötter är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Feb 2009
Ort: Ängelholm
Inlägg: 749
Skicka ett meddelande via MSN till Trötter
Standard

Jag ser inte att skatteverket har svarat på frågan om avdrag för balanserade kapitalutgifter på föreningens krediter är tillåtna eller otillåtna att yrka på i medlemmens självdeklaration. De som jag kan utläsa ur texten är att den behandlare insatser och amorteringar på krediter i föreningen och inte kapitalutgifter.

Så om du ser att innehållet i texten tar upp någonting om kapitalkostnader i föreningar så får du gärna förtydliga innehållet för mig.

Jag hävdar att det är möjligt att yrka på skatteavdrag för dessa balanserade kreditkostnader som medlemmar betalar på sin årsavgifter.

Om en förening har ett positivt resultat på det balanserad räntorna så med för det att föreningen får betala 03 % skatt på tillgodo räntan

Ex:

Lån: 1 000 000 kr
Ränta: 2,5 %
Årlig räntekostnad: 25 000 kr

Tillgång

Sparkapital 3 000 000 kr
Ränta: 1,8 %
Årlig ränteintäkt: 54 000 kr


Balanserat resultat

-25 000 kr + 54 000 kr = 29 000 kr

29 000 kr * 30 % = 8 700 kr


Så enligt detta exempel så får medlemmarna betala 8 700 kr i skatt på sin årsavgift.
Svara med citat
  #27  
Gammal 2009-04-03, 15:17
Francois Francois är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: tyresö
Inlägg: 803
Standard

Så, om en medlems andel står för 5% av föreningen, kan han yrka på avdrag på 8700 * 0,05 = 435 :- menar du?


Kan du inte skicka detta exempel med dina egna ord till skatteverket? De är snabba på att svara. Då får vi alla se svaret här.
Svara med citat
  #28  
Gammal 2009-04-03, 17:00
totiki totiki är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Aug 2008
Ort: sthlm
Inlägg: 2 204
Standard

Som jag tidigare beskrivit faller resonemanget på att all beskattning som har med föreningen att göra sker inom ramen för föreningens bokföring. Man kan inte bryta ut delar och låta vare sig privatpersoner eller andra bolag stå för dessa kostnader eller göra avdrag p g a. dessa kostnader.
__________________
STÄMMAN JUBLAR!! FANTASTISKT!! TROLLERI!! GÖR DET IGEN!!
Och När tycker Man? Att Evigheten Ska gå och Lägga sig?
Grottekvarnen ett Levande Slukhål!
Svara med citat
  #29  
Gammal 2009-04-03, 17:17
Trötters avatar
Trötter Trötter är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Feb 2009
Ort: Ängelholm
Inlägg: 749
Skicka ett meddelande via MSN till Trötter
Standard

Det är en matematisk korrekt slutsats som du har gjort på mitt tidigare inlägg. Förutom att i mitt tidigare inlägg visar på ett tillgodohavande, så att årsavgiften belastas med 435 kr * 30% skatt = 130,5 kr för medlemmen med ett andelstal på 5%. Staten vill ha skatt på den ränta föreningen får för den positiva balansen på kapitalet. Det går att vända på kakan också så har man ett resultat som jag anser skulle medge ett avdrag på 435 kr och en reduktion på det inbetalda skatten med 130,5 kr. Jag anser att man i en förening har både ekonomiska rättigheter och skyldigheter som speglar andelstalets storlek i föreningen.

Jag tror att detta är en viktig fråga som behöver en ingående granskning, efter som det inte framkommer något i det svar som du har fått från myndigheten som kan tala för att det inte är tillåtet att göra detta avdrag när det gäller de balanserade kapitalkostnader i bostadsrättsföreningar.

Om man ställer en fråga till skattemyndigheten, det svar som man får utgår oftast från praxis som kan härleda till frågan, myndigheten gör aldrig egna tolkningar som jag har förståt. Jag har tittat på fall som kan härröra till diskussionen och har inte hittat någonting som har prövats av skattemyndighet ännu. Om det är någon som kan komma med ett klart och entydigt besked så är ja tacksam.

Jag har för avsikt att yrka på avdrag för de balanserade kreditkostnader som föreningen belastas med enligt årsbokslutet. Jag tänker även yrka på ett retroaktivt avdrag för den period på 3 år som jag har varit medlem i föreningen. Sen får vi se hur de går vid en eventuell granskning hos skattemyndigheten. Jag hävdar att man har rätt till avdrag på kapitalkostnader i detta hänseende.

Det kommer säkert att skapa en del huvudbry hos en del på skattemyndigheterna om jag yrkar på skattereduktion p.g.a föreningens kapitalkostnader.

Jag ska rådfråga en vän som är doktor i företagsekonomi och se vad han har för synpunkt på frågan, jag återkommer med mer information i frågan.

Senast redigerad av Admin: 2014-07-15 klockan 12:01.
Svara med citat
  #30  
Gammal 2009-04-03, 19:26
mäklare mäklare är inte inloggad
Peta-medlem
 
Reg.datum: Mar 2008
Inlägg: 126
Standard

Glöm.

Citat skatteverket.se "Det är bara för räntor på lån som du själv varit personligen betalningsansvarig för som du kan göra avdrag."
Svara med citat
Svara


Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)
 
Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att skriva inlägg
Du får inte skriva nytt inlägg
Du får inte besvara inlägg
Du får inte bifoga filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Gå direkt till;

Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
Går det att få avdrag... Tom1980 El, Uppvärmning/inneklimat, V&V, Vatten - Bredband, telefon, TV 13 2010-05-12 17:48
ROT-avdrag och konsumentprisindex Admin ROT-avdraget - Hushållsnära tjänster 0 2009-06-01 22:35
Nytt ROT-avdrag Admin ROT-avdraget - Hushållsnära tjänster 0 2009-04-24 10:21
Stuguthyrning, arv och ROT-avdrag Admin ROT-avdraget - Hushållsnära tjänster 0 2009-03-08 23:22
Lag-förslag om ROT-avdrag för brf Gusten Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi 6 2009-01-20 12:07



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 09:22.


vBuletin® Version 3.6.8 Copyright ©2000 - 2019.
Allt om bostadsrätt - Sveriges största sajt om bostadsrätter - Köpa bostadsrätt privat utan mäklare